Politikermordet: brottsplatsen

Sommaren 2002 hittades den pensionerade politikern Pär Axelsson död i sin bostad i Västerås. Det såg från början ut som ett naturligt dödsfall. Sedan visade det sig att han kan ha mördats.

Brottsplats? Pär Axelssons bostad. Foto: Erik Hjärtberg

Som undertecknad tidigare berättat har polisen i region Mitt bildat en särskild grupp för kalla fall. Ytterligare ett fall som polisen har på sitt bord är det så kallade politikermordet på Pär Axelsson 2002.

Pär Axelsson bodde på Gunnilbogatan, området Malmaberg i Östra Västerås. Det är ett trevåningshus i rött tegel med balkonger i gul plåt. Lägenheterna är bostadsrätter. Inne i trapphuset syns stora sprickor i väggen.

En kvinna boende i huset berättar att hon minns att hon kom hem när Pär Axelssons kvarlevor togs ut från lägenheten. Det var omskakande. Hon kände inte Pär Axelsson, men hälsade på honom när de träffades. Det var bara enstaka gånger någon som kom och besökte honom.

– Han var nog lite av en enstöring, och det var ju konstigt eftersom han var föreningsmänniska, säger hon.

Den sista säkra iakttagelsen av Pär Axelsson gjordes den 13 juli då en kvinnlig bekant träffade honom. Han beräknas ha dött den 18 juli.1 Dödsdagen har bland annat räknats ut av att tidningarna som lämnats i brevlådan plockats upp till och med den 18 juli.2

Pär Axelsson hittades död i sin lägenhet den 4 augusti, strax efter klockan 18.3 Kroppen kan alltså ha legat i 17 dagar innan dödsfallet upptäcktes. Sonen hade slagit larm till polisen efter att inte fått kontakt med sin far och polisen tog sig därför in i lägenheten.4

Pär Axelsson bodde på bottenvåningen och hade en uteplats med en liten trädgårdstäppa. Dörren till uteplatsen stod på glänt när polisen hittade honom.5 Kroppen hade inga synliga skador.6 Lägenheten var i städat skick, inget tydde på att en strid eller något bråk skulle ha skett.7 Men en av de polismän som var först på plats misstänkte att något inte stämde. Polisen tog därför fler foton från platsen än vad som är brukligt vid ett dödsfall. Något som varit betydelsefullt för brottsutredningen.8

Den 66-årige Pär Axelsson hade dålig hälsa. Han led av hjärtproblem och hade också diabetes.9

Onsdagen den 7 augusti publicerades dödsannonsen, i lokaltidningen VLT, med följande vers:

Far har räckt ut handen
Mor har fattat den
På den andra stranden
Mötas de igen.10

Den 8 augusti hade polisen börjat utreda om Pär Axelsson blivit dödad eftersom obducenterna på rättsmedicin i Uppsala funnit ”otillbörliga skador” på kroppen. Polisen knackade dörr i det område där Pär Axelsson hade bott för att ta reda på om grannarna hört eller sett något.11 Reaktionerna bland de boende på Gunnilbogatan varierade. Vissa var lugna medan andra uttryckte stark oro. Grannarna beskrev den före detta landstingspolitikern som en tillbakadragen man som sällan fick besök. De hälsade på honom när de möttes men kände honom inte.12

Klockan sju på morgonen, fredagen den 9 augusti kom en rättsläkare från Uppsala till polisen i Västerås för att berätta om de upptäckter som gjordes när kroppen obducerades. Polisen beslutade därför att rubricera händelsen som mord alternativt dråp.13

Pär Axelsson begravdes i Korsets kapell i Västerås den 19 augusti. Närmast anhöriga, en son och hans familj, släkt och vänner tog farväl vid den borgerliga begravningen. De flesta av de drygt 100 begravningsgästerna kom från fackföreningsrörelsen och socialdemokratin i Västmanland.

Den 20 augusti fick de fem kriminalinspektörerna i utredningsgruppen förstärkning från rikskriminalpolisen. Sju personer, varav fyra personer från Palmegruppen, däribland spaningschef Stig Edqvist åkte till Västerås för att hjälpa till.14

I september efterlyste polisen tips och satte upp affischer i affärer och på andra platser i Västerås där det var känt att mordoffret ofta rörde sig.15

1 Ånell, Malin S. ”Palmespanare deltar i jakten”. Aftonbladet, 20 augusti 2002.

2 Jansson, Torsten. ”Polisen utesluter inte mord”. Vestmanlands Läns Tidning, 09 augusti 2002.

3 Harne, Andreas. ”Politikern låg död i sitt hem”. Aftonbladet, 09 augusti 2002. https://www.aftonbladet.se/a/rLE75w.

4 Harne, Andreas. ”Politikern låg död i sitt hem”. Aftonbladet, 09 augusti 2002. https://www.aftonbladet.se/a/rLE75w.

5 Kretz, Johan. ”Grannarna kollar låset en extra gång”. Vestmanlands Läns Tidning, 10 augusti 2002.

6 Kallin, Jenny. ”Polisen hoppas på allmänhetens hjälp”. Vestmanlands Läns Tidning, 12 augusti 2002.

7 Sannemalm, Ann-Sofie. ”Politikermordet är ett riktigt mysterium”. Vestmanlands Läns Tidning, 13 juli 2015. https://www.vlt.se/artikel/politikermordet-ar-ett-riktigt-mysterium.

8 Nilsson, Matilda. ”Misstänksam polis avslöjade mordet”. Vestmanlands Läns Tidning, 26 januari 2007.

9 Sannemalm, Ann-Sofie. ”Politikermordet är ett riktigt mysterium”. Vestmanlands Läns Tidning, 13 juli 2015. https://www.vlt.se/artikel/politikermordet-ar-ett-riktigt-mysterium.

10 ”Döda”. Vestmanlands Läns Tidning, 07 augusti 2002.

11 Jansson, Torsten. ”Polisen utesluter inte mord”. Vestmanlands Läns Tidning, 09 augusti 2002.

12 Kretz, Johan. ”Grannarna kollar låset en extra gång”. Vestmanlands Läns Tidning, 10 augusti 2002.

13 Harne, Andreas. ”Politikern låg död i sitt hem”. Aftonbladet, 09 augusti 2002. https://www.aftonbladet.se/a/rLE75w.

14 Ånell, Malin S. ”Palmespanare deltar i jakten”. Aftonbladet, 20 augusti 2002.

15 ”S-politiker kan ha strypts till döds”. Svenska Dagbladet, 10 augusti 2002.

Politikermordet: dikt blev verklighet

Sommaren 2002 hittades den pensionerade politikern Pär Axelsson död i sin bostad i Västerås. Han misstänks ha mördats. Våren innan gavs det ut en kriminalroman som har många likheter med händelsen.

”Sjung som en fågel”. Foto: Erik Hjärtberg

En pensionerad socialdemokratisk lokalpolitiker hittas mördad i sitt hem i Västerås på sensommaren 2002. Så börjar Thomas Kangers roman ”Sjung som en fågel” som gavs ut i mars 2002.1 För den som har tänkt att läsa boken i skönlitterärt syfte varnas det härmed att följande läsning innehåller en spoiler.

I romanen har den mördade socialdemokratiska politikern en bakgrund inom underrättelse- och säkerhetsorganisationen IB, som registrerade kommunister. Gärningsmannen är son till en kommunist som begått självmord och gärningsmannen ser den socialdemokratiska politikern som medskyldig till faderns död.2

Romanförfattaren Thomas Kanger var tidigare journalist och har bland mycket annat till exempel granskat morden på PKK-avhoppare i Sverige.3

Thomas Kanger lät sin deckarroman utspela sig i Västerås eftersom han tidigare hade bott i staden i tjugo år.

Författaren arbetade under slutet av 1970-talet på Asea och var då ansluten till Metall. Han blev ytligt bekant med mannen som var fackordförande för Metall i Västerås.

– Var man politiskt och fackligt aktiv i Västerås på den tiden så kände man till Pär Axelsson, sa Thomas Kanger till Aftonbladet 2002.

Han beskrev Pär Axelsson som en socialdemokrat av klassiskt snitt från en tid då facket hade stort inflytande över det socialdemokratiska partiet.

Likheterna med romanfiguren är slående:

● De var i samma ålder.

● Båda hade vigt sitt liv åt Metall och Socialdemokraterna.

● Båda blev ensamstående 1977.

● Båda hade jobbat på Asea, blivit fackligt aktiva och sedan övergått till politiken.

● Båda hittades döda i sina hem.

Mordet på Pär Axelsson är fortfarande olöst och polisen har till och med utrett det fiktiva motiv mördaren har i boken.

Thomas Kanger förnekade dock att det var Pär Axelsson han hade porträtterat i sin roman.

– Det var oerhört kusligt när jag insåg hur stora likheterna var. Enligt polisen var det också många som ringde och tipsade om min bok, sa han till Aftonbladet 2003.4

1 Edgar, Johan. ”Liknande mordfall i Kangers nya bok”. Aftonbladet, 09 augusti 2002. https://www.aftonbladet.se/a/9mKw85.

2 Kanger, Thomas. Sjung som en fågel. Stockholm: Norstedt, 2002.

3 Kanger, Thomas. Mordet på Olof Palme: Utredning på villospår. Mai Linh förlag.

4 Castelius, Olle. ”Hans mordgåta blev verklighet”. Aftonbladet, 16 juni 2003. https://www.aftonbladet.se/a/oRnWdK.

Politikermordet: Vem var Pär Axelsson?

Den tidigare politikern och fackföreningsledaren Pär Axelsson hittades död i sitt hem i Västerås 2002. Pär Axelsson var under sitt liv delaktig i många viktiga politiska händelser.

Som undertecknad tidigare berättat har polisen i region Mitt bildat en särskild grupp för kalla fall. Ytterligare ett fall som polisen har på sitt bord är det så kallade politikermordet på Pär Axelsson 2002.

Vännerna har beskrivit Pär Axelsson som en mycket ambitiös person och en skicklig förhandlare som alltid var väl påläst. Han hade mängder av uppdrag i facket och socialdemokratiska partiet.

– Han levde ett liv i partiets tjänst. Han var tillgänglig för jämnan. Jobbade han inte här, så jobbade han hemma, sa Stig Stolpe, Metallordförande i Västerås, till Aftonbladet efter Pär Axelssons död.

Stig Stolpe satt mitt emot Pär Axelsson under flera år på 1980-talet. De lärde känna varandra på Asea redan i början av 1970-talet.1

Som fackligt aktiv på Asea, senare ABB, och som socialdemokrat var Pär Axelsson delaktig i många viktiga politiska händelser under årens gång. Pär Axelsson fick som 33-årig fräsare 1969 frågan om vad han tyckte om Aseas engagemang i Cabora Bassa-projektet, vilket var ett dammprojekt i Moçambique som då var en portugisisk koloni.2

– Det är knappast en fråga för oss på verkstadsgolvet, sa han till Aftonbladet.3

Automatisering har varit ett diskussionsämne på 2010-talet, men redan 1970 ställde Aftonbladet frågan om ”datamaskinen kommit för att slå ut jobbarna”. Detta med anledning av att Asea hade börjat använda en datastyrd svarv.

– Personligen tror jag inte att datamaskinen helt kommer att ersätta verkstadsjobbaren. Det måste alltid finnas en övervakare, någon som ser till att varje maskin arbetar som den ska, sa Pär Axelsson, då ordförande för verkstadsklubben, till Aftonbladet.4

I början av 1970-talet fick Pär Axelsson även följa med när Asea rekryterade arbetskraft i Jugoslavien där det, till skillnad från i Västerås, fanns arbetslösa maskinarbetare. Det gick bra för jugoslaverna i Sverige men ibland blev det kulturkrockar av komisk karaktär. En arbetare med vana från ett annat fackligt klimat visade sin lojalitet genom att stoppa en kyckling i sin fackordförandes klädskåp.5

Våren 1973 fick Pär Axelsson som facklig representant ta plats i Aseas styrelse vars ordförande var Marcus Wallenberg.6 Pär Axelsson satt med i styrelsen fram till 1975 då han avgick på egen begäran eftersom han ansåg att styrelseplatsen var så pass lärorik att den borde rotera.7

Efter Centerpartiets valframgångar 1976 vände sig Pär Axelsson till Centerledaren Thorbjörn Fälldin och uttryckte sin ”djupa oro för utvecklingen och sysselsättningen” i samhället. Detta på grund av att Centerpartiet ville avveckla kärnkraften i Sverige.8

Efter hustruns död 1977 gav Pär Axelsson sig helt och hållet hän åt jobbet. Han var väldigt fäst vid henne.9

Hösten 1977 valdes Pär Axelsson in i förbundsstyrelsen för Metall. Det är oklart om Pär Axelsson fortfarande såg sig som en representant för verkstadsgolvet, men frågor om Afrika hade nu blivit något för honom. Våren 1978 krävde han, tillsammans med fackliga representanter i andra svenska storföretag, en bojkott av den rasistiska regimen i Sydafrika.10

År 1982 uttalade sig Pär Axelsson om de omdebatterade löntagarfonderna, som var tänkta att öka löntagarnas inflytande över det privata näringslivet. Han var positiv till fonderna men underströk att det krävdes ett starkt folkligt stöd.

– Det behövs en betydligt större uppslutning än 50 procent för ett sådant här förslag. I det här fallet måste arbetarna och tjänstemännen vara överens, sa han till Dagens Nyheter.11

Den stora händelsen 1988 var Aseas samgående med schweiziska Brown Boveri som sedan dess bildar förkortningen ABB. Den största förändringen för Pär Axelsson blev att inte längre ha företagsledningen i samma hus som fackexpeditionen.

– Det känns tomt och frustrerande. Förr träffade jag Percy Barnevik och de andra i korridorerna och på möten. Vi bytte några ord och höll varandra informerade. Nu får den kontakten ske per telefon, sa Pär Axelsson till Svenska Dagbladet.

Utöver det fackliga var Pär Axelsson även förtroendevald som politiker i landstinget i Västmanland. Vänner till Pär Axelsson har sagt att han var en trevlig och anspråkslös kille. En toppolitiker som trots goda inkomster bodde i en liten lägenhet och körde Skoda.

– Jag brukade säga åt honom att ”du har råd, köp en ny kostym och en bra bil”. Men han la hellre pengarna på resor, sa Sune Israelsson, tidigare landstingsråd i Västerås, till Aftonbladet.

Under slutet av 1990-talet trappade Pär Axelsson ned på sitt politiska och fackliga engagemang. Han behöll en del fackliga uppdrag men var mestadels pensionär. Men ingen verkar veta så mycket om hur Pär Axelsson levde sitt liv utanför facket och partiet.

Pär Axelsson berättade inte så mycket om sig själv. Han hade ett torp som han pratade om. Han tyckte om att läsa och resa, helst till England. Mer än så vet nog inte någon om Pärs liv utanför jobbet.

Pär Axelsson beskrivs som lättsam och han gillade att diskutera, särskilt historia och böcker. Men frågade man om privatlivet så kammade man noll, då var det stopp. Han var väldigt noga med sin personliga integritet.12

1 Kärrman, Jens. ”Politikermordet ett mysterium”. Aftonbladet, 19 augusti 2002. https://www.aftonbladet.se/a/J1xedP.

2 Encyclopedia Britannica. ”Cahora Bassa | Dam and Hydroelectric Facility, Mozambique”. Åtkomstdatum 14 april 2020. https://www.britannica.com/topic/Cahora-Bassa-dam-and-hydroelectric-facility-Mozambique.

3 Linnér, Christer. ”ASEA – De anställda stöder Cabora Bassa”. Aftonbladet, 21 februari 1969.

4 Leopold, Anders. ”Han kan lugnt läsa sin tidning – maskinen gör jobbet åt honom”. Aftonbladet, 29 november 1970.

5 Jacobsson, Cecilia. ”Forskare från 24 länder på ABB”. Dagens Nyheter, 19 oktober 2000.

6 Gillberg, Bertil. ”Wallenberg tar emot sina nya styrelsemän”. Expressen, 21 maj 1973.

7 Sundqvist, Sven-Ivan. ”Fackordförande: Bra att företaget blir aggressivare”. Dagens Nyheteter, 09 maj 1982.

8 Hallgren, Lasse. ”Hur blir det med våra jobb, Fälldin?” Aftonbladet, 04 oktober 1976.

9 Kärrman, Jens. ”Politikermordet ett mysterium”. Aftonbladet, 19 augusti 2002. https://www.aftonbladet.se/a/J1xedP.

10 Svensson, Björn. ”Facket rasar mot Nicolin”. Aftonbladet, 28 maj 1978.

11 Sundqvist, Sven-Ivan. ”Fackordförande: Bra att företaget blir aggressivare”. Dagens Nyheteter, 09 maj 1982.

12 Kärrman, Jens. ”Politikermordet ett mysterium”. Aftonbladet, 19 augusti 2002. https://www.aftonbladet.se/a/J1xedP.

Poddradio om brevbombsmordet i Västerås

Podden ”Olösta mord” med Dan Hörning har nu uppmärksammat brevbombsmordet i Västerås.

Som undertecknad tidigare berättat har polisen i region Mitt bildat en särskild grupp för kalla fall. Brevbombsmordet på Gryta 1990 är ett av de fall som nu granskas på nytt. Nu uppmärksammas brevbombsmordet i podden ”Olösta mord”.

”Olösta mord” görs av Dan Hörning och poddavsnittet om brevbombsmordet tar bland annat upp händelseförloppet, polisutredningen, den mördade kvinnans koppling till partiet KDPI och teorin om att den iranska regimen skulle ligga bakom mordet.

Politikermordet

Den tidigare politikern och fackföreningsledaren Pär Axelsson hittades död i sitt hem i Västerås 2002. Hans död är fortfarande ett mysterium.

Som undertecknad tidigare berättat har polisen i region Mitt bildat en särskild grupp för kalla fall. Ytterligare ett fall som polisen har på sitt bord är det så kallade politikermordet på Pär Axelsson 2002.

Det var den 4 augusti 2002 som det förre landstingsrådet (S) Pär Axelsson hittades död i sin bostad i Västerås. Sonen hade slagit larm till polisen efter att inte fått kontakt med honom och polisen tog sig därför in i lägenheten.1 De fick kliva över en bunt av lokaltidningen VLT som låg nedanför brevinkastet. Lägenheten var för övrigt i städat skick, inget tydde på att en strid eller något bråk skulle ha skett. Altandörren stod på glänt.

I köket var det också snyggt och prydligt. Men mördaren kunde ju ha kommit tillbaka och städat efter sig. Polisen har jobbat efter teorin att någon annan person kan ha befunnit sig i köket, någon som sitter inne med kunskapen om vad som skett.

Den 66-årige Pär Axelsson hade dålig hälsa. Han led av hjärtproblem och hade också diabetes. När han hittades hade han med all sannolikhet varit död i 17 dagar. Förruttnelseprocessen var långt framskriden och hade påskyndats av sommarvärmen.2

Rättsläkaren slog fast att Axelsson dog av ”annans handaverkan”. Hans kropp visade klassiska mordskador efter ett strypgrepp.

Tungbenet var av. Men på grund av förruttnelsen gick det inte att se de andra klassiska tecknen, blödningar i ögonen, på huden och på luftstrupen.

Socialstyrelsens rättsliga råd, som granskat rättsläkarutlåtandet, la fram ytterligare en teori. Pär Axelsson kan ha fått en hjärtinfarkt, ramlat av stolen med kortleken i handen och slagit tungbenet mot den.

Vad som talar emot kortleksteorin är att Pär Axelsson även hade andra skador. Vilka dessa skador var vill polisen behålla för sig själv. Det är därför man betraktar Pär Axelssons död som ett misstänkt mordfall.4

Pär Axelsson var välkänd i Västmanland efter många års fackligt och politiskt arbete. Före pensionen var han socialdemokratiskt landstingsråd och styrelseledamot i facket Metall på central nivå.

Men 2002 levde Pär Axelsson ett väldigt anonymt liv. Han var änkling sedan 1977 och pensionär sedan år 2000. Partikamraterna hade svårt att tro att Pär Axelsson hade några fiender.5 De politiska uppdragen hade han lagt på hyllan. Få kände honom privat vilket också har försvårat polisutredningen.

Han har beskrivits som en snäll och omtänksam person med en mycket stor integritet. Man vet inte vad han hade för intressen för övrigt. Under utredningen kom det fram att han brukade åka till London då och då, men ingen visste var han bodde eller gjorde när han var där. Kanske besökte han museum, som någon sa. Men ingen vet.

Trots att riksmordkommissionen med landets mest erfarna mordutredare kopplades in gick polisen bet. En omfattande utredning med mer än 1 200 förhör har gjorts i fallet.6

Tv-programmet ”Efterlyst” tog upp fallet 2007 vilket gav nya tips. En tipsare påstod att Pär Axelsson mördades av misstag, att det var en annan person som skulle ha mördats. Polisen har också fått namnet på en person i Västerås som skulle ha varit det egentliga mordoffret samt uppgifter om ett motiv till dådet.7

Pär Axelssons död förblir ett mysterium.

1 Harne, Andreas. ”Politikern låg död i sitt hem”. Aftonbladet, 09 augusti 2002. https://www.aftonbladet.se/a/rLE75w.

2 Sannemalm, Ann-Sofie. ”Politikermordet är ett riktigt mysterium”. Vestmanlands Läns Tidning, 13 juli 2015. https://www.vlt.se/artikel/politikermordet-ar-ett-riktigt-mysterium.

4 Sannemalm, Ann-Sofie. ”Politikermordet är ett riktigt mysterium”. Vestmanlands Läns Tidning, 13 juli 2015. https://www.vlt.se/artikel/politikermordet-ar-ett-riktigt-mysterium.

5 Harne, Andreas. ”Politikern låg död i sitt hem”. Aftonbladet, 09 augusti 2002. https://www.aftonbladet.se/a/rLE75w.

6 Sannemalm, Ann-Sofie. ”Politikermordet är ett riktigt mysterium”. Vestmanlands Läns Tidning, 13 juli 2015. https://www.vlt.se/artikel/politikermordet-ar-ett-riktigt-mysterium.

7 Sveriges Radio. ”Pär Axelsson – mordoffer av misstag?”, 26 januari 2007. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=112&artikel=1167706.

Uppdaterad 2020-04-17

Brevbombsmordet: teknisk undersökning

Brevbomben som dödade Efat Ghazi 1990 kom inte med posten. Polisen hade till en början svårt att slå fast vilken typ av bomb det var.

Som undertecknad tidigare berättat har polisen i region Mitt bildat en särskild grupp för kalla fall. Brevbombsmordet på Gryta 1990 är ett av de fall som nu granskas på nytt. Den mördade kvinnans make Amir Ghazi har berättat att bomben var av en typ som inte kunde tillverkas i Sverige. Här följer mer om själva brevbomben.

Brevbomben som dödade Efat Ghazi kom inte med posten. Timmarna före attentatet stoppade brevbäraren Mats Kankainen ner några brev i familjen Ghazis brevlåda.

– Inga konstiga brev, såg ut som vanliga vita brev, sa Mats Kankainen till lokaltidningen VLT.

Mats Kankainen, som för övrigt även var fotbollsspelare i VSK, hade inte sett om det redan låg något i brevlådan när han la ner breven.1

Två kriminalinspektörer hjälptes åt att sopa ihop resterna efter brevbomben.2 En hög söndertrasade pappersbitar fanns kvar av kuvertet. Dessa pappersbitar hamnade på skrivbordet hos Nils Ångström3 på Statens kriminaltekniska laboratorium, som i dag heter Nationellt forensiskt centrum.

Nils Ångström, en skäggig och skallig man, hade bevismaterialet i en liten låda och lyfte på bitarna med pincett när han granskade dem.

– Det är en nästan hopplös uppgift, sa han till Expressen.

Det vadderade kuvertet var adresserat till maken Amir Ghazi. Namnet och adressen hade skrivits för hand. Bland resterna fanns ett stycke av kuvertets baksida som bedömdes vara av extra stort intresse. Det var ett stycke med pilar som visade hur man skulle öppna kuvertet.

Den intressanta detaljen med pilarna var själva vinklarna, som var större än på de vadderade kuvert av typen ”Jiffy” som var vanliga i Sverige.

En annan sektion av Sveriges kriminaltekniska laboratorium försökte utröna vilken sorts sprängmedel som användes i bomben.4 Tändanordningen var av elektrisk typ, vilket innebär att bomben exploderade när en strömkrets slöts.5 På brottsplatsen fann polisteknikerna rester av några små batterier och elkablar. Sprängmedlet var till en början okänt, men det spekulerades om det kunde vara Semtex.6

Semtex är en tjeckisktillverkad sprängdeg som tidigare hade använts vid terrordåd. Innan olika tillsatser gjordes på senare tid var det nämligen mycket svårt att spåra detta sprängämne.7

1 Hilding, Gunnar m.fl. ”Brevbäraren såg paket”. Vestmanlands Läns Tidning, 07 september 1990.

2 Hilding, Gunnar m.fl. ”Polisen: Det var en brevbomb”. Vestmanlands Läns Tidning, 07 september 1990.

3 Nils Ångström, född 1942, dog 2008 och kan därför inte själv berätta mer om fallet.

4 Brännström, Leif. ”Här söker polisen spår efter mördaren”. Expressen, 27 september 1990.

5 ”Ny version SÄPO TAR ÖVER UTREDNINGEN OM BREVBOMBSMORDET I VÄSTERÅS”. Tidningarnas Telegrambyrå, 07 september 1990. https://app.retriever-info.com/go-article/050806199009073404dd4f0c95e5a2b63782dc27ffcaf9/null/archive/search?md5=044513c5a3e850b9ddb734890e08a159&timeStamp=1585048034000&account=16188.

6 Ekholm, Kerstin m.fl. ”Terroristens misstag: Handstilen på brevet”. Vestmanlands Läns Tidning, 08 september 1990.

7 Dahlin, Niklas. ”Ämnena som det smäller om”. Ny Teknik, 02 april 2016. https://www.nyteknik.se/teknikhistoria/amnena-som-det-smaller-om-6536994.

Bakgrund: Morden på PKK-avhoppare

I utredningen av brevbombsmordet ställde polisen frågor om PKK. Partiet har misstänkts ligga bakom två andra mord på kurder i Sverige. Några bevis för att PKK stod bakom dessa mord har däremot inte offentliggjorts.

Som undertecknad tidigare berättat har polisen i region Mitt bildat en särskild grupp för kalla fall. Brevbombsmordet på Gryta 1990 är ett av de fall som nu granskas på nytt. Den mördade kvinnans make Amir Ghazi har berättat att han fick frågor av polisen om PKK. Av den anledningen kan det vara intressant att berätta om två andra mord på kurder i Sverige, utan att för den skull spekulera om något eventuellt samband.

PKK, Kurdistans arbetarparti, grundades 1978 i Turkiet som ett marxist-leninistiskt parti av bland andra Abdullah Öcalan.1 Partiet är fortfarande aktivt men har på 2000-talet ändrat politisk inriktning till ”demokratisk konfederalism” vilket bland annat innebär att man vill ha kurdiskt självstyre men inte någon kurdisk stat.2

Den 13 september 1980 genomförde den turkiske generalen Kenan Evren en kupp i sitt land och tog makten. Kuppen ledde bland annat till att vänsterrörelsen i Turkiet och i turkiska Kurdistan trängdes hårt.3 Ett stort antal turkar och kurder tvingades fly och några av dem begav sig till Sverige. Bland dessa politiska flyktingar fanns medlemmar och sympatisörer till PKK.4

Den 20 juni 1984 mördades PKK-avhopparen Enver Ata på Stora Torget i Uppsala. Han blev skjuten av en 25-årig kurdisk man som dömdes till livstids fängelse för dådet. Mannen menade att han hade agerat på egen hand utan hjälp.5 Han sade sig tillhöra en grupp på 6–7 personer som verkade för Kurdistans befrielse och den hade fått i uppdrag av ”det kurdiska folket” att avrätta ”förrädaren Ata”.6

Säpo hävdade att mordet hade utförts på order av PKK:s centralkommitté, med säte i Syrien.7 Några bevis för att Enver Atas mördare tillhörde PKK eller handlade på uppdrag av detta parti har inte offentliggjorts.8

Säpo ansåg också att mördaren haft praktiskt stöd vid mordet av en grupp kurder som bodde i Sverige. De påstods vara PKK-medlemmar som slussats in i Sverige i syfte att upprätta en organisation i landet.

Säpo la fram en utredning där åtta personer misstänktes för medhjälp till mord. Utredningen lämnades till länsåklagare Bertil Carrick i Uppsala. Men Säpo vägrade att tala om för honom vilka källor uppgifterna hämtats ur.

I det läget hade Bertil Carrick inget val. Innehållet i den utredning han läst räckte inte för ett åtal och han fick inte tillgång till de vittnen som skulle kunna utveckla misstankarna. Den 5 september 1984 la han ned förundersökningen om misstanke för medhjälp till mord på Enver Ata.

I stället gick Säpo med sin utredning till regeringen och bad den terroriststämpla de åtta kurderna och sedan utvisa dem enligt utlänningslagens 47 paragraf. Den 21 november 1984 beslutade regeringen att kurderna skulle utvisas. Beslutet fick ett särskilt tillägg genom ett regeringsbeslut den 14 december 1984: Då dessa åtta kurder riskerade allvarlig förföljelse i Turkiet, skulle de tills vidare få stanna i Sverige. Men eftersom de påstods tillhöra en terroristorganisation, PKK, skulle de inte få röra sig fritt i landet, utan beläggas med kommunarrest.

Den 2 november 1985 mördades ännu en avhoppare från PKK. Hans namn var Cetin Güngör och han hade tidigare varit medlem i PKK:s centralkommitté. Efter sitt avhopp hade han tagits om hand av svenska Säpo. Han hade inte bara fått svensk asyl trots att han redan tidigare hade asyl i Frankrike, något som var få kurder förunnade. Han skyddades också av Säpo och hade givits ny identitet samt tillgång till flera lägenheter. Men när han sköts vid en fest på Medborgarhuset i Stockholm, saknade han anmärkningsvärt nog beskydd.

Mördaren sköt Cetin Güngör i huvudet. Efter mordet överfölls han av rasande vänner till offret och räddade sig från en hotande lynchning genom att först kasta sig ut genom ett fönster och sedan genom att gripas av en anländande polispatrull. Den gripne erkände mordet. Han uppgav att han tillhört en organisation, med det förkortade namnet KUKNKB, som beslutat om ”avrättning av förrädaren Güngör”. Han dömdes till livstids fängelse för mordet.

Också i detta fall misstänktes det att mördaren haft medhjälpare som var bosatta i Sverige. Bakom denna misstanke fanns två konkreta uppgifter. Den ena var att mördaren i sin ficka haft en nyckel till en lägenhet. Den lägenheten tillhörde en 27-årig kriminellt belastad kurd som av Säpo utpekats som länk mellan PKK och en för heroinlangning dömd 42-årig släkting. Den andra konkreta uppgiften var att mordvapnet ursprungligen kom från ett inbrott 1978 i Handen utanför Stockholm.

Så småningom lades förundersökningen mot 27-åringen ned. Även om 27-åringen personligen hade givit mördaren nyckeln, vilket han förnekade, kunde det inte styrkas att han kände till planerna på att mörda Cetin Güngör.9

Inte heller för mordet på Cetin Güngör har det offentliggjorts några bevis för att PKK låg bakom dådet.10

För PKK:s sympatisörer i Sverige och för de med kommunarrest belagda kurderna blev det senare mordet ett dråpslag mot försöken att bli av med terroriststämplingen. Säpo hävdade återigen, utan att styrka sitt påstående, att mordet planlagts av PKK med hjälp av PKK:s ”svenska ledare”.

Det var denna misstanke som Hans Holmér återuppväckte med det så kallade PKK-spåret i jakten på Olof Palmes mördare, vilket är en annan lång och komplicerad historia.11

1 ”PKK – Uppslagsverk – NE.se”. Åtkomstdatum 12 mars 2020. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/pkk.

2 Medin, Joakim. Kobane: den kurdiska revolutionen och kampen mot IS. Stockholm: Leopard förlag, 2016. Sidan 29.

3 Kinzer, Stephen. ”Kenan Evren, 97, Dies; After Coup, Led Turkey With Iron Hand”. The New York Times, 09 maj 2015, avs. World. https://www.nytimes.com/2015/05/10/world/europe/kenan-evren-dies-at-97-led-turkeys-1980-coup.html.

4 Kanger, Thomas. Mordet på Olof Palme: Utredning på villospår. Mai Linh förlag.

5 Jonsson, Thomas. ”Kurder fängslade av Säpo”. Dagens Nyheter, 21 september 1984. https://arkivet.dn.se/tidning/1984-09-21/257/6.

6 Linde, Per. Det kurdiska spåret : dokument om kommunarrest och terroriststämpel. Kurdernas vänner, 1994.

Kanger, Thomas. Mordet på Olof Palme: Utredning på villospår. Mai Linh förlag.

7 Kanger, Thomas. Mordet på Olof Palme: Utredning på villospår. Mai Linh förlag.

8 Linde, Per. Det kurdiska spåret : dokument om kommunarrest och terroriststämpel. Kurdernas vänner, 1994.

Kanger, Thomas. Mordet på Olof Palme: Utredning på villospår. Mai Linh förlag.

9 Kanger, Thomas. Mordet på Olof Palme: Utredning på villospår. Mai Linh förlag.

10 Linde, Per. Det kurdiska spåret : dokument om kommunarrest och terroriststämpel. Kurdernas vänner, 1994

11 Kanger, Thomas. Mordet på Olof Palme: Utredning på villospår. Mai Linh förlag.

Jan Guillou om brevbombsmordet: ”politisk mord”

Brevbombsmordet i Västerås 1990 var politiskt. Det sa ”kurdexperten” Jan Guillou i en intervju dagen efter mordet.

Faksimil från tidningen Idag 1990-09-07

Som undertecknad tidigare berättat har polisen i region Mitt bildat en särskild grupp för kalla fall. Brevbombsmordet på Gryta 1990 är ett av de fall som nu granskas på nytt.

Efter brevbombsmordet intervjuade tidningen Idag Jan Guillou som titulerades ”kurdexperten (med mera)”.

Jan Guillou hyste inga tvivel om att det fanns politiska motiv bakom dådet.

– Men det kan i princip handla om allt ifrån svenska svartskallehatare till iranska agenter, sa han till tidningen.

Vad som, enligt Jan Guillou, kunde tala emot att mordet verkställts av professionella agenter var det precisionslösa handlingssättet att använda en brevbomb. Agenter brukade i stället skjuta sina offer på nära håll.

Politiska mord på kurder hade förekommit tidigare i Europa, konstaterade Jan Guillou.

– Motiven i liknande fall hittills har varit hämnd för angiveri. Fast om det är så här vill jag inte spekulera i, sa han till tidningen.

Tidningen Idags egna reportrar var däremot inga kurdexperter. På samma sida som intervjun med Jan Guillou finns en artikel om brevbombsmordet där man har förväxlat det iranska kurdiska partiet KDPI med det irakiska kurdiska partiet KDP, då som nu lett av Masoud Barzani. Den mördade kvinnan Efat Ghazi kom ju från iranska Kurdistan och var dotter till en KDPI-ledare.

Brevbombsmordet: ”Polisen frågade aldrig om Iran”

Det är i år 30 år sedan brevbombsmordet på Efat Ghazi i Västerås. Den iranska regimen har misstänkts ligga bakom mordet, men polisen utredde aldrig det spåret, säger den mördade kvinnans make.

– Polisen var inte intresserad av att diskutera Iran, säger Amir Ghazi.

Amir Ghazi. Foto: Erik Hjärtberg

Som undertecknad tidigare berättat har polisen i region Mitt bildat en särskild grupp för kalla fall. Brevbombsmordet på Gryta 1990 är ett av de fall som nu granskas på nytt.

Amir Ghazi är inne på sitt 83:e levnadsår. Han bor fortfarande i bostadsområdet Önsta-Gryta där hans fru mördades, men numera i ett annat radhus i ett annat kvarter.

På väggen i vardagsrummet hänger en målning föreställande Ghazi Mohammad, KDPI:s ledare och far till Amir Ghazis mördade hustru.

På soffbordet finns kaffe, fikabröd, nötter, dadlar och choklad.

– Det är ganska länge sedan det som har hänt. Drygt 30 år sedan. Men man lever med det ändå hela tiden. Det kommer fram och tillbaka varje dag. Det är bara så, säger Amir Ghazi.

Han kom till Sverige redan på 1970-talet men återvände till Iran under revolutionen för att kämpa mot Khomeinis revolutionsgardister. Men kurderna förlorade och Amir Ghazi återvände till Sverige.1

Han och frun arbetade båda två som lärare. Amir Ghazi var på jobbet när han fick veta att något hade hänt.

– Klockan, omkring halvtvå, kom rektorn till min klass på Rudbeckianska och sa att jag behövdes. Så då gick jag ut med henne och jag var orolig för vad som hade hänt. Två stycken poliser var där hos rektorn. De sa att det hade exploderat en bomb hemma hos mig och att min fru var skadad, säger han.

Amir Ghazis äldre dotter2 var elev på skolan och hade också kallats in till rektorsexpeditionen.

Senare på sjukhuset fick Amir Ghazi veta att hans fru gått bort.

Amir Ghazi säger att det bara var en slump att inte något av barnen tagit in posten den dagen. Han säger att barnen ofta kom hem från skolan tidigare än föräldrarna och då tog in posten.

Amir Ghazi säger att han hela tiden varit övertygad om att den iranska regimen låg bakom dådet.

– Jag hade inga bevis, men vi känner regimen. Vi är kurder och politiskt aktiva. Vi är säkra på att det bara är Iran som kommer med sådana här aktioner, säger han.

Att Iran utfört mord på oppositionella i Europa är bland annat fastslaget i tysk domstol.3 Enligt dokumentärfilmen ”Terrorkommandot” som visades i SVT 2002 var den iranska regimen också väldigt aktiv med spionage i Sverige 1990. Det framkom i filmen att en diplomat från den iranska ambassaden observerades utanför familjen Ghazis bostad i Västerås, en månad innan mordet på Efat Ghazi. Uppgifterna hade läckts från den tyska kriminalpolisen som i sin tur fått informationen från Säpo.4

Amir Ghazi berättar också att han innan mordet fick besök av en tidigare partikamrat från KDPI som fick övernatta i radhuset. Det kom senare fram att mannen i hemlighet spionerade på kurder i Sverige och lämnade informationen till den iranska regimen. Amir Ghazi tror att besöket hos honom var ett sätt att förbereda mordet.

– Sedan tänkte man att han hade kommit för att undersöka möjligheten för ett attentat hos mig, säger Amir Ghazi.

Vid tidpunkten för mordet i Västerås hade Amir Ghazi lämnat KDPI och startat ett nytt politiskt parti, Kurdistans parti för självständighet. Amir Ghazi säger att Kurdistans parti för självständighet fortfarande är aktivt, men det är inte så lätt att hitta någon information om detta parti. Det finns ingen hemsida och allt tryckt material från partiet är på kurdiska.

Amir Ghazi nämner två väsentliga skillnader mellan KDPI och Kurdistans parti för självständighet. Det nya partiet förkastar tanken på att kurderna kan få självstyre inom ramen för den iranska staten. Det nya partiet vill inte heller att kurderna ska ägna sig åt väpnad kamp.

– Vi lämnade helt och hållet den väpnade kampen. Frågan kan inte lösas med väpnad kamp. Enda sättet är att enas och kräva en folkomröstning. Då kanske världen stöder oss, säger Amir Ghazi.

Amir Ghazi fick veta väldigt lite om hur det gick med polisutredningen av mordet. Han frågade polisen vad man visste om hur bomben hade tillverkats.

– De vet att det här materialet inte fanns i Sverige så att någon annan kunde köpa eller ordna det på något sätt. Det kom från utlandet. Så mycket fick jag veta, men inte mer, säger han.

Polisen genomförde flera förhör med Amir Ghazi men frågorna rörde aldrig Iran utan handlade om olika konflikter mellan kurder.

– Kanske PKK eller någon annan konflikt mellan personer eller mellan politiska organisationer, eller genom familjekonflikt eller sådana saker. De frågade bara sådana frågor under tiden som den här undersökningen pågick i flera år, säger han.

I januari 1993 verkar det som att polisen arbetade utifrån att det handlade just om en ”familjekonflikt”. Då anhölls en man misstänkt för mordet. Mannen, som tillhörde Efat Ghazis bekantskapskrets, hade enligt misstankarna inte något politiskt motiv för dådet. Misstankarna stärktes om att det kunde röra sig om ett ”vanligt” mord med klassiska förtecken. Vid sådana fall söks gärningsmannen i första hand i offrets familje- och bekantskapskrets.5 Men den misstänkte mannen släpptes efter att ha suttit anhållen i nästan fyra dygn.6 Amir Ghazi säger att han inte vet någonting om detta anhållande.

– Nej, jag hörde inget om det, säger han.

Efter några år lades polisutredningen ner. Amir Ghazi tror att det hände 1997. Han minns att han blev väldigt ledsen när han fick beskedet.

– Jag fick en liten lapp att man inte skulle fortsätta med undersökningen. Som protest lämnade jag tillbaka papperet. Man skickade en liten lapp för att avsluta en sådan stor händelse, säger han.

1 ”Dokument inifrån: Terrorkommandot”. Sveriges Television, 22 september 2002. https://smdb.kb.se/catalog/id/001581996.

2 Enligt Skattemyndighetens uppgifter är döttrarna födda 1974 och 1978. De var alltså 16 respektive 12 år 1990. Amir Ghazi uppgav andra åldrar i intervjun, och andra åldrar har också uppgetts i artiklar om mordet, se till exempel:

Jansson, Torsten. ”Politiskt mord mitt i villaidyllen”. Vestmanlands Läns Tidning, 07 september 1990.

De motstridiga uppgifterna kan möjligen bero på att folkbokföringen inte var så noggrann i 1970-talets iranska Kurdistan. Riksdagsledamoten Amineh Kakabaveh kommer också från iranska Kurdistan. Amineh Kakabaveh, vars officiella födelseår är 1970, har själv uppgett att hon inte vet vilket år hon är född, se:

Sveriges Television. ”Min sanning – Amineh Kakabaveh”, 03 september 2019. https://www.svtplay.se/video/23514030/min-sanning/min-sanning-sasong-12-avsnitt-1.

3 Svensson, Niklas. ”Här kunde Sahlin och Carlsson ha mördats”. Expressen, 26 maj 2010. https://web.archive.org/web/20100528004013/http://www.expressen.se/Nyheter/1.2001473/har-kunde-sahlin-och-carlsson-ha-mordats.

4 ”Dokument inifrån: Terrorkommandot”. Sveriges Television, 22 september 2002. https://smdb.kb.se/catalog/id/001581996.

5 Fälth, Gun. ”Brevmord på väg att klaras upp”. Dagens Nyheter, 21 januari 1993.

6 ”MISSTÄNKT FÖR BREVBOMBSMORDET PÅ TVÅBARNSMAMMAN I VÄSTERÅS FRISLÄPPT”. Tidningarnas Telegrambyrå, 21 januari 1993.

Fallet Sinthu: vad bör göras?

Polisens agerande vid ingripandet mot Sinthu Selvarajah var en kränkning av mänskliga rättigheter anser Civil Rights Defenders. Människorättsorganisationen fortsätter med fallet, men det är oklart hur.

Som undertecknad tidigare berättat var det den 10 december 2014 som patienten Sinthu Selvarajah dog på sjukhuset i Västerås, i samband med ett polisingripande mot honom.

Flera utredningar gjordes om händelsen. Det gick inte att bevisa att poliserna gjorde fel vid polisingripandet ansåg riksåklagaren, som i mars 2019 lade ner förundersökningen om vållande till annans död och tjänstefel.

Annika Åkerberg, jurist vid Civil Rights Defenders, hade en helt annan åsikt.

– Polisen borde ha kommunicerat med Sinthu istället för att rusa in och övermanna honom. Han var kontaktbar vid incidenten, sa hon till VLT efter riksåklagarens beslut.

Ungefär ett år senare meddelar nu Civil Rights Defenders att organisationen fortfarande arbetar med Sinthus fall, men att man inte aktivt driver någon juridisk process för tillfället.

– Vi håller fortfarande på och undersöker hur vi kommer att gå vidare, meddelar Isabel Verner, presskommunikatör på Civil Rights Defenders, på e-post.

Civil Rights Defenders grundades år 1982 och hette fram till 2009 Svenska Helsingforskommittén för mänskliga rättigheter. Syftet var att, tillsammans med Helsingforskommittéer från andra länder, bevaka efterlevnaden av mänskliga rättigheter i enlighet med slutakten från Helsingforskonferensen 1975.

Organisationen skriver i sin årsredovisning för 2018 att man det året fokuserade vi på rättigheter för personer med psykisk ohälsa.

Vi har genomfört insatser för att polis och ordningsmakt ska ha adekvat utbildning för att hantera och bemöta människor med psykiska ohälsa, utan att använda onödigt våld. Bland annat lanserades en handbok om patienters rättigheter inom den psykiatriska tvångsvården. Syftet är att handboken ska användas av verksamheterna, såväl som av individer som är i kontakt med den psykiska vården, samt av patienter och deras anhöriga.