Vårdbiträde: ”Individuell lön splittrar oss”

Individuell lönesättning fungerar inte inom äldreomsorgen. Det skriver Andreas Sellstedt, vårdbiträde, i ett debattinlägg. Han menar att individuell lönesättning leder till en ohälsosam konkurrens.

Andreas Sellstedt, vårdbiträde i Umeå kommuns hemtjänst, har skrivit ett debattinlägg i Kommunalarbetaren om individuell lönesättning.

I den individuella lönesättningen fördelas lönepåslagen mellan omvårdnadspersonal från en gemen­sam pott, där varje anställd genererar en viss summa. Det betyder att två grupper med samma antal anställda får samma lönepott, oavsett deras prestationer. Att lönefördelningen tas från en fast pott innebär att ett högre lönepåslag blir på bekostnad av kollegerna.

Det innebär också att om mina kolleger får högre omdömen och lönepåslag tas det från min lön. Det ger en ohälsosam konkurrens där man inte uppmuntras att lyfta varandras prestationer eller hjälpa varandra, då det i praktiken blir ekonomiskt missgynnsamt.

Som undertecknad tidigare berättat förespråkar fackförbundet Kommunal, som organiserar hemtjänstpersonal, individuell lönesättning. Detta trots att det inte går att bevisa att det leder till högre produktivitet.

Som undertecknad också berättat står det i en rapport från Saco att lönespridning till och med kan minska produktiviteten på arbetsplatser där samarbete är avgörande för verksamheten. Trots detta förespråkar även Saco individuell lönesättning.

Tidigare språkrör risar MP:s politik i Västerås

Miljöpartiet i Västerås går återigen till val på att lägga ner flygplatsen. Partiets tidigare språkrör Maria Wetterstrand riktar nu kritik mot MP:s agerande i flygplatsfrågan. ”Inget händer”, skriver hon på Facebook.

Miljöpartiet har i veckan beslutat att inte tillsätta partiets vakanta plats i Västerås flygplats styrelse. ”Vi vill inte ge politisk legitimitet till ett projekt som förefaller helt utsiktslöst för framtiden”, skriver MP i ett pressmeddelande.

Som undertecknad tidigare berättat har flygplatsen kostat skattebetalarna sammanlagt 474 759 300 kronor sedan 2001.

Miljöpartiet kommer, precis som förra valet, att gå till val på att flygplatsen ska läggas ner. Maria Wetterstrand, tidigare språkrör för Miljöpartiet, verkar dock inte vara imponerad av hur partiet agerat i Västerås. Hon skriver följande på Facebook:

Jag förstår inte. MP har en majoritetsöverenskommelse om att flygplatsen inte ska drivas vidare om den inte kan drivas på affärsmässig grund. Nu kan den inte drivas på affärsmässig grund. Men inget händer, utom att MP inte tillsätter en vakant plats i styrelsen för flygplatsbolaget. Torde inte kraven på koalitionspartnerna vara att flygplatsen läggs ned, om detta överenskommits?!

Läs mer om Västerås flygplats historia i min bok Ryanair på svenska.

Lärare vill ha lika lönelyft för alla

Lärarlönelyftet är en statlig satsning för att höja lönerna för vissa utvalda lärare. En majoritet av lärarna anser däremot att pengarna borde fördelas lika för alla lärare.

Lärarlönelyftet är en satsning från regeringen för att skolorna ska kunna höja lönerna för särskilt kvalificerade lärare, förskollärare och fritidspedagoger. Syftet är att öka läraryrkets attraktionskraft och därigenom förbättra resultaten i skolan.

Medlen för lärarlönelyftet, tre miljarder kronor årligen, räcker till löneökningar för cirka 60 000 lärare, står det på Skolverkets hemsida.

En majoritet av lärarna tycker att pengarna i lärarlönelyftet i stället borde fördelas lika till alla, skrev Lärarnas Tidning tidigare i år. Det visar en undersökning bland 1 000 grundskollärare, som Skop har gjort på uppdrag av Lärarnas Tidning.

Även bland de lärare som har fått lärarlönelyftet finns det ett starkt motstånd mot regeringens modell. Åtta av tio av de lärarna vill ha en annan fördelning än att vissa utvalda ska få lönehöjning med flera tusen kronor.

Undersökningen visar också att 47 procent av lärarna tycker att lärarlönelyftet och karriärtjänstreformen har påverkat stämningen och relationerna inom lärarkollegiet till det sämre.

Lärarförbundet, som äger Lärarnas Tidning, förespråkar individuell lönesättning och lönespridning. Lönespridning ingår till exempel bland de kriterier som förbundet använder sig av vid rankningen av skolkommuner.

Mathias Åström, förhandlingschef på Lärarförbundet tolkar inte resultatet i undersökningen om lärarlönelyftet som ett misstroende mot lönespridning.

— Jag uppfattar att det här är en kommentar om att det samlade löneläget bland lärarna är för lågt, säger han till Lärarnas Tidning.

Dansk Ryanairbojkott omfattar inte flygplatser

Ett flertal danska kommuner bojkottar Ryanair. Samtidigt har offentligt ägda flygplatser affärsavtal med Ryanair. ”Det är lite förvirrande”, säger Per Clausen från vänsterpartiet Enhedslisten.

Som undertecknad tidigare berättat har ett stort antal danska kommuner valt att bojkotta Ryanair på grund av flygbolagets inställning till fackföreningar.

I Ålborgs kommun föreslog därför det danska vänsterpartiet Enhedslisten att Ålborgs flygplats skulle säga upp sitt affärsavtal med Ryanair, rapporterar tidningen Nordjyske. Partiet vill också att flygplatsen, som kommunen är delägare i, i fortsättningen inte ska ingå några avtal med flygbolag som ”systematiskt undergräver lön och arbetsförhållanden”.

En majoritet i kommunfullmäktige har beslutat att motverka social dumpning och arbeta för anständiga löner och arbetsvillkor. Kommunens anställda tillåts därför inte anlita Ryanair för tjänsteresor. Med tanke på detta anser Enhedslisten att det är konstigt att flygplatsen, som Ålborgs kommun är delägare i, ingår affärsavtal med Ryanair.
– Det är lite förvirrande att vi å ena sidan inte vill ha något med Ryanair att göra, men å andra sidan får ett företag som vi äger gärna ingå avtal med dem, säger Per Clausen, gruppledare för Enhedslisten i Ålborg, till tidningen.

Alla andra partier i kommunen, som styrs av Socialdemokraterna, röstade mot förslaget.

När det gäller offentligt ägda flygplatser agerar alltså de danska socialdemokraterna precis som de svenska. Läs mer om detta i min bok Ryanair på svenska.

Karl för sin fitthatt

Facket Byggnads styrelse fick kritik för att göra ett feministiskt utspel, eftersom alla i styrelsen är män. Byggnads är dock feministiskt i sin fackliga praktik, menar Johan Lindholm, förbundsordförande.

Fackförbundet Byggnads styrelse lät sig fotograferas iklädda rosa mössor och publicerade bilden tillsammans med en debattartikel på SVT:s hemsida. De rosa mössorna kallas för fitthattar (pussy hats på engelska) och är en symbol för kvinnors rättigheter. Detta utspel möttes av kritik, bland annat för att Byggnads inte har en enda kvinna i styrelsen.

Johan Lindholm, förbundsordförande i Byggnads, svarade på kritiken i en ny debattartikel på SVT:s hemsida. Han menar att Byggnads är feministiskt i sin fackliga praktik, bland annat för att facket motsätter sig individuell lönesättning.

Vi är till exempel väldigt stolta över våra avtal, som antagligen är de mest jämlika och jämställda på arbetsmarknaden.

Inte minst för att vi motsätter oss individuell lönesättning eftersom det kan innebära försämringar för underordnade grupper på arbetsmarknaden.

Ackordet, som är byggavtalets huvudlöneform, är unikt i sin utformning där alla i bygglaget delar exakt lika på kakan. Man som kvinna. Gammal som ung.

Som undertecknad tidigare berättat förespråkar centralorganisationen Saco individuell lönesättning. Tvärtom gör Saco detta med argumentet att individuell lönesättning gynnar kvinnor.

Individuell lönesättning och lönesamtal är viktiga verktyg för att minska lönegapet mellan kvinnor och män och för att öka lönespridningen i kvinnodominerade yrken i offentlig sektor.

Flygplatsen kostade mer än 54 miljoner i fjol

Västerås flygplats årsredovisning är nu klar. Flygplatsen kostade mer än 54 miljoner i fjol. Sedan 2001 har flygplatsen kostat skattebetalarna sammanlagt 474 759 300 kronor.

Som undertecknad tidigare berättat vill Västerås flygplats revisorer inte bevilja ansvarsfrihet för de styrelseledamöter som var med och fattade besluten om Västerås flygplats avtal med flygbolaget Nextjet. Även den tidigare styrelseordföranden Lena Söderberg och den tidigare tillförordnade vd:n Anders Gärdström anses ha ”agerat så oaktsamt att det finns risk att de skadat bolaget”. Undertecknad har nu läst Västerås flygplats årsredovisning för 2016 där det framgår att flygplatsen fick ett koncernbidrag på mer än 54 miljoner av ägaren kommunen.

I sammanställningen nedan går det att se att Västerås flygplats har kostat skattebetalarna mer än 474 miljoner sedan 2001. Läs mer om Västerås flygplats historia i min bok Ryanair på svenska.

Kostnader för Västerås flygplats 2001–2016

  Belopp i kronor
Koncernbidrag 2016 54 759 3001
Driftbidrag och aktieägartillskott 2001–2015 295 000 0002
Fastighetsaffär 2003 125 000 0003
Totalt 474 759 300

Tabellen visar att Västerås flygplats kostat skattebetalarna sammanlagt 474 759 300 kronor sedan 2001.

Noter

1. ”Årsredovisning för Nya Västerås Flygplats AB 559052-3527 Räkenskapsåret 2016-02-23 – 2016-12-31”.
2. Uträkning inklusive källor finns här: ”Västerås flygplatsnota är uppdaterad”.
3. Som en del i ett räddningspaket för flygplatsen köpte huvudägaren Västerås kommun flygplatsens fastigheter för 110 miljoner kronor och skulle sedan hyra ut dessa till flygplatsbolaget. Det kommunala fastighetsbolaget Västerås Strategiska Fastigheter AB placerade flygplatsens fastigheter i dotterbolaget Västerås Flygfastigheter AB. För att klara köpet fick Västerås Strategiska Fastigheter 15 miljoner kronor i tillskott av kommunen. Källa: ”Sammanträdesprotokoll Västerås kommunfullmäktige Torsdagen den 22 maj 2003”.

Ryanair ger skadestånd till flygvärdinna

Ryanair har sedan 2013 haft en rättssak i Norge om uppsägningen av flygvärdinnan Alessandra Cocca. Flygbolaget har nu gått med på en förlikning i frågan. ”Vår uppgift som en stark fackförening är att skydda rättigheterna för anställda som arbetar i Norge”, säger Vegard Einan, facket Parat.

Flygvärdinnan Alessandra Cocca sades upp efter att ha arbetat åt Ryanair i tio månader. Enligt kontraktet med Ryanair hade hon en prövotid på ett år. Enligt norsk lagstiftning däremot får en anställd ha en prövotid på högst ett halvt år. Alessandra Cocca menade att hon därmed var att betrakta som fast anställd. Ryanair menade i stället att hon fortfarande genomgick sin prövotid när hon sades upp.

Det norska facket Parat drev ärendet åt Alessandra Cocca. Ryanair menar att flygbolagets personal är anställd i Irland och att irländska lagar därför ska gälla. Norsk domstol dömde att norsk lag gäller i Norge. Ryanair överklagade frågan till Norges högsta domstol (Høyesterett). Ryanair drog sedan tillbaka sitt överklagande, vilket innebär att tidigare dom står fast.

Nu har parterna i konflikten kommit överens om en förlikning, rapporterar NRK. Ryanair har gått med på att betala ett skadestånd på 570 000 norska kronor till flygvärdinnan, vilket motsvarar mer än 640 000 svenska kronor.
– Detta fall bekräftar att internationella företag som vill bedriva verksamhet i Norge inte kan smita från sina skyldigheter, så som Ryanair har försökt i det här fallet, säger Vegard Einan, Parat, till NRK.

Läs mer om fallet med Alessandra Cocca i min bok Ryanair på svenska.

Kulturellt erkännande

Undertecknad har kontaktats av en man vid namn Alonzo som arbetar för konstsidan Artsy. Alonzo har uppmärksammat ett blogginlägg om konstnären och futuristen Luigi Russolo och tipsar därför om Artsys sida om Luigi Russolo.

Det var för tio år sedan, 2007, som undertecknad bloggade om en faderskapstvist gällande den elektroniska musiken. Metro meddelade att den då snart 60-årige Jean-Michel Jarre släppte sitt artonde album, Téo & Téa. Enligt Metro var Jarre av många sedd som den elektroniska musikens fader. Eller farfar.

Enligt Linus Walleij gjordes dock den första elektronmusikkompositionen av den franske tonsättaren och ingenjören Pierre Schaeffer redan 1948.

Enligt uppgifter i Dagens Nyheter var det i stället Luigi Russolo som skulle ses som den elektroniska musikens farfar. Musikens futurister publicerade gärna manifest om sin konstart. De såg stadens ljud och oljud och fabrikernas dån och buller som sin tids musik liksom motorljud, flygplan och sirener. Luigi Russolo med sitt manifest ”Oljudets konst” var en av de främsta förkämparna. Enligt Artsy publicerades Luigi Russolos manifest 1913.