Den allmänna rättskänslan

Det finns en tes om att straffen i en mellanmänsklig gemenskap ska spegla den allmänna moralen. Strafflagstiftningen ska spegla vad som allmänheten tycker är fel. ”Ligger den allmänna rättsuppfattningen alltför långt ifrån lagens stadganden, riskerar hela systemets legitimitet att urholkas. Risken är bland annat stor att statsmaktens legitimitet kan äventyras” (s. 71).

Staten olagliggör därför ogärna gärningar som är vanligen förekommande och accepteras av majoriteten av befolkningen (s. 71).

Tanken om en allmän rättsuppfattning är viktig i nutida kriminalpolitik. Ändringar i lagen, vilka motiverats av allmän rättsuppfattning, är vanligt förekommande i vårt land sedan 1980-talet. Detsamma gäller i andra länder. En svensk statlig utredning har föreslagit hårdare straff för grova våldsbrott. Utredarna menar att hårdare straff inte skulle minska det typen av brott. Lagändringen motiveras i stället med att allmänhetens accepterande av våldsbrott har blivit mindre. Samtidigt är det svårt att veta vad allmänheten faktiskt tycker i sakfrågor (s. 72).

Politiker hänvisar till allmänhetens rättsuppfattning när de föreslår hårdare straff för exempelvis vålds- och sexbrott. Detta trots att det inte kan bevisas att allmänheten står bakom den åsikten. Jerzy Sarnecki menar att medierna framställer brottsligheten på ett helt annat sätt än forskningen gör. Han ställer frågan hur mediernas bild av brottsligheten påverkar allmänheten och politikerna (s. 74).

Källa: Sarnecki, J. (2015). Introduktion till kriminologi 2 Straff och prevention. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.