Bokstavskombinatör
En kvinna mördades på Blomstergatan i Västerås den 23 december 2009. Nu skildras fallet i podden ”Olösta mord”.
Senaste avsnittet av podden ”Olösta mord” med Dan Hörning skildrar mordet på Blomstergatan i Västerås 2009.
Olösta mord har tidigare även haft avsnitt om Brevbombsmordet i Västerås 1990, mordet på Håkan Holmström i Skultuna 1997, det som kallades Politikermordet i Västerås 2002 och det som kallades Power Meet-mordet i Västerås 2013.
Örtagårdsmordet 2013 är ytterligare ett olöst mord i Västerås. Den man som misstänktes för mordet dömdes 2018 för kniv- och vapenbrott.
En 37-årig man hittades den 27 juli 2013 död i sitt hem i Örtagården. Mannen hade tidigare arbetat som taxichaufför och hade dömts för sexuellt ofredande. Han var 2013 också misstänkt för våldtäkt. Örtagårdsmordet är ett av de fall som polisens kalla fall-grupp nu arbetar med.
En man som länge var misstänkt för Örtagårdsmordet dömdes senare för det som kallas Skallbergsmordet. Undertecknad kallar den tidigare misstänkte för Nattskytten. Även han hade arbetat som taxichaufför.
En kvinna som Nattskytten haft ett förhållande med misstänktes för skyddande av brottsling i samband med utredningen av Örtagårdsmordet. Nattskytten hade också förmått en person att gömma hans vapen genom att gräva ner två vapen i jorden och kasta ett vapen i en sjö.
Den 10 mars 2017 stoppade polisen Nattskytten när han körde bil på E18 vid Mälby-Sagån i Enköpings kommun. Nattskytten hade då på sig en kniv, en batong, ett knogjärn och en tårgasspray.
Vid förhör med polisen berättade Nattskytten att han köpte sprayen, knogjärnet och batongen från en kille i Västerås cirka två timmar innan han blev stoppad av polisen. Han köpte sakerna för att kunna skydda sig själv då det skett mycket misshandel i området. Han trodde att sprayen var en försvarsspray som var godkänd att ha på sig. Kniven var en fiskekniv som han brukade använda när han fiskade.
Tingsrätten trodde inte på fiskehistorien. Med beaktande dels av att kniven påträffades i Nattskyttens högra byxficka, dels att Nattskytten vid tillfället även bar på en batong, ett knogjärn och en tårgasspray och att dessa föremål enligt honom själv bars i syfte att kunna försvara sig, ansåg tingsrätten att innehavet av kniven var sådant att det utgjorde ett obefogat innehav.
När det gäller tårgassprayen ansåg tingsrätten att Nattskytten vid införskaffandet av sprayen måste ha insett att det finns både lagliga och olagliga försvarssprayer. Han hade inte gjort något för att kontrollera om den aktuella sprayen var laglig. Han hade därmed agerat oaktsamt när han hade sprayen.
Nattskytten dömdes i januari 2018 för brott mot knivlagen och ringa vapenbrott. Påföljden blev böter på sammanlagt 3 500 kronor.1
1 DOM 2018-01-24 meddelad i Uppsala (Uppsala tingsrätt 24 januari 2018).
Örtagårdsmordet 2013 är ytterligare ett olöst mord i Västerås. Den man som misstänktes för mordet lät en annan person gömma hans vapen.
En 37-årig man hittades den 27 juli 2013 död i sitt hem i Örtagården. Mannen hade tidigare arbetat som taxichaufför och hade dömts för sexuellt ofredande. Han var 2013 också misstänkt för våldtäkt. Örtagårdsmordet är ett av de fall som polisens kalla fall-grupp nu arbetar med.
En man som länge var misstänkt för Örtagårdsmordet dömdes senare för det som kallas Skallbergsmordet. Undertecknad kallar den tidigare misstänkte för Nattskytten. Även han hade arbetat som taxichaufför.
En kvinna som Nattskytten haft ett förhållande med misstänktes för skyddande av brottsling i samband med utredningen av Örtagårdsmordet.
Polismyndigheten, Region Mitt, beslutade den 19 augusti 2015 att omhänderta två av Nattskyttens skjutvapen. Vapnen, en pistol av fabrikatet CZ och ett kulgevär av fabrikatet Husqvarna, med tillhörande ammunition och tillståndsbevis, skulle omhändertas i avvaktan på att frågan om Nattskyttens fortsatta vapeninnehav prövats eller Polismyndigheten beslutat annat. Beslutet motiverades i huvudsak med att Nattskytten förvarat vapen och ammunition på ett bristfälligt sätt.
Som bakgrund till beslutet angavs bland annat följande. Nattskytten hade rätt att inneha tre stycken skjutvapen. Två av dessa vapen var ”omhändertagna” av polisen medan det tredje var ”taget i beslag”.
I samband med en brottsutredning 2013 framkom att Nattskytten förmått en annan person att gömma hans vapen genom att gräva ner två vapen i jorden och kasta ett vapen i en sjö. Samtliga vapen anträffades av polisen efter grävningar och dykningar och togs i beslag. Vid en husrannsakan den 13 juni 2014 i Nattskyttens bostad hittades vidare en ask ammunition i badrumsskåpet på toaletten. Den 13 juli 2015 avskrev åklagaren brottsmisstankarna mot Nattskytten och hävde beslagen av två av vapnen samt ammunitionen.
Nattskytten överklagade beslutet om omhändertagandet av de två vapnen. Förvaltningsrätten i Uppsala avslog överklagandet i december 2015.1
1 DOM 2015-12-09 Meddelad i Uppsala (Förvaltningsrätten i Uppsala 09 december 2015).
Den 1 november 1997 mördades Håkan Holmström i Skultuna. Nu skildras fallet i podden ”Olösta mord”.
Senaste avsnittet av podden ”Olösta mord” med Dan Hörning skildrar mordet på Håkan Holmström i Skultuna 1997.
Olösta mord har tidigare även haft avsnitt om Brevbombsmordet i Västerås 1990, det som kallades Politikermordet i Västerås 2002 och det som kallades Power Meet-mordet i Västerås 2013.
Örtagårdsmordet 2013 är ytterligare ett olöst mord i Västerås. Den man som misstänktes för mordet åtalades även för flera brott riktade mot sin egen flickvän.
En 37-årig man hittades den 27 juli 2013 död i sitt hem i Örtagården. Mannen hade tidigare arbetat som taxichaufför och hade dömts för sexuellt ofredande. Han var 2013 också misstänkt för våldtäkt. Örtagårdsmordet är ett av de fall som polisens kalla fall-grupp nu arbetar med.
En man som länge var misstänkt för Örtagårdsmordet dömdes senare för det som kallas Skallbergsmordet. Undertecknad kallar den tidigare misstänkte för Nattskytten. Även han hade arbetat som taxichaufför.
Något som kan vara en tillfällighet, eller inte, är att Nattskytten den 10 maj 2012 fick böter för fortkörning vid Örtagården. Han körde personbil med en hastighet av 97 kilometer i timmen på länsväg 527 vid Örtagården, trots att högsta tillåtna hastigheten där var 70 kilometer i timmen.1
Nattskytten var senare anställd som sommarvikarie hos Ica Sverige AB under tiden den 30 maj till den 29 augusti 2014.
Samma år var han frihetsberövad som anhållen och häktad under tiden den 17 april till 25 april 2014 och den 2 juli till 17 december 2014. Nattskytten misstänktes för grov misshandel, grov kvinnofridskränkning, våldtäkt och övergrepp i rättssak.
Kvinnan som anmält Nattskytten för dessa brott var även misstänkt för skyddande av brottsling i samband med utredningen av Örtagårdsmordet. Hon anhölls den 17 februari och häktades den 21 februari 2014. Häktningsbeslutet hävdes av åklagaren den 25 februari 2014.
Kvinnan lärde känna Nattskytten 2009. Nattskytten och en vän till honom gav körlektioner åt personer som ville ta körkort. Hon och hennes bror ville ta körkort och båda började övningsköra med Nattskytten. Hon och Nattskytten fattade tycke för varandra och i april 2010 inledde de en kärleksrelation. De var tvungna att träffas i hemlighet eftersom relationen stred mot såväl den kultur som hon kommer från som den kultur som Nattskytten kommer från.
Kvinnan har berättat att hennes väninnor med tiden fick vetskap om relationen och så småningom talade hon också om för sin mor att hon hade träffat en man. När hon berättade för Nattskytten att hon hade talat med sin mor om saken blev han upprörd. Enligt honom skulle relationen vara hemlig tills ”det blev rätt tid för annat”.
Fyra till sex månader efter att relationen hade inletts började hon och Nattskytten ha sexuellt umgänge med varandra. Hon accepterade detta med sexuellt umgänge endast av det skälet att Nattskytten hade gett uttryck för att han älskade henne. Vid något tillfälle gav han henne en vigselring så man kan säga att de blev gifta informellt.
Efter att det sexuella umgänget hade tagit sin början, hon kan inte säga hur långt efter, ska Nattskytten ha börjat ändra attityd gentemot henne. Han blev svartsjuk och accepterade inte att hon hade kontakt med vänner. Han ville ha kontroll över henne och han hade synpunkter på hur hon klädde sig och sminkade sig. Han började också kalla henne för slyna.
Hon fann sig i hans beteende eftersom hon ville visa att hon verkligen älskade honom. Hon övervägde dock att lämna honom eftersom hon upplevde förhållandet som jobbigt. Två gånger blev det också så att hon lämnade honom, men båda gångerna gick hon tillbaka till honom efter att han hade tagit kontakt med henne och bett henne att gå tillbaka. Vid respektive tillfälle när hon lämnade Nattskytten så förlovade hon sig med en annan. Två olika män förlovade hon sig med, men ingen av dessa män hade hon sexuellt umgänge med.
Kvinnan har berättat att hon och Nattskytten hade sex upp till sex eller sju gånger om dagen och varje sexakt kunde vara mellan 15 och 60 minuter lång. Enligt kvinnan var Nattskytten våldsam under sexakterna och han tvingade henne till en viss form av sex. Hon ska ha skadats av detta och i efterhand förstått att hon utsattes för många våldtäkter.
Hon förstod aldrig varför Nattskytten reste från Sverige i slutet av juli 2013, men innan han åkte så lämnade han sina vapen till henne.
År 2013 vårdades hon på psykiatrisk klinik eftersom hon mådde dåligt av att Nattskytten hade lämnat Sverige och var misstänkt för mord. Huruvida det fanns även andra orsaker till det dåliga mående minns hon inte. Hon har sagt att hon samma år försökte begå självmord.
När Nattskytten var misstänkt för mord kunde hon inte tro att han var skyldig. Vid tidpunkten för våldtäktsrättegången, 2015 ”visste” hon dock att han är skyldig till mord.
Efter att hon själv släpptes från häktet fick hon flytta till ett skyddat boende och det berodde på att hon var rädd för släktingarna till den person som hade mördats.
Nattskytten har berättat att han och kvinnan hade ”ömsesidig sexuell samvaro”. Antalet sexakter var en eller två per dag de dagar de träffades. Den sexuella praktik som kvinnan påstod att han tvingat henne till var, enligt Nattskytten, inte ens något som de försökte sig på. Det ”skulle inte ha fungerat”. Några våldtäkter hade aldrig förekommit, enligt Nattskytten.
Han var aldrig svartsjuk eller kontrollerande gentemot kvinnan. Tvärtom sa han vid ett stort antal tillfällen åt henne att ”gå och hitta en annan”. Nattskytten nekade också till att ha utsatt kvinnan för våld.
Tingsrätten drog slutsatsen att det som kvinnan berättat om brottsliga handlingar från Nattskytten mot henne visserligen kunde vara helt eller delvis sant, men att det inte kunde uteslutas att Nattskytten var oskyldig. Han frikändes därför från åtalet om de brott som han misstänktes ha utsatt kvinnan för.2
1 Strafföreläggande – informationsutdrag ur Cåbra (Åklagarkammaren i Västerås 10 maj 2012).
2 ”ANSPRÅK ENLIGT LAGEN (1998:714) OM ERSÄTTNING VID FRIHETSBERÖVANDEN OCH ANDRA TVÅNGSÅTGÄRDER”. Justitiekanslern, 09 september 2015.
Örtagårdsmordet 2013 är ytterligare ett olöst mord i Västerås. Mordoffret hade arbetat som taxichaufför. Det visar sig att även den man som misstänktes för mordet arbetat som taxichaufför.
En 37-årig man hittades den 27 juli 2013 död i sitt hem i Örtagården. Mannen hade tidigare arbetat som taxichaufför och hade dömts för sexuellt ofredande. Han var 2013 också misstänkt för våldtäkt. Örtagårdsmordet är ett av de fall som polisens kalla fall-grupp nu arbetar med.
En man som länge var misstänkt för Örtagårdsmordet dömdes senare för det som kallas Skallbergsmordet. Undertecknad kallar den tidigare misstänkte för Nattskytten.
Nattskytten bytte av någon anledning förnamn 2012 men behöll samma efternamn som tidigare.1 Några år innan dess arbetade han själv som taxichaufför.
Natten till lördagen den 13 december 2008 hade tre män deltagit i en firmafest på Hässlö i Västerås. Efter festen skulle de tre männen åka in till Västerås centrum. Därför åkte de med Nattskyttens taxi. En av männen, A, satte sig i framsätet. De andra i baksätet. De tre passagerarna hade druckit alkohol under festen. Uppgifterna går isär om vad som sedan hände.
Nattskytten åtalades för misshandel och enligt åklagaren pratade de tre passagerarna om ”tjejer” som de även pratade med Nattskytten om. Nattskytten blev irriterad och stannade bilen på Björnövägen varefter han förklarade att han inte hade för avsikt att köra dem längre. En av passagerarna, A, ifrågasatte varför de skulle betala för färden, men till slut betalade de chauffören. Nattskytten ska, i samband med det, ha hållit fast A.
Efter att passagerarna klivit ut ur bilen ska Nattskytten, enligt åklagaren, sprungit efter A och slagit honom så att han ramlade omkull. Nattskytten ska ha slagit flera knytnävsslag och även tagit strupgrepp. När polisen anlände till platsen satt Nattskytten fortfarande ovanpå A.
Nattskytten har bland annat uppgett följande. När de tre passagerarna skulle stiga in i bilen hade en av dem en ölburk i handen. Nattskytten nekade till att låta männen dricka öl i bilen och lät dem i stället dricka upp ölen innan de klev in. Under färden pratade A om att han hade varit i Las Vegas och att taxichaufförerna där vet hur man skaffar fram prostituerade. A frågade hela tiden Nattskytten om detta. Han ville också att Nattskytten skulle göra en handbromssladd.
Nattskytten ska ha varnat passagerarna att om de inte skötte sig skulle de få kliva av. A ska, enligt Nattskytten, dock ha fortsatt att prata om prostituerade. Nattskytten stannade då bilen och bad passagerarna kliva av och betala kostnaden för färden, vilken uppgick till 98 kronor.
A ska då inte velat betala för sig och i stället börjat slå Nattskytten inne i bilen. Nattskytten ska ha fått ta emot flera slag i ansiktet. Efter en stund betalade någon av passagerarna i baksätet.
Nattskytten ville inte att A skulle lämna platsen. Han sprang ikapp A, vände ner honom på marken och höll kvar honom tills polisen anlände. När männen klev ur bilen anlände en annan taxichaufför till platsen, T.
T såg hela sekvensen från det att Nattskytten tog ner A på marken. Nattskytten säger sig inte ha slagit A, dunkat hans huvud eller tagit strypgrepp. Det bekräftas också av den andra taxichauffören T.
Tingsrätten ansåg i sin dom 2009 att det inte kunde anses ”ställt utom rimligt tvivel” att Nattskytten misshandlat A. Nattskytten friades därför från anklagelserna.
Tingsrättens dom överklagades till hovrätten. Hovrätten fastställde 2010 tingsrättens dom, vilket innebar att Nattskytten fortsatt var fri från anklagelserna.2
1 Uppgifter från Skatteverket.
2 DOM 2010-03-22 (Svea hovrätt 22 mars 2010).
En 48-årig man knivdödades intill Svartån i Västerås år 2000. Så här utreder polisen dödsfall orsakade av knivhugg.
En 48-årig man knivdödades intill Svartån i Västerås den 6 juni år 2000. Polisen har inte något bra vittnesmål och ingen teknisk bevisning som kan säga vilken person det är som har hållit i kniven. Det är ett av de fall som polisens kalla fall-grupp nu arbetar med.
Stick- och skärsår orsakas av knivar och andra vassa redskap. Sårens kanter brukar vara släta och relativt jämna. Man brukar säga att skadan har glatta kanter.
Vid utredning av dödsfall orsakade av stick- eller skärskador är det viktigt att kunna jämföra skadorna på den dödes kropp med skadorna på dennes kläder. Genom dessa jämförelser kan man dra slutsatser om kroppens läge då skadorna uppstod. Detta kan få stor betydelse vid en rättegång till exempel för att avgöra vad som kan stämma när en misstänkt mördare påstår att han råkade döda sitt offer i nödvärn.1
Det är svårt av med hjälp av utseendet på en skada kunna dra säkra slutsatser om redskapet som förorsakat den. Men man kan i vissa fall få en uppfattning om det vassa föremålets utseende. Stickskador med en spetsig och en trubbig ände kan tala för en köks- eller hantverkskniv medan en skada med två spetsiga ändar talar för en bajonett eller stilett.
Storleken på skadan kan ge en anvisning om knivbladets storlek. Men eftersom huden är elastisk kan sårets längd vara något mindre än knivbladet.2
Ibland hävdar gärningsmannen att han hållit fram kniven för att försvara sig och att offret sprungit eller fallit mot kniven. Om offret har flera stick- eller skärskador brukar utredningen avfärda sådana påståenden. Om offret har en enda skada får skadans placering och stickkanalens riktning större betydelse. Men förutsättningen för att ett offer ska få en svår stick- eller skärskada genom att springa eller falla mot en kniv är att kniven varit fast fixerad och bjudit motstånd.
De flesta stick- eller skärskador leder inte till omedelbar död. En svårt skadad person kan förflytta sig långa sträckor från platsen för händelsen till den plats där han sedan påträffats.
Den vanligaste dödsorsaken efter stick- eller skärskador är att personen förblött. Andra dödsorsaker där stick- eller skärskadan har haft den avgörande betydelsen kan vara att luft sugits in i ett större blodkärl vid stick i halsens, armhålans eller någon annan av kroppens vener. En luftblåsa kan då ha följt med blodet för att sedan i lungorna eller hjärnan täppa igen ett mindre blodkärl. Ett stick i halsen, i struphuvudet eller luftstrupen, kan ha öppnat ett större blodkärl och förorsakat att offret andats in blod som försvårat eller omöjliggjort andning.
Inte heller vid en stickskada i hjärtat behöver offret ha avlidit omedelbart. Om kniven sitter kvar i skadan kan den ha förhindrat att blödningen i hjärtsäcken blivit så stor att hjärtat inte kan pumpa runt blodet i kroppen. Dras kniven ut kan det utströmmande blodet hindra hjärtat att pumpa.3
1 Olsson, Jan, och Thomas Kupper. Grundläggande Kriminalteknik 4.0., 2021.
2 www.forensicmed.co.uk. ”stab wounds”. Åtkomstdatum 18 maj 2021. http://www.forensicmed.co.uk/wounds/sharp-force-trauma/stab-wounds/.
Olsson, Jan, och Thomas Kupper. Grundläggande Kriminalteknik 4.0., 2021.
3 Olsson, Jan, och Thomas Kupper. Grundläggande Kriminalteknik 4.0., 2021.
En 48-årig man knivdödades intill Svartån i Västerås år 2000. För att någon ska kunna straffas för dådet krävs det att det är ett mord i lagens mening.
En 48-årig man knivdödades intill Svartån i Västerås den 6 juni år 2000. Polisen har inte något bra vittnesmål och ingen teknisk bevisning som kan säga vilken person det är som har hållit i kniven. Det är ett av de fall som polisens kalla fall-grupp nu arbetar med.
När kalla fall-gruppen börjar granska ett fall görs först en översiktlig granskning av fallet. Till en början ska det avgöras om det är ett mord. Det kan i vissa fall visa sig att rubriceringen är vållande till annans död. Då är brottet preskriberat. Ingen kan längre straffas för det.1
När det gäller mordet vid Åbrinken häktades en 50-årig man misstänkt för grov misshandel och vållande till annans död.2 Om den brottsrubriceringen visar sig vara korrekt kan brottet vara preskriberat i dag.
Preskriptionstiden för grov misshandel är tio år.3 Preskriptionstiden för vållande till annans död är fem år.4
1 Sundling, Henrik. Telefonsamtal med Henrik Sundling, kalla fall-gruppen i polisregion Mitt., 18 november 2020.
2 Ohlén, Thomas. ”50-åring häktad för dråpet vid Svartån”. Vestmanlands Läns Tidning, 13 juni 2000.
3 AB, Lawline. ”Påföljd och preskriptionstid för misshandel – Brott mot liv och hälsa, 3 kap. BrB – Lawline”. Åtkomstdatum 09 februari 2021. https://lawline.se/answers/pafoljd-och-preskriptionstid-for-misshandel.
4 Lindgren Strömbäck, Karin. ”Brotten där få ställs till ansvar”. Sekotidningen, 07 april 2015. https://sekotidningen.se/arbetsmiljo/arbetsmiljobrott/brotten-dar-fa-stalls-till-ansvar/.
En 48-årig man knivdödades intill Svartån i Västerås år 2000. Kombinationen kniv och alkohol är faktorer som är mycket vanliga vid mord.
En 48-årig man knivdödades intill Svartån i Västerås den 6 juni år 2000. Polisen har inte något bra vittnesmål och ingen teknisk bevisning som kan säga vilken person det är som har hållit i kniven. Det är ett av de fall som polisens kalla fall-grupp nu arbetar med.
Mordet vid Åbrinken är i många avseenden ett ganska typiskt fall av dödligt våld i Sverige, statistiskt sett. Det som är något mindre vanligt i sammanhanget är att brottsplatsen är utomhus. Men antalet män som dödas utomhus är fler än antalet kvinnor.
Våld med kniv är den vanligaste våldsmetoden vid dödligt våld, mot såväl kvinnliga som manliga brottsoffer. Det finns också starka samband mellan alkoholrelaterat dödligt våld och knivvåld som våldsmetod.1
Alkohol har överhuvudtaget ett tydligt samband med våld i den svenska historien. Dödsorsaksstatistik från 1851 till 2009 visar att förekomsten av mord och dråp följer utvecklingen av alkoholkonsumtionen per person. Motsvarande mönster syns i statistik över antalet lagförda för misshandel. Man kan i denna statistik också utläsa att antalet mord och misshandel mer än halverades efter 1917 då motbok och ransonering av alkohol infördes.
Den typ av dödligt våld som länge dominerade i Sverige skedde mellan bekanta, företrädesvis män, som under alkoholpåverkan blev osams i hemmiljö vilket ledde till att den ene hade ihjäl den andre, ofta med en kökskniv.2
Det är framför allt minskningen av denna typ av spontana, alkoholrelaterade fall av dödligt våld som ligger bakom den totala nedgången i dödligt våld under de senaste decennierna.
Andelen gärningsmän och brottsoffer som var påverkade av alkohol har minskat på senare år. Men trots minskningen av alkoholrelaterat dödligt våld i Sverige kvarstår kopplingen mellan drickande och våld.3
1 Dödligt våld i Sverige 1990-2017. Brå rapport 2019: omfattning, utveckling och karaktär., 2019.
2 Systembolaget. ”Alkohol riskfaktor för våld”. Åtkomstdatum 04 maj 2021. http://archive.ph/Ldcoi.
”Efterlyst”. TV3, 29 mars 2001. https://smdb.kb.se/catalog/id/000015279/29.
3 Systembolaget. ”Alkohol riskfaktor för våld”. Åtkomstdatum 04 maj 2021. http://archive.ph/Ldcoi.
En 48-årig man knivdödades intill Svartån i Västerås år 2000. Offret hade jagat den man som sedan misstänktes för mordet.
En 48-årig man knivdödades intill Svartån i Västerås den 6 juni år 2000. Polisen har inte något bra vittnesmål och ingen teknisk bevisning som kan säga vilken person det är som har hållit i kniven. Det är ett av de fall som polisens kalla fall-grupp nu arbetar med.
Den 50-årige man som satt häktad på sannolika skäl misstänkt för grov misshandel och vållande till annans död efter att ha knivhuggit en 48-årig man till döds överklagade häktningsbeslutet till Svea hovrätt den 13 juni år 2000.
– Min klient anser sig vara oskyldig och vill inte sitta inlåst, säger 48-åringens försvarsadvokat Thomas Carlstedt till VLT.
Det var på tisdagen den 6 juni år 2000 som den nu döde 48-årige mannen kom i bråk med ett flertal personer vid åbrinken i centrala Västerås. Den häktade 50-åringen blev jagad av 48-åringen och i tumultet som uppstod stacks 48-åringen ihjäl med en morakniv.
Hovrätten skulle troligen behandla ärendet den 14 juni.1
Här verkar det som att VLT:s rapportering om fallet upphör. Andra brottsutredningar kanske prioriterades och det blev snart semestertider.
1 ”Misstänkt för knivdråp överklagar”. Vestmanlands Läns Tidning, 14 juni 2000.