Kategori: Böcker

Varför jag skriver

Postat av admin

I boken ”Jan Fridegård” från 1949 skriver tre personer, inklusive Jan Fridegård själv, om Jan Fridegårds skrivande.

Utan filter. Foto: Erik Hjärtberg

Artur Lundkvist tar upp de ämnen som Jan Fridegård skriver om och ur vilka aspekter. Exempelvis hur den kristna uppväxten påverkar synen på sexualitet, trots att Jan Fridegård vill stå fri från kyrkan och den officiella kristendomen. Hans romanfigurer är sexuellt utlevande, men skäms också ofta för det.

Lars Forsell inriktar sig på det rent språkliga och retoriska i Jan Fridegårds texter.
”Enkelheten är den fridegårdska formens främsta kännemärke – den finns såväl i dispositionen, helheten som i det enskilda stilgreppet.”

Jan Fridegård själv berättar om drivkrafterna i skrivandet. Dessa består bland annat av ”ett inre tvång” till att dela med sig av sina erfarenheter för att stödja människor i liknande situationer.

Jan Fridegård skriver delvis, men inte helt, självbiografiskt. Han ger här exempel på vad som var verkligheten  och vad som ändrats. Han har inte ”slagit ihjäl så många människor” men har varit både strejkande lantarbetare och soldat.

Jan Fridegård har samma förklaring som Stephen King senare skulle ha till varför det förekommer fula ord och svordomar i böckerna.

”Jag har inte velat förfalska mina människor. Om nu en snickare eller vem som helst slår sig på tummen med hammarn så måste jag skriva vad han säger om jag vill ge en sann bild av honom.”

Offerrök

Postat av admin

”Offerrök” är den sista delen i Jan Fridegårds vikingatrilogi. Efter att i den föregående boken, ”Gryningsfolket”, ha lett ett träluppror har huvudpersonen Holme nu ett pris på sitt huvud. Holme lever gömd i skogen men söker upp kungen för ett möte. Kungen blir imponerad av att en träl kan vara så klok som Holme. Holme och hans familj får leva på kungens mark och Holme får jobba som kungens smed.

Välläst. Offerrök. Foto: Erik Hjärtberg
Välläst. Offerrök. Foto: Erik Hjärtberg

I den första boken ”Trägudars land” rymmer trälarna Holme och Ausi från en gård tillsammans med sitt gemensamma spädbarn. Barnet har nu vuxit upp till en ung kvinna, Tora. Svein, som är sonen i familjen som ägde gården, inleder nu en kärleksrelation med Tora. Men med tiden skärps klassmotsättningarna och det blir till slut en kamp på liv och död.

”Vi är världsbäst på skiftnycklar”

Postat av admin
Hett ämne. Foto: Erik Hjärtberg

”Vi är världsbäst på skiftnycklar” (ISBN: 9789186145002) är en bok av Cecilia Bygdell och Lennart Engström utgiven av Upplandsmuseet.

Mannen som uppfann skiftnyckeln var Johan Petter Johansson, 1853–1943. Han arbetade bland annat på företaget Munktells i Eskilstuna innan han 1886 startade en egen verkstad i Enköping.

JP Johansson gjorde flera uppfinningar. De två mest kända är rörtången och skiftnyckeln. Han lät även tillverka produkter som han inte själv uppfunnit. En betydande produkt var fläktar.

JP Johansson sålde 1916 sina verkstäder till affärsmannen Berndt August Hjorth vars initialer bildade företagsnamnet Bahco. Under årtionden var en stor del av Enköpings befolkning anställda i företaget.

Företaget hette 1999 Bahco Sandvik när det köptes av det amerikanska bolaget Snap-On Incorporated. De amerikanska ägarna meddelade 2006 att produktionen i Enköping skulle flytta till Spanien och verksamheten i Enköping avvecklades bit för bit.

Efter beskedet om nedläggning tillverkade några av de anställda en begravningskrans. De hängde den på den stora staty av skiftnyckeln som står i en av Enköpings korsningar.

Lars Hård

Postat av admin

Döm inte boken efter omslaget. Foto: Erik Hjärtberg

”Lars Hård” är en av Jan Fridegårds mer eller mindre självbiografiska romaner. Boken utgavs för första gången 1935 men är på sätt och vis inte helt olik Ulf Lundells ”Jack” som utkom ungefär 40 år senare.

Lars Hård är, precis som Jack, en ung man som vill gå sin egen väg och är kritisk mot etablissemanget. Han har också, i likhet med Ulf Lundells romanfigur, lätt för att attrahera kvinnor och har många tillfälliga förhållanden. Den stora skillnaden är att Lars Hård lever i ett betydligt fattigare och mer auktoritärt Sverige. Lars Hårds problem med auktoriteter gör att han först tvingas till en sorts arbetsläger och senare till ett fängelsestraff på Långholmen.

Lars Hård växer upp i en fattig statarfamilj men det finns böcker i föräldrahemmet. Politik eller religion kan skapa mening i tillvaron och göra att en människa ser sig som en del av en större gemenskap. För Lars Hårds far är det naturvetenskapen som har den rollen.

Du borde läsa ”Världsrymdens under”, sade far smått förargad. Om du är rädd om den. Där kan du se hur det mesta ligger till. Så kan du få en riktigare uppfattning om dina dimensioner jämförda med världsalltets. Det fandes en gång ett slags landkrokedyl som var femhundra gånger större än du. Den åt trädtoppar. Vad betyder du och jäntan, ladan, gubbarna och jag med förresten? Inte mer än en flugskit.

Gryningsfolket

Postat av admin

Gyllene. Foto: Erik Hjärtberg

”Gryningsfolket” är andra delen i Jan Fridegårds vikingatrilogi. Författaren tar det inte för givet att läsaren, år 1944, självklart har tillgång till föregångaren ”Trägudars land” och inleder därför med en kort resumé. Jan Fridegård fastslår där att den stad där de förrymda trälarna Holme och Ausi bosätter sig är Birka.

I staden finns vid den här tidpunkten både en kristen kyrka och ett asatempel som konkurrerar om befolkningens tro. Trälen Holme tror varken på asagudarna, som är den härskande klassens religion, eller på Kristus som framstår som svag och otydlig.

Den kristna kyrkan har anknytning till de utländska köpmännen. Det blir missväxt och svält i landet samtidigt som de kristnas sädesmagasin ständigt fylls på av leveranser från utlandet. Holme går därför i främsta ledet när de utsvultna människorna en dag stormar kyrkan.

Vad får du för skolpengarna?

Postat av admin

Skolbok. Foto: Erik Hjärtberg

Johan Enfeldt är social­demokrat och vice ordförande i utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden i Enköpings kommun. Utanför sina kommunpolitiska uppdrag arbetar Johan Enfeldt som utredare i välfärdsfrågor på den fackliga organisationen LO. Han har intresserat sig för skolfrågor så mycket att han skrivit en bok i ämnet: ”Vad får du för skolpengarna?” (ISBN: 9789174450149) utgiven 2022.

Boken är en genomgång av de problem som Johan Enfeldt ser med det svenska skolsystemet. Han har till exempel nyligen intervjuats i Mitt i Enköping om betygsinflation.

Ett annat problem, enligt Johan Enfeldt, är att bristen på insyn i fristående skolor innebär att skattebetalarna inte kan få reda på vad skolpengen används till. Det går överhuvudtaget inte att veta om pengarna används i deras egen kommun. Det finns inget som hindrar ett skolföretag med skolor i flera kommuner, eller till och med flera länder, att flytta runt pengarna efter behag.

Någon som har märkt av och försökt hantera problemet är Roger Haddad, Liberalerna. Roger Haddad var 2013 kommunalråd i Västerås och drev igenom en extra satsning på lärarlöner. Han insåg ganska snart att det inte var möjligt att kontrollera om de extra pengarna verkligen användes till högre löner i de många fristående skolorna i kommunen.

Roger Haddad oroade sig för att skolorna skulle kunna ha tagit de extra pengarna från skattebetalarna i Västerås och använt dem i andra kommuner. Han föreslog en lagändring som skulle garantera att skolpengen stannade i kommunen. Roger Haddad fick inte med sig Liberalerna på förslaget och drev inte frågan när han sedan blev riksdagsledamot.

Om offentlighetsprincipen hade gällt för friskolor skulle Roger Haddad ha kunnat kontrollera hur pengarna hade använts. Friskolorna hade fortfarande kunnat flytta pengarna till andra kommuner men skattebetalarna i Västerås hade i alla fall fått veta det.

Johan Enfeldt har för övrigt själv en bakgrund inom Liberalerna innan han blev social­demokrat.

Trägudars land

Postat av admin

Jan Fridegård kan beskrivas som bygdens stora författare i Enköping och Håbo. Han står som staty i Enköping och har gett namn åt gymnasieskolan, Fridegårdsgymnasiet, i Håbo kommun.

Historisk. Foto: Erik Hjärtberg

Jan Fridegård, 1897–1968, var en statarson som främst skrev mer eller mindre självbiografiska böcker.

Han skrev även en trilogi som utspelar sig under vikingatiden. ”Trägudars land” (ISBN: 9146167617) är den första boken av tre.

Berättelsen börjar på en gård där hövdingen har till vana att göra sig av med trälarnas spädbarn genom att lägga ut dem i skogen åt vilddjuren. Trälen Holme bestämmer sig för att rädda sitt barn och fly från gården. När han förstår att barnet behöver amma hämtar han också barnets mor Ausi. Holme och Ausi börjar sedan ett nytt liv i en sjöfartsstad som fria människor.

Precis som i statarsamhället är det en kamp mellan samhällsklasser och berättelsen har ett underifrånperspektiv. Samtidigt skildras trälarna inte ensidigt som goda utan som vad på nusvenska kallas ”komplexa karaktärer”.

Titeln ”Trägudars land” syftar på att man under vikingatiden ska ha haft trästatyer föreställande asagudarna Tor, Oden och Frej. Vid så kallade blot offrades djur och människor till gudarna och trästatyerna beströks med blodet från offren. Boken skildrar blotet som en flera dagar lång festival med folkmassor, mat, dryck, musik och utomäktenskapligt sex.

Enköpingsprästen som blev socialist

Postat av admin

Om du någon gång varit i Enköping har du säkert passerat Pastor Spaks park vid Drottninggatan. Men vem var egentligen pastor Spak? Om detta går det att läsa i boken ”Den tidiga arbetarrörelsen i Enköping och pastor Spak”, utgiven 1979 av Enköpings broderskapsgrupp under redaktion av Bo Malmberg (ISBN 91-7260-322-4).

Bokomslag: "Den tidiga arbetarrörelsen och pastor Spak".
Bättre begagnad. Foto: Erik Hjärtberg.

Pastor Spak var en präst verksam inom Svenska Kyrkan i Enköpingstrakten under det tidiga 1900-talet. Han var stockholmare och uppväxt i ett högborgerligt ämbetsmannahem. Som präst fick han se barn som i november kunde gå barfota till skolan.

På grund av den svåra fattigdom som pastor Spak såg hos lantarbetarna i Enköpingsbygden solidariserade han sig med och aktiverade sig i den gryende arbetarrörelsen. ”Emedan jag försökte vara kristen, nödgades jag mot min vilja bli demokrat”, skrev han.

På grund av sitt socialistiska engagemang tvingades pastor Spak lämna sitt prästämbete 1911. Spak hade innan dess till exempel uttalat sitt stöd för de strejkande under det som kallades storstrejken 1909. Avskedet från prästämbetet var inte frivilligt.

Pastor Henrik Fredrik Spak dog 1926, 50 år gammal. Enligt boken var pastorns minne, 1979, inte glömt i de bygder där han verkat. Ännu kunde man höra äldre personer ”med aktning och kärlek” tala om honom.

Boken nämner också mycket annat om Enköpings tidiga arbetarrörelse. En av de första strejkerna i Enköping utbröt 1890 på Enköpings Tändsticksfabrik. På fabriken arbetade ett 70-tal personer, huvudparten barn och mest flickor. Arbetsledaren lät genast sända bud efter några av de strejkande. ”En ung kavat 12-åring inställde sig och förklarade: ’Här är det strejk, vi får för dåligt betalt’”. De strejkande fick genast en 20-procentig löneförhöjning, retroaktivt tre månader, och återgick i arbete påföljande dag.

För något år sedan var jag på Skiljebo bibliotek där travar av gallrade böcker då bortskänktes gratis. Bland dessa fann jag ”Den tidiga arbetarrörelsen i Enköping och pastor Spak”. Men i efterhand ser jag att boken saknar stämplar eller annan biblioteksmärkning. Skiljebo bibliotek finns i samma byggnad som ett äldreboende och min teori är att någon äldre människa skänkt sin boksamling till biblioteket. Någon bibliotekarie har då kanske konstaterat att det här kan rimligen ingen människa vilja läsa och genast lagt den bland travarna för gallrade böcker.

Det enda spår som finns av tidigare ägare är ett kvitto på 6 kronor och 60 öre, från Konsum Västmanland, ”Kassa 19”, den 6 september 1979. Var annars handlade en socialdemokrat vid den tidpunkten?

Kvitto från Konsum 1979.
Kooperativt kvitto så klart. Foto: Erik Hjärtberg.

Berusade brottslingar och brottsoffer

Postat av admin

Distinktionen mellan primära och sekundära brottsförebyggande åtgärder är att de primära åtgärderna är allmänna och riktar sig till allmänheten och de sekundära riktar sig till grupper av människor med en gemensam egenskap som innebär ökad risk. Gällande andra avseenden liknar åtgärderna varandra (s. 125–126).

Sekundära åtgärder för att reducera möjligheter till kriminalitet kan alltså gälla tekniska ingripanden i syfte att säkra mål vilka är utsatta för stor fara att drabbas av kriminalitet. Exempelvis kan det gälla bilar av särskilda märken som är är utsatta för stor fara att stjälas. Det kan även gälla boenden i ett läge som gör att faran för inbrott är betydande, exempelvis lyor på bottenvåningen. Allmänt kan det gälla områden eller kollektiv av människor i vilka faran för kriminalitet är större (s. 126).

Data kan vara användbart i det sammanhanget. Via data kan man se var i kommunen där flest inbrott sker och vid vilka klockslag som kriminalitet förekommer. På de ställena samt kanske vid dessa klockslag är det av vikt att ge husen särskilt skydd mot inbrott (s. 126).

Känt är även vilket klientel som i högre grad än övriga drabbas av exempelvis våld relaterat till relationer samt vissa av de insatser som gör dessa personer säkrare (s. 126).

Från 2010 har polisen haft som en möjlig utväg att tillfälligt förse människor drabbade av överhängande fara med en särskild larmanordning. Anordningen består av en telefon med gps och möjlighet att spela in samtal. En möjligt utväg är att också erhålla ”ett så kallat akustiskt larm” (s. 26). Brottsförebyggande rådet utvärderade verksamheten i en rapport utgiven 2015. Utvärderingen visar att personerna som får låna utrustningen oftast inte behöver använda den rent praktiskt. Utrustningen inger emellertid en förnimmelse av säkerhet för de drabbade. Dessa är även tillfredsställda med vad polisen gjort när de slagit på larmet. Eventuellt skräms de möjliga gärningsmännen också av att utrustningen finns (s. 126).

En helt annan insats, vilken reducerar vissa kriminella gärningar, innebär skilda typer av minskningar av åtkomsten till alkohol. Den riktar sig till grupper av människor med en gemensam egenskap som innebär ökad risk. Det kan gälla ungdomar eller människor med alkoholproblem. Alkohol gör att folk blir mer benägna att begå brott. Alkohol gör också folk mer känsliga för våld och förgripelser, i synnerhet via försämrad urskiljningsförmåga (s. 126–127).

När det gäller att förebygga våldtäkter har den synen blivit ifrågasatt. Det har anmärkts att tillsägelser till damer av ringa ålder om att avstå alkoholhaltig dryck, sexiga kläder, vistelse på somliga platser, och dylikt, innebär en begränsning av deras självständighet. Vidare finns en fara för att den som möjligen drabbas av brott själv skuldbeläggs. Civilisationen borde vara säker för samtliga kvinnor oavsett klädsel och beteende, har det påpekats. Sarnecki ser åsikten som rimlig, likväl går det inte att ignorera att faran för att utsättas för sexualbrott ökar vid alkoholkonsumtion. Även för män blir faran för att utsättas för brott större vid alkoholkonsumtion, dock ytterst sällan sexualbrott (s. 127).

Källa: Sarnecki, J. (2015). Introduktion till kriminologi 2 Straff och prevention. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Fritidsgårdar förebygger inte förbrytelser

Postat av admin

Förutom väldigt tekniska och snäva åtgärder inkluderar primära åtgärder även åtgärder på lång sikt med ändamålet att görligheten för prosocialitet ska öka. Då gäller det vanligen allmänna insatser inriktade på personer för att via skolning och jobb erhålla en chans till att finansiera sitt uppehälle (s. 124).

I detta synsätt betraktas det som generellt brottsförebyggande att ha gratis skola åt allmänheten. Också övrigt främjande av utbildning kan vara brottsförebyggande. Det inkluderar gratis skolmat, allmänna möjligheter till studiemedel samt dylikt (s. 124–125).

Likartade följder kan det tänkas bli med åtgärder som gör det enklare för ungdomar att få arbete. Däribland kan det handla om praktik, subventionerade anställningar och dylikt. Men i vilken mån sådana åtgärder minskar kriminalitet är okänt eftersom analyser inte har gjorts (s. 125).

Skilda sorters verksamhet inom myndigheter eller föreningar kan leda till prosocialitet. Exempelvis kan det gälla hobbyverksamhet som ett annat val än ungdomars egen hobby, som vuxna inte får bestämma tillräckligt mycket över. Studier åskådliggör att unga aktiva inom sport eller föreningsliv mer sällan konstateras ägna sig åt kriminalitet, jämfört med unga som ej är aktiva i sport eller föreningsliv. Det bevisar inte att all sådan aktivitet är brottsförebyggande. Den lägre kriminaliteten hos de föreningsaktiva kan bero på urvalet. Många gånger kräver unga människors aktiviteter att också vårdnadshavare kan aktivera sig och betala, något som inte är genomförbart i samtliga hushåll (s. 125).

I samband med detta kan frågeställningen om fritidsgårdars brottsförebyggande följder tas upp. Där finns inga tydliga studier som pekar på att fritidsgårdar ”i sig förebygger brott” (s. 125). Enligt studier längre tillbaka är eventuella brottsförebyggande effekter avhängiga kvaliteten på fritidsgårdarnas verksamhet (s. 125).

Källa: Sarnecki, J. (2015). Introduktion till kriminologi 2 Straff och prevention. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.