Kriminologisk sommarskola 5: dråpligt drickande

Som sommarläsning går jag igenom Jerzy Sarneckis ”Introduktion till kriminologi”, ISBN 978-91-44-01746-4.

Kapitel 5 Några empiriska exempel (sidan 77 till 115)

I det här kapitlet redogörs möjligheterna och svårigheterna att studera brottslighetens omfattning och dess förändringar i olika brottskategorier.

Det dödliga våldet är enklare att studera än exempelvis våldtäkt och narkotikabrott. Detta beror på att den stora majoriteten av dessa brott kommer till polisens kännedom och de flesta fall blir också uppklarade.

Det dödliga våldet som det indikerats av dödsorsaksstatistiken har varierat kraftigt i Sverige under de senaste 250 åren. Som störst var detta våld kring mitten av 1800-talet. Som lägst kring 1920- och 1930-talen. De kraftiga uppgångarna av det dödliga våldet under 1800-talet liksom under andra hälften av 1900-talet är relaterade till ökningar av alkoholkonsumtionen (som undertecknad tidigare berättat). Uppgången på 1800-talet sammanfaller med att man i Sverige började tillverka alkohol i stora industriella anläggningar. Mot slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet skedde en kraftig aktivering av nykterhetsrörelsen och en mängd alkoholrestriktioner infördes. Efter mitten av 1900-talet har en påtaglig liberalisering av alkoholpolitiken skett.

Nuförtiden är dock sambandet mellan alkoholkonsumtion och dödligt våld inte lika tydligt.

Förändringar i antalet våldtäkter och narkotikabrott är svårare att studera eftersom alla dessa brott inte kommer till polisens kännedom.

Jerzy Sarnecki uppmanar återigen läsaren att förhålla sig skeptisk till de uppgifter om kortsiktiga förändringar av brottsligheten som florerar i medierna, och som ofta bygger på den officiella statistiken.

Kriminologisk sommarskola 4: statistisk överskattning

Som sommarläsning går jag igenom Jerzy Sarneckis ”Introduktion till kriminologi”, ISBN 978-91-44-01746-4.

Kapitel 4 Brottslighetens omfattning och karaktär (sidan 57 till 76)

Enligt Jerzy Sarnecki kan mediernas rapportering om brottsligheten ”lätt ge intrycket” att brottslighetens omfattning, karaktär och förändringar enkelt kan beskrivas med hjälp av officiell statistik.

Det är till synes mycket enkelt att få fram statistik över anmälda brott, personer misstänkta för brott och personer lagförda för brott. Detta görs genom att vända sig till Brottsförebyggande rådet, Brå. Vid närmare granskning visar det sig emellertid att det finns stora skillnader mellan den faktiska brottsligheten och de brott som anmäls till polisen.

Skillnaden är att det endast är ett mindre antal av alla brott som kommer till polisens kännedom. Dessa brott utgör inte heller något representativt urval av alla brott.

Min egen tanke om kapitlet är att det knappast är ett stort problem att journalister har en för hög tilltro till statistik. Medierna rapporterar snarare regelbundet om enskilda brott och när en politiker eller företagare uttalar sig om brottsligheten på orten publicerar man tacksamt detta utan följdfrågor.

Ur brottsoffrets perspektiv är givetvis varje brott ett brott för mycket. Men det innebär inte nödvändigtvis att brottsligheten ökar eller att det aktuella området skulle vara mer brottsutsatt än andra.

Kriminologisk sommarskola 3: kriminologin 2008

Som sommarläsning går jag igenom Jerzy Sarneckis ”Introduktion till kriminologi”, ISBN 978-91-44-01746-4.

Kapitel 3 Kriminologin idag (sida 39 till 54)

Boken är tryckt 2008 och författaren skriver att läsaren bör vara medveten om att bilden kan vara delvis annorlunda om några år.

Kriminologi är ett förhållandevis nytt ämne som fortfarande håller på att etableras och utvecklas. Redan nu är ämnet emellertid på många håll mycket populärt.

Intresset för kriminologi yttrar sig bland annat i en stor tillströmning av studenter, massmedial uppmärksamhet och omfattande litteraturutgivning. Intresset har ökat både i Sverige och utomlands.

Anledningen till ämnets stora popularitet står att finna i den uppmärksamhet som frågor rörande brott och straff fått i samhället, medieutbudet och politiken. Delvis beror detta troligen på att brottsligheten verkligen har ökat i de allra flesta västländer, och numera ligger på en betydligt högre nivå än efter andra världskrigets slut. Minst lika viktigt kan vara att andra hot mot människans trygghet så som krig, svält och sjukdomar har minskat i de moderna västerländska samhällena. Brottsligheten uppfattas därför som ett förhållandevis större hot. Särskilt uppmärksammat är våldsbrott.

Den moderna kriminologin har tre huvudsakliga inriktningar:
1 Forskning om brottslighetens omfattning, karaktär, orsaker och effekter, inklusive forskning om förövare och brottsoffer.
2 Forskning om åtgärder mot och med anledning av brott, inklusive forskning om rättssystemet och andra institutioner som ägnar sig åt brottslighet som samhällsproblem.
3 Forskning om brottsprevention inklusive utvärderingar av olika typer av åtgärder som syftar till att bekämpa och förhindra brott.

Även om kriminologins popularitet ökar så riskerar kriminologernas inflytande att minska. Orsaken anses vara brottslighetens ökande aktualitet i den politiska debatten. På 1950- och 1960-talen såg man brottslighet i första hand som en fråga för experter. Intresset var inriktat på att söka brottslighetens sociala orsaker, vilket stämde överens med dominerande kriminologiska teorier. Numera ses brott i allt större utsträckning som ett kontrollproblem. Detta kan leda till att kriminologernas expertposition ifrågasätts och att mera populistiska ståndpunkter vinner mark inom kriminalpolitiken.

Den kriminologiska kunskapsproduktionen bedrivs i dag i princip inom tre typer av institutioner: universitet, offentliga forskningsorgan och privata företag. Det land som sedan 1920–1930-talen starkt har dominerat den kriminologiska forskningen är USA. De flesta moderna kriminologiska teorier har sitt ursprung i USA, vilket ibland kan innebära problem när de ska tillämpas på svenska förhållanden.

Kriminologisk sommarskola 2: fängelse eller fritidsgård

Som sommarläsning går jag igenom Jerzy Sarneckis ”Introduktion till kriminologi”, ISBN 978-91-44-01746-4.

Kapitel 2 Det kriminologiska tänkandets utgångspunkter (sida 25 till 38)

Den lagstiftande maktens uppfattning om vad som ska vara straffbart varierar mellan olika kulturer och historiska perioder och präglas av de förhållanden och idéer som råder.

Samhällsförändringar har lett till en förändrad syn på lag och rätt. Utvecklingen har gått från hämnd och straff till en syn på lagen som ett instrument för att styra människors beteende.

Vissa av dagens kriminologer arbetar med utgångspunkt i den inom ekonomisk forskning mycket populära rational choice-teorin. Den kriminologiska varianten av rational choice går i korthet ut på att behandla den potentiella brottslingen som en rationell person, vilken fattar sina beslut om att begå brott utifrån en bedömning av relationen mellan de fördelar som brottet innebär och de svårigheter och risker som detta brott medför. Om man genom olika åtgärder ökar svårigheter och risker för olika tänkbara brott kan man, enligt detta sätt att tänka, åstadkomma en avsevärd minskning av brottsligheten.

Motsatsen till rational choice är determinismen. Med determinism menar man idén att händelseförlopp, liksom människors beslut, helt och hållet orsakas av sedan tidigare existerande förhållanden. Att ha en extremt deterministisk ståndpunkt är ovanligt i dag. Bland dagens samhällsvetare är det dock en vanlig uppfattning att många människors fria vilja är starkt begränsad av exempelvis levnadsförhållanden eller etnisk bakgrund.

Motsättningen mellan att se människan som herre över sitt liv och sina beslut, och att se henne som en omständigheternas fånge går genom hela det kriminologiska tänkandet. Denna motsättning har inte bara betydelse för hur man ser på brottslighetens orsaker, utan är också viktig för hur man ser på samhällets reaktion på den brottsliga handlingen.

Anser man att människan kan fatta fria och rationella beslut blir det ganska rimligt att också anse att man får ta konsekvenserna av dessa beslut, genom att bli bestraffad om man begår ett brott. Straffet kan också förväntas ha brottsförebyggande effekter genom att dels avskräcka förövaren, dels avskräcka andra individer från begå brott

Är det däremot så att vi utgår från att människor saknar kontroll över sina livsomständigheter och alltså inte kan fatta rationella beslut blir straffet meningslöst ur brottsförebyggande synpunkt. Varför plåga någon om denne inte rår för sina handlingar? Meningsfulla brottsförebyggande åtgärder blir i detta sammanhang att undanröja de förhållanden hos individen eller samhället som gör att individen begår brott.

I det moderna samhället handlar debatten om att hitta rätt balans av rational choice och determinism. Hårdare straff eller fler fritidsgårdar? Eller både och?

Kriminologisk sommarskola

Jag läser Jerzy Sarneckis ”Introduktion till kriminologi”.

Sommarläsning. Foto: Erik Hjärtberg

Som sommarläsning går jag igenom Jerzy Sarneckis ”Introduktion till kriminologi”, ISBN 978-91-44-01746-4.

Kapitel 1 Vad är kriminologi (sida 17 till 24)

Kriminologi är läran om brott, eller det vetenskapliga studiet av brottslighet.

Vad är då ett brott? Brott existerar inte om det inte finns en lag som definierar en handling och stadgar straff för den som begår denna handling.

Lagarna är föremål för ständiga förändringar. Handlingar som tidigare definierats som brott kan till följd av lagändringar bli straffria medan handlingar som tidigare inte varit brottsliga kan bli det.

Vissa kriminologer, däribland Jerzy Sarnecki, anser dock att den juridiska definitionen av brott kan ”kännas lite besvärlig”. De väljer därför att bredda ämnet kriminologi till forskning om brottslighet och annat ”avvikande beteende”.

Avvikande beteende omfattar sådana beteenden som visserligen kraftigt avviker från rådande normer, men som inte är kriminaliserade, till exempel psykiska sjukdomar, missbruk av alkohol och läkemedel, prostitution och liknande. Vad som uppfattas som avvikande beror på hur auktoritärt ett samhälle är. Utrymmet för variation är mindre i auktoritära samhällen.

Samtidigt som avvikande beteenden inte behöver vara olagliga kan olagliga handlingar vara vanliga i ett samhälle.

Genom att använda sig av begreppet avvikande beteende i stället för brott kan forskarna undvika problem som uppkommer genom snabba förändringar av vad som är lagligt och olagligt.

Slutligen kan det konstateras att brott lönar sig ibland. Om inte vissa människor bryter mot lagen, eller vissa normer, kan inte samhället utvecklas. Många av de friheter och rättigheter som finns i dag hade inte funnits om de som kämpade för dessa inte hade brutit mot lagen.

Poddradio om mordet på Blomstergatan

En kvinna mördades på Blomstergatan i Västerås den 23 december 2009. Nu skildras fallet i podden ”Olösta mord”.

Senaste avsnittet av podden ”Olösta mord” med Dan Hörning skildrar mordet på Blomstergatan i Västerås 2009.

Olösta mord har tidigare även haft avsnitt om Brevbombsmordet i Västerås 1990, mordet på Håkan Holmström i Skultuna 1997, det som kallades Politikermordet i Västerås 2002 och det som kallades Power Meet-mordet i Västerås 2013.

Örtagårdsmordet: Nattskytten dömdes för kniv- och vapenbrott

Örtagårdsmordet 2013 är ytterligare ett olöst mord i Västerås. Den man som misstänktes för mordet dömdes 2018 för kniv- och vapenbrott.

En 37-årig man hittades den 27 juli 2013 död i sitt hem i Örtagården. Mannen hade tidigare arbetat som taxichaufför och hade dömts för sexuellt ofredande. Han var 2013 också misstänkt för våldtäkt. Örtagårdsmordet är ett av de fall som polisens kalla fall-grupp nu arbetar med.

En man som länge var misstänkt för Örtagårdsmordet dömdes senare för det som kallas Skallbergsmordet. Undertecknad kallar den tidigare misstänkte för Nattskytten. Även han hade arbetat som taxichaufför.

En kvinna som Nattskytten haft ett förhållande med misstänktes för skyddande av brottsling i samband med utredningen av Örtagårdsmordet. Nattskytten hade också förmått en person att gömma hans vapen genom att gräva ner två vapen i jorden och kasta ett vapen i en sjö.

Den 10 mars 2017 stoppade polisen Nattskytten när han körde bil på E18 vid Mälby-Sagån i Enköpings kommun. Nattskytten hade då på sig en kniv, en batong, ett knogjärn och en tårgasspray.

Vid förhör med polisen berättade Nattskytten att han köpte sprayen, knogjärnet och batongen från en kille i Västerås cirka två timmar innan han blev stoppad av polisen. Han köpte sakerna för att kunna skydda sig själv då det skett mycket misshandel i området. Han trodde att sprayen var en försvarsspray som var godkänd att ha på sig. Kniven var en fiskekniv som han brukade använda när han fiskade.

Tingsrätten trodde inte på fiskehistorien. Med beaktande dels av att kniven påträffades i Nattskyttens högra byxficka, dels att Nattskytten vid tillfället även bar på en batong, ett knogjärn och en tårgasspray och att dessa föremål enligt honom själv bars i syfte att kunna försvara sig, ansåg tingsrätten att innehavet av kniven var sådant att det utgjorde ett obefogat innehav.

När det gäller tårgassprayen ansåg tingsrätten att Nattskytten vid införskaffandet av sprayen måste ha insett att det finns både lagliga och olagliga försvarssprayer. Han hade inte gjort något för att kontrollera om den aktuella sprayen var laglig. Han hade därmed agerat oaktsamt när han hade sprayen.

Nattskytten dömdes i januari 2018 för brott mot knivlagen och ringa vapenbrott. Påföljden blev böter på sammanlagt 3 500 kronor.1

1 DOM 2018-01-24 meddelad i Uppsala (Uppsala tingsrätt 24 januari 2018).

Örtagårdsmordet: Nattskytten lät gömma sina vapen

Örtagårdsmordet 2013 är ytterligare ett olöst mord i Västerås. Den man som misstänktes för mordet lät en annan person gömma hans vapen.

En 37-årig man hittades den 27 juli 2013 död i sitt hem i Örtagården. Mannen hade tidigare arbetat som taxichaufför och hade dömts för sexuellt ofredande. Han var 2013 också misstänkt för våldtäkt. Örtagårdsmordet är ett av de fall som polisens kalla fall-grupp nu arbetar med.

En man som länge var misstänkt för Örtagårdsmordet dömdes senare för det som kallas Skallbergsmordet. Undertecknad kallar den tidigare misstänkte för Nattskytten. Även han hade arbetat som taxichaufför.

En kvinna som Nattskytten haft ett förhållande med misstänktes för skyddande av brottsling i samband med utredningen av Örtagårdsmordet.

Polismyndigheten, Region Mitt, beslutade den 19 augusti 2015 att omhänderta två av Nattskyttens skjutvapen. Vapnen, en pistol av fabrikatet CZ och ett kulgevär av fabrikatet Husqvarna, med tillhörande ammunition och tillståndsbevis, skulle omhändertas i avvaktan på att frågan om Nattskyttens fortsatta vapeninnehav prövats eller Polismyndigheten beslutat annat. Beslutet motiverades i huvudsak med att Nattskytten förvarat vapen och ammunition på ett bristfälligt sätt.

Som bakgrund till beslutet angavs bland annat följande. Nattskytten hade rätt att inneha tre stycken skjutvapen. Två av dessa vapen var ”omhändertagna” av polisen medan det tredje var ”taget i beslag”.

I samband med en brottsutredning 2013 framkom att Nattskytten förmått en annan person att gömma hans vapen genom att gräva ner två vapen i jorden och kasta ett vapen i en sjö. Samtliga vapen anträffades av polisen efter grävningar och dykningar och togs i beslag. Vid en husrannsakan den 13 juni 2014 i Nattskyttens bostad hittades vidare en ask ammunition i badrumsskåpet på toaletten. Den 13 juli 2015 avskrev åklagaren brottsmisstankarna mot Nattskytten och hävde beslagen av två av vapnen samt ammunitionen.

Nattskytten överklagade beslutet om omhändertagandet av de två vapnen. Förvaltningsrätten i Uppsala avslog överklagandet i december 2015.1

1 DOM 2015-12-09 Meddelad i Uppsala (Förvaltningsrätten i Uppsala 09 december 2015).

Poddradio om mordet på Håkan Holmström i Skultuna

Den 1 november 1997 mördades Håkan Holmström i Skultuna. Nu skildras fallet i podden ”Olösta mord”.

Senaste avsnittet av podden ”Olösta mord” med Dan Hörning skildrar mordet på Håkan Holmström i Skultuna 1997.

Olösta mord har tidigare även haft avsnitt om Brevbombsmordet i Västerås 1990, det som kallades Politikermordet i Västerås 2002 och det som kallades Power Meet-mordet i Västerås 2013.

Örtagårdsmordet: Nattskyttens brud

Örtagårdsmordet 2013 är ytterligare ett olöst mord i Västerås. Den man som misstänktes för mordet åtalades även för flera brott riktade mot sin egen flickvän.

En 37-årig man hittades den 27 juli 2013 död i sitt hem i Örtagården. Mannen hade tidigare arbetat som taxichaufför och hade dömts för sexuellt ofredande. Han var 2013 också misstänkt för våldtäkt. Örtagårdsmordet är ett av de fall som polisens kalla fall-grupp nu arbetar med.

En man som länge var misstänkt för Örtagårdsmordet dömdes senare för det som kallas Skallbergsmordet. Undertecknad kallar den tidigare misstänkte för Nattskytten. Även han hade arbetat som taxichaufför.

Något som kan vara en tillfällighet, eller inte, är att Nattskytten den 10 maj 2012 fick böter för fortkörning vid Örtagården. Han körde personbil med en hastighet av 97 kilometer i timmen på länsväg 527 vid Örtagården, trots att högsta tillåtna hastigheten där var 70 kilometer i timmen.1

Nattskytten var senare anställd som sommarvikarie hos Ica Sverige AB under tiden den 30 maj till den 29 augusti 2014.

Samma år var han frihetsberövad som anhållen och häktad under tiden den 17 april till 25 april 2014 och den 2 juli till 17 december 2014. Nattskytten misstänktes för grov misshandel, grov kvinnofridskränkning, våldtäkt och övergrepp i rättssak.

Kvinnan som anmält Nattskytten för dessa brott var även misstänkt för skyddande av brottsling i samband med utredningen av Örtagårdsmordet. Hon anhölls den 17 februari och häktades den 21 februari 2014. Häktningsbeslutet hävdes av åklagaren den 25 februari 2014.

Kvinnan lärde känna Nattskytten 2009. Nattskytten och en vän till honom gav körlektioner åt personer som ville ta körkort. Hon och hennes bror ville ta körkort och båda började övningsköra med Nattskytten. Hon och Nattskytten fattade tycke för varandra och i april 2010 inledde de en kärleksrelation. De var tvungna att träffas i hemlighet eftersom relationen stred mot såväl den kultur som hon kommer från som den kultur som Nattskytten kommer från.

Kvinnan har berättat att hennes väninnor med tiden fick vetskap om relationen och så småningom talade hon också om för sin mor att hon hade träffat en man. När hon berättade för Nattskytten att hon hade talat med sin mor om saken blev han upprörd. Enligt honom skulle relationen vara hemlig tills ”det blev rätt tid för annat”.

Fyra till sex månader efter att relationen hade inletts började hon och Nattskytten ha sexuellt umgänge med varandra. Hon accepterade detta med sexuellt umgänge endast av det skälet att Nattskytten hade gett uttryck för att han älskade henne. Vid något tillfälle gav han henne en vigselring så man kan säga att de blev gifta informellt.

Efter att det sexuella umgänget hade tagit sin början, hon kan inte säga hur långt efter, ska Nattskytten ha börjat ändra attityd gentemot henne. Han blev svartsjuk och accepterade inte att hon hade kontakt med vänner. Han ville ha kontroll över henne och han hade synpunkter på hur hon klädde sig och sminkade sig. Han började också kalla henne för slyna.

Hon fann sig i hans beteende eftersom hon ville visa att hon verkligen älskade honom. Hon övervägde dock att lämna honom eftersom hon upplevde förhållandet som jobbigt. Två gånger blev det också så att hon lämnade honom, men båda gångerna gick hon tillbaka till honom efter att han hade tagit kontakt med henne och bett henne att gå tillbaka. Vid respektive tillfälle när hon lämnade Nattskytten så förlovade hon sig med en annan. Två olika män förlovade hon sig med, men ingen av dessa män hade hon sexuellt umgänge med.

Kvinnan har berättat att hon och Nattskytten hade sex upp till sex eller sju gånger om dagen och varje sexakt kunde vara mellan 15 och 60 minuter lång. Enligt kvinnan var Nattskytten våldsam under sexakterna och han tvingade henne till en viss form av sex. Hon ska ha skadats av detta och i efterhand förstått att hon utsattes för många våldtäkter.

Hon förstod aldrig varför Nattskytten reste från Sverige i slutet av juli 2013, men innan han åkte så lämnade han sina vapen till henne.

År 2013 vårdades hon på psykiatrisk klinik eftersom hon mådde dåligt av att Nattskytten hade lämnat Sverige och var misstänkt för mord. Huruvida det fanns även andra orsaker till det dåliga mående minns hon inte. Hon har sagt att hon samma år försökte begå självmord.

När Nattskytten var misstänkt för mord kunde hon inte tro att han var skyldig. Vid tidpunkten för våldtäktsrättegången, 2015 ”visste” hon dock att han är skyldig till mord.

Efter att hon själv släpptes från häktet fick hon flytta till ett skyddat boende och det berodde på att hon var rädd för släktingarna till den person som hade mördats.

Nattskytten har berättat att han och kvinnan hade ”ömsesidig sexuell samvaro”. Antalet sexakter var en eller två per dag de dagar de träffades. Den sexuella praktik som kvinnan påstod att han tvingat henne till var, enligt Nattskytten, inte ens något som de försökte sig på. Det ”skulle inte ha fungerat”. Några våldtäkter hade aldrig förekommit, enligt Nattskytten.

Han var aldrig svartsjuk eller kontrollerande gentemot kvinnan. Tvärtom sa han vid ett stort antal tillfällen åt henne att ”gå och hitta en annan”. Nattskytten nekade också till att ha utsatt kvinnan för våld.

Tingsrätten drog slutsatsen att det som kvinnan berättat om brottsliga handlingar från Nattskytten mot henne visserligen kunde vara helt eller delvis sant, men att det inte kunde uteslutas att Nattskytten var oskyldig. Han frikändes därför från åtalet om de brott som han misstänktes ha utsatt kvinnan för.2

1 Strafföreläggande – informationsutdrag ur Cåbra (Åklagarkammaren i Västerås 10 maj 2012).

2 ”ANSPRÅK ENLIGT LAGEN (1998:714) OM ERSÄTTNING VID FRIHETSBERÖVANDEN OCH ANDRA TVÅNGSÅTGÄRDER”. Justitiekanslern, 09 september 2015.