Ursäktar dröjsmålet

Dagens nej: Mittmedia

Hej!
Tack för din ansökan om sommarjobb i Mittmedia.
Årets process har varit tidsödande, vi har fått vänta länge på några besked. Därför har också beskedet till dig dröjt.
Men nu har vi fyllt alla vikariat i Mittmedia sommaren 2019, och du är tyvärr inte en av de som fått jobb.
Tack för ditt intresse och hoppas att du har hittat ett annat sommarjobb som passar.
Välkommen med en ny ansökan nästa år.
Vänliga hälsiningar

Mycket goda kunskaper i svenska språket

Dagens ansökan: Myndigheten för tillgängliga medier.

Vi söker dig som har en journalistutbildning eller motsvarande och erfarenhet av arbete på en nyhetsredaktion.
Vi vill att du är med och utvecklar våra digitala plattformar och hjälper oss att hitta nya vägar till läsarna. Du behöver därför ha goda kunskaper inom digital publicering i olika kanaler. Tjänsten kräver mycket goda kunskaper i svenska språket.

Lär av lärarhistorien

Vårdförbundet lär inte av sina erfarenheter, anser debattören Kerstin Eldh.

Som undertecknad tidigare berättat vill Vårdförbundet införa en särskild lönesatsning på särskilt duktiga medarbetare. Detta har även Kerstin Eldh uppmärksammat i en debattartikel i ETC:

I stället för att lära av erfarenheten vill förbundet nu kopiera förstelärarsystemet. Det handlar om en speciell form av individuella löner. Likt det nyare Lärarlyftet har det sått split bland lärarna med sina godtyckliga bedömningar av vem som är särskilt yrkesskicklig. Flyttkarusellen har lett till stora skador för verksamheten.

Vårdförbundet vill ha det som lärarna

Vårdförbundet kräver en särskild lönesatsning på särskilt duktiga medarbetare. Inom läraryrket har sådana satsningar lett till splittring inom yrket samtidigt som erfarenhet fortfarande inte premieras.

Företrädare för Vårdförbundet skriver i dagens VLT att man kräver ”jämställda och hälsosamma villkor”. Lösningen på bemanningskrisen inom vården är enligt facket en särskild lönesatsning på:

■ Särskilt yrkesskickliga barnmorskor

■ Särskilt yrkesskickliga biomedicinska analytiker

■ Särskilt yrkesskickliga röntgensjuksköterskor

■ Särskilt yrkesskickliga sjuksköterskor

■ Särskilt yrkesskickliga specialistsjuksköterskor

■ Särskilt yrkesskickliga chefer

■ Avancerade specialistsjuksköterskor

Som undertecknad tidigare berättat har man inom läraryrket genomfört särskilda lönesatsningar på särskilt skickliga lärare: karriärstegsreformen och lärarlönelyftet. Dessa satsningar har lett till splittring inom läraryrket samtidigt som bemanningskrisen inom läraryrket består och erfarenhet inte lönar sig.

Vårdförbundet vill ha intern konkurrens

På tisdagen ska region Västmanlands nya lönepolicy klubbas. Vårdförbundet är kritiskt till att lönesättningen inte ska användas som ett internt konkurrensmedel.

Region Västmanland tar på tisdagen beslut om en ny lönepolicy. Den nya policyn anger att lönesättning ska inte användas som ett internt konkurrensmedel inom regionen. Facket Vårdförbundet är kritiskt till detta, rapporterar Sveriges Television.

Som undertecknad tidigare berättat förekommer det att nyanställda sjuksköterskor kan ha högre lön än erfarna sjuksköterskor och att sjuksköterskor tvingas säga upp sig för att få högre lön.

Nu verkar det som att Vårdförbundet vill att sköterskorna ska kunna göra lönekarriär genom att byta enhet inom regionen och därmed byta arbetsplats men inte arbetsgivare.

Jani Stjernström från Vårdförbundet pratar om lönekarriär mellan olika enheter i Regionen. Lena Johansson (S), regionråd, vill att det ska vara så attraktivt som möjligt att stanna på arbetsplatsen också om man vill göra karriär.

– Med den nya kompetensmodellen ska man kunna utvecklas inom sitt område på sin klinik. Så att man inte känner att man inte behöver flytta för att höja sin lön, säger regionrådet Lena Johansson (S) till SVT.


Se mig moderera!

Lördagen den 13 april kommer undertecknad att vara moderator på ett seminarium med rubriken: ”Är individuell lönesättning förenligt med det fackliga löftet?”

Individuell lönesättning var från början ett politiskt projekt som SAF initierade på 1980-talet. Systemet har utvecklats successivt med så kallade sifferlösa avtal, där lönesättning blir ett ensidigt arbetsköparverktyg.

Detta lönesystem innebär att fackföreningsrörelsen retirerat och överlämnat till den enskilde medlemmen att i lönesamtal hävda sina intressen. I praktiken egenintresset eftersom den fackliga organisationen är frånvarande. Forskare har dragit slutsatsen att avtalsslutande organisationer vägrar vara motpart i slutändan.

Undersökningar inom flera avtalsområden visar att en tystnads- och repressaliekultur sprids på arbetsplatserna. Despotiska chefer och individuell lönesättning anges då ofta som primära orsaker. De som visar missnöje straffas med lägre löner medan de som alltid tillfredsställer chefen blir rikt belönade.

Vi har bjudit in två kunniga forskare, som skall lotsa oss igenom avgörande lönepolitiska skeden sedan 1980-talet.

Susanne Fransson, lektor i rättsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Göran Salmonsson, ekonomhistoriker.

Moderator: Erik Hjärtberg, journalist och bloggare

Tid: Lördagen den 13 april, klockan 13.30.
Plats: Brantingrummet, ABF-huset, Sveavägen 41 i Stockholm.
Arrangörer: Syndikalisterna.

Tidningen Publikt granskar individuell lönesättning

Forskning visar att sambandet mellan lön och prestation är svagt. Detta och mycket annat framgår i ett långt reportage om individuell lönesättning i tidningen Publikt.

Tidningen Publikt ges ut av fackförbundet ST, som förespråkar individuell lönesättning. Detta hindrar inte förbundets tidning från att publicera en kritisk granskning av individuell lönesättning.

Artikeln tar bland annat upp att sambandet mellan lön och prestation är svagt, bland ST:s medlemmar finns ”ett relativt stort missnöje” med hur lönesättningen går till i praktiken, och veteraner inom förbundet bedömer att det fackliga inflytandet minskat när lönesättningen stegvis decentraliserats.

Alla yrkesgrupper inom ST har heller inte individuell lönesättning. Flygledare hör till de få grupper i Sverige som har lön enligt tariff.

– Vi kunde inte hitta några fungerande kriterier för individuell bedömning, säger Ann-Marie Bredberg, avdelningsordförande för ST inom flygledningen, till Publikt.

– Som flygledare styr man inte sin egen arbetsbelastning, och alla måste göra ett tillräckligt bra jobb, säger Ann-Marie Bredberg till tidningen.


Erfarenhet lönar sig inte för sköterskor

Nyanställda sjuksköterskor på Nya Karolinska Sjukhuset kan ha högre lön än erfarna sjuksköterskor.

Som undertecknad tidigare berättat är den individuella lönesättningen ett skäl till att lärare ofta byter arbetsgivare. Det går inte att förhandla upp lönen under pågående anställning.

Vissa sjuksköterskor är i samma situation, visar en artikel i Mitt I Stockholm. Flera sjuksköterskor vid Nya Karolinska Sjukhusets barnanestesi hotar nu att säga upp sig för att få upp lönerna.
– Jag har skolat in personer som sedan anställts till en mycket högre lön än den jag har, säger en anestesisköterska till tidningen.

En annan kritik mot individuell lönesättning är att strejkrätten blir kvar på central nivå, trots att löneförhandlingarna sker lokalt. När lönesättningen har flyttats från central till lokal nivå, skulle kanske även strejkrätten kunna decentraliseras. Så har det inte blivit. På lokal nivå måste fortfarande fredsplikten följas. Enligt kritikerna innebär det en stor förskjutning av makt till arbetsgivarens fördel. Detta eftersom facket fortsätter att erbjuda fredsplikt på central nivå, men utan att få centralt förhandlade löner i utbyte mot arbetsfreden.

Eftersom det inte är möjligt att strejka för att få högre löner har det blivit vanligare att sjuksköterskor i stället har tagit till massuppsägningar som en informell stridsåtgärd.