Etikett: rättssociologi

  • Bevisbördans betydelse

    En ofta förekommande uppfattning är att bevisfrågor endast komplicerar i onödan. En ”materiell fråga” (Zetterström 2017, s. 17) utgår från ”den gällande rätten” (Zetterström 2017, s. 17). En person har utlånat ett belopp kosing till en annan person. Den första personen har i enlighet med gällande rätt en fordring vilken den andra personen torde punga…

  • Brist på begripliga besked

    En jurist som är förmögen att avge ett begripligt besked avger också ett begripligt besked. Vad som försvårar i sammanhanget är att flertalet spörsmål inte låter sig replikeras under definitiv visshet. Orsaken må bestå av att juristen ej till belåtenhet klarar av fältet vilket spörsmålet gäller. Jurister är inte proffs på all juridik precis som…

  • Luddiga lagvrängare

    Av vilken anledning är juridik så invecklat? Inte många andra professioner är i samma utsträckning mytologiska, omstridda, komprometterade samt delvis ringaktade som jurister. Vidare är det inte många andra verksamhetsfält vilka ett så stort antal personer innehar åsikter angående. Flera professioner och hobbyverksamheter har samma komplexitet dock måhända ej samma åsiktsskiljaktighet. Yrket som läkare är…

  • Datoriserade dumheter

    Förhållandet mellan teknologins framåtskridande och det mellanmänskliga samspelet har metodiskt undersökts sedan 1800-talet (Mallén 2017, s. 12). En följd av att allt fler människor använder internet, och att allt fler använder sociala medier är att nya mellanmänskliga företeelser tillkommer. En företeelse av det slaget är nätkränkningar. Nätkränkningar, näthat, näthot eller nätmobbning är beteckningar för den…

  • Att uttala sig om ett enskilt fall

    Ekologiska spörsmål gör att många aktiviteter måste förändras. Detta gäller även för rättssociologi. Ekologiska spörsmål har frambringat normperspektivet. Normperspektivet används dock numera även i åtskilliga övriga kontexter (Baier & Svensson 2009, s. 19). Traditionellt sett består rätten av rättsregler inom ett avgränsat territorium. Svensk rätt är i det synsättet rättsregler gällande i Sveriges territorium. Det…

  • Samhällsvetenskapliga synsätt

    Det generella kunskapsintresset inom rättssociologi inriktar sig på frågeställningar rörande interaktionen mellan rättsregler och samhälle. Dock betraktar olika rättssociologer detta samspel på olika sätt (Baier & Svensson 2009, s. 17). En rättssociolog vid namn Thomas Mathiesen framhåller tre ledande samhällsvetenskapliga synsätt som erhållit en viktig verkan över varsit ledande rättssociologiskt synsätt. Det första är tvångsmodellen…

  • Ekologiska klurigheter

    Åtskilliga av de utmärkande egenskaper som med tiden har börjat sätta sin prägel på normbegreppet inom den rättssociologiska forskningen kan beskrivas med hjälp av ett tillvägagångssätt som brukas i den rättssociologiska miljöforskningen. Inom miljöforskning fick normbegreppet tidigt en viktig betydelse för rättssociologin (Baier & Svensson 2009, s. 14). Håkan Hydén gav 1998 ut en artikel…

  • Trekant med Håkan och Therese

    En rättssociologisk teori påvisar åtskillnaden mellan konfliktlösning i par och konfliktlösning i trekant. Förlikning är en typ av konfliktlösning i par. Förlikning betyder att konfliktens parter på egen hand ska göra ett försök att enas. Enligt duon Hydén är en fördel med förlikning är att den är ”konsensusorienterad” (Hydén & Hydén, 2019, s. 29). Båda…

  • Juridiska jämförelser

    Den första förutsättningen som behöver uppfyllas i en juridisk problemlösning är att den rätta regeln måste hittas. Kunskapen att hitta den är ”djupt rotad hos juristerna och ingår inte i den medvetna metodarsenalen” (Hydén & Hydén, 2019, s. 17). Genom sina studier och sin praktik har juristerna hittat ett sätt att göra detta. Det går…

  • Håkan och Therese

    Människors agerande kontrolleras i hög grad av olika sorters normativa förhållningssätt. Dessa normer kommer från olika håll och ser olika ut. Normerna rör skilda avsnitt av människors tillvaro. Några bestämmelser sticker ut på så sätt att de ”erkänns som rättsregler” (Hydén & Hydén, 2019, s. 9). Rättsregler sticker ut på så sätt att de är…