Västerås – Erik Hjärtberg

Tidigare utredare uttalar sig om Power Meet-mordet

Postat 25 maj, 2020 av admin

Sedan en man hittades död på Stadshotellet i Västerås 2013 har det diskuterats om det var ett mord eller ett självmord. Per Zetterlund, pensionerad utredare, har nu berättat om en detalj som styrker att det faktiskt var ett mord.

Som undertecknad tidigare berättat har polisen i region Mitt bildat en särskild grupp för kalla fall. Ett av fallen som ska granskas på nytt handlar om en 51-årig man som mystiskt hittades död på stadshotellet i Västerås 2013. Fallet har kallats för Power Meet-mordet eftersom mannen och hans hustru var i Västerås på den stora bilträffen Power Meet. Nu har tv-programmet ”Efterlyst” tagit upp fallet.

Söndagen den 7 juli 2013 gjordes upptäckten. På Stadshotellet i Västerås hittades en 51-årig man mystiskt död liggandes i en säng i ett hotellrum. Samtidigt pågick världens största utomhusträff för amerikanska bilar, Power Meet, i staden. Uppgifterna om det misstänkta mordet blev kända för medierna och allmänheten först flera veckor senare.

Mannen bodde i Enköpingstrakten och hade ett eget företag i åkeribranschen samt drev ett lantbruk.^¹ Hans änka har berättat att hon och hennes man tillbringade fredagen och kvällen i Västerås ihop. De grillade och umgicks med vänner. När kväll övergick i sen natt körde hon sin make till Stadshotellet i Västerås, där han hade bokat rum. Änkan sa att hon följde med maken upp på rummet och att hon stannade i 15–20 minuter.

Enligt änkan var klockan mellan två och tre, på natten mot lördagen, när hon satte sig i bilen igen och körde de dryga fyra milen hem till bostaden.^² På lördagen var mannens fru på arbete i Enköping men tillbaka i Västerås kunde hon inte hitta sin man och på söndagen anade hon oråd.^³

Klockan var cirka 10.30 på söndagsförmiddagen den 7 juli. När änkan kom till hotellet ringde hon först till makens telefon, men han svarade inte. Då gick hon till receptionen, berättade vem hon var, visade sitt id-kort och fick en rumsnyckel.

När hon öppnade rumsdörren låg maken orörlig i sängen med ett buntband runt halsen.^⁴ På hotellrummet fanns en detalj som förbryllar. När mannen hittades död var hans ansikte täckt av en kudde.

– Det är knappast så att en man som skulle ta livet av sig skulle sluta med att lägga en kudde över ansiktet. Utan det gör att man är ganska övertygad om att det är någon annan som har gjort det här, säger Per Zetterlund, pensionerad utredare, till ”Efterlyst”.^⁵

1 Sannemalm, Ann-Sofie, och Michael Sandsjö. ”Man mördad under Power Meet”. Vestmanlands Läns Tidning, 29 juli 2013. https://www.vlt.se/artikel/man-mordad-under-power-meet.

2 Hellberg, Magnus. ”Heléne misstänktes för strypmordet under Power Meet”. Expressen, 07 juni 2016. https://www.expressen.se/nyheter/hon-misstanktes-for-mord-pa-power-meet/.

3 ”Efterlyst”. Efterlyst. TV3, 21 maj 2020. https://viafree.se/program/crime/efterlyst/sasong-55.

4 Hellberg, Magnus. ”Heléne misstänktes för strypmordet under Power Meet”. Expressen, 07 juni 2016. https://www.expressen.se/nyheter/hon-misstanktes-for-mord-pa-power-meet/.

5 ”Efterlyst”. Efterlyst. TV3, 21 maj 2020. https://viafree.se/program/crime/efterlyst/sasong-55.

Politikermordet: Så sa GW

Postat 18 maj, 2020 av admin

Sommaren 2002 hittades den pensionerade politikern Pär Axelsson död i sin bostad i Västerås. De som arbetat med fallet är inte överens om det var ett mord eller ett sjukdomsfall. Leif GW Persson har givetvis en uppfattning i frågan.

Preskriptionstiden för mord och dråp togs bort 2010. Tidigare var preskriptionstiden 25 år. Detta innebär att utredningar av mord och dråp som har skett efter den 1 juli 1985 aldrig läggs ner. Dessa utredningar är fortfarande öppna och kan komma att klaras upp om ny information kommer in till polisen.^¹

I samband med att preskriptionstiden togs bort inrättades en särskild riksomfattande mordgrupp under ledning av den kände kriminologiprofessorn Leif GW Persson, som tittade närmare på de olösta mordfallen.^² Tillsammans med sin kollega Mikael Rying gick Leif GW Persson igenom alla ouppklarade mord mellan 1985 och 2010. Bland flera hundra kalla fall valde duon ut ett antal som de bedömde vara möjliga att lösa.

– Vi tog dom där vi hade hopp om att det skulle finnas en gärningsman vid livet och att det fanns material i utredningen som gick att jobba med, sa Leif GW Persson i tv-programmet ”Veckans brott” i Sveriges Television 2016.

Flera av dessa lösbara kalla fall rör händelser i Västerås, bland annat politikermordet på Pär Axelsson 2002. Men alla som arbetat med fallet är inte säkra på att det rör sig om ett mord i det fallet. Det finns ingen tydlig bild av vad som har hänt. Det skulle kunna vara ett sjukdomsfall. Här går teorierna och diskussionerna isär hos de rättsmedicinska experterna. Leif GW Persson hör till dem som tvivlar.

– Nej, jag får för mig att det inte är ett mord va’, sa han i tv-programmet.

Ett fall i Västerås som GW var betydligt mer intresserad av var brevbombsmordet på Gryta.

– Det som får det att vattnas i munnen på mig är det där från 1990. För det är så ovanligt, va’. Att man dödar någon med hjälp av en bomb. Det händer nästan aldrig va’, och då finns det alltid mycket speciella orsaker i bakgrunden, sa han i tv.^³

1 polisen.se. ”Kalla fall | Polismyndigheten”. Åtkomstdatum 14 maj 2020. https://polisen.se/link/b673621c0e0b45a18719f6c5f4f7965b.

2 Adolfsson, Mats. ”Äldre mordfall granskas på nytt”. Vestmanlands Läns Tidning, 12 juli 2010.

3 ”Veckans brott”. Veckans brott. Sveriges Television, 09 februari 2016. https://smdb.kb.se/catalog/id/003655789/60.

Politikermordet: utredningen och tipsen

Postat 13 maj, 2020 av admin

Sommaren 2002 hittades den pensionerade politikern Pär Axelsson död i sin bostad i Västerås. Det här är vad polisen avslöjat om utredningen.

Som undertecknad tidigare berättat har polisen i region Mitt bildat en särskild grupp för kalla fall. Ett av de fall som polisen har på sitt bord är det så kallade politikermordet på Pär Axelsson 2002.

När en kropp legat i mer än en vecka i sommarvärme kan det vara svårt att bekräfta vad som är dödsorsaken.

Vid Pär Axelssons död var det vanliga när en kropp påträffades att den forslades till rättsläkarstationen i Uppsala för rättsmedicinsk obduktion. Men om polisen misstänkte brott kallades oftast en rättsläkare till fyndplatsen för en första preliminär undersökning innan kroppen fördes till rättsläkarstationen. Det förfarandet var emellertid ovanligt.

Rättsläkarstationen i Uppsala undersökte cirka 800 kroppar om året och blev då kanske utkallade 15 gånger om året. Lars Eriksson, överläkare och föreståndare för rättsläkarstationen i Uppsala, ville 2002 inte yttra sig om just Pär Axelssons död. Men han berättade gärna om hur verksamheten fungerade.

Rättsläkarna arbetade alltid med olika grader av sannolikheter. Väldigt sällan kunde man dra några absolut säkra slutsatser. Om rättsläkaren ändå kunde det brukade det stå ”detta förklarar till fullo dödsfallet” i rapporten men vanligare var formuleringarna ”möjligen”, ”sannolikt”, eller ”med hög grad av sannolikhet”. Om en kropp legat så länge som två till tre veckor i stark sommarvärme blev det ofta ännu svårare att avge ett tvärsäkert omdöme.

När någon avlidit genom strypning var skador på halsen i regel det första som rättsläkaren la märke till. Blåmärken syns ofta även efter lång tid även om de kan vara lite svårare att upptäcka. Men blåmärken bevisar egentligen bara att halsen har blivigt klämd, inte att personen har avlidit till följd av det. För att vara säker på det kunde man ta cellprover för att se om det funnits blödningar på kroppens hinnor, som lungsäckar, hjärtsäck och ögonens bindehinnor. Problemet är bara att kroppens celler bryts ned när döden inträder. Ju varmare det är, desto snabbare förstörs cellerna. Det tar ungefär en vecka i stark sommarvärme.^¹

– Tungbenet var av. Men på grund av förruttnelsen gick det inte att se de andra klassiska tecknen – blödningar i ögonen, på huden och på luftstrupen, sa Mikael Eriksson, då kriminalchef vid polisen i Västmanland, till VLT 2015.

Pär Axelsson satt sannolikt och la patiens strax innan sin död. En kortlek har hittats på platsen. Socialstyrelsens rättsliga råd, som granskat rättsläkarutlåtandet, la fram en alternativ teori: Axelsson kan ha fått en hjärtinfarkt, ramlat av stolen med kortleken i handen och slagit tungbenet mot den.

Mikael Eriksson, kriminalchefen i Västmanland, var dock skeptisk.

– Det låter som rena rama science fiction, sa han till tidningen.

Det som talar emot händelseförloppet är att Axelsson även hade andra skador, skador som polisen vill behålla för sig själv. Det är därför polisen betraktar Pär Axelssons död som ett misstänkt mordfall.^²

I februari 2006 fick polisen i Västmanland ett brev. Kuvertet var endast adresserat ”Polisen” och i det låg en vit papperslapp med ordet ”Kålla” följt av ett manligt förnamn, ett kvinnligt förnamn samt ett efternamn. Brevet var handskrivet och saknade avsändare. Ett urklipp från VLT med bild på Pär Axelsson fanns också nedstoppat i kuvertet, men personnummer på de namngivna saknades.

– Vi kan inte identifiera personerna, det är väldigt vanliga namn. Men namnen tillsammans får oss att tänka på ett par, som vi kommit i kontakt med i tidigare utredningar, sa spaningsledaren Rune Engström, till VLT 2007.

En av polisens arbetshypoteser var att det var dessa två personer som brevskrivaren hade tänkt på. Om brevet gäller de som polisen trodde är de avlidna. Mannen och kvinnan dog vid två olika tillfällen. Vid tiden för Pär Axelssons död var de vid liv.

Mannen dog 2002 och kvinnan 2003. De båda föddes på 1960-talet. Personerna hade tidigare begått brott i Västerås. Vilken typ av brott det rörde sig om och hur mannen och kvinnan dog ville polisen inte berätta. Paret bodde tidigare i Västerås men när de avled hade båda flyttat till en annan ort.

Efter att brevet kom in till polisen 2006 skickades det till Statens Kriminaltekniska laboratorium för analys. Inget dna eller fingeravtryck fanns på brevet. Det framgick att brevet skickats från Västerås, Örebro eller Eskilstuna.^³

I januari 2007 höll polisen en presskonferens om det anonyma tipset. Samma dag togs även fallet upp av tv-programmet ”Efterlyst” i TV3. Därefter fick polisen in flera nya tips.

Ett tips handlade om att Pär Axelsson skulle ha dödats av misstag, att det var en annan man skulle ha mördats. Tipsaren berättade också om ett motiv, men vad motivet skulle vara ville polisen inte gå in på.

Det kom även fram att en myndighet hade fått ett liknande brev som det tidigare nämnda brevet till polisen. En västeråsare som jobbade på denna myndighet hade en idé om en man som skulle kunna ha skrivit brevet och tipsade därför om detta.^⁴

1 Kretz, Johan. ”Dödsorsak bestäms med vävnadsprov”. Vestmanlands Läns Tidning, 10 augusti 2002.

2 Sannemalm, Ann-Sofie. ”Politikermordet är ett riktigt mysterium”. Vestmanlands Läns Tidning, 13 juli 2015. https://www.vlt.se/artikel/politikermordet-ar-ett-riktigt-mysterium.

3 Nilsson, Matilda, och Sandra Bygdén. ”Brevet gav två namn – på nu avlidna personer”. Vestmanlands Läns Tidning, 26 januari 2007.

4 Andersson, Jessica, och Nilsson, Matilda. ”Mördaren kan ha tagit fel på person”. Vestmanlands Läns Tidning, 27 januari 2007.

Sveriges Radio. ”Pär Axelsson – mordoffer av misstag?”, 26 januari 2007. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=112&artikel=1167706.

Bakgrund: strypning

Postat 4 maj, 2020 av admin

I två olösta mordfall i Västerås misstänks offren ha strypts. Det gäller politikermordet 2002 och ”Power Meet-mordet” 2013. Detta kännetecknar strypmord.

Undertecknad har flera gånger berättat om två olösta fall: mordet på politikern Pär Axelsson 2002 och det så kallade Power meet-mordet på stadshotellet 2013. Offren misstänks i båda fallen ha blivit strypta.

Inom kriminaltekniken gör man skillnad på hängningar och strypningar. Vid hängningar dras snaran åt om halsen genom personens egen tyngd. Strypningar innebär ett tryck mot halsen som är oberoende av kroppstyngden.

Åtstramning eller tryck mot halsen förorsakar i de flesta fall inte kvävning. Dödsorsaken är oftare att halsens blodkärl klämts åt med otillräcklig blodtillförsel till hjärnan som följd. Dödsorsaken kan även vara påverkan av nervknutar på halsen. Vid strypning kan man ofta, men inte alltid, se små punktformade blödningar, så kallade petekier, i och runt ögats bindhinnor, under ögonlocken, huden närmast ögonen och huden bakom öronen. Blödningarna har uppstått genom att blodets tryck i de finare blodkärlen, kapillärerna, ökat kraftigt genom att venerna har klämts ihop medan blodet kunnat passera genom artärerna där trycket är högre.^¹

Strypningar kan delas in i tre olika underkategorier: strypning med händer, strypning med snara, och strypning med armar.

Strypning med händer utförs oftast av män mot kvinnor och sällan mot män på grund av att det krävs en stor skillnad i fysisk styrka mellan gärningsman och offer.

Strypning med händer kan lämna följande tecken på kroppen.
● Blåmärken efter fingertopparna. Dessa ska inte övertolkas eftersom händerna kan flytta sig under angreppet vilket gör det svårt att skilja mellan en- och tvåhandsstrypningar och mellan vänster och höger hand.
● Skrubbsår.
● Klösmärken. Från gärningsmannen eller från offret som försökt ta bort gärningsmannens händer.
● Blödningar i halsmuskler.
● Blåmärken.
● Skador på struphuvudet och tungbenet.^²

Vid strypning med snara är märket efter snaran en viktig del av bevisningen eftersom det ofta ger en bild av strukturen och storleken på snaran. Om gärningsmannen har avlägsnats från brottsplatsen och senare grips kan en snara (rep, rem eller liknande) som finns på gärningsmannen, eller till exempel i vederbörandes hem, jämföras med märket på offrets hals.

En snara som har lämnats runt halsen efter dödsfallet, eller har skavt mot huden, kan lämna ett märke i form av ett brunt läderartat band. Märket är oftast vågrätt och placerat strax ovanför adamsäpplet.

Märket efter snaran påverkas givetvis av snarans typ. Mjukt tyg ger ett mer diffust märke medan elkablar ger ett djupare och tydligare märke.

Ytliga tecken kan även bestå av klösmärken från offret som försökt kämpa emot. De inre skadorna vid strypning med snara kan vara samma som vid strypning med händer.

Självmord genom strypning med snara, där alltså hängningar inte räknas in, är ovanligt.

Strypning med armar ger oftast små eller inga yttre skador på halsen, även om strypningen har orsakat blödningar i halsmusklerna. Om trycket mot halsen varit kraftigt kan offret ha fått andningssvårigheter och andnöd.^³

1 Olsson, Jan, och Thomas Kupper. Grundläggande kriminalteknik 3.0, 2017.

2 Richard Jones forensicmed.co.uk. ”Strangulation”, 30 april 2006. https://web.archive.org/web/20060430224427/http://www.forensicmed.co.uk/strangulation.htm.

Olsson, Jan, och Thomas Kupper. Grundläggande kriminalteknik 3.0, 2017.

3 Richard Jones forensicmed.co.uk. ”Strangulation”, 30 april 2006. https://web.archive.org/web/20060430224427/http://www.forensicmed.co.uk/strangulation.htm.

Politikermordet: brottsplatsen

Postat 27 april, 20204 maj, 2020 av admin

Sommaren 2002 hittades den pensionerade politikern Pär Axelsson död i sin bostad i Västerås. Det såg från början ut som ett naturligt dödsfall. Sedan visade det sig att han kan ha mördats.

Brottsplats? Pär Axelssons bostad. Foto: Erik Hjärtberg

Som undertecknad tidigare berättat har polisen i region Mitt bildat en särskild grupp för kalla fall. Ytterligare ett fall som polisen har på sitt bord är det så kallade politikermordet på Pär Axelsson 2002.

Pär Axelsson bodde på Gunnilbogatan, området Malmaberg i Östra Västerås. Det är ett trevåningshus i rött tegel med balkonger i gul plåt. Lägenheterna är bostadsrätter. Inne i trapphuset syns stora sprickor i väggen.

En kvinna boende i huset berättar att hon minns att hon kom hem när Pär Axelssons kvarlevor togs ut från lägenheten. Det var omskakande. Hon kände inte Pär Axelsson, men hälsade på honom när de träffades. Det var bara enstaka gånger någon som kom och besökte honom.

– Han var nog lite av en enstöring, och det var ju konstigt eftersom han var föreningsmänniska, säger hon.

Den sista säkra iakttagelsen av Pär Axelsson gjordes den 13 juli då en kvinnlig bekant träffade honom. Han beräknas ha dött den 18 juli.^¹ Dödsdagen har bland annat räknats ut av att tidningarna som lämnats i brevlådan plockats upp till och med den 18 juli.^²

Pär Axelsson hittades död i sin lägenhet den 4 augusti, strax efter klockan 18.^³ Kroppen kan alltså ha legat i 17 dagar innan dödsfallet upptäcktes. Sonen hade slagit larm till polisen efter att inte fått kontakt med sin far och polisen tog sig därför in i lägenheten.^⁴

Pär Axelsson bodde på bottenvåningen och hade en uteplats med en liten trädgårdstäppa. Dörren till uteplatsen stod på glänt när polisen hittade honom.^⁵ Kroppen hade inga synliga skador.^⁶ Lägenheten var i städat skick, inget tydde på att en strid eller något bråk skulle ha skett.^⁷ Men en av de polismän som var först på plats misstänkte att något inte stämde. Polisen tog därför fler foton från platsen än vad som är brukligt vid ett dödsfall. Något som varit betydelsefullt för brottsutredningen.^⁸

Den 66-årige Pär Axelsson hade dålig hälsa. Han led av hjärtproblem och hade också diabetes.^⁹

Onsdagen den 7 augusti publicerades dödsannonsen, i lokaltidningen VLT, med följande vers:

Far har räckt ut handen
Mor har fattat den
På den andra stranden
Mötas de igen.^¹⁰

Den 8 augusti hade polisen börjat utreda om Pär Axelsson blivit dödad eftersom obducenterna på rättsmedicin i Uppsala funnit ”otillbörliga skador” på kroppen. Polisen knackade dörr i det område där Pär Axelsson hade bott för att ta reda på om grannarna hört eller sett något.^¹¹ Reaktionerna bland de boende på Gunnilbogatan varierade. Vissa var lugna medan andra uttryckte stark oro. Grannarna beskrev den före detta landstingspolitikern som en tillbakadragen man som sällan fick besök. De hälsade på honom när de möttes men kände honom inte.^¹²

Klockan sju på morgonen, fredagen den 9 augusti kom en rättsläkare från Uppsala till polisen i Västerås för att berätta om de upptäckter som gjordes när kroppen obducerades. Polisen beslutade därför att rubricera händelsen som mord alternativt dråp.^¹³

Pär Axelsson begravdes i Korsets kapell i Västerås den 19 augusti. Närmast anhöriga, en son och hans familj, släkt och vänner tog farväl vid den borgerliga begravningen. De flesta av de drygt 100 begravningsgästerna kom från fackföreningsrörelsen och socialdemokratin i Västmanland.

Den 20 augusti fick de fem kriminalinspektörerna i utredningsgruppen förstärkning från rikskriminalpolisen. Sju personer, varav fyra personer från Palmegruppen, däribland spaningschef Stig Edqvist åkte till Västerås för att hjälpa till.^¹⁴

I september efterlyste polisen tips och satte upp affischer i affärer och på andra platser i Västerås där det var känt att mordoffret ofta rörde sig.^¹⁵

1 Ånell, Malin S. ”Palmespanare deltar i jakten”. Aftonbladet, 20 augusti 2002.

2 Jansson, Torsten. ”Polisen utesluter inte mord”. Vestmanlands Läns Tidning, 09 augusti 2002.

3 Harne, Andreas. ”Politikern låg död i sitt hem”. Aftonbladet, 09 augusti 2002. https://www.aftonbladet.se/a/rLE75w.

4 Harne, Andreas. ”Politikern låg död i sitt hem”. Aftonbladet, 09 augusti 2002. https://www.aftonbladet.se/a/rLE75w.

5 Kretz, Johan. ”Grannarna kollar låset en extra gång”. Vestmanlands Läns Tidning, 10 augusti 2002.

6 Kallin, Jenny. ”Polisen hoppas på allmänhetens hjälp”. Vestmanlands Läns Tidning, 12 augusti 2002.

7 Sannemalm, Ann-Sofie. ”Politikermordet är ett riktigt mysterium”. Vestmanlands Läns Tidning, 13 juli 2015. https://www.vlt.se/artikel/politikermordet-ar-ett-riktigt-mysterium.

8 Nilsson, Matilda. ”Misstänksam polis avslöjade mordet”. Vestmanlands Läns Tidning, 26 januari 2007.

9 Sannemalm, Ann-Sofie. ”Politikermordet är ett riktigt mysterium”. Vestmanlands Läns Tidning, 13 juli 2015. https://www.vlt.se/artikel/politikermordet-ar-ett-riktigt-mysterium.

10 ”Döda”. Vestmanlands Läns Tidning, 07 augusti 2002.

11 Jansson, Torsten. ”Polisen utesluter inte mord”. Vestmanlands Läns Tidning, 09 augusti 2002.

12 Kretz, Johan. ”Grannarna kollar låset en extra gång”. Vestmanlands Läns Tidning, 10 augusti 2002.

13 Harne, Andreas. ”Politikern låg död i sitt hem”. Aftonbladet, 09 augusti 2002. https://www.aftonbladet.se/a/rLE75w.

14 Ånell, Malin S. ”Palmespanare deltar i jakten”. Aftonbladet, 20 augusti 2002.

15 ”S-politiker kan ha strypts till döds”. Svenska Dagbladet, 10 augusti 2002.

Politikermordet: dikt blev verklighet

Postat 22 april, 2020 av admin

Sommaren 2002 hittades den pensionerade politikern Pär Axelsson död i sin bostad i Västerås. Han misstänks ha mördats. Våren innan gavs det ut en kriminalroman som har många likheter med händelsen.

”Sjung som en fågel”. Foto: Erik Hjärtberg

En pensionerad socialdemokratisk lokalpolitiker hittas mördad i sitt hem i Västerås på sensommaren 2002. Så börjar Thomas Kangers roman ”Sjung som en fågel” som gavs ut i mars 2002.^¹ För den som har tänkt att läsa boken i skönlitterärt syfte varnas det härmed att följande läsning innehåller en spoiler.

I romanen har den mördade socialdemokratiska politikern en bakgrund inom underrättelse- och säkerhetsorganisationen IB, som registrerade kommunister. Gärningsmannen är son till en kommunist som begått självmord och gärningsmannen ser den socialdemokratiska politikern som medskyldig till faderns död.^²

Romanförfattaren Thomas Kanger var tidigare journalist och har bland mycket annat till exempel granskat morden på PKK-avhoppare i Sverige.^³

Thomas Kanger lät sin deckarroman utspela sig i Västerås eftersom han tidigare hade bott i staden i tjugo år.

Författaren arbetade under slutet av 1970-talet på Asea och var då ansluten till Metall. Han blev ytligt bekant med mannen som var fackordförande för Metall i Västerås.

– Var man politiskt och fackligt aktiv i Västerås på den tiden så kände man till Pär Axelsson, sa Thomas Kanger till Aftonbladet 2002.

Han beskrev Pär Axelsson som en socialdemokrat av klassiskt snitt från en tid då facket hade stort inflytande över det socialdemokratiska partiet.

Likheterna med romanfiguren är slående:

● De var i samma ålder.

● Båda hade vigt sitt liv åt Metall och Socialdemokraterna.

● Båda blev ensamstående 1977.

● Båda hade jobbat på Asea, blivit fackligt aktiva och sedan övergått till politiken.

● Båda hittades döda i sina hem.

Mordet på Pär Axelsson är fortfarande olöst och polisen har till och med utrett det fiktiva motiv mördaren har i boken.

Thomas Kanger förnekade dock att det var Pär Axelsson han hade porträtterat i sin roman.

– Det var oerhört kusligt när jag insåg hur stora likheterna var. Enligt polisen var det också många som ringde och tipsade om min bok, sa han till Aftonbladet 2003.^⁴

1 Edgar, Johan. ”Liknande mordfall i Kangers nya bok”. Aftonbladet, 09 augusti 2002. https://www.aftonbladet.se/a/9mKw85.

2 Kanger, Thomas. Sjung som en fågel. Stockholm: Norstedt, 2002.

3 Kanger, Thomas. Mordet på Olof Palme: Utredning på villospår. Mai Linh förlag.

4 Castelius, Olle. ”Hans mordgåta blev verklighet”. Aftonbladet, 16 juni 2003. https://www.aftonbladet.se/a/oRnWdK.

Politikermordet: Vem var Pär Axelsson?

Postat 16 april, 2020 av admin

Den tidigare politikern och fackföreningsledaren Pär Axelsson hittades död i sitt hem i Västerås 2002. Pär Axelsson var under sitt liv delaktig i många viktiga politiska händelser.

Vännerna har beskrivit Pär Axelsson som en mycket ambitiös person och en skicklig förhandlare som alltid var väl påläst. Han hade mängder av uppdrag i facket och socialdemokratiska partiet.

– Han levde ett liv i partiets tjänst. Han var tillgänglig för jämnan. Jobbade han inte här, så jobbade han hemma, sa Stig Stolpe, Metallordförande i Västerås, till Aftonbladet efter Pär Axelssons död.

Stig Stolpe satt mitt emot Pär Axelsson under flera år på 1980-talet. De lärde känna varandra på Asea redan i början av 1970-talet.^¹

Som fackligt aktiv på Asea, senare ABB, och som socialdemokrat var Pär Axelsson delaktig i många viktiga politiska händelser under årens gång. Pär Axelsson fick som 33-årig fräsare 1969 frågan om vad han tyckte om Aseas engagemang i Cabora Bassa-projektet, vilket var ett dammprojekt i Moçambique som då var en portugisisk koloni.^²

– Det är knappast en fråga för oss på verkstadsgolvet, sa han till Aftonbladet.^³

Automatisering har varit ett diskussionsämne på 2010-talet, men redan 1970 ställde Aftonbladet frågan om ”datamaskinen kommit för att slå ut jobbarna”. Detta med anledning av att Asea hade börjat använda en datastyrd svarv.

– Personligen tror jag inte att datamaskinen helt kommer att ersätta verkstadsjobbaren. Det måste alltid finnas en övervakare, någon som ser till att varje maskin arbetar som den ska, sa Pär Axelsson, då ordförande för verkstadsklubben, till Aftonbladet.^⁴

I början av 1970-talet fick Pär Axelsson även följa med när Asea rekryterade arbetskraft i Jugoslavien där det, till skillnad från i Västerås, fanns arbetslösa maskinarbetare. Det gick bra för jugoslaverna i Sverige men ibland blev det kulturkrockar av komisk karaktär. En arbetare med vana från ett annat fackligt klimat visade sin lojalitet genom att stoppa en kyckling i sin fackordförandes klädskåp.^⁵

Våren 1973 fick Pär Axelsson som facklig representant ta plats i Aseas styrelse vars ordförande var Marcus Wallenberg.^⁶ Pär Axelsson satt med i styrelsen fram till 1975 då han avgick på egen begäran eftersom han ansåg att styrelseplatsen var så pass lärorik att den borde rotera.^⁷

Efter Centerpartiets valframgångar 1976 vände sig Pär Axelsson till Centerledaren Thorbjörn Fälldin och uttryckte sin ”djupa oro för utvecklingen och sysselsättningen” i samhället. Detta på grund av att Centerpartiet ville avveckla kärnkraften i Sverige.^⁸

Efter hustruns död 1977 gav Pär Axelsson sig helt och hållet hän åt jobbet. Han var väldigt fäst vid henne.^⁹

Hösten 1977 valdes Pär Axelsson in i förbundsstyrelsen för Metall. Det är oklart om Pär Axelsson fortfarande såg sig som en representant för verkstadsgolvet, men frågor om Afrika hade nu blivit något för honom. Våren 1978 krävde han, tillsammans med fackliga representanter i andra svenska storföretag, en bojkott av den rasistiska regimen i Sydafrika.^¹⁰

År 1982 uttalade sig Pär Axelsson om de omdebatterade löntagarfonderna, som var tänkta att öka löntagarnas inflytande över det privata näringslivet. Han var positiv till fonderna men underströk att det krävdes ett starkt folkligt stöd.

– Det behövs en betydligt större uppslutning än 50 procent för ett sådant här förslag. I det här fallet måste arbetarna och tjänstemännen vara överens, sa han till Dagens Nyheter.^¹¹

Den stora händelsen 1988 var Aseas samgående med schweiziska Brown Boveri som sedan dess bildar förkortningen ABB. Den största förändringen för Pär Axelsson blev att inte längre ha företagsledningen i samma hus som fackexpeditionen.

– Det känns tomt och frustrerande. Förr träffade jag Percy Barnevik och de andra i korridorerna och på möten. Vi bytte några ord och höll varandra informerade. Nu får den kontakten ske per telefon, sa Pär Axelsson till Svenska Dagbladet.

Utöver det fackliga var Pär Axelsson även förtroendevald som politiker i landstinget i Västmanland. Vänner till Pär Axelsson har sagt att han var en trevlig och anspråkslös kille. En toppolitiker som trots goda inkomster bodde i en liten lägenhet och körde Skoda.

– Jag brukade säga åt honom att ”du har råd, köp en ny kostym och en bra bil”. Men han la hellre pengarna på resor, sa Sune Israelsson, tidigare landstingsråd i Västerås, till Aftonbladet.

Under slutet av 1990-talet trappade Pär Axelsson ned på sitt politiska och fackliga engagemang. Han behöll en del fackliga uppdrag men var mestadels pensionär. Men ingen verkar veta så mycket om hur Pär Axelsson levde sitt liv utanför facket och partiet.

Pär Axelsson berättade inte så mycket om sig själv. Han hade ett torp som han pratade om. Han tyckte om att läsa och resa, helst till England. Mer än så vet nog inte någon om Pärs liv utanför jobbet.

Pär Axelsson beskrivs som lättsam och han gillade att diskutera, särskilt historia och böcker. Men frågade man om privatlivet så kammade man noll, då var det stopp. Han var väldigt noga med sin personliga integritet.^¹²

1 Kärrman, Jens. ”Politikermordet ett mysterium”. Aftonbladet, 19 augusti 2002. https://www.aftonbladet.se/a/J1xedP.

2 Encyclopedia Britannica. ”Cahora Bassa | Dam and Hydroelectric Facility, Mozambique”. Åtkomstdatum 14 april 2020. https://www.britannica.com/topic/Cahora-Bassa-dam-and-hydroelectric-facility-Mozambique.

3 Linnér, Christer. ”ASEA – De anställda stöder Cabora Bassa”. Aftonbladet, 21 februari 1969.

4 Leopold, Anders. ”Han kan lugnt läsa sin tidning – maskinen gör jobbet åt honom”. Aftonbladet, 29 november 1970.

5 Jacobsson, Cecilia. ”Forskare från 24 länder på ABB”. Dagens Nyheter, 19 oktober 2000.

6 Gillberg, Bertil. ”Wallenberg tar emot sina nya styrelsemän”. Expressen, 21 maj 1973.

7 Sundqvist, Sven-Ivan. ”Fackordförande: Bra att företaget blir aggressivare”. Dagens Nyheteter, 09 maj 1982.

8 Hallgren, Lasse. ”Hur blir det med våra jobb, Fälldin?” Aftonbladet, 04 oktober 1976.

9 Kärrman, Jens. ”Politikermordet ett mysterium”. Aftonbladet, 19 augusti 2002. https://www.aftonbladet.se/a/J1xedP.

10 Svensson, Björn. ”Facket rasar mot Nicolin”. Aftonbladet, 28 maj 1978.

11 Sundqvist, Sven-Ivan. ”Fackordförande: Bra att företaget blir aggressivare”. Dagens Nyheteter, 09 maj 1982.

12 Kärrman, Jens. ”Politikermordet ett mysterium”. Aftonbladet, 19 augusti 2002. https://www.aftonbladet.se/a/J1xedP.

Poddradio om brevbombsmordet i Västerås

Postat 6 april, 2020 av admin

Podden ”Olösta mord” med Dan Hörning har nu uppmärksammat brevbombsmordet i Västerås.

Som undertecknad tidigare berättat har polisen i region Mitt bildat en särskild grupp för kalla fall. Brevbombsmordet på Gryta 1990 är ett av de fall som nu granskas på nytt. Nu uppmärksammas brevbombsmordet i podden ”Olösta mord”.

”Olösta mord” görs av Dan Hörning och poddavsnittet om brevbombsmordet tar bland annat upp händelseförloppet, polisutredningen, den mördade kvinnans koppling till partiet KDPI och teorin om att den iranska regimen skulle ligga bakom mordet.

Politikermordet

Postat 1 april, 202017 april, 2020 av admin

Den tidigare politikern och fackföreningsledaren Pär Axelsson hittades död i sitt hem i Västerås 2002. Hans död är fortfarande ett mysterium.

Det var den 4 augusti 2002 som det förre landstingsrådet (S) Pär Axelsson hittades död i sin bostad i Västerås. Sonen hade slagit larm till polisen efter att inte fått kontakt med honom och polisen tog sig därför in i lägenheten.¹ De fick kliva över en bunt av lokaltidningen VLT som låg nedanför brevinkastet. Lägenheten var för övrigt i städat skick, inget tydde på att en strid eller något bråk skulle ha skett. Altandörren stod på glänt.

I köket var det också snyggt och prydligt. Men mördaren kunde ju ha kommit tillbaka och städat efter sig. Polisen har jobbat efter teorin att någon annan person kan ha befunnit sig i köket, någon som sitter inne med kunskapen om vad som skett.

Den 66-årige Pär Axelsson hade dålig hälsa. Han led av hjärtproblem och hade också diabetes. När han hittades hade han med all sannolikhet varit död i 17 dagar. Förruttnelseprocessen var långt framskriden och hade påskyndats av sommarvärmen.²

Rättsläkaren slog fast att Axelsson dog av ”annans handaverkan”. Hans kropp visade klassiska mordskador efter ett strypgrepp.

Tungbenet var av. Men på grund av förruttnelsen gick det inte att se de andra klassiska tecknen, blödningar i ögonen, på huden och på luftstrupen.

Socialstyrelsens rättsliga råd, som granskat rättsläkarutlåtandet, la fram ytterligare en teori. Pär Axelsson kan ha fått en hjärtinfarkt, ramlat av stolen med kortleken i handen och slagit tungbenet mot den.

Vad som talar emot kortleksteorin är att Pär Axelsson även hade andra skador. Vilka dessa skador var vill polisen behålla för sig själv. Det är därför man betraktar Pär Axelssons död som ett misstänkt mordfall.⁴

Pär Axelsson var välkänd i Västmanland efter många års fackligt och politiskt arbete. Före pensionen var han socialdemokratiskt landstingsråd och styrelseledamot i facket Metall på central nivå.

Men 2002 levde Pär Axelsson ett väldigt anonymt liv. Han var änkling sedan 1977 och pensionär sedan år 2000. Partikamraterna hade svårt att tro att Pär Axelsson hade några fiender.⁵ De politiska uppdragen hade han lagt på hyllan. Få kände honom privat vilket också har försvårat polisutredningen.

Han har beskrivits som en snäll och omtänksam person med en mycket stor integritet. Man vet inte vad han hade för intressen för övrigt. Under utredningen kom det fram att han brukade åka till London då och då, men ingen visste var han bodde eller gjorde när han var där. Kanske besökte han museum, som någon sa. Men ingen vet.

Trots att riksmordkommissionen med landets mest erfarna mordutredare kopplades in gick polisen bet. En omfattande utredning med mer än 1 200 förhör har gjorts i fallet.⁶

Tv-programmet ”Efterlyst” tog upp fallet 2007 vilket gav nya tips. En tipsare påstod att Pär Axelsson mördades av misstag, att det var en annan person som skulle ha mördats. Polisen har också fått namnet på en person i Västerås som skulle ha varit det egentliga mordoffret samt uppgifter om ett motiv till dådet.⁷

Pär Axelssons död förblir ett mysterium.

1 Harne, Andreas. ”Politikern låg död i sitt hem”. Aftonbladet, 09 augusti 2002. https://www.aftonbladet.se/a/rLE75w.

2 Sannemalm, Ann-Sofie. ”Politikermordet är ett riktigt mysterium”. Vestmanlands Läns Tidning, 13 juli 2015. https://www.vlt.se/artikel/politikermordet-ar-ett-riktigt-mysterium.

4 Sannemalm, Ann-Sofie. ”Politikermordet är ett riktigt mysterium”. Vestmanlands Läns Tidning, 13 juli 2015. https://www.vlt.se/artikel/politikermordet-ar-ett-riktigt-mysterium.

5 Harne, Andreas. ”Politikern låg död i sitt hem”. Aftonbladet, 09 augusti 2002. https://www.aftonbladet.se/a/rLE75w.

6 Sannemalm, Ann-Sofie. ”Politikermordet är ett riktigt mysterium”. Vestmanlands Läns Tidning, 13 juli 2015. https://www.vlt.se/artikel/politikermordet-ar-ett-riktigt-mysterium.

7 Sveriges Radio. ”Pär Axelsson – mordoffer av misstag?”, 26 januari 2007. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=112&artikel=1167706.

Uppdaterad 2020-04-17

Brevbombsmordet: teknisk undersökning

Postat 24 mars, 202024 mars, 2020 av admin

Brevbomben som dödade Efat Ghazi 1990 kom inte med posten. Polisen hade till en början svårt att slå fast vilken typ av bomb det var.

Som undertecknad tidigare berättat har polisen i region Mitt bildat en särskild grupp för kalla fall. Brevbombsmordet på Gryta 1990 är ett av de fall som nu granskas på nytt. Den mördade kvinnans make Amir Ghazi har berättat att bomben var av en typ som inte kunde tillverkas i Sverige. Här följer mer om själva brevbomben.

Brevbomben som dödade Efat Ghazi kom inte med posten. Timmarna före attentatet stoppade brevbäraren Mats Kankainen ner några brev i familjen Ghazis brevlåda.

– Inga konstiga brev, såg ut som vanliga vita brev, sa Mats Kankainen till lokaltidningen VLT.

Mats Kankainen, som för övrigt även var fotbollsspelare i VSK, hade inte sett om det redan låg något i brevlådan när han la ner breven.¹

Två kriminalinspektörer hjälptes åt att sopa ihop resterna efter brevbomben.² En hög söndertrasade pappersbitar fanns kvar av kuvertet. Dessa pappersbitar hamnade på skrivbordet hos Nils Ångström³ på Statens kriminaltekniska laboratorium, som i dag heter Nationellt forensiskt centrum.

Nils Ångström, en skäggig och skallig man, hade bevismaterialet i en liten låda och lyfte på bitarna med pincett när han granskade dem.

– Det är en nästan hopplös uppgift, sa han till Expressen.

Det vadderade kuvertet var adresserat till maken Amir Ghazi. Namnet och adressen hade skrivits för hand. Bland resterna fanns ett stycke av kuvertets baksida som bedömdes vara av extra stort intresse. Det var ett stycke med pilar som visade hur man skulle öppna kuvertet.

Den intressanta detaljen med pilarna var själva vinklarna, som var större än på de vadderade kuvert av typen ”Jiffy” som var vanliga i Sverige.

En annan sektion av Sveriges kriminaltekniska laboratorium försökte utröna vilken sorts sprängmedel som användes i bomben.⁴ Tändanordningen var av elektrisk typ, vilket innebär att bomben exploderade när en strömkrets slöts.⁵ På brottsplatsen fann polisteknikerna rester av några små batterier och elkablar. Sprängmedlet var till en början okänt, men det spekulerades om det kunde vara Semtex.⁶

Semtex är en tjeckisktillverkad sprängdeg som tidigare hade använts vid terrordåd. Innan olika tillsatser gjordes på senare tid var det nämligen mycket svårt att spåra detta sprängämne.⁷

1 Hilding, Gunnar m.fl. ”Brevbäraren såg paket”. Vestmanlands Läns Tidning, 07 september 1990.

2 Hilding, Gunnar m.fl. ”Polisen: Det var en brevbomb”. Vestmanlands Läns Tidning, 07 september 1990.

3 Nils Ångström, född 1942, dog 2008 och kan därför inte själv berätta mer om fallet.

4 Brännström, Leif. ”Här söker polisen spår efter mördaren”. Expressen, 27 september 1990.

5 ”Ny version SÄPO TAR ÖVER UTREDNINGEN OM BREVBOMBSMORDET I VÄSTERÅS”. Tidningarnas Telegrambyrå, 07 september 1990. https://app.retriever-info.com/go-article/050806199009073404dd4f0c95e5a2b63782dc27ffcaf9/null/archive/search?md5=044513c5a3e850b9ddb734890e08a159&timeStamp=1585048034000&account=16188.

6 Ekholm, Kerstin m.fl. ”Terroristens misstag: Handstilen på brevet”. Vestmanlands Läns Tidning, 08 september 1990.

7 Dahlin, Niklas. ”Ämnena som det smäller om”. Ny Teknik, 02 april 2016. https://www.nyteknik.se/teknikhistoria/amnena-som-det-smaller-om-6536994.