Etikett: kriminologi

Förutom väldigt tekniska och snäva åtgärder inkluderar primära åtgärder även åtgärder på lång sikt med ändamålet att görligheten för prosocialitet ska öka. Då gäller det vanligen allmänna insatser inriktade på personer för att via skolning och jobb erhålla en chans till att finansiera sitt uppehälle (s. 124). I detta synsätt betraktas det som generellt brottsförebyggande…

Lås och larm tillhör åtgärder som generellt minskar möjligheten att begå brott. Avancemang har skett gällande slikt värn av enskilt ägande, företrädesvis boende samt fordon. Det sjunkande antalet stulna bilar sedan cirka 20 år tillbaka kan sannolikt bero på sådana förändringar. Tendensen började på 1990-talet när bilföretagen införde elektroniska lås, vilka var mycket besvärligare att…

Sarnecki har skapat en teoretisk modell för att kunna debattera brottsförebyggande och brottsskadeförebyggande åtgärder. Tre typer av åtgärder ingår i modellen: 1 minska tillfällena till antisociala och öka möjligheterna till prosociala beteenden2 öka den prosociala och minska den antisociala kontrollen3 förebygga och/eller lindra skador när brott har begåtts. (s. 113) Att minska tillfällena till antisociala…

Brottsprevention handlar om att åtgärda företeelser som vållar brottslighet. Det kan handla om åtgärder riktade mot individen eller åtgärder som minskar möjliga brottstillfällen. Nyare begreppsbestämningar av brottsprevention kan även räkna in åtgärder som ska minska skräcken för brottslighet (s. 99–100). Det är obestridligt att skräcken inför brottslighet är ett svårt besvär i den mellanmänskliga gemenskapen….

Brott är gärningar vilka betraktas som farliga av lagstiftarna i vår civilisation. Om gärningarna inte betraktades som farliga skulle de inte göras olagliga. Det kan påstås att den mest centrala anledningen till brottsförebyggande verksamhet är att förebygga brottens negativa följder. Förebyggs brottet förebyggs den negativa följden. Emellertid kan skadorna kringgås eller åtminstone reduceras även i…

Inom den moderna kriminologin finns en ansenlig mängd klander mot den vedertagna civilisationens metod att handskas med brottslingar. Exempelvis finns det som kallas kritisk kriminologi (s. 75). Med ett sådant utgångsläge blir det logiskt att inta en kritik mot statliga insatser riktade mot ”socialt underprivilegierade människor” (s. 75). En rörelse som liknar kritisk kriminologi kallas…

Det finns en tes om att straffen i en mellanmänsklig gemenskap ska spegla den allmänna moralen. Strafflagstiftningen ska spegla vad som allmänheten tycker är fel. ”Ligger den allmänna rättsuppfattningen alltför långt ifrån lagens stadganden, riskerar hela systemets legitimitet att urholkas. Risken är bland annat stor att statsmaktens legitimitet kan äventyras” (s. 71). Staten olagliggör därför…