Brevbombsmordet på Gryta

En 54-årig kurdisk hemspråkslärare dödades av en brevbomb i Västerås 1990. Iranska agenter tros ligga bakom dådet.

Faksimil från VLT dagen efter mordet.

Som undertecknad tidigare berättat har polisen i region Mitt bildat en särskild grupp för kalla fall. Detta är ett av de fall som nu granskas på nytt.

Torsdagen den 6 september 1990 sprängdes Efat Ghazi1, maka till en ledare i den kurdiska befrielserörelsen, till döds vid ett attentat i Västerås.2

Efat Ghazi var 54 år och arbetade som hemspråkslärare i flera skolor i Västerås. Hon kunde både persiska och kurdiska, sorani. På förmiddagen hade hon dagens sista lektion med elever i klass 2A på Stenkumlaskolan i området Råby. Sannolikt tog sedan hon bussen till Västerås centrum.

Även Efat Ghazis make var lärare. Han arbetade på förmiddagen på Carlforsska skolan men skulle undervisa igen på Skiljeboskolan klockan 12.40 och hade ingen anledning att åka hem.

Efat Ghazi skulle strax innan klockan 13 tömma brevlådan hemma vid sitt radhus på Syrénvägen i området Önsta-Gryta.

Det var då grannarna hörde en våldsam explosion och när de rusade ut för att se vad som hänt fann de Efat Ghazi liggande svårt skadad framför den förrådsvägg där brevlådan satt.

Kvinnan var vid liv då hon kom fram till centrallasarettet, men avled efter ett par timmar på grund av svåra buk- och bröstskador.

Förödelsen var stor. Delar av den vägg som brevlådorna satt på trycktes ut och vräkte omkull flera cyklar. Den asfalterade planen framför familjen Ghazis radhuslägenhet var täckt av demolerade brevlådor och söndersprängd post.

– Det var en rejäl smäll. Så jag sprang ut och tittade och då låg kvinnan nedanför brevlådorna, sa Gerhard Askblom i grannhuset till VLT.

Det var dyster stämning bland grannarna i kvarteret Kaprifolen. Chocken över att detta kunde inträffa i ett idylliskt svenskt bostadsområde stod att läsa i allas ansikten.

Scenen upplevdes som overklig. Sådant här förväntades hända i Nordirland och i Baskien, inte på Önsta-Gryta bland röda radhus med vita knutar där svenska flaggor prydde verandorna.

Avspärrningen vidgades och bil efter bil med civilklädda poliser anlände. Några började knacka dörr för att få tips om misstänkta personer som uppehållit sig vid brevlådorna.

Kriminalteknikerna sopade ihop resterna av brevlådorna och dagens post i vita plastpåsar medan grannarna tysta kurade i duggregnet. De tänkte på familjen Ghazis två döttrar, 10 och 17 år och undrade om någon tog hand om dem. Socialjouren kopplades omedelbart in för att ta hand om döttrarna.3

Efat Ghazi, som hade iranskt kurdiskt ursprung, var inte själv politiskt aktiv. Men hon var dotter till presidenten i den kortlivade kurdiska Mahabad-republiken som utropades i Iran 1946.

Polisen befarade att politiska motiv låg bakom mordet.

– Maken har varit politiskt aktiv. Och varken han eller hustrun förekommer i kriminella sammanhang. Därför är det inte sannolikt att attentatet är en uppgörelse eller hämndaktion i den undre världen, sa kriminalkommissarie Sven-Åke Karlsson till Dagens Nyheter.

Efat Ghazis make, Emir Ghazi, och de två barnen, fördes efter mordet till en hemlig adress och bevakades av polisen.4

Den mördade Efat Ghazi kom till Västerås i mitten av 1980-talet som politisk flykting. Hon hade då döttrarna med sig och kunde förenas med maken som sedan många år hade levt som flykting i Sverige. Makarna kom från samma släkt och var kusiner.5

Efat Ghazi hade kvar sitt iranska medborgarskap men hade uppehållstillstånd i Sverige sedan 1985. Både hennes och makens liv hade präglats av tragedier som följt i spåren av befrielsekampen. Hennes far, presidenten i Mahabad-republiken, avrättades tillsammans med två släktingar av shahen den 31 mars 1937.

Efat Gahzi studerade juridik i Iran och arbetade som lärare, ett arbete hon fortsatte med i Sverige.

Maken var en mycket känd personlighet i den kurdiska kampen och tidigare politbyråmedlem i partiet KDP. Han lämnade partiet 1982, men behöll kontakten med partiets ledare Ghassemlou som mördades i Wien den 13 juli 1989.

Maken var vid tidpunkten för mordet svensk medborgare och arbetade som hemspråkslärare och var vid sidan av sitt arbete fortfarande politiskt aktiv.

Som ledare för ett nytt politiskt parti, Kurdistans parti för självständighet, fortsatte han den kurdiska befrielsekampen i Sverige. Partiet hade medlemmar i Iran, Irak och Turkiet och bedrev ingen militär verksamhet.

– Vi är övertygade om att bomben var avsedd för Emir Ghazi. Hans hustru var inte politiskt aktiv. Vi tror att dådet utförts av iranska agenter, sa Hussein Kurneiad, vän till den drabbade familjen, till Dagens Nyheter.6

Bomben låg i ett brunt vadderat kuvert av den typ som postverket sålde på den här tiden. Det framgick av de pappersrester som polisen tillvaratog på platsen för explosionen.

Brevbäraren som passerade klockan 10.15 på torsdagsmorgonen har vid polisförhör sagt sig ha ett svagt minne av att han sett en försändelse av den typen i en av brevlådorna. Ingen av grannarna hade sett något misstänkt.

– Det som gör mig mest upprörd är att bomben lika gärna kunde ha dödat någon av familjens två döttrar, sa kriminalkommissarie Sven-Åke Karlsson till Dagens Nyheter.

Maken uppgav för polisen att han känt sig hotad av sitt gamla hemland Iran. Han hade också varnat sina barn för att öppna post som varit adresserad till honom.

Rikslarm gick ut vid 18-tiden. Detta innebar bland annat att gränsbevakningen skärptes.7

Ungefär två veckor senare uppgav polisen att man inte hade kommit särskilt långt i utredningen.

– Vi har väldigt litet att gå på. Det är tunt och vi hoppas på allmänhetens hjälp. Kriminalteknikerna fortsätter att jobba och dörrknackningen fortsätter. Men vi har hittills inte fått ett enda hett tips, sa rikspolisstyrelsens informationschef Leif Hallberg till Aftonbladet.8

Undertecknad kommer att återkomma till det här fallet vid senare tillfälle.

1 DN stavar förnamnet ”Efat” medan VLT skriver ”Erfat”. Det är inte ovanligt att namn från ett land med ett annat skriftspråk än det latinska stavas på olika sätt när de ska skrivas med latinska bokstäver, jämför till exempel med Libyens tidigare diktator.

2 Fälth, Gun. ”Kvinna sprängd till döds”. Dagens Nyheter, 07 september 1990. https://arkivet.dn.se/tidning/1990-09-07/242/5.

3 Jansson, Torsten. ”Politiskt mord mitt i villaidyllen”. Vestmanlands Läns Tidning, 07 september 1990.

4 Fälth, Gun. ”Kvinna sprängd till döds”. Dagens Nyheter, 07 september 1990. https://arkivet.dn.se/tidning/1990-09-07/242/5.

5 Jansson, Torsten. ”Politiskt mord mitt i villaidyllen”. Vestmanlands Läns Tidning, 07 september 1990.

6 Fälth, Gun. ”Kvinna sprängd till döds”. Dagens Nyheter, 07 september 1990. https://arkivet.dn.se/tidning/1990-09-07/242/5.

7 Westmar, Bo. ”Bomben var avsedd för maken”. Dagens Nyheter, 07 september 1990. https://arkivet.dn.se/tidning/1990-09-07/242/5.

8 Michanek, Bengt. ”Fem mord – inga spår”. Aftonbladet, 21 september 1990.

Kalla fall-grupp granskar gamla mordfall på nytt

Med hjälp av ny teknik och förhörsmetoder hoppas polisen skaka fram bevisen som saknats i ett antal gamla mordfall i bland annat Västerås.

Polisen i region Mitt har bildat en särskild grupp för kalla fall, rapporterar Sveriges Television. Gruppen bildades i början av sommaren och har till en början fått arbeta med att samla in material från de olika utredningarna.

Polisregion Mitt består av Gävleborgs län, Uppsala län och Västmanlands län och det rör sig om ett 50-tal olösta mord som ska utredas i dessa län.

Totalt är det fyra poliser som ska jobba med gamla olösta mord. Det som utredarna framför allt är på jakt efter är teknisk bevisning.

Ett av fallen som ska granskas på nytt handlar om en 51-årig man som mystiskt hittades död på stadshotellet i Västerås 2013. Fallet har kallats för Power Meet-mordet eftersom mannen och hans hustru var i Västerås på den stora bilträffen Power Meet. Rättsväsendet har dock inte ens fastslagit att det var ett mord.

Ett annat fall som ska granskas är Brevbombsmordet den 6 september 1990. När en 54-årig kurdisk hemspråkslärare stack ner handen i sin postlåda utanför radhuset i Västerås sprängdes en bomb. Kvinnan skadades allvarligt och dog senare på sjukhus.

Misstankarna riktades mot den iranska regeringen, som förföljt kvinnans släkt, där många kämpade för den kurdiska befrielserörelsen. Men teorier om andra motiv har också styrt utredningen.

Polisens teori: Power Meet-mordet var en hämnd

Änkan till den Enköpingsföretagare som mystiskt hittades död på stadshotellet i Västerås misstänktes under en period för att ha mördat sin make. En teori är att mordet var en hämnd för att maken friats i en ekohärva där hon dömdes till fängelse.

Som undertecknad tidigare berättat hittades en Enköpingsföretagare mystiskt död på Stadshotellet i Västerås 2013. När änkan var misstänkt för att ha mördat sin make ska en av polisens teorier ha varit att änkan mördat maken som hämnd för att han friats och hon dömts till fängelse i en tidigare ekohärva.

Frun släpptes ut från anstalten med fotboja i april 2013. Hon blev villkorligt frigiven den 2 juli, alltså fem dagar innan hennes make hittades död.1

Fängelsetiden var påföljden av en dom i juni 2010. Frun dömdes då till fängelse i ett år och sex månader för grov oredlighet mot borgenärer, grovt bokföringsbrott, grovt bedrägeri och grovt skattebrott. Brotten hade kopplingar till makens åkeriverksamhet som hade drivits under två olika bolag.

Grov oredlighet mot borgenärer handlade om att makarnas första åkeribolag, genom ett avtal den 31 januari 2004, överlät sex lastbilar till makarnas andra åkeribolag. Det andra bolaget betalade inget till det första för lastbilarna. Det första bolaget försattes sedan i konkurs på egen begäran den 26 augusti 2004.

Grovt bokföringsbrott handlade om att det andra åkeribolaget saknade bokföring. Det hade med andra ord inte förekommit någon bokföring alls.

Grovt bedrägeri handlade om att makarnas första åkeribolag belånat fakturor hos Swedish Factoring AB för betydande belopp. Det rörde sig om fem fakturor, ställda till återvinningsföretaget Ragn-Sells AB. Det sammanlagda fakturabeloppet uppgick till 1 617 750 kronor. Men fakturorna motsvarade inte några verkliga affärshändelser. De var alltså falska.

Grovt skattebrott handlade om att makarnas första åkeribolag lämnat en felaktig och bristfällig bokföring vilket inneburit en fara för att skatt undandragits det allmänna.

Makarna drev de två åkeribolagen tillsammans och båda två åtalades misstänkta för brotten. Tingsrätten ansåg dock att det var frun som skötte företagens ekonomi och att maken därför inte hade något ansvar för brotten. Därför friades alltså maken medan frun dömdes.2

1 Hellberg, Magnus. ”Heléne misstänktes för strypmordet under Power Meet”. Expressen, 07 juni 2016. https://www.expressen.se/nyheter/hon-misstanktes-for-mord-pa-power-meet/.

2 DOM 2010-06-14 meddelad i Uppsala (Uppsala tingsrätt 0614 2010).

Läs min nya bok!

”Chefens härskarteknik” är min nya bok om individuell lönesättning. En lättläst pocketbok om det lönesystem som arbetsgivarna använder för att söndra och härska.

Omslag och omslagsfoto: Erik Hjärtberg

Efter ungefär två års bloggande i ämnet har jag nu gett ut en bok om individuell lönesättning. Boken finns i skrivande stund endast att beställa via förlagets hemsida. Min förhoppning är dock att den snart ska finnas att beställa via de vanliga nätbokhandlarna samt som e-bok där e-böcker finns.

Individuell lönesättning kostar polisresurser

Styrelsen för Polisförbundet, förbundsområde Birger Jarl, har räknat vad avstämningssamtalen, med syfte att uppnå individuell lön, kostar i kronor och ören liksom personella resurser.

Styrelsen för Polisförbundet, förbundsområde Birger Jarl, riktar i en debattartikel i nättidningen Blåljus kritik mot den individuella lönesättningen.

I höst genomförs en lönerevision och innan dess ska landets cirka 20 000 poliser ha haft avstämningssamtal med sin närmsta chef. Styrelsen skriver att myndigheten vid varje revisionstillfälle investerar 136 022 i resurstimmar i dessa avstämningssamtal med målsättning om att införa individuell lön för alla polisanställda.

Omsatt i pengar kostar dessa avstämningssamtal 26,7 miljoner kronor, en kostnad som motsvarar 90 utredare eller 136 ingripandepoliser.

Vi konstaterar att avstämningssamtalen slukar mycket tid för såväl chefer som medarbetare i ”verksamhetsröret” – tid som annars skulle kunna ägnas till uppdraget att lösa brott eller till exempel insatser för en bättre arbetsmiljö. En effektivisering av löneprocessen skulle kunna frigöra ett stort antal resurstimmar.
 
Utifrån vår beräkning ställer vi oss frågande till myndighetens syn på vad avstämningssamtalen tillför verksamhetsnyttan respektive kostar densamma.  Inte minst hur Polismyndigheten – inför riksdagen – motiverar en ansvarsfull hantering av statliga resurser.

Leif GW Persson är luddig om polislöner

Leif GW Persson har på nytt uttalat sig om polisernas löner. Nu vill han att ordningspoliser ska få högre lön än de som ”vänder på papper”.

Som undertecknad tidigare berättat har Leif GW Persson föreslagit att poliser ska få individuell lönesättning, något som de flesta poliser då redan hade.

I en intervju med ETC uttalar sig GW på nytt om polislönerna. Den här gången uttrycker han sig annorlunda.

– Man skulle kunna höja ersättningen för en ordningspolis så att hen tjänar betydligt mer än en polis som bara sitter och vänder på papper. Men det strider kraftigt mot svensk facklig tradition så att det funkar inte. Facket skulle aldrig godkänna det, säger Leif GW Persson till ETC.

Snarare än individuell lön är GW:s förslag något som skulle kunna rymmas i ett tarifflönesystem, där vissa arbetsuppgifter avlönas högre än andra.

Det är oklart vad som menas med att detta skulle strida mot svensk facklig tradition. Det skulle snarare strida mot utvecklingen med individuell lönesättning, som har brett ut sig inom svenska fack sedan 1990-talet.

Gärna medalj, men ingen rejäl garantilön

Polisfacket vill att erfarenhet ska löna sig. Däremot säger facket nej till en lönetrappa med garanterad lägstalön.

Polistidningen har gjort en sammanställning av både bifallna och avslagna motioner vid Polisförbundets kongress, som hölls i september.

Som undertecknad tidigare berättat har poliser individuell lönesättning. En av motionerna föreslog att man i stället skulle införa en lönetrappa med garanterad lägstalön. Detta avslogs av kongressen.

Kongressen beslutade däremot att göra en översyn av lönesättningarna, där Polisförbundet verkar för ”en uppvärdering av yrket genom att hänsyn tas till polisiär erfarenhet vid lönesättning”. Det är oklart vad detta innebär i praktiken. En liknande formulering har tagits i det nya läraravtalet.

Som kuriosa kan det även nämnas att Polisförbundets kongress beslutade att införa medaljer som ska ”förlänas de som tjänstgjort som poliser i tio, tjugo respektive trettio år”.

Leif GW Persson har fel om polisernas löner

Leif GW Persson vill att poliser ska ha individuell lönesättning. Poliser har dock redan individuell lönesättning, vilket har väckt skarp kritik inom poliskåren.

I förra veckans avsnitt av tv-programmet ”Veckans brott” var statsminister Stefan Löfven (S) gäst. Statsministern fick bland annat frågor om polisernas löner. Leif GW Persson sa i samband med det att han vill att poliser ska ha individuell lönesättning.
– Jag vill också ha en individuell lönesättning, för du ska veta att alla poliser är inte Guds gåva till brottsbekämpningen. Jag tycker att man måste öppna upp för det, att beroende på hur mycket folk jobbar ska de också ha mer betalt. Om de jobbar mer ska de ha mer betalt. Och där finns det ett starkt fackligt motstånd och det är lite knepigt, men det tror jag att man får ändra på, sa Leif GW Persson.

Protokollet från avtalsförhandlingarna i januari visar dock att polisen redan har individuell lönesättning, undantaget nyblivna polisassistenter. Som undertecknad tidigare berättat finns det också en kritik mot att den individuella lönesättningen leder till en ”tystnads- och repressaliekultur” där poliser på olika sätt straffas vid synpunkter, kritik eller frågor om verksamheten.

Individuell lön medverkar till tystnadskultur hos poliser

En undersökning inom polisen i Östergötland visade att de anställda upplevde en ”tystnads- och repressaliekultur”. En del av problemet var den individuella lönesättningen.

Rädsla och tystnad är, enligt kritikerna, konsekvensen av den individuella lönesättningen. Enligt kritiken straffas de som visar missnöje med lägre löner medan de som alltid tillfredsställer chefen blir rikt belönade.1

Den kritiken förekommer till exempel inom poliskåren. En undersökning gjord inom polisen i Östergötland 2016 visade att de anställda upplevde en ”tystnads- och repressaliekultur” där de på olika sätt straffades vid synpunkter, kritik eller frågor om verksamheten.

Några poliser beskrev en konkurrenssituation bland kollegor och en konflikträdsla på grund av den individuella lönesättningen. Detta påverkade även samtalsklimatet, då organisationens värdesättande av följsamma medarbetare gjorde att poliser inte öppet vågade kritisera verksamheten, utan att sådant i stället togs upp i radiobilen med enskilda kollegor. Den individuella lönesättningen fungerade som ett medel för att fostra ”konforma medarbetare”.
– Enda chansen att få de här 2–300 kronorna extra är ju att visa sig lite extra bra och det är inte några obekväma som är det. Utan det blir ju den här som gör sitt och håller tyst, sa en polis som deltog i undersökningen.2

Den tidigare nämnda rädslan och tystnaden har anknytning till en minskad känsla av gemenskap, solidaritet, och strejkvilja. Sammanfattningsvis handlar det om att hemliga och individuella löner skapar en grogrund för misstänksamhet och avundsjuka mellan arbetskamrater, vilket leder till en mer individualistisk attityd på arbetsplatsen.1

Detta bekräftas i den tidigare nämnda undersökningen bland poliser i Östergötland. Förutom upplevelsen av att bli orättvist bedömd, ger några anställda uttryck för hur den individuella lönesättningen försvårar samarbete i verksamheten och snarare bidrar till individuell prestige och konkurrens.
– Det är ett väldigt stort revirtänkande. Det är min karriär och mina resultat, före gruppens resultat. Det är min bestämda uppfattning. Generellt sett, får du ett tips då delar du inte med dig av tipset. För att det är din karriär som gruppchef som går före kollektivet och resultatet. Och det ser jag som ett oerhört stort problem, sa en polis.2

1. Lapidus, John. ”An odd couple: Individual wage setting and the largest Swedish trade union”. I Social Democracy and the Swedish welfare model. Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, 2015.
2. Wieslander, Malin. ”DEN TALANDE TYSTNADEN: Utvärdering om anställdas uttrycksmöjligheter i polisområde Östergötland”. Polisen, 2016. https://polisen.se/PageFiles/640967/Rapport%20Interna%20samtalskulturer%2020160831.pdf.