Slamfarmen

När jag var barn hade alla biblioteksböcker hårda pärmar klädda i vad som verkar vara någon sorts vaxad väv. En hel del bokbindare måste ha arbetat med att förse varje biblioteksbok med sådana pärmar.

Slitsamt. "Slamfarmen" av Torgny Karnstedt. Foto: Erik Hjärtberg
Slitsamt. ”Slamfarmen” av Torgny Karnstedt. Foto: Erik Hjärtberg

Författaren Torgny Karnstedt är uppvuxen i Västerås och bor nu i Nora i Örebro län. ”Slamfarmen” är hans debutroman från 1977.

Den mer eller mindre självbiografiska boken börjar också i Västerås. Huvudpersonen Åke är en ung man som blir av med jobbet som någon sorts budbilschaufför. Han tillbringar mycket tid med att hänga i stadsparken med olika excentriska människor.

Åke får senare ett beredskapsjobb, alltså någon sorts arbetsmarknadsåtgärd, som går ut på att bland annat flytta idrottsläktare. Han uteblir från jobbet en dag och mister det då.

En dag hamnar han av en slump på Bjurhovda fritidsgård där en teatergrupp från Helsingborg uppträder med en pjäs om ungdomar på glid. Efter föreställningen följer Åke med teatersällskapet till krogen Stopet. Krogen stänger tidigt och alla hamnar hemma i Åkes lägenhet.

Teatermänniskorna tycker att Åke ska flytta till Helsingborg och börja jobba med dem. Han åker ner med alla sina ägodelar. Framme i Helsingborg visar det sig att det inte blir något teaterjobb. Åke börjar i stället jobba i en kemisk fabrik.

Bortsett från arbetsförhållandena framstår det som en ganska idyllisk tillvaro. Åke träffar en kvinna som han flyttar ihop med. Han köper en motorcykel. Han spelar fotboll i ett lag tillsammans med andra grovarbetare.

Även arbetet har sina sympatiska sidor. Alla arbetare som jobbar på dagskiftet har möjlighet att äta lunch, middag på skånska, i mässen tillsammans.

På fackföreningsmötena bråkar radikala kommunister med återhållsamma socialdemokrater. Åke är till en början själv inte så politisk. När han följer med fotbollskamraterna till en protest mot en tennismatch Sverige–Chile är det första gången han demonstrerar.

Rent praktiskt går arbetet på fabriken ofta ut på att fixa stopp i maskineriet som ofta slammar igen. Det är hårt, smutsigt och slitsamt. En arbetskamrat till Åke är utsliten vid 33 års ålder och tvingas sjukskriva sig. Något miljötänkande finns överhuvudtaget inte hos företagen vid den här tiden.

Åke börjar tänka på att han och arbetskamraterna borde göra uppror mot situationen.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *