Teser om Martin Adlers död

Mordet på journalisten Martin Adler är ett av de fall som hanteras av kalla fall gruppen i polisregion Mitt.

Journalisten Ann-Christine Kihl har skrivit boken ”Nej, jag är inte rädd för att dö.” om människan Martin Adler och om mordet. Boken tar även upp några teorier om motiven till mordet.

Redan enstaka minuter efter efter att Martin Adler skjutits ska gissningarna om ha börjat om vem som sköt honom på Tribunka Square i Mogadishu. Fortfarande finns ingen lösning. Polisen, Utrikesdepartementet och andra svenska myndigheter har inte lyckats. Därmed finns än så länge endast teser angående dödsskjutningen. Det är främst andra journalister som försökt hitta förklaringar (s. 175).

Ett urval av teserna är följande:

  • Martin Adler ska ha dödats som en vedergällning för de Mohammedkarikatyrer vilka publicerades i Jyllandsposten 2005. Det skulle i så fall ha kunnat vara så att den danske journalisten Flemming Weiss Andersson varit den egentliga måltavlan och att mördaren sköt fel person.
  • Mordet ska ha utförts för att visa att den islamistiska regimen inte ”hade kontroll över landet”. Detta intresse ska i så fall någon tidigare makthavare ha.
  • Martin Adler dödades för att han dokumenterat personer som den islamistiska regimen inte ville associeras med. Det kan i så fall handla om att Martin Adler filmat efterlysta terrorister tillhörande al Qaida.
  • Martin Adler dödades av en enskild person fientlig mot västerländska icke-muslimer (s. 175).

Källa: Kihl, A. (2016). ”Nej, jag är inte rädd för att dö.”: berättelsen om krigsjournalisten Martin Adler. Västerås: Glädjens Akademi.

Mordet på Martin Adler

Mordet på journalisten Martin Adler är ett av de fall som hanteras av kalla fall gruppen i polisregion Mitt.

Journalisten Ann-Christine Kihl har skrivit boken ”Nej, jag är inte rädd för att dö.” om människan Martin Adler och om mordet.

Lokal och global. Ann-Christine Kihls bok om Martin Adler. Foto: Erik Hjärtberg

Enligt Ann-Christine Kihl hörde Martin Adler till stadsbilden i Västerås, åtminstone då och då. Hon kunde möta honom på stan där han gick ”tveklös i steget, strikt i kroppsspråket” (s. 4). Han hälsade alltid artigt.

Martin Adler kunde vara hemma några veckor innan han åter försvann på nya reportageresor utomlands. Hans sista reportageresa gick till Mogadishu i Somalia, juni 2006. ”Mitt i folkhavet, under en demonstration sköts han i ryggen och dog” (s. 4).

Martin Adler var medveten om vilka risker han tog. På en reportageresa till Afghanistan i november 2001 kom rånare till journalisternas läger och dödshotade Martin Adler samt mördade TV4-fotografen Ulf Strömberg (s. 4–5).

Den 23 juni 2006 befinner sig Martin Adler på Tribunka Square i Mogadishu. Journalisten Flemming Weiss Andersen hör ett skott. Ljudet är skarpt och öronbedövande. Sedan blir allt tyst. Flemming Weiss Andersen tänker att det är ett vådaskott, vilket är vanligt i Mogadishu där det finns många vapen.

Flemming Weiss Andersen ser hur Martin Adler för vänsterhanden under sin högra armhåla mot ryggen. Han blöder. Flemming Weiss Andersen försöker ta emot sin kollega, men hinner inte. Martin Adler faller framstupa i sanden över sin kamera. Han är skjuten från nära håll. Flemming Weiss Andersen ropar efter hjälp (s. 7).

Människor kommer springande och drar Flemming Weiss Andersen från platsen. Flemming Weiss Andersen stretar först emot och tappar sin sko. Till slut ger han efter. Han ser Martin Adler ligga kvar i sanden, framstupa i sin vita skjorta där blodfläckarna växer.

Inga fler skott avlossas. Martin Adler lyfts upp på flaket till en pickup och körs till sjukhus. Antagligen dör han på vägen dit.

Den danske journalisten Flemming Weiss Andersen får aldrig svar på vem det är som skjutit Martin Adler. Få kommer att leta efter mördaren. Det kommer att sägas att det är för ”svårt och utsiktslöst” (s. 8) och för långt bort för att utredas. Polisarbetet, som kommer att skötas från Martin Adlers hemstad Västerås, blir ”trevande och osäkert” (s. 8). Anmälan om mord görs inte förrän två år efter dödsfallet. Förundersökningen startar mer än ett år efter dödsfallet. Det görs inga förhör av vittnen (s. 8).

Martin Adlers änka Katarina Adler fick hämta Martin Adlers tillhörigheter på utrikesdepartementet. Utöver kamerorna och hans blodiga vigselring fick hon ett paket med filmrullar, inspelad film och anteckningsböcker (s. 9).

Anteckningarna är svårlästa, skrivna snabbt. Martin Adler skriver på engelska, som är ett av hans två modersmål. Det är bland annat intervjuer med människor han träffat i Mogadishu. Han frågar vad de tycker om ICU, den nya islamistiska regimen i landet. Alla personnamn skriver han med tydliga versaler.

Martin Adler har också skrivit ner namnet på de mest eftersökta terroristerna på USA:s terrorlista och bombdåd dessa utfört. Dessa mäns ”sannolika närvaro i Mogadishu den här sommaren, kan ha varit orsaken till Martins död” (s. 10).

Anteckningarna innehåller även privata noteringar om pågående fotbolls-VM och om hans värkande rygg (s. 10).

Martin Adler begravdes på Hovdestalunds kyrkogård i Västerås. Begravningsgudstjänsten hölls i Rytterne kyrka och gästades av medier, statsråd och utländska gäster (s. 13).

Martin Adler växte upp i Västerås med en engelsk mor och en svensk far. Familjen talade engelska i hemmet, svenska fick barnen lära sig i skolan och av kamraterna (s. 14).

Källa: Kihl, A. (2016). ”Nej, jag är inte rädd för att dö.”: berättelsen om krigsjournalisten Martin Adler. Västerås: Glädjens Akademi.

Fallet Zeke

Fallet Zeke är ett av de olösta mord i Västmanland som polisens kalla fall-grupp har på sin lista.1

Mälarkommunen Västerås har år 2001 en befolkningsmängd på 127 799 personer.2 Västerås förknippas mest med industriföretaget ABB men i vissa kretsar kallas det i stället för ”Pulverstaden” med tanke på det stora amfetaminmissbruket.3 Det här året inträffar en händelse som har kallats ”Fallet Zeke”4, eller ”Mc-mordet”.

En medlem i det kriminella gänget Brödraskapet Wolfpack kallas Zeke the Knife.5 Zeke är nygift6 och har nyligen släppts från ett tolv år långt fängelsestraff. Han är 44 år och utsläppt från Kumlaanstalten sedan den 18 maj. Han är nu i Västerås tillsammans med sin fru.

På kvällen, onsdagen den 30 maj 2001, säger Zeke till sin käresta att han ska gå ut en stund. Han lämnar sedan hemmet.7

En silverfärgad Volvo kör fram till bostaden. Bakom ratten sitter en 25-årig medlem i Brödraskapet, även han är tungt kriminellt belastad. Den 25-årige mannen har senare sagt till polisen att han hämtade Zeke och släppte av honom i centrala Västerås. Den silverfärgade Volvon hittas senare i Göteborg.8 Zeke är däremot spårlöst försvunnen.

Brödraskapet, som senare skulle bli få namnet Brödraskapet Wolfpack, bildades på Kumlaanstalten 1995. Sverige fick på den här tiden sina första organiserade fängelsegäng. Dittills hade den största utmaningen för Kriminalvården varit att fångar då och då hade försökt göra uppror på enskilda anstalter eller att tillfälliga konstellationer satt sig i maktposition mot andra intagna. Den sortens problem hade fängelsecheferna haft rutin på att lösa. Vanligen räckte det att omplacera upprorsmakare och ledargestalter.

Vad som inte hänt tidigare var att intagna över hela landet enades under en ledning, utförde brott på order och vägrade lyda personalen ens om de isolerades veckor i sträck.

På bara några år anslöt sig över 50 våldsbrottslingar på anstalterna Kumla, Tidaholm, Hall, Norrtälje och Österåker till Brödraskapet. Följden blev ett tydligt hårdare klimat genom att medlemmarna satte sig i respekt hos sina medfångar. Tidigare hade mord på fängelser varit sällsynt i Sverige. Enbart mellan 1996 och 1998 mördades nu fem intagna, alla på anstalterna Kumla och Tidaholm. Ett av morden kunde knytas till en av Brödraskapets medlemmar och misstankar finns om att grupperingen ligger bakom minst ytterligare ett fall.

Det som verkligen oroade polisen var Brödraskapets ambitioner att få makt även utanför fängelserna. Med mc-gänget Hells Angels som förebild byggde Brödraskapets ledning på kort tid upp en systerorganisation med bas i södra Stockholm, Brödraskapet MC. Polisledningen fruktade en ny, toppstyrd kriminell organisation i landet.

För att motverka det nya hotet tog Stockholmspolisen till metoder som aldrig tidigare använts i Sverige. Privatpersoner värvades som infiltratörer, fällor gillrades och bevis och brott provocerades fram. Brödraskapets ursprungsgrupp splittrades efter endast några år. Det är svårt att säga hur mycket det berodde på rättsväsendet eller på Brödraskapets ledares bristande disciplin och ledarskapsförmåga. Namnet och gängets symbol, ett varghuvud omgivet av taggtråd samt en svensk och en finsk flagga, kom dock att övertas av andra.

Den som i hög grad bidrog till Brödraskapets starka dragningskraft var dess president Danny Fitzpatrick. Den brittiske medborgaren Danny Fitzpatrick ska ha vuxit upp med ”medelklassvärderingar” och hade egentligen goda förutsättningar att leva ett laglydigt liv.

Danny Fitzpatrick kom till Sverige på 1970-talet genom ett kärleksförhållande till en svensk kvinna. Han bodde i Stockholmstrakten, arbetade på en bilverkstad och umgicks i raggarkretsar. På 1980-talet startade Danny Fitzpatrick en egen rostskyddsverkstad i Nacka. Under 1980-talet började Danny Fitzpatrick också med aktieaffärer. När lågkonjukturen kom i början av 1990-talet hade Danny Fitzpatrick stora skulder och Kronofogden i hälarna.

Tillsammans med ett gäng dörrvakter som han hade träffat på gym och krogar började Danny Fitzpatrick skissa på olika planer för att få fram pengar.

Danny Fitzpatrick dömdes sommaren 1993 till åtta års fängelse för sin medverkan i ett värdetransportrån. Han var fascinerad av de amerikanska mc-gäng, Hells Angels och Bandidos, som nyligen etablerat sig i Sverige.

Danny Fitzpatrick hade även kontakt med andra fångar som var intresserade av de fängelsegäng som fanns i andra länder. Därigenom kom planerna på att starta ett eget gäng.

Brödraskapet bildades i maj 1995 och Danny Fitzpatrick valdes till president. Nazisten Mitri Lehto, som huggit ihjäl en hockeyspelare i Västerås, var en av dem som värvades på ett tidigt stadium. Tanken var att medlemmarna skulle hålla ihop som bröder.

Brödraskapet skulle ha verksamhet både inne på fängelserna och utanför. Man inledde samma år också ett samarbete med Hells Angels i Sverige. De två organisationerna skulle inte konkurrera med varandra. Brödraskapets medlemmar skulle under åren komma att ägna sig åt olika sorters grov brottslighet.

Januari 1998 släpptes Danny Fitzpatrick ut från fängelset. Alla var dock inte nöjda med hans ledarskap. Det året lämnade flera medlemmar Brödraskapet. Några av dem blev i stället medlemmar i Hells Angels och Hog Riders, vilket var ett mc-gäng som samarbetade med Hells Angels. Danny Fitzpatrick blev osams med avhopparna.

Den 18 juni 1998 mördades Danny Fitzpatrick. Han körde bil i Råckstarondellen i Vällingby när två skyttar i två olika bilar avlossade ett flertal skott mot bilen. När polis kommit till platsen såg de hur en man på motorcykel långsamt körde två varv runt i Råckstarondellen. Mannen bar en skinnväst med Hells Angels välkända emblem.9

Tre personer misstänktes för mordet. Två medlemmar i Hog Riders dömdes senare för medhjälp till mord.10 Den tredje personen som misstänktes, men friades för mordet, var en välkänd torped och indrivare i Stockholm med namnet Johan Darwich.11

Efter Danny Fitzpatricks död tog Patrick Huisman över som president för Brödraskapet Wolfpack. Patrick Huisman var en tidigare nynazist som sedan hamnat i den kriminella mc-världen.12

Under sitt sista år i livet hade Danny Fitzpatrick haft kontakt med ett gäng i Västerås som kallade sig Bulldog MC. Det var det här gänget som Patrick Huisman skulle komma att använda för en nystart av Brödraskapet Wolfpack.

Precis som Patrick Huisman hade flera av medlemmarna i Bulldog MC ett förflutet som nynazister. Bland annat ingick två bröder som var tongivande inom den lokala nazistgruppen Westra Aros Stormavdelning. Den äldre av bröderna, Michael Bjellder, var en 32-årig hantverkare och tvåbarnspappa som nyligen avtjänat sitt första fängelsestraff för misshandel. Den yngre brodern, 28-årige Thord Lind, hade något år tidigare skickats hem sin från FN-tjänstgöring i Bosnien sedan hans nazistsympatier avslöjats av tidningen Expressen. Efter ett tag blev mc-miljön mer intressant och bröderna lämnade nazismen.

Patrick Huismans närvaro i Västerås drog både nya och gamla Brödraskapetmedlemmar och supportrar till kommunen. Hans organisatoriska talang var precis vad den splittrade grupperingen behövde. Han hade en annan ledarstil än Danny Fitzpatrick. Patrick Huisman var mer diplomatisk och lyckades ge nytt hopp till medlemmarna i Brödraskapet Wolfpack.

En sak som irriterade Patrick Huisman var det faktum att så få av de nya medlemmarna var intresserade av motorcyklar. Han ville att Brödraskapet Wolfpack skulle vara en mc-klubb. Men trots stora ansträngningar fick han inte något riktigt gehör för den saken. Tillvaron för medlemmarna blev, i brist på gemensamma intressen, också ganska alldaglig. Polisens spaningsfilmer från den här tiden ska ha visat ett ganska håglöst gäng som drog runt på Västerås gator mellan pizzerior och diskotek.

Patrick Huismans band till såväl nynazister som renodlat kriminella gjorde honom dubbelt intressant för polisen. Både Rikskriminalen och Säpo var intresserade av vilka personer han hade kontakt med.

En särskild händelse i maj 1999 gjorde att Patrick Huisman inte kunde ta ett steg utan att vara övervakad av polisens spanare. Denna händelse var polismorden i Malexander, där två poliser sköts till döds av rånarna och nynazisterna Tony Olsson, Jackie Arklöv och Andreas Axelsson. Polisen visste att Patrick Huisman var länkad till polismördarna genom en nynazist från Växjö. Hypotesen var att även Patrick Huisman hade haft ett finger med i de rån som föregått morden.

Några veckor efter polismorden i Malexander skuggade Säpos spanare Patrick Huisman och en annan känd nynazist, David Emilsson, på en tågresa från Göteborg till Nässjö i Småland. Växjönazisten väntade i en park i Nässjö. Men innan Patrick Huisman och David Emilsson mötte Växjönazisten hade de låst in en fullastad ryggsäck i ett av förvaringsskåpen på Nässjö järnvägsstation. Säpo hade diskret öppnat skåpet med stationspersonalens hjälp och hittat en kpist, två pistoler, två revolvrar, extramagasin, ett kikarsikte, stora mängder ammunition och en skyddsväst.

I stället för att gripa Patrick Huisman och David Emilsson direkt sattes förvaringsboxen under spaning. Polisen misstänkte att vapnen skulle säljas och hoppades på att gripa både säljare och köpare. Planen sprack dock, sannolikt på grund av att någonting gjort männen misstänksamma.

Polisoperationen blåstes till sist av i slutet av hösten. Säpos spaningsmaterial skickades till en åklagare som åtalade Patrick Huisman och David Emilsson för grovt vapenbrott, vapenbrott och brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor. Domarna blev fängelse i ett och ett halvt, respektive två år.

Fängelsestraffet skulle bli slutet på Patrick Huismans karriär inom Brödraskapet Wolfpack. Efter att ha frigivits hoppade han av organisationen i slutet av augusti 2000. Han motiverade sitt beslut i ett avskedsbrev med att han ville satsa på sin familj och ge dem en stabil grund att stå på. Mycket tyder på att det verkliga skälet var att Patrick Huisman tröttnat på att förgäves försöka ombilda Brödraskapet Wolfpack till ett mc-gäng.

Det dröjde inte länge förrän Patrick Huisman dök upp i andra gäng. Tillsammans med en grupp lokala nynazister startade han något år senare ett så kallat X-team i Dalsland. X-team är en supporterförening till mc-gänget Bandidos och gruppen i Dalsland blev senare en fullvärdig Bandidosavdelning.

Efter Patrick Huismans avhopp uppstod en maktkamp inom Brödraskapet Wolfpack. På ena sidan stod ”Zeke the Knife”, uppbackad av ett fåtal andra medlemmar. På den andra fanns exnazister från Västerås och Göteborg med bland annat Michael Bjellder och nyförvärvet David Emilsson i spetsen. De senare segrade. Michael Bjellder tog sig titeln ”national president” medan David Emilsson utsågs till ”seargeant at arms”.13

Vad som hände med Zeke the Knife har aldrig blivit klarlagt. Sedan maj 2001 är han försvunnen och polisen utgår från att han har blivit mördad i en intern uppgörelse.14

Under sommaren 2001 draggade polisen i Kolbäcksån i Västerås. Syftet var att leta efter Zekes döda kropp, men den hittades inte.15

Zeke ska ha fungerat som Brödraskapets ”hitman”, vilket betyder yrkesmördare.16 Fängelsestraffet på Kumla gällde också ett mord.

Zeke hade skrivit hotelsebrev till fler andra kriminella. Eftersom han betraktade sig som Brödraskapet Wolfpacks hitman, och det påstods att han mördat minst två personer medan han suttit inne, togs breven på allvar. Att Zeke var före detta fäktare på elitnivå gjorde inte breven mindre allvarliga.

Eftersom Zeke hade gjort sig ovän med så många inom den kriminella världen ansågs det bara vara en tidsfråga innan han själv skulle bli mördad. Det ska till och med ha förekommit vadslagning bland kriminella om hur länge Zeke skulle överleva efter att ha blivit utsläppt från fängelset.17

Några månader efter att Zeke försvunnit försvann dessutom två andra Brödraskapet-medlemmar.

Johan var en missbrukare i 25-årsåldern18 från Västmanland. Några dagar efter att Zeke släppts ut ur fängelset hade Johan varit och hälsat på hos honom i Västerås. Enligt polisen var Zeke och Johan nära vänner som lärt känna varandra i fängelset.19 Johan var dömd för grov misshandel vid flera tillfällen och hade senast avtjänat en fängelsedom för utpressning mot en nattklubb.20

Göteborgaren21 Zlatko var 41 år och hade varit svensk mästare i tyngdlyftning innan idrottskarriären ersatts av en kriminell karriär.22

Både Johan och Zlatko hade ingått i Brödraskapet Wolfpack. Men under sommaren hade de hamnat i onåd och blivit utkastade av gänget.

Den 19 augusti 2001 var Johan och Zlatko och festade med Hells Angels-medlemmar i Göteborg. Efter att krogarna stängde följde Johan och Zlatko med till Hells Angels klubbhus i området Gunnilse. Exakt vad som hände sedan har polisen aldrig lyckats klarlägga. Men hypotesen är att Johan, Zlatko, eller båda två gjorde något som irriterade de andra i lokalen. Det utbröt ett bråk som slutade med Johan och Zlatko låg livlösa på golvet.

Kropparna hittades sedan nedgrävda i Floby i Falköpings kommun. Något samband mellan morden i Göteborg och Zekes försvinnande i Västerås har inte gått att klarlägga.23

Johan Darwich var vid tiden för Zekes försvinnande en välkänd torped och indrivare i Stockholm. Han är dömd för ett mord men ska ha varit misstänkt för åtminstone fyra ytterligare mord.24

Johan Darwich var under en period medlem i Brödraskapet men lämnade gänget i så kallad ”bad standing”, efter att han slagit ner en av deras ledande medlemmar på Kumla och därefter fått ett hotbrev från Zeke.

Som tidigare nämnts misstänktes Johan Darwich för mordet på Brödraskapets första president Daniel Fitzpatrick. Det har därför även spekulerats i om Johan Darwich även skulle kunna ligga bakom mordet på Zeke. Johan Darwich har själv nekat till anklagelserna.25

Under de senaste åren har mc-gäng och liknande organisationer i Sverige fått mindre uppmärksamhet medan de mer löst sammansatta förortsgängen blivit mer omtalade. Men Brödraskapet Wolfpack existerar fortfarande i någon form. Då och då dyker det upp domar där misstänkta gärningsmän har burit Brödraskapet Wolfpacks västar med det välkända varghuvudet på.26

1. Eriksson, M. (2021, oktober 27). Lista över Kalla fall i Västmanland [Personlig kommunikation].

2. Statistiska centralbyrån. ”Folkmängd efter region och år. PxWeb”. Åtkomstdatum 08 maj 2021. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/table/tableViewLayout1/.

3. Attefall, Malin. ”Ny drog lamslår Västerås”. SVT Nyheter, 11 juli 2012. https://www.svt.se/nyheter/natdrogen-mdpv-plagar-varden-i-vasteras.

4. Sannemalm, Ann-Sofie. ”Ny polisgrupp ska hitta okända mördare”. Vestmanlands Läns Tidning, 11 juli 2015. https://www.vlt.se/artikel/ny-polisgrupp-ska-hitta-okanda-mordare.

5. Wierup, Lasse, och Matti Larsson. Svensk maffia en kartläggning av de kriminella gängen. Stockholm: Norstedt : ELib [distributör, 2009.

6. Ovander, Petter. ”Han kan vara mc-gängets tredje offer”. Aftonbladet, 12 maj 2002. http://archive.ph/w26GL.

7. Ahnlund, Susanna. ”Polisens kalla fall: Därför fattas två av Västmanlands mest uppmärksa…”. Sveriges Television, 23 oktober 2019. http://archive.vn/stTfj.

8. Ovander, Petter. ”Han kan vara mc-gängets tredje offer”. Aftonbladet, 12 maj 2002. http://archive.ph/w26GL.

9. Sundevall, Dick. ”Torpeden”. Magasinet Para§raf, 30 april 2012. https://www.magasinetparagraf.se/nyheter/42568-torpeden/.

10. Wierup, Lasse, och Matti Larsson. Svensk maffia en kartläggning av de kriminella gängen. Stockholm: Norstedt : ELib [distributör, 2009.

11. Sundevall, Dick. ”Torpeden”. Magasinet Para§raf, 30 april 2012. https://www.magasinetparagraf.se/nyheter/42568-torpeden/.

12. Wierup, Lasse, och Matti Larsson. Svensk maffia en kartläggning av de kriminella gängen. Stockholm: Norstedt : ELib [distributör, 2009.

13. Wierup, Lasse, och Matti Larsson. Svensk maffia en kartläggning av de kriminella gängen. Stockholm: Norstedt : ELib [distributör, 2009.

14. Wierup, Lasse, och Matti Larsson. Svensk maffia en kartläggning av de kriminella gängen. Stockholm: Norstedt : ELib [distributör, 2009.

15. Olsson, Carolin. ”Tre medlemmar i Brödraskapet har försvunnit”. Aftonbladet, 30 augusti 2001. http://archive.ph/6jQEU.

16. Sundevall, Dick. ”Torpeden”. Magasinet Para§raf, 30 april 2012. https://www.magasinetparagraf.se/nyheter/42568-torpeden/.

17. Sundevall, Dick. Peter Rätz: Nio år som undercoveragent. Bonnier Pocket, 2013.

18. Wierup, Lasse, och Matti Larsson. Svensk maffia en kartläggning av de kriminella gängen. Stockholm: Norstedt : ELib [distributör, 2009.

19. Olsson, Carolin. ”Tre medlemmar i Brödraskapet har försvunnit”. Aftonbladet, 30 augusti 2001. http://archive.ph/6jQEU.

20. Olsson, Carolin. ”Tre medlemmar i Brödraskapet har försvunnit”. Aftonbladet, 30 augusti 2001. http://archive.ph/6jQEU.

21. Ovander, Petter. ”Han kan vara mc-gängets tredje offer”. Aftonbladet, 12 maj 2002. http://archive.ph/w26GL.

22. Wierup, Lasse, och Matti Larsson. Svensk maffia en kartläggning av de kriminella gängen. Stockholm: Norstedt : ELib [distributör, 2009.

23. Wierup, Lasse, och Matti Larsson. Svensk maffia en kartläggning av de kriminella gängen. Stockholm: Norstedt : ELib [distributör, 2009.

24. Sundevall, Dick. Torpeden: en bok om Johan Darwich. Lind Co Förlag, 2017.

25. Sundevall, Dick. ”Torpeden”. Magasinet Para§raf, 30 april 2012. https://www.magasinetparagraf.se/nyheter/42568-torpeden/.

26. Se exempelvis DOM 2021-11-03 meddelad i Varberg (Varbergs tingsrätt 3 november 2021).

Alla kalla fall i Västmanland

De här fallen i Västmanland har polisens kalla fall-grupp på sin lista.

Kalla fall kan definieras som ”ouppklarade och icke preskriberade våldsbrott med dödlig utgång”.1 Den 1 oktober 2021 tog Mikael Eriksson över ansvaret för kalla fall-gruppen i polisregion Mitt.

Kalla fall-gruppen har nu lämnat ut en lista över vilka fall i Västmanland som gruppen handlägger. Dessa är följande.

  • Brevbombsmordet” på Efat Ghazi i Västerås den 6 september 1990.
  • Håkan Holmström i Skultuna den 2 november 1997.
  • Mordet vid Åbrinken” i Västerås den 6 juni 2000.
  • ”Fallet Zeke” på okänd plats den 4 juli 2001.
  • Esko Rantanen i Köping den 13 oktober 2002.
  • ”HA-medlem i Runhällen” i Heby kommun den 6 augusti 2003.2
  • Martin Adler i Mogadishu, Somalia, den 23 juni 2006.
  • Ramoné Latonummi i Hallstahammar den 26 augusti 2008.
  • Mordet på Blomstergatan” i Västerås den 23 december 2009.
  • Örtagårdsmordet” i Västerås den 27 juli 2013.
  • ”Skottlossning mot polismans villa” i Västerås den 28 oktober 2017.3

Undertecknad har sedan tidigare tittat närmare på samtliga kalla fall i Västerås som polisen hade på sin lista 2020. Tanken är att jag senare ska gå vidare med resten av Västmanland samtidigt som det också visar sig att fler fall har tillkommit i Västerås.

Fallet Zeke räknades tidigare inte som ett kallt fall eftersom personen anmäldes försvunnen och aldrig hittades. Nu rubriceras det som mord.4

Mordet på journalisten Martin Adler räknas också till Västmanland på grund av en formalitet. Han dog i Mogadishu, Somalia, men var vid sin död folkbokförd i Västerås.5

Skottlossningen mot en polismans villa i Västerås 2017 innebar inget dödligt våld och rubriceras som försök till mord. Det utreds dock av kalla fall-gruppen i polisregion Mitt.6

Undertecknad kommer givetvis att återkomma med mer information om dessa fall.

1. ”Kalla fall – om polisens uppklaring av dödligt våld”. Rikspolisstyrelsen, 2012.

2. Eriksson, M. (2021, oktober 27). Lista över Kalla fall i Västmanland [Personlig kommunikation].

Uppgiften om datum gällande ”HA-medlem i Runhällen” är tagen från Sannemalm, Ann-Sofie. (2003, augusti 8). Hells Angels-medlem hittad död. Vestmanlands Läns Tidning.

3. Eriksson, M. (2021, oktober 27). Lista över Kalla fall i Västmanland [Personlig kommunikation].

4. Ahnlund, Susanna. ”Polisens kalla fall: Därför fattas två av Västmanlands mest uppmärksa…”. Sveriges Television, 23 oktober 2019. http://archive.vn/stTfj.

Eriksson, Mikael. (2021, november 4). Telefonintervju [Personlig kommunikation].

5. Uppgift från databasen Sveriges Dödbok 1960–2017.

6. Eriksson, Mikael. (2021, november 4). Telefonintervju [Personlig kommunikation].

Mordet vid Åbrinken: brottsplatsen

En 48-årig man knivdödades intill Svartån i Västerås år 2000. Mannen hittades blödande på en parkbänk.

Brottplats. Parkbänkar vid Svartån, mittemot Bryggarhusets parkering, september 2021. Foto: Erik Hjärtberg

En 48-årig man knivdödades intill Svartån i Västerås år 2000. Polisen har inte något bra vittnesmål och ingen teknisk bevisning som kan säga vilken person det är som har hållit i kniven. Det är ett av de fall som polisens kalla fall-grupp nu arbetar med.

Enligt uppgifter i lokaltidningen VLT inträffade händelsen ”vid Svartån i höjd med Djäknebron, mittemot Bryggarhusets parkering”. Mannen hittades ”upplagd på en parkbänk”. Om uppgifterna i tidningen är korrekta, och parkbänkarna står på samma plats 2021, var det någon av parkbänkarna på bilden ovan. Dessa står mellan Djäknebron och Biskopsbron.

Över ån går ett flertal äldre gångbroar. Nere i vattnet syns näckrosor och sjöfåglar.

Broar. Karta på informationstavla vid Djäknebron. Foto: Erik Hjärtberg

Poddradio om Örtagårdsmordet

Sommaren 2013 hittades en man mördad i Örtagården i Västerås. Nu skildras fallet i podden ”Olösta mord”.

Brottsplats. Örtagården, augusti 2021. Foto: Erik Hjärtberg

Senaste avsnittet av podden ”Olösta mord” med Dan Hörning skildrar Örtagårdsmordet i Västerås 2013.

Olösta mord har tidigare även haft avsnitt om Brevbombsmordet i Västerås 1990, mordet på Håkan Holmström i Skultuna 1997, det som kallades Politikermordet i Västerås 2002, mordet på Blomstergatan 2009 och det som kallades Power Meet-mordet i Västerås 2013.

Uppdaterad 2021-09-10

Poddradio om mordet på Blomstergatan

En kvinna mördades på Blomstergatan i Västerås den 23 december 2009. Nu skildras fallet i podden ”Olösta mord”.

Senaste avsnittet av podden ”Olösta mord” med Dan Hörning skildrar mordet på Blomstergatan i Västerås 2009.

Olösta mord har tidigare även haft avsnitt om Brevbombsmordet i Västerås 1990, mordet på Håkan Holmström i Skultuna 1997, det som kallades Politikermordet i Västerås 2002 och det som kallades Power Meet-mordet i Västerås 2013.

Örtagårdsmordet: Nattskytten dömdes för kniv- och vapenbrott

Örtagårdsmordet 2013 är ytterligare ett olöst mord i Västerås. Den man som misstänktes för mordet dömdes 2018 för kniv- och vapenbrott.

En 37-årig man hittades den 27 juli 2013 död i sitt hem i Örtagården. Mannen hade tidigare arbetat som taxichaufför och hade dömts för sexuellt ofredande. Han var 2013 också misstänkt för våldtäkt. Örtagårdsmordet är ett av de fall som polisens kalla fall-grupp nu arbetar med.

En man som länge var misstänkt för Örtagårdsmordet dömdes senare för det som kallas Skallbergsmordet. Undertecknad kallar den tidigare misstänkte för Nattskytten. Även han hade arbetat som taxichaufför.

En kvinna som Nattskytten haft ett förhållande med misstänktes för skyddande av brottsling i samband med utredningen av Örtagårdsmordet. Nattskytten hade också förmått en person att gömma hans vapen genom att gräva ner två vapen i jorden och kasta ett vapen i en sjö.

Den 10 mars 2017 stoppade polisen Nattskytten när han körde bil på E18 vid Mälby-Sagån i Enköpings kommun. Nattskytten hade då på sig en kniv, en batong, ett knogjärn och en tårgasspray.

Vid förhör med polisen berättade Nattskytten att han köpte sprayen, knogjärnet och batongen från en kille i Västerås cirka två timmar innan han blev stoppad av polisen. Han köpte sakerna för att kunna skydda sig själv då det skett mycket misshandel i området. Han trodde att sprayen var en försvarsspray som var godkänd att ha på sig. Kniven var en fiskekniv som han brukade använda när han fiskade.

Tingsrätten trodde inte på fiskehistorien. Med beaktande dels av att kniven påträffades i Nattskyttens högra byxficka, dels att Nattskytten vid tillfället även bar på en batong, ett knogjärn och en tårgasspray och att dessa föremål enligt honom själv bars i syfte att kunna försvara sig, ansåg tingsrätten att innehavet av kniven var sådant att det utgjorde ett obefogat innehav.

När det gäller tårgassprayen ansåg tingsrätten att Nattskytten vid införskaffandet av sprayen måste ha insett att det finns både lagliga och olagliga försvarssprayer. Han hade inte gjort något för att kontrollera om den aktuella sprayen var laglig. Han hade därmed agerat oaktsamt när han hade sprayen.

Nattskytten dömdes i januari 2018 för brott mot knivlagen och ringa vapenbrott. Påföljden blev böter på sammanlagt 3 500 kronor.1

1 DOM 2018-01-24 meddelad i Uppsala (Uppsala tingsrätt 24 januari 2018).

Örtagårdsmordet: Nattskytten lät gömma sina vapen

Örtagårdsmordet 2013 är ytterligare ett olöst mord i Västerås. Den man som misstänktes för mordet lät en annan person gömma hans vapen.

En 37-årig man hittades den 27 juli 2013 död i sitt hem i Örtagården. Mannen hade tidigare arbetat som taxichaufför och hade dömts för sexuellt ofredande. Han var 2013 också misstänkt för våldtäkt. Örtagårdsmordet är ett av de fall som polisens kalla fall-grupp nu arbetar med.

En man som länge var misstänkt för Örtagårdsmordet dömdes senare för det som kallas Skallbergsmordet. Undertecknad kallar den tidigare misstänkte för Nattskytten. Även han hade arbetat som taxichaufför.

En kvinna som Nattskytten haft ett förhållande med misstänktes för skyddande av brottsling i samband med utredningen av Örtagårdsmordet.

Polismyndigheten, Region Mitt, beslutade den 19 augusti 2015 att omhänderta två av Nattskyttens skjutvapen. Vapnen, en pistol av fabrikatet CZ och ett kulgevär av fabrikatet Husqvarna, med tillhörande ammunition och tillståndsbevis, skulle omhändertas i avvaktan på att frågan om Nattskyttens fortsatta vapeninnehav prövats eller Polismyndigheten beslutat annat. Beslutet motiverades i huvudsak med att Nattskytten förvarat vapen och ammunition på ett bristfälligt sätt.

Som bakgrund till beslutet angavs bland annat följande. Nattskytten hade rätt att inneha tre stycken skjutvapen. Två av dessa vapen var ”omhändertagna” av polisen medan det tredje var ”taget i beslag”.

I samband med en brottsutredning 2013 framkom att Nattskytten förmått en annan person att gömma hans vapen genom att gräva ner två vapen i jorden och kasta ett vapen i en sjö. Samtliga vapen anträffades av polisen efter grävningar och dykningar och togs i beslag. Vid en husrannsakan den 13 juni 2014 i Nattskyttens bostad hittades vidare en ask ammunition i badrumsskåpet på toaletten. Den 13 juli 2015 avskrev åklagaren brottsmisstankarna mot Nattskytten och hävde beslagen av två av vapnen samt ammunitionen.

Nattskytten överklagade beslutet om omhändertagandet av de två vapnen. Förvaltningsrätten i Uppsala avslog överklagandet i december 2015.1

1 DOM 2015-12-09 Meddelad i Uppsala (Förvaltningsrätten i Uppsala 09 december 2015).

Poddradio om mordet på Håkan Holmström i Skultuna

Den 1 november 1997 mördades Håkan Holmström i Skultuna. Nu skildras fallet i podden ”Olösta mord”.

Senaste avsnittet av podden ”Olösta mord” med Dan Hörning skildrar mordet på Håkan Holmström i Skultuna 1997.

Olösta mord har tidigare även haft avsnitt om Brevbombsmordet i Västerås 1990, det som kallades Politikermordet i Västerås 2002 och det som kallades Power Meet-mordet i Västerås 2013.