Mordet vid Åbrinken: utredningen

En 48-årig man knivdödades intill Svartån i Västerås år 2000. Personerna på platsen sa att de var så påverkade att de inte kom ihåg så mycket av händelsen.

En 48-årig man knivdödades intill Svartån i Västerås år den 6 juni år 2000. Polisen har inte något bra vittnesmål och ingen teknisk bevisning som kan säga vilken person det är som har hållit i kniven. Det är ett av de fall som polisens kalla fall-grupp nu arbetar med.

Onsdagen den 7 juni år 2000 har inga avgörande uppgifter ännu kommit fram i de förhör som Västeråspolisen hållit med kamraterna till den knivdödade 48-åringen.

Kriminalinspektör Olle Söderström säger till lokaltidningen att det är en svår utredning på grund av att de inblandade är missbrukare. De var så pass påverkade att de inte kommer ihåg så mycket av händelsen.

Den 39-årige man som på tisdagskvällen anhölls som skäligen misstänkt för dråp är fortfarande anhållen. Vad förhören med honom hittills har lett fram till vill polisen inte närmare kommentera.1

På torsdagen sitter tre män anhållna misstänkta för dråpet. Polisen vet dock inte vem av dem som utdelat de dödande huggen.

Ytterligare en person är då anhållen, misstänkt för skyddande av brottsling. Däremot finns inte längre några misstankar mot den döde mannens hustru och hon frigavs på torsdagseftermiddagen.

Fortfarande pågår förhören med ett flertal personer och polisen efterlyser vittnen till händelserna vid Svartån. Polisen vill komma i kontakt med en kvinna med barnvagn som matade änder i närheten. Man söker också ett par som låg och solade på en gräsmatta strax norr om platsen under tisdagseftermiddagen.2

1 ”Inget nytt om knivdådet”. Vestmanlands Läns Tidning, 08 juni 2000.

2 ”Tre män anhållna för dråp”. Vestmanlands Läns Tidning, 09 juni 2000.

Mordet vid Åbrinken: händelseförloppet

En 48-årig man knivdödades intill Svartån i Västerås år 2000. Samma dag anhölls en 39-årig man misstänkt för dådet.

En 48-årig man knivdödades intill Svartån i Västerås år 2000. Polisen har inte något bra vittnesmål och ingen teknisk bevisning som kan säga vilken person det är som har hållit i kniven. Det är ett av de fall som polisens kalla fall-grupp nu arbetar med.

Det hände vid 15-tiden, tisdagen den 6 juni år 2000. Den 48-årige mannen befann sig tillsammans med några kamrater vid Svartån i höjd med Djäknebron, mittemot Bryggarhusets parkering.

Vad som sedan hände på platsen är delvis oklart. Troligen uppstod bråk. Det hela slutade med att någon i sällskapet drog fram en kniv och högg 48-åringen i magen.

När ambulansen larmades, klockan var då ungefär 14.45, var mannen i mycket dåligt skick. Enligt vittnen på platsen blödde mannen svårt från magen.

En kvinna, som var den första som kom till platsen för att hjälpa till, såg hur blodet sprutade. Hon försökte stoppa blodflödet i väntan på ambulansen. Kvinnan kollade pulsen och den var mycket svag.

När hon kom till gångvägen vid ån låg mannen upplagd på en parkbänk och fyra av hans kompisar stod runtomkring. Kompisarna försökte stoppa blödningen genom att trycka en tröja mot såret. När mannen sedan togs med i ambulansen hade hans puls och andning försvunnit och han dog troligen redan på väg in till sjukhuset.

De fyra kompisarna, som varit med på platsen, tog polisen till förhör på polisstationen. Polisen hämtade senare även mannens fru från sjukhuset.

Ingen gärningsman är till en början utpekad. Polisen tror att det handlar om någon av de personer som befunnit sig på platsen under den större delen av tisdagen.

Cirka 20.30 på tisdagskvällen anhålls en 39-årig man skäligen misstänkt för dråp. Polisen letar också efter ytterligare personer som befunnit sig vid ån under dagen och som ska förhöras.

Enligt kvinnan som kom först till platsen för att hjälpa till hade en av männen vid ån visat henne den kniv som använts. Det var en stor morakniv med rött skaft. Mannen viftade med kniven för att visa den. Kvinnan sa åt honom att inte röra kniven. Mannen kastade då kniven in i ett buskage.

Polisen hämtade sedan kniven ur buskaget och gjorde en brottsplatsundersökning på eftermiddagen. Förutom kniven hittade man ett cigarettpaket och en ölflaska som plockades till utredningen.

Den knivhuggne mannen, som är hemmahörande i Västerås, har under många år umgåtts i missbrukarkretsar. Platsen vid ån intill Djäknebron är vid tidpunkten också känd som ett tillhåll för missbrukare.1

1 Sandhammar, Kalle. ”Knivdråp vid Svartån”. Vestmanlands Läns Tidning, 07 juni 2000.

Mordet vid Åbrinken

En 48-årig man knivdödades intill Svartån i Västerås år 2000. Detta är ytterligare ett olöst mord i Västerås.

Det har kallats för mordet vid Åbrinken. En 48-årig man knivdödades intill Svartån i Västerås år 2000.1 Händelsen inträffade på Sveriges nationaldag den 6 juni. Platsen var närmare bestämt Åbrinken/Västra Kyrkogatan.2 Det ska röra sig om en händelse i missbrukarkretsar.

I samband med ett bråk med flera personer involverade stacks en man ner med en kniv och avled.

Polisen har inte något bra vittnesmål och ingen teknisk bevisning som kan säga vilken person det är som har hållit i kniven. Det är i missbrukarkretsar ofta svårt att få vittnen som kan komma ihåg iakttagelser tillräckligt bra för en rättegång.3

1 Sannemalm, Ann-Sofie. ”Ny polisgrupp ska hitta okända mördare”. Vestmanlands Läns Tidning, 11 juli 2015. https://www.vlt.se/artikel/ny-polisgrupp-ska-hitta-okanda-mordare.

2 Sundling, Henrik. ”Lista över kalla fall i Västerås”, 28 augusti 2020.

3 ”Veckans brott”. Sveriges Television, 09 februari 2016. https://smdb.kb.se/catalog/id/003655789/60.

Mordet på Blomstergatan: rättegången

En kvinna mördades på Blomstergatan i Västerås den 23 december 2009. Rättegången, i mars 2010, var stundtals mycket känslosam.

Som undertecknad tidigare berättat mördades en 49-årig kvinna på Blomstergatan i Västerås, den 23 december 2009. Kvinnans sambo åtalades för mordet men frikändes sedan. Det är ett av de fall som polisens kalla fall-grupp nu arbetar med.

Fredagen den 19 mars 2010 hölls slutpläderingen i rättegången mot den man som misstänktes för att ha slagit ihjäl kvinnan på Blomstergatan. Rätten skulle meddela sin dom i april men mannen sattes på fri for direkt efter huvudförhandlingen.

Statsåklagare Bengt Kulin framhöll de många indicier som fanns mot mannen, exempelvis det faktum att han inte svarade i telefon dagen då kvinnan dog och att han kom hem först efter att ha tömt kvinnans bankkort och gått en krogrunda.

Den misstänkte mannen hade hela tiden hävdat sin oskuld. Hans försvarsadvokat Håkan Andersson ifrågasatte på punkt efter punkt den bevisning som fanns.

Ett misstag vid läkarundersökningen ledde till att den exakta tidpunkten för dödsfallet inte kunnat fastställas, och eftersom mannen stämplade in på jobbet tidigt på morgonen dagen då kvinnan dog kunde det räknas som en sorts alibi.

Försvarsadvokaten framhöll också att den exakta dödsorsaken kunde ifrågasättas.

Den döda kvinnans anhöriga dominerade på åhörarplatserna i rättssalen och stämningen var stundtals mycket känslosam.1

1 Ernheimer, Jan. ”Slog han ihjäl sin sambo?” Vestmanlands Läns Tidning, 20 mars 2010.

Mordet på Blomstergatan: åtalet

Det fanns flera omständigheter som tillsammans gjorde att mannen misstänktes för mordet på Blomstergatan 2009. Till exempel hade paret hörts gräla dagen då kvinnan dog.

Som undertecknad tidigare berättat mördades en 49-årig kvinna på Blomstergatan i Västerås, den 23 december 2009. Kvinnans sambo åtalades för mordet men frikändes sedan. Det är ett av de fall som polisens kalla fall-grupp nu arbetar med.

Den då 46-årige mannen åtalades för grov misshandel och vållande till annans död. Det rörde sig om ett indiciemål.1 Indicium innebär omständighet eller tecken som utan att direkt ge information om det som ska bevisas ändå pekar på eller gör det möjligt att sluta sig till detta.2 Den misstänkte hade lämnat flera versioner om sitt agerande.

Flera grannar hade också hört paret gräla dagen innan julafton, något de tänkte vittna om i rätten. Rättegången skulle inledas den 3 mars och fortsätta den 17 och 18 mars. Mannen var inte känd av polisen för någon tidigare grövre brottslighet.3

1 Sannemalm, Ann-Sofie. ”Åklagaren: Han dödade henne”. Vestmanlands Läns Tidning, 26 februari 2010.

2 Nationalencyklopedin. ”indicium”. Åtkomstdatum 09 mars 2021. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/indicium.

3 Sannemalm, Ann-Sofie. ”Åklagaren: Han dödade henne”. Vestmanlands Läns Tidning, 26 februari 2010.

Mordet på Blomstergatan: häktningen

En kvinna mördades på Blomstergatan i Västerås den 23 december 2009. Det dröjde ända till den 28 januari innan kvinnans sambo häktades misstänkt för att ha misshandlat henne till döds.

Som undertecknad tidigare berättat mördades en 49-årig kvinna på Blomstergatan i Västerås, den 23 december 2009. Kvinnans sambo åtalades för mordet men frikändes sedan. Det är ett av de fall som polisens kalla fall-grupp nu arbetar med.

Det dröjde mer än en månad innan händelsen blev känd för allmänheten. Den misstänkte mannen häktades på eftermiddagen, torsdagen den 28 januari 2010. Statsåklagare Bengt Kulin hade begärt mannen häktad för mord alternativt grov misshandel. Men tingsrätten beslutade att rubriceringen skulle vara grov misshandel och vållande till annans död.

Enligt Anders Pommer på roteln för grova brott var det ett digert utredningsarbete som lett fram till misstankarna mot sambon. Paret var inte kända av polisen sedan tidigare.

– Mannen har något förflutet, men inget allvarligt och för länge sedan. Så nej, det var inga vi kände till, sa Anders Pommer till VLT.1

1 Sannemalm, Ann-Sofie. ”Man misstänkt för dödsmisshandel av sin sambo”. Vestmanlands Läns Tidning, 29 januari 2010.

Expertkommentator i flygplatsfrågan

Den 21 mars kommer det att hållas en folkomröstning om Västerås flygplats. Med anledning av detta har jag intervjuats av föreningen Stoppa miljonrullningen till Västerås flygplats om min bok ”Ryanair på svenska”. Jag vill understryka att jag inte deltar i någon valkampanj. Det är viktigt att skilja på fakta och åsikter.

Hur kommer du att rösta i folkomröstningen?
– Jag är journalist, inte politiker eller ledarskribent. Därför vill jag inte offentligt driva opinion i den här frågan. Jag uppmanar alla att läsa min bok och sedan dra sina egna slutsatser, säger Erik Hjärtberg.

Jag gjorde 2018 en sammanställning av de påståenden och fakta som finns i flygplatsfrågan. Trots att frågan nu debatteras dagligen i lokaltidningarna har i princip inget väsentligt tillkommit sedan jag gjorde sammanställningen.

Möjligen har det kommit fram en del nytt om de organtransplantationer som har varit ett argument i debatten. Det görs inga transplantationer i Västerås. Men härifrån skickas organ till hela Norden, har VLT rapporterat.

– Det kanske inte är så många varje år, kanske ett par varje år. Men en eller två betyder ju livet för några. Varje minut räknas för dessa transporter, sa Barbro Larsson (C), regionråd, till VLT.

Huruvida Västerås kommun ska betala för att regionen ska skicka organ till övriga Norden är det förstås fritt för var och en att ha en åsikt om.

Mordet på Blomstergatan: brottet kan vara preskriberat

När mordet på Blomstergatan gick till rättegång räknades det inte som ett mord. Det innebär att brottet kan vara preskriberat.

Brottsplats. Blomstergatan, februari 2022. Foto: Erik Hjärtberg
Brottsplats. Blomstergatan, februari 2021. Foto: Erik Hjärtberg

Som undertecknad tidigare berättat mördades en 49-årig kvinna på Blomstergatan i Västerås, den 23 december 2009. Kvinnans sambo åtalades för mordet men frikändes sedan. Det är ett av de fall som polisens kalla fall-grupp nu arbetar med.

När kalla fall-gruppen börjar granska ett fall görs först en översiktlig granskning av fallet. Till en början ska det avgöras om det är ett mord. Det kan i vissa fall visa sig att rubriceringen är vållande till annans död. Då är brottet preskriberat. Ingen kan längre straffas för det.1

När det gäller mordet på Blomstergatan var den misstänkte mannen inledningsvis misstänkt för mord, och senare misstänkt för grov misshandel och grovt vållande till annans död.2 Om den senare brottsrubriceringen visar sig vara korrekt kan brottet vara preskriberat i dag.

Preskriptionstiden för grov misshandel är tio år.3 Preskriptionstiden för grovt vållande till annans död är tio år.4

1 Sundling, Henrik. Telefonsamtal med Henrik Sundling, kalla fall-gruppen i polisregion Mitt., 18 november 2020.

2 ”ANSPRÅK ENLIGT LAGEN (1998:714) OM ERSÄTTNING VID FRIHETSBERÖVANDEN OCH ANDRA TVÅNGSÅTGÄRDER”. Justitiekanslern, 03 november 2010.

3 AB, Lawline. ”Påföljd och preskriptionstid för misshandel – Brott mot liv och hälsa, 3 kap. BrB – Lawline”. Åtkomstdatum 09 februari 2021. https://lawline.se/answers/pafoljd-och-preskriptionstid-for-misshandel.

4 ”Anmälde sig själv efter tio år – åtalas”. SVT Nyheter, 03 mars 2010. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/anmalde-sig-sjalv-efter-tio-ar-atalas.

Mordet på Blomstergatan: mannen dömdes för annan misshandel

En kvinna mördades på Blomstergatan i Västerås 2009. Mannen som friades för mordet dömdes senare för grov misshandel i ett annat sammanhang.

Som undertecknad tidigare berättat mördades en 49-årig kvinna på Blomstergatan i Västerås, den 23 december 2009. Kvinnans sambo åtalades för mordet men frikändes sedan. Det är ett av de fall som polisens kalla fall-grupp nu arbetar med.

Den 26 april 2015 kallades polis till Välljärnsgatan i området Bäckby i Västra Västerås. De två poliserna mötte en skadad man utanför det plåtklädda betonghuset. Mannen var skadad och fördes med ambulans till sjukhus.

Vid en läkarundersökning samma dag visade det sig att mannen hade frakturer på revben, underhudsblödning i vänstra ögonhåleregionen, luftinträde i högre lungsäcken, tecken på skelettskada i högra innerörat med åtföljande luftinträde till skallhålan, hudskador och smärta.

Den skadade mannen har berättat att han var hemma hos en kvinna som hade en lägenhet på adressen. Det var en träningslägenhet eftersom hon hade haft missbruksproblem. De hade varit ett par sedan fyra till fyra och ett halvt år tillbaka och var sammanboende till och från. Den aktuella dagen hade han träffat lägenhetsinnehavaren i Västerås centrum. Han kom hem till henne vid 18-tiden och de åt middag och tittade på TV. Han var själv inte berusad, han hade tagit två öl efter det att han hade kommit hem. Lägenhetsinnehavaren hade kanske tagit två öl hon också. Han vet inte om hon hade druckit något tidigare under dagen. Hon gick sedan och lade sig och han somnade på soffan.

Mitt i natten vaknade brottsoffret av att mannen från Blomstergatan sparkade och slog honom i ansiktet och huvudet. Lamporna var släckta men TV:n var på. Soffan stod ganska nära TV:n så det var ganska ljust. Det var slag med knutna nävar och mannen från Blomstergatan hade skor på sig.

Brottsoffret vet inte hur förövaren kom in i lägenheten. Han tror att lägenhetsinnehavaren måste ha släppt in honom, han vet inte. Hon var utjagad ur lägenheten när han blev angripen.

Han var lite halvgroggy efter slagen i soffan men försökte resa sig och ta sig därifrån. Mannen från Blomstergatan jagade efter honom och fortsatte att slå och sparka honom. När han kom fram till dörren knuffade förövaren in honom i hissen. Han föll omkull i hissen och förövaren fortsatte att sparka och slå honom. Han minns att hissen åkte upp.

Slagen och sparkarna träffade överallt, bland annat över revbenen och sparkarna träffade både huvudet och kroppen.

Han vaknade sedan högst upp i hyreshuset, utanför hissen, han måste ha tuppat av. Han hade bara joggingbyxor och t-shirt på sig och gick ner för att få sina kläder i lägenheten. Han hörde dem inne i lägenheten men ingen öppnade. Han fick gå iväg till ett omsorgsboende där han fick komma in i värmen. Han berättade för en kvinna som släppte in honom vad som hade hänt.

När han fick de första sparkarna såg han att det var mannen från Blomstergatan. Det berättade han för polisen, han är säker på det. Han sa att han kände igen honom och vem det var. Han minns inte något om att han inte skulle ha velat medverka i utredningen, han ville att polisen skulle prata med mannen från Blomstergatan. Han vet inte om han berättade det för personalen på akuten.

Nästa gång han såg lägenhetsinnehavaren var på lasarettet. Det var två till tre dagar efteråt och hon kom dit med kläder och skor till honom. Han hade träffat mannen från Blomstergatan tidigare men kände honom inte. Vid fotokonfrontationen hade mannen från Blomstergatan ändrat frisyr, han hade ”hockeyfrilla” förut. När brottsoffret pekade ut mannen från Blomstergatan var det ingen som sa åt honom att det var ”rätt person”.

Brottsoffret hade ingen aning om varför mannen från Blomstergatan angrep honom. Han visste inte om förövaren var berusad. Förövaren sa bara att brottsoffret skulle försvinna därifrån. Han mindes inte om mannen från Blomstergatan sa något till lägenhetsinnehavaren.

Hon hade sagt samma sak. Att förövaren ville att brottsoffret skulle försvinna och att mannen från Blomstergatan ville ha ett förhållande med henne. Brottsoffrets och lägenhetsinnehavarens relation tog slut i samband med den här händelsen.

När han blev angripen var han mest chockad. Våldet orsakade att han förlorade en massa tänder, både riktiga och proteser. Det var grannar som hittade tänderna när de torkade upp blod i trappuppgången. Efteråt hade han ont i hela kroppen. Smärtan satt i under cirka två veckor. På sjukhuset blev han röntgad två gånger per dag för att de skulle kontrollera att han inte hade några inre blödningar. Han kunde knappt röra sig när de skulle flytta honom från sängen till röntgenapparaten.

Lägenhetsinnehavaren berättade att hon släppt in mannen från Blomstergatan i lägenheten. Hon bevittnade inte misshandeln. Hon befann sig i entrén och hörde ljud från lägenheten och förstod att det var fråga om en misshandel.

Mannen från Blomstergatan har i förhör sagt att han inte varit svartsjuk och inte haft något intresse av någon relation med lägenhetsinnehavaren. Han nekade till brottet men dömdes 2019 till ett års fängelse för grov misshandel.

Domen överklagades till hovrätten. Hovrätten fastställde tingsrättens dom, vilket innebär att fängelsedomen fortsatte att gälla.1

1 DOM 2020-01-15 Stockholm (Svea hovrätt 15 januari 2020).

Mordet på Blomstergatan: narkotikabrottet

En kvinna mördades på Blomstergatan i Västerås 2009. Mannen friades för mordet men dömdes för att ha tagit med sig kvinnans morfin till sin arbetsplats.

Som undertecknad tidigare berättat mördades en 49-årig kvinna på Blomstergatan i Västerås, den 23 december 2009. Kvinnans sambo åtalades för mordet men frikändes sedan. Det är ett av de fall som polisens kalla fall-grupp nu arbetar med.

Mannen dömdes endast till 6 000 kronor i böter för narkotikabrott. Han hade haft den aktuella narkotikan på sin arbetsplats, ABB Motors.

Kvinnan tog morfin som han hade fått utskriven som smärtlindring på grund av sin sjukdom. Mannen tyckte att kvinnan överanvände sin förskrivna medicin och tog därför med sig den till jobbet. Det påståendet gick inte att bekräfta. Mannen kunde inte heller bevisa att han hade haft kvinnans tillåtelse att ha hand om narkotikan. Han dömdes därför för narkotikabrott.

Mannen har i förhör även sagt att kvinnan ”överlåtit”, alltså sålt eller gett bort, delar av sin medicin till andra personer.

Det finns i tingsrättens dom ett påstående från ett vittne om en nära bekant, eventuellt tidigare partner till kvinnan. Denna person ska 2007 ha varit i slagsmål med kvinnan och därefter blivit utelåst. Detta vittnesmål ”tyder”, enligt tingsrätten, på att kvinnan överlåtit delar av sin medicin till andra. Mer information än så går inte att utläsa om detta vittnesmål i domen.1

1 DOM 2010-04-08 meddelad i Västerås (Västmanlands tingsrätt 08 april 2010).