Hässlö har alltid haft goda framtidsutsikter

Flygplatsen ska bli affärsmässig om tio år, påstår den politiska majoriteten i Västerås. För tio år sedan påstods samma sak.

Den rödgrönborgerliga politiska majoriteten i Västerås har i veckan gjort ett uttalande i VLT. ”Målet är att stadens kostnad för flygplatsen 2019 ska vara 20 miljoner kronor och 2021 15 miljoner kronor. Det ska uppnås genom såväl kostnadseffektiviseringar som ökade trafikvolymer”, skriver bland annat Magnus Edström (MP).

Som undertecknad tidigare berättat (den 6 juli 2015) är påståenden av det här slaget inte något nytt. Efter två år med lågprisflyg, 2003, kunde det konstateras att Ryanair än så länge inte gav Västerås flygplats någon vinst. Kommunalrådet Åke Hillman (S) menade då att om flygplatsen inte bar sina egna kostnader 2006 så kunde den reguljära trafiken läggas ned. När året blev 2006 fortsatte dock förlusterna. Då hördes hoppfulla tongångar om att den nyvalda flygplatsstyrelsen skulle lyckas vända ekonomin. Så har det fortsatt.

Om flygplatsen den här gången faktiskt skulle kunna förbättra ekonomin med hjälp av ökade trafikvolymer är frågan hur ekologiskt hållbart det är, skriver Rudolf Jacobson i en insändare i VLT.

Samtidigt som flygplatsen vill öka sina trafikvolymer uppmanar kommunens energi- och klimatrådgivare, i VLT, medborgarna att göra färre flygresor och i stället stanna längre på resmålet.

Vad är egentligen allmänt ekonomiskt intresse?

Västerås flygplats granskas på nytt av EU-kommissionen. Kommunen måste förklara varför flygplatsen får så mycket bidrag.

Västerås flygplats granskas på nytt av EU-kommissionen, rapporterade nyligen Sveriges Radio. EU ska undersöka om kommunens miljonstöd till flygplatsen är lagligt (läs hur många miljoner här).

Som undertecknad tidigare berättat (den 1 juli 2015) har EU redan granskat den frågan en gång. Västerås flygplats friades den gången. Det innebär inte nödvändigtvis att kommunen även i framtiden har rätt att subventionera flygplatsen.

Undertecknad har tidigare även berättat (den 21 februari 2014) att bidrag till en flygplats endast är tillåtet om flygplatsen tillhandahåller en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse. Enligt EU-kommissionens riktlinjer är detta:

bara möjligt om någon del av ett område som potentiellt betjänas av flygplatsen i avsaknad av en flygplats skulle vara isolerad från resten av EU i en omfattning som skulle skada dess sociala och ekonomiska utveckling.

Västerås kommun har skrivit ett svar till EU. Kommunen verkar däremot vara av uppfattningen att det räcker med att kommunen beslutar att flygplatsen är av allmänt ekonomiskt intresse. Något sådant beslut är inte taget, däremot har det tagits fram ett utkast till förordnande av tjänst av allmänt ekonomiskt intresse.

Koncernbolag ger minskad insyn i flygplats

Beslutet om att slå ihop alla Västerås kommunbolag väckte kritik. Med facit i hand går det nu att se att det ger minskad insyn.

Som undertecknad tidigare berättat (den 10 december 2015) har Västerås politiska majoritet valt att låta den kommunala flygplatsen få ta över alla kommunala bolag i Västerås. Syftet med upplägget är att flygplatsens förluster ska användas för att slippa undan skatt.

Detta beslut har mött hård kritik. Förutom att upplägget anses ge uttryck för en tveksam skattemoral har farhågorna varit att det ska ge minskad insyn i flygplatsens verksamhet. Nu när beslutet är genomfört går det att se att det blev just så.

En sammanställning visar att flygplatsen har kostat skattebetalarna 380 miljoner kronor mellan 2001 och 2014 (se tidigare inlägg den 4 augusti 2015). På en förfrågan om årsredovisning för 2015 hänvisar kommunens registrator nu till hela kommunens årsredovisning för 2015. Vid en snabb titt på denna går det inte att utläsa hur mycket pengar flygplatsen fick under året. Undertecknad har därför bett flygplatsens redovisningsekonom om att särredovisa dessa siffror.

Flygkritik inför Earth Hour

I helgen deltog Västerås kommun i klimatmanifestationen Earth Hour. För första gången nämndes flygets klimatpåverkan.

Som undertecknad tidigare berättat (den 28 mars 2015) har Västerås flera år deltagit i klimatmanifestationen Earth Hour. Kommunen har bland annat uppmanat medborgarna till att duscha fortare medan flygets klimatpåverkan inte har nämnts.

Den här gången gav däremot Anna Malmström, energi- och klimatrådgivare hos kommunen, i VLT rådet att göra färre flygresor och i stället stanna längre på resmålet. Hon hade däremot svårt att förklara hur den uppmaningen går ihop med kommunens stora utgifter för Västerås flygplats.

Ryanairkontrakt från 2001 är ännu hemliga

Ryanairs affärsavtal med Västerås flygplats är hemliga. Det gäller även avtal som är 14 år gamla, visar en ny dom.

Undertecknad begärde i somras ut Ryanairs tidigare affärsavtal med Västerås flygplats från år 2001 och 2005. Flygplatsen ville endast lämna ut handlingarna med vissa uppgifter maskade, till exempel vilka avgifter Ryanair skulle betala till flygplatsen.

Undertecknad överklagade flygplatsens beslut till kammarrätten i Stockholm. I förra veckan kom domen. Kammarrätten avslår överklagandet. Läs mer på Open Knowledge.

Företagare kritiserar koncernbolag

Beslutet att låta Västerås flygplats ta över alla kommunens bolag får skarp kritik. ”Kommunen är inte ett företag”, skriver Ove Jansson, Företagarna.

Som undertecknad tidigare berättat (den 5 december) ska Västerås flygplats ta över alla kommunala bolag i Västerås. Syftet med upplägget är att flygplatsens förluster ska användas för att slippa undan skatt.

Ove Jansson, organisationen Företagarna, riktar skarp kritik mot beslutet i Västerås Tidning. Han menar att upplägget ger uttryck för en tveksam skattemoral.

Ove Jansson skriver också att koncernbildningen leder till minskad insyn i verksamheten och ger effekten att kunder till Mälarenergi och hyresgäster hos Mimer i högre grad än andra skattebetalare kommer att få täcka flygplatsens förluster.

Västerås flygplats ska ta över alla kommunbolag

Västerås flygplats går ständigt med förlust. Detta vill kommunen använda för skatteplanering. ”Det finns en gräns när strävan att minska skatten slutar att framstå som rimlig”, menar VLT:s ledarskribent Richard Appelbom.

Som undertecknad tidigare berättat (den 1 juni) har Västerås flygplats kostat skattebetalarna 380 miljoner mellan 2001 och 2014. Att flygplatsen ständigt går med förlust ska kommunen nu använda för att slippa undan skatt. Kommunfullmäktige beslutade i veckan att bilda ett koncernbolag för de kommunala bolagen, rapporterar VLT.

Först ska Västerås flygplats ta över samtliga aktier i de kommunala bolagen. Sedan ska ett nytt bolag ta över flygplatsfrågorna. Det nuvarande flygplatsbolaget blir då ett koncernbolag där de kommunala bolagen ska ingå.

Detta görs av skattetekniska skäl. Det underskott som finns hos Västerås flygplats ska kvittas mot vinster i de andra bolagen, så som bostadsbolaget Mimer eller Mälarenergi.

Vänsterpartiet och Liberalerna (före detta Folkpartiet) röstade mot förslaget. Jesper Brandberg (L) kallade det för ”aggressiv skatteplanering”. Den liberale ledarskribenten Richard Appelbom kommenterar beslutet i VLT:

Därutöver ska det skrivas in i bolagsordningens ändamål att ”skattemässigt optimera stadens kommunala bolag”. Det betyder på vanlig svenska att ett syfte med bolaget är att betala så lite skatt som möjligt.

Det går att föreställa sig att en och annan politiker skulle ha synpunkter på om ett privat företag så naket i sin bolagsordning skrev att det gäller att minimera skattebetalningen.

Fika med före detta Ryanairpilot

Ryanair är omtalat för sin hårda personalpolitik. Undertecknad har träffat en pilot som berättar om sin tid hos det kritiserade flygbolaget. ”Atmosfären var horribel”, säger han.

Piloten beställer en kopp te på ett av kaféerna på Arlandas Sky City. Han är numera anställd av SAS och har just avslutat sin arbetsdag. P vill vara anonym när han berättar om sin tidigare arbetsgivare.
– Ryanair har en historia av att stämma folk som de anser, på väldigt subjektiva grunder, har talat illa om dem, säger han.

P har flugit flygplan i ungefär tio års tid. Han gick en gymnasieutbildning för piloter som då fanns vid Västerås flygplats. Efter att själv ha arbetat som flyginstruktör en tid sökte han jobb hos Ryanair. Precis som många andra fick han betala för att få sin ansökan behandlad av det irländska flygbolaget. Det kostade mer än 200 pund.
– Man tänkte inte så mycket på hur illa det faktiskt var, alltså hur tragiskt det var att man faktiskt hade betalat för en intervju. Man var mest nervös och ville göra bra ifrån sig. Det var spänt och nervöst, säger han.

P arbetade åt Ryanair i tre år utan att formellt vara anställd av flygbolaget. Han fick starta ett eget företag i Irland som fakturerade ett brittiskt företag, som i sin tur tog betalt av Ryanair.
– Min enskilda firma i Irland, där tog jag då betalt per schemalagd flygtimme, blocktimme. Så visst, flög man mycket blev det ju rätt mycket pengar och så kunde man ju göra en massa avdrag som företagare. Så du kunde ju vissa månader behålla 90 procent av ditt fakturerade belopp, vilket är fullständigt orealistiskt om det hade skötts rätt och riktigt, säger han.

P arbetade på en bas i Belgien. Han var fortfarande skriven i Sverige. Skatteverket i Sverige kunde inte ens svara på vilka regler han skulle följa. Om han hade blivit sjuk hade han inte fått någon ersättning. Han hade också utan förvarning kunnat förflyttas till någon annan av Ryanairs baser runt om i Europa.
– Jag behövde inte göra det, men jag känner många som fick göra det. Många som var på den belgiska basen hade blivit tvångsförflyttade från engelska baser där de drog ner. Alla de här människorna fick då flytta på sig efter bästa förmåga. Man fick ingen extra ledig tid avsatt till det, man fick inget extra betalt för det, säger han.

Ryanair förhandlar inte med fackföreningar. Ryanair brukar försvara detta med att flygbolaget förhandlar direkt med personalen. P menar att detta bara är tomma ord. För det första sker dessa förhandlingar endast med de piloter som är anställda direkt av flygbolaget, vilket är en liten minoritet. För det andra har piloterna inget påtryckningsmedel att använda sig av om de inte vill acceptera arbetsgivarens bud. Förhandlingarna sker separat för varje bas. En enskild bas skulle inte kunna strejka.
– Det hade ju aldrig hållit, säger P.

Han berättar att det fanns ett stort intresse av fackliga frågor bland piloterna när han arbetade åt Ryanair. Det fackliga initiativet Ryanair Pilot Group, RPG, bildades och vissa piloter bar nyckelband med organisationens namn på. Denna symboliska protest blev snart förbjuden.

De piloter som offentligt kritiserar Ryanairs personalpolitik är, precis som P, anställda av andra flygbolag. Detta har Ryanairs vd Michael O’Leary använt som ett argument för att det skulle vara konkurrerande flygbolag, och inte Ryanairs egna piloter, som står bakom Ryanair Pilot Group. RPG säger sig representera mer än hälften av Ryanairs piloter. Ändå är det inte en enda av dem som vågar uttala sig. P menar att det beror på att piloterna är rädda både för att förlora jobbet och att bli stämda av Ryanair om de kritiserar flygbolaget.
– Därför kommer du nog att hitta ingen eller få människor som vill gå ut öppet med att de är med i RPG. Även om alla skulle göra det i ett slags samlad aktion så kan Ryanair fortfarande plocka ut tio stycken för att statuera ett exempel, säger P.

P menar att arbetssituationen på Ryanair i slutändan även påverkar passagerarnas säkerhet. Att det är så är däremot svårt att bevisa. Det handlar om otrygghet och ett hårt tonläge från arbetsgivaren. ”Passar det inte kan du dra härifrån”.
– Det leder till att du får en kuvad personalkår och en kultur som inte främjar säkerhet, säger P.

Att lösa problemen är svårt, menar han. En bra början skulle vara tydligare lagar och regler kring anställningsförhållandena inom flygbranschen. Även lokala politiker har ett stort ansvar.
– Politikerna bär ett ganska stort ansvar för den situation som har uppstått i flygbranschen. Man har inte sett längre än sin egen lokala flygplats som man till varje pris har velat rädda. Det leder till den här bisarra, absurda situationen att socialdemokratiska politiker indirekt subventionerar Ryanair för att få trafik till sin lokala flygplats, säger P.
– I grund och botten handlar det om vilken typ av samhälle vi vill se. Ska den här typen av verksamhet vara okej?

P har själv fått sin första pilotutbildning på Västerås flygplats. Genom att arbeta åt Ryanair har han sedan fått erfarenhet som till slut gett honom en anställning hos SAS. Ändå kritiserar han allt detta.
– Det kan ju ses lite paradoxalt. Men det har ju blivit en av de få vägar man kan gå. Ryanair och dess lokala flygplatser har ju ritat om kartan för hur man får jobb, säger P.
– Det kan kanske låta som en ursäkt men det är faktiskt så det ser ut om man vill vara verksam i flygbranschen.

S i Västerås vill inte ställa sociala krav på Ryanair

Västerås flygplats har fått nya ägardirektiv. Den politiska majoriteten har bestämt att inga sociala krav ska ställas vid upprättade av avtal. ”Jag förstår inte varför ni är mot det”, säger Olle Kvarnryd (V).

Västerås kommunfullmäktige antog i veckan nya ägardirektiv för Västerås flygplats. I de nya ägardirektiven anges det bland annat att bolaget aktivt ska ”jobba med sociala krav vid upphandlingar”.

Som undertecknad tidigare berättat (den 13 augusti 2013) har Västerås kommun sedan länge haft en inköps- och upphandlingspolicy där det bland annat ställs krav på hänsyn till ILO:s kärnkonventioner. Detta har inte hindrat den kommunägda flygplatsen från att skriva affärsavtal med Ryanair som inte förhandlar med fackföreningar.

Inför beslutet om nya ägardirektiv för flygplatsen ville Vänsterpartiet att de sociala kraven inte bara ska gälla vid upphandlingar utan även vid avtal.
– Detta då vi vet att det finns flera bolag som aktivt försöker bryta ner de rättigheter som anställda och fack under lång tid arbetat fram, sa Vänsterpartiets Olle Kvarnryd i kommunfullmäktige.

Vänsterpartiets förslag röstades ner av den rödgrönborgerliga majoriteten. Socialdemokraternas Anders Teljebäck ville inte svara på varför han var mot Vänsterpartiets förslag. Jonathan Söderberg, förtroendevald i facket Kommunal i Västerås, kommenterade däremot beslutet.
– Kraftig tankevurpa av S i kvällens fullmäktige. Trodde nog det satt några fackliga företrädare i fullmäktige, men man vill tydligen inte ha kollektivavtal i stadens bolag, skrev han på Facebook.