Mordet på Blomstergatan: det dödliga våldet

En kvinna mördades på Blomstergatan i Västerås 2009. Så här vet man att hon utsatts för våld.

Som undertecknad tidigare berättat mördades en 49-årig kvinna på Blomstergatan i Västerås, den 23 december 2009. Kvinnans sambo åtalades för mordet men frikändes sedan. Det är ett av de fall som polisens kalla fall-grupp nu arbetar med.

Att dödsfallet på Blomstergatan fortfarande betraktas som ett olöst mord innebär att kvinnan hade utsatts för dödligt våld. Västmanlands tingsrätt slog i sin dom den 8 april 2010 fast att kvinnan hade utsatts för våld av annan person den 23 december 2009.

När det gäller tidpunkten för kvinnans död har rättsläkaren, utifrån frågor han ställde till den läkare som formellt fastställde att kvinnan var avliden, dragit slutsatsen att kvinnan avled senast tolv timmar innan de iakttagelserna gjordes och tidigast tjugofyra timmar innan dess. Det finns inte någon utredning som motsäger denna slutsats och den ligger till grund för den fortsatta bedömningen. Eftersom dödsfallet fastställdes klockan 03.15 på natten till den 24 december utgick rätten från att kvinnan avled någon gång mellan tre på natten till den 23 december och tre på eftermiddagen samma dag.

Rätten frågade om rättsläkaren kunde ange när i tiden före dödens inträdande som kvinnan fått sina skador. Rättsläkaren svarade att i fråga om blånader på olika delar av kroppen som inte penetrerat huden, till exempel greppmärkena, kan tiden inte ges närmare än att de uppstått tidigast ett dygn innan döden.

När det gäller flera skador på huvudet, som orsakat kraftiga blödningar, måste dessa ha uppstått kort tid innan blodcirkulationen upphörde. Detta har rättsläkaren kommit fram till på grund av det inte fanns så mycket blod på platsen, som ”odiskutabelt” är den plats där kvinnan dog.

På grund av dessa uppgifter krävdes det att utredningen kunde utesluta att kvinnan utsatts för visst våld, till exempel greppmärkena och andra blånader vid annan tidpunkt och att skadorna på huvudet uppkommit genom att kvinnan ramlat och slagit huvudet och därigenom avlidit.

När det gäller frågan om blånaderna skulle ha uppkommit vad annan tidpunkt än huvudskadorna så finns massiv bevisning om hennes liv dygnet innan hon dog som utesluter att skadorna uppkommit vid ett tidigare tillfälle.

Dygnet innan hon dog tillbringade kvinnan med lasarettsvistelse, besök hos hårfrisörskan och gav ett gladlynt intryck vid telefonsamtal. Det fanns inga vittnesuppgifter som tydde på några skador.

Enligt tingsrätten kan blånaderna inte ha uppstått innan kvinnan och mannen kom hem till bostaden och det finns ingen anledning att utgå från annat än att de uppkommit i samband med att skadorna på huvudet uppkom.

Rättsläkaren har uteslutit att vissa skador på kvinnans huvud kunnat orsakats på annat sätt än genom våld av annan person som ju då inträffat tidigast runt tre på natten till den 23 december.

Tingsrätten ansåg därför att det inte fanns annat utrymme för annan slutsats än att kvinnan under den angivna tiden utsatts för en misshandel med våld mot hennes kropp och mer massivt våld mot hennes huvud.1

1 DOM 2010-04-08 meddelad i Västerås (Västmanlands tingsrätt 08 april 2010).

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *