Poddradio om Örtagårdsmordet

Sommaren 2013 hittades en man mördad i Örtagården i Västerås. Nu skildras fallet i podden ”Olösta mord”.

Brottsplats. Örtagården, augusti 2021. Foto: Erik Hjärtberg

Senaste avsnittet av podden ”Olösta mord” med Dan Hörning skildrar Örtagårdsmordet i Västerås 2013.

Olösta mord har tidigare även haft avsnitt om Brevbombsmordet i Västerås 1990, mordet på Håkan Holmström i Skultuna 1997, det som kallades Politikermordet i Västerås 2002, mordet på Blomstergatan 2009 och det som kallades Power Meet-mordet i Västerås 2013.

Uppdaterad 2021-09-10

Statistiken bakom skurkarna

Ökar brottsligheten i Sverige? Kriminologen Henrik Tham beskriver brottsutvecklingen så här.

Lagligen lånad. Henrik Thams bok om kriminalpolitik. Foto: Erik Hjärtberg

När det gäller antalet anmälda brott så har de ökat ordentligt åren 1965 till 2016 men de ökar inte längre i lika hög takt.

Stölder och liknande brott har under dessa år varit den största delen av anmälningarna. Dessa har ökat fram till 1990-talet och därefter minskat i andel.

Den största ökningen är bland annat misshandel och narkotikabrott. Det finns dock andra sätt att mäta brottslighet än anmälningar. Enligt enkätundersökningar och sjukhusens uppgifter om skador orsakade av våld ökar våldsbrotten inte.

När det gäller narkotikabrotten påverkas siffrorna av hur lagstiftningen förändrats och i vilken mån polisen har prioriterat narkotikabrott.

Sedan år 2000 är det bedrägerier som har ökat mest i antal, till största delen bedrägerier på internet. Bortsett från bedrägerier har polisanmälda brott nästan inte ökat efter millennieskiftet.

Andelen brott som klaras upp har minskat under åren 1965 till 2016. Lagföringar innebär brott som lett till dom, åtal, strafföreläggande eller ordningsbot. Under senare år har polisen själv stått för de flesta lagföringarna som varit ordningsböter, varav de flesta rört trafikbrott. De andra lagföringarna har minskat lite.

Andelen unga personer som lagförs för brott har minskat. Något långsammare har också andelen återfallsförbrytare minskat.

Hur stor andel av befolkningen som sitter i fängelse har gått i vågor under åren. Efter 2007 har andelen minskat. Under senare år är det vanliga att fångarna dömts för våldsbrott och narkotikabrott. Förut var det mest stöld som fångarna dömts för. Jämfört med förr är dagens fångar äldre, får sitta längre i fängelse, saknar mer frekvent arbete och anses mer frekvent vara missbrukare, i synnerhet narkotikamissbrukare.

Henrik Tham bygger sina påståenden på data som systematiskt har samlats in. Enligt honom strider hans påståenden mot vad som brukar nämnas när dessa frågor debatteras inför allmänheten. Även om det kan finnas undantag anser han att det finns belägg för följande.

  • Brottsligheten ökar inte längre i lika hög takt.
  • Våldet ökar inte.
  • Brottslingarna blir inte yngre.
  • Att färre brott klaras upp leder inte till ökad brottslighet.
  • Det blir inte vanligare att samma person upprepade gånger begår brott.
  • Brottsligheten minskar eller ökar inte beroende på sannolikheten för fängelsestraff.
  • Människors oro för brott har minskat.

Källa: Tham, Henrik. ”Brotts- och reaktionsutvecklingen”. I Kriminalpolitik : brott och straff i Sverige sedan 1965, 27–49, 2018.

Mordet på Ramoné Latonummi

Ramoné Latonummi hittades död i Hallstahammar den 26 augusti 2008. Det är ett av de olösta mord som finns i Västmanland.

Ramoné Latonummi hittades död i sin lägenhet på Trädgårdsgatan i Hallstahammar vid 19.30-tiden tisdagen den 26 augusti 2008. Redan vid första anblicken stod det klart att hon hade knivmördats. Dådet verkade vara utfört med aggression, hat.1 Hon hade utsatts för kraftigt övervåld. Den outhärdliga stanken tydde på att hon hade legat död i flera dagar utan att någon hade märkt det.2

Den 18 augusti gjordes den sista säkra iakttagelsen av kvinnan. Rättsläkaren trodde att hon kan ha legat död i en vecka i lägenheten.3 

Ramoné Latonummi hade levt ett hårt liv i flera decennier. Hon hamnade snett i ungdomen och började röka hasch och umgås med fel sorts personer. Det slutade med att hon missbrukade, prostituerade sig, levde ett hårt liv, födde en son men fick sonen omhändertagen och placerad i fosterhem.

Saker ordnade sig dock till det bättre. Hon flyttade till Hallstahammar från Stockholm, fick en egen lägenhet genom socialens. Hon levde på sin förtidspension och bidrag. Hon ordnade sin tillvaro, hon gick på loppis och handlade saker och beskrevs som pedant och förtjust i prylar.

Men hon sålde också den medicin hon fick mot sina psykiska besvär, lugnande och smärtstillande medel och Subutex. Subutex används för att avvänja narkomaner men kan i sig vara vanebildande. Hon sålde medicinen till andra narkomaner och drygade på så vis ut sin magra inkomst.4

I augusti 2008 såg Ramoné början på en ny start. Hon skulle äntligen få träffa sin son igen, som nu blivit myndig. Så blev det inte. Sonen fick ställa in återföreningen med sin mor eftersom han inte hade råd med resan.5

Ramoné Latonummi betalade sina räkningar punktligt. Den 19 augusti 2008 fick hon sin pension. Men hon rörde aldrig pengarna.

Den 26 augusti var en bekant hemma hos henne. Mannen var där för att handla narkotikaklassade medel av henne, något han gjort tidigare.

Han fann hennes sedan flera dagar döda kropp. Hon hade blivit mördad med kniv, kroppen var utsatt för kraftigt övervåld som vida översteg vad som krävs för att mörda någon. Hon hade inga avvärjningsskador, vilket tyder på att angreppet gått så fort att hon inte hann försvara sig.6

Polisen spärrade av lägenheten och omgivningarna undersöktes. En bit därifrån, i en brunn, låg Ramoné Latonummis nycklar slängda.

Polisutredningen visade att Ramoné Latonummis mobiltelefon och cykel saknades.7 Mobiltelefonen var av modellen Nokia 2610. Cykeln var en plommonfärgad Monark damcykel med cykelkorg. Den stod uppställd utanför kvinnans port. Hon hade nyligen köpt cykeln och eftersom hon var aktsam om sina ägodelar är det inte troligt att hon lånat ut den till någon eller sålt den.8

Så vem var det då hon släppte innanför sin dörr på tredje våningen i flerfamiljshuset? En svartsjuk älskare? Eller någon som ville åt den narkotikaklassade medicinen? Enligt gärningsmannaprofilen rör det sig om en person med lokal förankring, känd av socialtjänsten och troligtvis av psykvården.9

Fallet granskades 2016 av mordutredarna Bo Åström och Mark Safarik i tv-programmet ”Svenska fall för FBI”. En man, som i programmet kallas ”herr X” visade sig ha Ramoné Latonummis mobiltelefon, med utbytt sim-kort.

Herr X satt också inlåst under en period i utredningen, häktad, misstänkt för mordet. Men han släpptes. Bo Åströms och Mark Safariks teori, som redovisades i programmet , är att han är den närmaste kandidaten till att ha begått mordet. Han är tidigare dömd för våldsbrott. Han hade bevisligen hennes saker i sin ägo.

Herr X hade ett motiv. Enligt den man som hittade Ramoné Latonummi död så hade herr X tidigare försökt stjäla narkotikaklassade mediciner från henne. Hon hade stuckit honom med en nål.

Det gick rykten om att hon var hiv-smittad. Det var hon inte, men herr X kan ha varit så upprörd över att han kanske blivit smittad, att han mördade henne.

Mannen som hittade henne död har också i likhet med herr X varit misstänkt för dådet. Bo Åström och Mark Safarik trodde dock inte att han är skyldig. Han var enligt dem för öppen med vad han gjorde i lägenheten och berättade att han faktiskt var där för narkotikaköp.10

En annan person som också varit intressant i mordutredningen är Solingemördaren David Sjöblom. Han kände sonen till mordoffret väl och hade återupptagit kontakten med denne strax före mordet. Solingemördaren och en några år äldre drogberoende och våldsdömd medpatient hade rymt från Säters sjukhus när de i slutet av augusti 2008 greps i Norberg, bara några mil från mordplatsen. David Sjöblom förhördes i utredningen men han var aldrig misstänkt. Han befann sig fortfarande kvar på Säters sjukhus när mordet på Ramone Latonummi begicks.11

Bo Åström och Mark Safarik lämnade ifrån sig den information de samlat på sig till Västmanlandspolisen.12

Ove Dahlberg var 2020 ledare för kalla fall-gruppen i Polisregion Mitt. Ove Dahlberg berättade i juni 2020 att kalla fall-gruppen skickat in bevis från mordplatsen till Nationellt forensiskt centrum, NFC, på nytt och trodde att det fanns goda chanser att resultaten skulle leda framåt i utredningen.

– Vi använder bland annat nya analysmetoder när det gäller DNA och fingeravtryck som vi har från platsen, sa Ove Dahlberg till Sveriges Television.

Det fanns fler anledningar för kalla fall-gruppen att lägga all sin kraft på mordet i Hallstahammar.

– Vi har fått en hel del nya uppgifter i samband med förhör som vi hållit. Jag skulle säga att vi är närmare ett gripande i dag än vi var innan vi började, sa Ove Dahlberg till Sveriges Television.

Ove Dahlberg ville inte gå in på några detaljer kring förhören.13

1 Sannemalm, Ann-Sofie. ”Ramone släppte själv in sin mördare”. Vestmanlands Läns Tidning, 14 juli 2015. https://www.vlt.se/artikel/ramone-slappte-sjalv-in-sin-mordare?utm_source=pocket_mylist.

2 ”Svenska fall för FBI”. TV4 Play, 15 december 2016. https://www.tv4play.se/program/svenska-fall-för-fbi/del-8-säsong-2/3534401.

3 Skarin, Anna. ”Cykel och mobil kan leda till mördaren i Hallstahammar”. Expressen, 10 november 2008. https://www.expressen.se/nyheter/cykel-och-mobil-kan-leda-till-mordaren-i-hallstahammar/.

4 Ernheimer, Jan. ”Motivet till mordet i Hallstahammar kan ha varit ett nålstick”. Vestmanlands Läns Tidning, 15 december 2016. https://www.vlt.se/artikel/motivet-till-mordet-i-hallstahammar-kan-ha-varit-ett-nalstick?utm_source=pocket_mylist.

5 ”Svenska fall för FBI”. TV4 Play, 15 december 2016. https://www.tv4play.se/program/svenska-fall-för-fbi/del-8-säsong-2/3534401.

6 Ernheimer, Jan. ”Motivet till mordet i Hallstahammar kan ha varit ett nålstick”. Vestmanlands Läns Tidning, 15 december 2016. https://www.vlt.se/artikel/motivet-till-mordet-i-hallstahammar-kan-ha-varit-ett-nalstick?utm_source=pocket_mylist.

7 Sannemalm, Ann-Sofie. ”Ramone släppte själv in sin mördare”. Vestmanlands Läns Tidning, 14 juli 2015. https://www.vlt.se/artikel/ramone-slappte-sjalv-in-sin-mordare?utm_source=pocket_mylist.

8 Skarin, Anna. ”Cykel och mobil kan leda till mördaren i Hallstahammar”. Expressen, 10 november 2008. https://www.expressen.se/nyheter/cykel-och-mobil-kan-leda-till-mordaren-i-hallstahammar/.

9 Sannemalm, Ann-Sofie. ”Ramone släppte själv in sin mördare”. Vestmanlands Läns Tidning, 14 juli 2015. https://www.vlt.se/artikel/ramone-slappte-sjalv-in-sin-mordare?utm_source=pocket_mylist.

10 Ernheimer, Jan. ”Motivet till mordet i Hallstahammar kan ha varit ett nålstick”. Vestmanlands Läns Tidning, 15 december 2016. https://www.vlt.se/artikel/motivet-till-mordet-i-hallstahammar-kan-ha-varit-ett-nalstick?utm_source=pocket_mylist.

11 Ahlin, Terese. ”Polisen har nya uppgifter om knivmordet på Ramone – behöver allmänhetens hjälp att lösa brottet”. Vestmanlands Läns Tidning, 18 juni 2020. https://www.vlt.se/artikel/polisen-har-nya-uppgifter-om-knivmordet-pa-ramone-behover-allmanhetens-hjalp-att-losa-brottet.

12 Ernheimer, Jan. ”Motivet till mordet i Hallstahammar kan ha varit ett nålstick”. Vestmanlands Läns Tidning, 15 december 2016. https://www.vlt.se/artikel/motivet-till-mordet-i-hallstahammar-kan-ha-varit-ett-nalstick?utm_source=pocket_mylist.

13 Ahnlund, Susanna. ”Två gamla mord i Västmanland kan vara nära lösning”. Sveriges Television, 23 juni 2020. http://archive.ph/v7l8v.

Kriminologisk sommarskola 11: vänstern och brottsligheten

Som sommarläsning går jag igenom Jerzy Sarneckis ”Introduktion till kriminologi” (2003), ISBN 978-91-44-01746-4.

Kapitel 11 Konfliktteorier och kritisk kriminologi (sidan 191 till 213)

Flera av de mest inflytelserika teorierna inom samhällsvetenskapen bygger på att det i samhället finns en konflikt mellan olika grupper och att denna konflikt driver samhällets utveckling. Så är det också inom kriminologin.

Den svenskfödde forskaren Torsten Sellin utvecklade på 1930-talet Chicagoskolans tankar om kulturkonflikter som orsaker till brottsligheten. Han ansåg att individer som tvingas leva i två eller flera kulturer löper stor risk att begå brott. Dessa konflikter kan till exempel stå mellan majoritetssamhällets kulturella krav och kulturen hos en etnisk minoritet som nyligen invandrat.

Kritisk kriminologi uppkom i samband med den generella vänsterradikaliseringen av intellektuella i västvärlden sent 1960-tal och tidigt 1970-tal. De kritiska kriminologerna utgår från teorier som stämpling, konstruktivism, postmodernism, marxism och feminism.

Marxismens grundläggande idé är att det råder en konflikt mellan dem som äger kapitalet och dem som tvingas sälja sin arbetskraft för att överleva. Marxisterna anser att det är de besuttna klasserna som har makten att stifta lagar och som kontrollerar polis och andra tvångsmedel som behövs för att tillämpa lagarna.

Jerzy Sarnecki tar också upp anarkistisk kriminologi. Den anarkistiska analysen liknar den marxistiska men förespråkar annorlunda lösningar. Medan marxisterna vill ha en socialistisk stat vill anarkisterna avskaffa alla samhällsinstitutioner. Ett steg på vägen dit kan vara en mindre formaliserad rättskipning, till exempel genom medling.

Feministiska teorier vinner för närvarande allt större popularitet inom kriminologin. Den grundläggande analysen inom feminismen handlar om ojämlikhet mellan män och kvinnor. Ett viktigt område som har aktualiserats genom feministiska teorier är mäns våld mot kvinnor. Man anser att också bakgrunden till detta våld ligger i den maktposition som männen har och som de bland annat genom våld försöker behålla i förhållande till kvinnor.

En del forskare har försökt att integrera flera konfliktteorier med varandra. Enligt ett sådant synsätt är det den vite heterosexuelle mannen från överklassen som har den största makten i vårt samhälle. På botten av denna samhällspyramid finns den färgade underklasskvinnan.

Ytterligare ett perspektiv som tas upp i kapitlet kallas vänsterrealism och uppstod i England i början av 1980-talet. Vänsterrealismen är kritisk mot det kapitalistiska samhället men också kritisk mot vissa delar av den kritiska kriminologin. Vänsterrealisterna understryker att det inte bara är kapitalismen som förtrycker de fattiga och gör dem till brottslingar. Brottslingar utsätter faktiskt också andra medlemmar av underklassen för förtryck.

Vänsterrealismen anser att brottsligheten i huvudsak har sociala orsaker, men att den måste bekämpas med hjälp av rättssystemet eftersom den hårdast drabbar de socialt utsatta. Rättssystemet kan i viss mån skydda de maktlösa mot de mäktigas övergrepp och brott.

Följande är mina egna tankar om kapitlet. Ett fiktivt men inte osannolikt scenario. Polisen åker till en invandrartät förort och griper en ung man för narkotikabrott. Den gripnes kamrater svarar genom att kasta sten på polisen och sätta bilar i brand.

En anarkist eller kommunist gör kanske följande analys av situationen. Polisen representerar den ”borgerliga staten” som förtrycker arbetarklassen. När människorna i förorten kastar sten på polisen ses det som ett uttryck för ”folkets” hedervärda motstånd mot detta förtryck.

En vänsterrealist gör kanske följande analys av samma situation. Den droghandel som förekommer i förorten är privatkapitalism i dess mest brutala form. Polisen är, trots dess fel och brister, en representant för folket. Polisen ska ju upprätthålla lagarna som stiftas av politiker vilka, trots deras fel och brister, är valda av folkets flertal.

Vem som representerar folket eller kapitalismen beror alltså på vilka glasögon man bär.

Kriminologisk sommarskola 5: dråpligt drickande

Som sommarläsning går jag igenom Jerzy Sarneckis ”Introduktion till kriminologi”, ISBN 978-91-44-01746-4.

Kapitel 5 Några empiriska exempel (sidan 77 till 115)

I det här kapitlet redogörs möjligheterna och svårigheterna att studera brottslighetens omfattning och dess förändringar i olika brottskategorier.

Det dödliga våldet är enklare att studera än exempelvis våldtäkt och narkotikabrott. Detta beror på att den stora majoriteten av dessa brott kommer till polisens kännedom och de flesta fall blir också uppklarade.

Det dödliga våldet som det indikerats av dödsorsaksstatistiken har varierat kraftigt i Sverige under de senaste 250 åren. Som störst var detta våld kring mitten av 1800-talet. Som lägst kring 1920- och 1930-talen. De kraftiga uppgångarna av det dödliga våldet under 1800-talet liksom under andra hälften av 1900-talet är relaterade till ökningar av alkoholkonsumtionen (som undertecknad tidigare berättat). Uppgången på 1800-talet sammanfaller med att man i Sverige började tillverka alkohol i stora industriella anläggningar. Mot slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet skedde en kraftig aktivering av nykterhetsrörelsen och en mängd alkoholrestriktioner infördes. Efter mitten av 1900-talet har en påtaglig liberalisering av alkoholpolitiken skett.

Nuförtiden är dock sambandet mellan alkoholkonsumtion och dödligt våld inte lika tydligt.

Förändringar i antalet våldtäkter och narkotikabrott är svårare att studera eftersom alla dessa brott inte kommer till polisens kännedom.

Jerzy Sarnecki uppmanar återigen läsaren att förhålla sig skeptisk till de uppgifter om kortsiktiga förändringar av brottsligheten som florerar i medierna, och som ofta bygger på den officiella statistiken.

Poddradio om mordet på Blomstergatan

En kvinna mördades på Blomstergatan i Västerås den 23 december 2009. Nu skildras fallet i podden ”Olösta mord”.

Senaste avsnittet av podden ”Olösta mord” med Dan Hörning skildrar mordet på Blomstergatan i Västerås 2009.

Olösta mord har tidigare även haft avsnitt om Brevbombsmordet i Västerås 1990, mordet på Håkan Holmström i Skultuna 1997, det som kallades Politikermordet i Västerås 2002 och det som kallades Power Meet-mordet i Västerås 2013.

Örtagårdsmordet: Nattskytten dömdes för kniv- och vapenbrott

Örtagårdsmordet 2013 är ytterligare ett olöst mord i Västerås. Den man som misstänktes för mordet dömdes 2018 för kniv- och vapenbrott.

En 37-årig man hittades den 27 juli 2013 död i sitt hem i Örtagården. Mannen hade tidigare arbetat som taxichaufför och hade dömts för sexuellt ofredande. Han var 2013 också misstänkt för våldtäkt. Örtagårdsmordet är ett av de fall som polisens kalla fall-grupp nu arbetar med.

En man som länge var misstänkt för Örtagårdsmordet dömdes senare för det som kallas Skallbergsmordet. Undertecknad kallar den tidigare misstänkte för Nattskytten. Även han hade arbetat som taxichaufför.

En kvinna som Nattskytten haft ett förhållande med misstänktes för skyddande av brottsling i samband med utredningen av Örtagårdsmordet. Nattskytten hade också förmått en person att gömma hans vapen genom att gräva ner två vapen i jorden och kasta ett vapen i en sjö.

Den 10 mars 2017 stoppade polisen Nattskytten när han körde bil på E18 vid Mälby-Sagån i Enköpings kommun. Nattskytten hade då på sig en kniv, en batong, ett knogjärn och en tårgasspray.

Vid förhör med polisen berättade Nattskytten att han köpte sprayen, knogjärnet och batongen från en kille i Västerås cirka två timmar innan han blev stoppad av polisen. Han köpte sakerna för att kunna skydda sig själv då det skett mycket misshandel i området. Han trodde att sprayen var en försvarsspray som var godkänd att ha på sig. Kniven var en fiskekniv som han brukade använda när han fiskade.

Tingsrätten trodde inte på fiskehistorien. Med beaktande dels av att kniven påträffades i Nattskyttens högra byxficka, dels att Nattskytten vid tillfället även bar på en batong, ett knogjärn och en tårgasspray och att dessa föremål enligt honom själv bars i syfte att kunna försvara sig, ansåg tingsrätten att innehavet av kniven var sådant att det utgjorde ett obefogat innehav.

När det gäller tårgassprayen ansåg tingsrätten att Nattskytten vid införskaffandet av sprayen måste ha insett att det finns både lagliga och olagliga försvarssprayer. Han hade inte gjort något för att kontrollera om den aktuella sprayen var laglig. Han hade därmed agerat oaktsamt när han hade sprayen.

Nattskytten dömdes i januari 2018 för brott mot knivlagen och ringa vapenbrott. Påföljden blev böter på sammanlagt 3 500 kronor.1

1 DOM 2018-01-24 meddelad i Uppsala (Uppsala tingsrätt 24 januari 2018).

Örtagårdsmordet: Nattskytten lät gömma sina vapen

Örtagårdsmordet 2013 är ytterligare ett olöst mord i Västerås. Den man som misstänktes för mordet lät en annan person gömma hans vapen.

En 37-årig man hittades den 27 juli 2013 död i sitt hem i Örtagården. Mannen hade tidigare arbetat som taxichaufför och hade dömts för sexuellt ofredande. Han var 2013 också misstänkt för våldtäkt. Örtagårdsmordet är ett av de fall som polisens kalla fall-grupp nu arbetar med.

En man som länge var misstänkt för Örtagårdsmordet dömdes senare för det som kallas Skallbergsmordet. Undertecknad kallar den tidigare misstänkte för Nattskytten. Även han hade arbetat som taxichaufför.

En kvinna som Nattskytten haft ett förhållande med misstänktes för skyddande av brottsling i samband med utredningen av Örtagårdsmordet.

Polismyndigheten, Region Mitt, beslutade den 19 augusti 2015 att omhänderta två av Nattskyttens skjutvapen. Vapnen, en pistol av fabrikatet CZ och ett kulgevär av fabrikatet Husqvarna, med tillhörande ammunition och tillståndsbevis, skulle omhändertas i avvaktan på att frågan om Nattskyttens fortsatta vapeninnehav prövats eller Polismyndigheten beslutat annat. Beslutet motiverades i huvudsak med att Nattskytten förvarat vapen och ammunition på ett bristfälligt sätt.

Som bakgrund till beslutet angavs bland annat följande. Nattskytten hade rätt att inneha tre stycken skjutvapen. Två av dessa vapen var ”omhändertagna” av polisen medan det tredje var ”taget i beslag”.

I samband med en brottsutredning 2013 framkom att Nattskytten förmått en annan person att gömma hans vapen genom att gräva ner två vapen i jorden och kasta ett vapen i en sjö. Samtliga vapen anträffades av polisen efter grävningar och dykningar och togs i beslag. Vid en husrannsakan den 13 juni 2014 i Nattskyttens bostad hittades vidare en ask ammunition i badrumsskåpet på toaletten. Den 13 juli 2015 avskrev åklagaren brottsmisstankarna mot Nattskytten och hävde beslagen av två av vapnen samt ammunitionen.

Nattskytten överklagade beslutet om omhändertagandet av de två vapnen. Förvaltningsrätten i Uppsala avslog överklagandet i december 2015.1

1 DOM 2015-12-09 Meddelad i Uppsala (Förvaltningsrätten i Uppsala 09 december 2015).

Poddradio om mordet på Håkan Holmström i Skultuna

Den 1 november 1997 mördades Håkan Holmström i Skultuna. Nu skildras fallet i podden ”Olösta mord”.

Senaste avsnittet av podden ”Olösta mord” med Dan Hörning skildrar mordet på Håkan Holmström i Skultuna 1997.

Olösta mord har tidigare även haft avsnitt om Brevbombsmordet i Västerås 1990, det som kallades Politikermordet i Västerås 2002 och det som kallades Power Meet-mordet i Västerås 2013.

Örtagårdsmordet: Nattskyttens brud

Örtagårdsmordet 2013 är ytterligare ett olöst mord i Västerås. Den man som misstänktes för mordet åtalades även för flera brott riktade mot sin egen flickvän.

En 37-årig man hittades den 27 juli 2013 död i sitt hem i Örtagården. Mannen hade tidigare arbetat som taxichaufför och hade dömts för sexuellt ofredande. Han var 2013 också misstänkt för våldtäkt. Örtagårdsmordet är ett av de fall som polisens kalla fall-grupp nu arbetar med.

En man som länge var misstänkt för Örtagårdsmordet dömdes senare för det som kallas Skallbergsmordet. Undertecknad kallar den tidigare misstänkte för Nattskytten. Även han hade arbetat som taxichaufför.

Något som kan vara en tillfällighet, eller inte, är att Nattskytten den 10 maj 2012 fick böter för fortkörning vid Örtagården. Han körde personbil med en hastighet av 97 kilometer i timmen på länsväg 527 vid Örtagården, trots att högsta tillåtna hastigheten där var 70 kilometer i timmen.1

Nattskytten var senare anställd som sommarvikarie hos Ica Sverige AB under tiden den 30 maj till den 29 augusti 2014.

Samma år var han frihetsberövad som anhållen och häktad under tiden den 17 april till 25 april 2014 och den 2 juli till 17 december 2014. Nattskytten misstänktes för grov misshandel, grov kvinnofridskränkning, våldtäkt och övergrepp i rättssak.

Kvinnan som anmält Nattskytten för dessa brott var även misstänkt för skyddande av brottsling i samband med utredningen av Örtagårdsmordet. Hon anhölls den 17 februari och häktades den 21 februari 2014. Häktningsbeslutet hävdes av åklagaren den 25 februari 2014.

Kvinnan lärde känna Nattskytten 2009. Nattskytten och en vän till honom gav körlektioner åt personer som ville ta körkort. Hon och hennes bror ville ta körkort och båda började övningsköra med Nattskytten. Hon och Nattskytten fattade tycke för varandra och i april 2010 inledde de en kärleksrelation. De var tvungna att träffas i hemlighet eftersom relationen stred mot såväl den kultur som hon kommer från som den kultur som Nattskytten kommer från.

Kvinnan har berättat att hennes väninnor med tiden fick vetskap om relationen och så småningom talade hon också om för sin mor att hon hade träffat en man. När hon berättade för Nattskytten att hon hade talat med sin mor om saken blev han upprörd. Enligt honom skulle relationen vara hemlig tills ”det blev rätt tid för annat”.

Fyra till sex månader efter att relationen hade inletts började hon och Nattskytten ha sexuellt umgänge med varandra. Hon accepterade detta med sexuellt umgänge endast av det skälet att Nattskytten hade gett uttryck för att han älskade henne. Vid något tillfälle gav han henne en vigselring så man kan säga att de blev gifta informellt.

Efter att det sexuella umgänget hade tagit sin början, hon kan inte säga hur långt efter, ska Nattskytten ha börjat ändra attityd gentemot henne. Han blev svartsjuk och accepterade inte att hon hade kontakt med vänner. Han ville ha kontroll över henne och han hade synpunkter på hur hon klädde sig och sminkade sig. Han började också kalla henne för slyna.

Hon fann sig i hans beteende eftersom hon ville visa att hon verkligen älskade honom. Hon övervägde dock att lämna honom eftersom hon upplevde förhållandet som jobbigt. Två gånger blev det också så att hon lämnade honom, men båda gångerna gick hon tillbaka till honom efter att han hade tagit kontakt med henne och bett henne att gå tillbaka. Vid respektive tillfälle när hon lämnade Nattskytten så förlovade hon sig med en annan. Två olika män förlovade hon sig med, men ingen av dessa män hade hon sexuellt umgänge med.

Kvinnan har berättat att hon och Nattskytten hade sex upp till sex eller sju gånger om dagen och varje sexakt kunde vara mellan 15 och 60 minuter lång. Enligt kvinnan var Nattskytten våldsam under sexakterna och han tvingade henne till en viss form av sex. Hon ska ha skadats av detta och i efterhand förstått att hon utsattes för många våldtäkter.

Hon förstod aldrig varför Nattskytten reste från Sverige i slutet av juli 2013, men innan han åkte så lämnade han sina vapen till henne.

År 2013 vårdades hon på psykiatrisk klinik eftersom hon mådde dåligt av att Nattskytten hade lämnat Sverige och var misstänkt för mord. Huruvida det fanns även andra orsaker till det dåliga mående minns hon inte. Hon har sagt att hon samma år försökte begå självmord.

När Nattskytten var misstänkt för mord kunde hon inte tro att han var skyldig. Vid tidpunkten för våldtäktsrättegången, 2015 ”visste” hon dock att han är skyldig till mord.

Efter att hon själv släpptes från häktet fick hon flytta till ett skyddat boende och det berodde på att hon var rädd för släktingarna till den person som hade mördats.

Nattskytten har berättat att han och kvinnan hade ”ömsesidig sexuell samvaro”. Antalet sexakter var en eller två per dag de dagar de träffades. Den sexuella praktik som kvinnan påstod att han tvingat henne till var, enligt Nattskytten, inte ens något som de försökte sig på. Det ”skulle inte ha fungerat”. Några våldtäkter hade aldrig förekommit, enligt Nattskytten.

Han var aldrig svartsjuk eller kontrollerande gentemot kvinnan. Tvärtom sa han vid ett stort antal tillfällen åt henne att ”gå och hitta en annan”. Nattskytten nekade också till att ha utsatt kvinnan för våld.

Tingsrätten drog slutsatsen att det som kvinnan berättat om brottsliga handlingar från Nattskytten mot henne visserligen kunde vara helt eller delvis sant, men att det inte kunde uteslutas att Nattskytten var oskyldig. Han frikändes därför från åtalet om de brott som han misstänktes ha utsatt kvinnan för.2

1 Strafföreläggande – informationsutdrag ur Cåbra (Åklagarkammaren i Västerås 10 maj 2012).

2 ”ANSPRÅK ENLIGT LAGEN (1998:714) OM ERSÄTTNING VID FRIHETSBERÖVANDEN OCH ANDRA TVÅNGSÅTGÄRDER”. Justitiekanslern, 09 september 2015.