Beröm igen

Dagens nej: SVT Nyheter Västmanland

Hej igen Erik ,

Vi vill börja med att säga hur glada vi är för att Du vill vara med och bidra till att göra SVT ännu bättre. Du ska veta att vi värdesätter din tid och ditt engagemang och är väldigt tacksamma för din ansökan.

Vi har nu gått igenom ansökningarna och just den här gången har vi valt att gå vidare med andra kandidater till tjänsten som Reporter till SVT Nyheter Västmanland, vikariat till SVT.

Vår grundsyn på SVT är att alla har talang och vi uppskattar att du vill vara med och påverka vår väg framåt. Vi hoppas att du vill söka andra jobb hos oss längre fram, titta in på vår karriärsida och håll dig uppdaterad.

Vi vill även tipsa om att du kan skapa ett konto i vår kandidatportal – här kan du bland annat slå på aviseringar och få ett mejl såfort det dyker upp ett ledigt jobb inom ditt intresseområde. Det gör du här.

Hoppas vi hörs snart igen!

Med vänlig hälsning

Andra öppningar

Dagens nej: Avesta Tidning

Hej Erik

Tack för din ansökan och visat intresse för tjänsten som reporter vid Avesta Tidning. Just i den här processen har vi denna gång valt att tillsätta rollen med en annan kandidat, men du har en intressant profil för oss på Bonnier News Local och det har varit därför vi dröjt med att lämna besked.

Håller gärna kontakt och tipsar vidare till kolleger på våra systertidningar om det uppstår andra öppningar framöver.

Med vänlig hälsning,

Mordet vid åbrinken: den åtalade

Mordet vid Åbrinken, i Västerås år 2000, är fortfarande olöst. En man åtalades misstänkt för dådet men friades sedan i tingsrätten. Så här sa han i förhör.

En 48-årig man knivdödades intill Svartån i Västerås den 6 juni år 2000. Det är ett av de fall som polisens kalla fall-grupp nu arbetar med. Den man som åtalades misstänkt för knivdådet kallar jag för herr E. Följande sa herr E när han förhördes om händelsen.

Den då 50-årige herr E var alkoholmissbrukare sedan lång tid tillbaka. Tidigare använde han också amfetamin men hade slutat med det. Sedan några år tillbaka bodde han på Furan, som drevs av Frälsningsarmén. Han brukade ha dåligt minne när han drack. Mestadels drack han öl. Han brukade oftast besöka Systembolaget när det öppnade klockan 10. Han drack därefter i parkerna tillsammans med bekanta fram till eftermiddagen. På eftermiddagen brukade han ta bussen eller cykeln hem och sova till nästa morgon.


Hans minne av dagen för knivdådet var diffust. Vid den här tidpunkten fanns två Systembolagsbutiker i Västerås centrum. Herr E cyklade först till bolaget vid Stora gatan. Han träffade emellertid inga bekanta där, varför han fortsatte till bolaget vid Vasagatan. Där köpte han 4–5 flaskor starköl 7,2. Han gjorde sällskap med några kamrater, däribland herr S, till Vasaparken, där han drack upp ölen. Efter förslag av herr S fortsatte de sedan till den kristna stödverksamheten Ria på andra sidan järnvägen. Eftersom de inte träffade några bekanta där återvände de mot centrum och Stadsparken, där herr S bjöd på någon utblandad sprit. De fortsatte sedan till bolaget på Vasagatan där herr E handlade ytterligare 3–4 flaskor starköl. Han begav sig sedan till ”cykelstatyn” vid Stora Torget, där han började dricka. Han har därefter ingen minnesbild av att han uppehållit sig vid åbrinken. Han uppskattar att han under dagen kan ha druckit omkring 10 flaskor starköl och en kvarting brännvin.


Efter många förhör har herr E svagt erinrat sig att han låg intryckt vid ett staket, där han blev sparkad av 48-åringen. Han ska ha skrikit ”sluta” upprepade gånger och krupit ihop i fosterställning och försökt skydda sig med armarna framför huvudet.


Herr E ska ha känt att han hade en kniv i bakfickan och att han rört i kniven. Därefter var minnet borta till dess att han var på väg mot en gräsmatta strax norr om Vattugränd, en bit bort från åbrinken. Då kände han sig ”alldeles groggy”. Nästa gång han vaknade var han på gräsmattan och såg flera polisbilar vid ån. Därefter var minnet åter borta fram till dess att han följande dag vaknade upp på polisstationen.


I samband med tumultet vid åbrinken hade han fått en fläskläpp och en del blåmärken. Den dag då gärningen inträffade var han klädd i svart keps märkt Carlsberg, vit eller grå skjorta, svart eller grå jacka, grå byxor och svarta läderskor av märket Ecco. Vidare bar han, som han brukade göra, en armbandsklocka på höger arm trots att han var högerhänt. Det är samma klocka som sedermera togs i beslag och undersöktes. Efter händelsen hade kläderna av någon anledning försvunnit. Han hade ibland håret uppsatt i hästsvans. Det är mycket möjligt att så var fallet även vid dagen för knivdådet. Han mindes emellertid inte hur det förhöll sig.


Herr E sa att den beslagtagna kniven inte tillhörde honom. Om han använt kniv måste han alltså ha fått den av någon annan person. Han hade bara kniv med sig när han skulle ut och fiska, vilket inte var fallet den här dagen.


Herr E kände 48-åringen sedan tidigare och de brukade träffas några gånger i veckan. Ungefär ett år tidigare hade herr E blivit slagen av 48-åringen utanför pantbanken. De samtalade om sina döttrar, varvid herr E berättade att han inte hade någon kontakt med en av sina två döttrar. Helt plötsligt slog 48-åringen då till honom. Något annat groll mellan dem, exempelvis i samband med någon rättegång, hade det inte varit. Herr E beskrev 48-åringen som ”rätt just”, även Om det ibland hände att han efter alkoholförtäring kunde bli ”lite stöddig”. Den nu döde 48-åringen ska ha varit ganska kraftig och tyckte emellanåt om att visa detta. Ibland uppstod bråk när han druckit.

Källa: DOM 2000-07-28 meddelad i Västerås (Västerås tingsrätt)

Berusade brottslingar och brottsoffer

Distinktionen mellan primära och sekundära brottsförebyggande åtgärder är att de primära åtgärderna är allmänna och riktar sig till allmänheten och de sekundära riktar sig till grupper av människor med en gemensam egenskap som innebär ökad risk. Gällande andra avseenden liknar åtgärderna varandra (s. 125–126).

Sekundära åtgärder för att reducera möjligheter till kriminalitet kan alltså gälla tekniska ingripanden i syfte att säkra mål vilka är utsatta för stor fara att drabbas av kriminalitet. Exempelvis kan det gälla bilar av särskilda märken som är är utsatta för stor fara att stjälas. Det kan även gälla boenden i ett läge som gör att faran för inbrott är betydande, exempelvis lyor på bottenvåningen. Allmänt kan det gälla områden eller kollektiv av människor i vilka faran för kriminalitet är större (s. 126).

Data kan vara användbart i det sammanhanget. Via data kan man se var i kommunen där flest inbrott sker och vid vilka klockslag som kriminalitet förekommer. På de ställena samt kanske vid dessa klockslag är det av vikt att ge husen särskilt skydd mot inbrott (s. 126).

Känt är även vilket klientel som i högre grad än övriga drabbas av exempelvis våld relaterat till relationer samt vissa av de insatser som gör dessa personer säkrare (s. 126).

Från 2010 har polisen haft som en möjlig utväg att tillfälligt förse människor drabbade av överhängande fara med en särskild larmanordning. Anordningen består av en telefon med gps och möjlighet att spela in samtal. En möjligt utväg är att också erhålla ”ett så kallat akustiskt larm” (s. 26). Brottsförebyggande rådet utvärderade verksamheten i en rapport utgiven 2015. Utvärderingen visar att personerna som får låna utrustningen oftast inte behöver använda den rent praktiskt. Utrustningen inger emellertid en förnimmelse av säkerhet för de drabbade. Dessa är även tillfredsställda med vad polisen gjort när de slagit på larmet. Eventuellt skräms de möjliga gärningsmännen också av att utrustningen finns (s. 126).

En helt annan insats, vilken reducerar vissa kriminella gärningar, innebär skilda typer av minskningar av åtkomsten till alkohol. Den riktar sig till grupper av människor med en gemensam egenskap som innebär ökad risk. Det kan gälla ungdomar eller människor med alkoholproblem. Alkohol gör att folk blir mer benägna att begå brott. Alkohol gör också folk mer känsliga för våld och förgripelser, i synnerhet via försämrad urskiljningsförmåga (s. 126–127).

När det gäller att förebygga våldtäkter har den synen blivit ifrågasatt. Det har anmärkts att tillsägelser till damer av ringa ålder om att avstå alkoholhaltig dryck, sexiga kläder, vistelse på somliga platser, och dylikt, innebär en begränsning av deras självständighet. Vidare finns en fara för att den som möjligen drabbas av brott själv skuldbeläggs. Civilisationen borde vara säker för samtliga kvinnor oavsett klädsel och beteende, har det påpekats. Sarnecki ser åsikten som rimlig, likväl går det inte att ignorera att faran för att utsättas för sexualbrott ökar vid alkoholkonsumtion. Även för män blir faran för att utsättas för brott större vid alkoholkonsumtion, dock ytterst sällan sexualbrott (s. 127).

Källa: Sarnecki, J. (2015). Introduktion till kriminologi 2 Straff och prevention. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Mordet vid åbrinken: fruns vittnesmål

Mordet vid åbrinken, i Västerås år 2000, är fortfarande olöst. Så här sa den döde mannens fru i förhör.

En 48-årig man knivdödades intill Svartån i Västerås den 6 juni år 2000. Det är ett av de fall som polisens kalla fall-grupp nu arbetar med.

Den döde 48-åringens fru berättade i förhör att de gifte sig i februari 2000 efter att hon känt honom sedan september 1996. Han hade alkoholproblem och drack nästan varje dag. Han brukade emellertid inte dricka starksprit utan höll sig mest till öl. Hon hade själv alkoholproblem. Hon och mannen brukade ofta dricka tillsammans, så också dagen för knivdådet. Hon hade aldrig sett mannen aggressiv. Han brukade prata och skoja med kamraterna. Ibland kunde han ”jävlas” lite genom att dra ut tofsar från andras hår.

Frun hade sett herr E i missbrukarkretsar i cirka tio år. Hon hade inte sett herr E inblandad i bråk och hade fått intrycket att han var en lugn och snäll person. Av sin man fick hon veta att det fanns något gammalt groll, kanske sedan 20 år tillbaka, mellan honom och herr E.

Orsaken skulle vara en händelse då herr E pratat för mycket i en rättegång. Hon visste dock inget närmare om detta.

Den aktuella dagen hade hon och mannen delat på en knapp kvarting i bostaden. Därefter begav de sig till bolaget, där de köpte fem starköl. De fortsatte mot Svartån, varvid de sammanträffade med herr M, en kompis till 48-åringen. Med herr M i sällskap gick de vidare. Hon uppskattar att de kan ha kommit till den aktuella åbrinken, där bänkarna fanns, cirka 11.15. De var först på plats. Sällskapet kom att uppehålla sig vid två av bänkarna.

Herr L bjöd 48-åringen på någon sup. Det kan ha varit hembränt. Frun sa till 48-åringen att ta det lugnt med drickandet. Under samvaron kom herr M att visa en hemmagjord kniv med ett cirka 4–5 cm långt knivblad. Det var inte någon morakniv.

Vid något tillfälle, kanske 30–40 minuter efter det att de kommit till platsen, såg hon herr M slå till 48-åringen i ansiktet med påföljd att 48-åringen blev blodig i näsborrarna. Hon vet inte anledningen. Hursomhelst reagerade 48-åringen inte på annat sätt än att han ”ryckte på axlarna”. Händelsen inträffade vid en av bänkarna.

Omkring en kvart därefter kom herr E och herr S till platsen. De satte sig genast på en annan bänk. Herr E bar en orange jacka.

Därefter minns hon inte vad som hänt. Troligen inträdde minnesluckan vid 13-tiden. Hon vaknade på polisstationen.

Frun har i efterhand av två oberoende personer, en kvinna och en man, fått höra att herr S sagt till dem att han kastat en kniv till herr E strax före gärningen. Vidare har hon hört att 48-åringen skulle ha kallat herr L för bög och blottat sig för honom under samvaron vid åbrinken.

Försvaret har påtalat att det i förundersökningen fanns en uppgift om att frun, samma dag som knivskärningen ägde rum, pekade ut herr M som gärningsman. Tillfrågad om detta förklarade frun att hon inte kunde minnas uppgiften men att hon inte betvivlade att hon kan ha sagt så. Hon sa att hon i berusat tillstånd brukar tala sanning. En förklaring till hennes uppgift kan vara att det låg nära till hands att utpeka herr M, eftersom han tidigare under dagen visat upp sin kniv.

Åklagaren upplyste om att frun samma dag som knivdådet, efter det att hon mottagit dödsbudet på lasarettet och förhörts av polisen, omhändertogs med stöd av LOB.

Källa: DOM 2000-07-28 meddelad i Västerås (Västerås tingsrätt)

Inspirerar, känner engagemang, inkluderar och lyfter medarbetarna

Dagens ansökningar: SVT Nyheter Sörmland, P4 Västmanland (nyhetschef), P4 Västmanland (programledare), Vi Bilägare och Stockholms universitets studentkår.

Ditt ledarskap präglas av stabilitet, transparens och uppriktighet. Du inspirerar, känner engagemang, inkluderar och lyfter medarbetarna. Vidare är du en god relationsbyggare med förmåga att få med dig och uppmuntra medarbetarna till nya arbetssätt och synsätt. Du främjar lärande och har ett stort samhällsintresse.

Fritidsgårdar förebygger inte förbrytelser

Förutom väldigt tekniska och snäva åtgärder inkluderar primära åtgärder även åtgärder på lång sikt med ändamålet att görligheten för prosocialitet ska öka. Då gäller det vanligen allmänna insatser inriktade på personer för att via skolning och jobb erhålla en chans till att finansiera sitt uppehälle (s. 124).

I detta synsätt betraktas det som generellt brottsförebyggande att ha gratis skola åt allmänheten. Också övrigt främjande av utbildning kan vara brottsförebyggande. Det inkluderar gratis skolmat, allmänna möjligheter till studiemedel samt dylikt (s. 124–125).

Likartade följder kan det tänkas bli med åtgärder som gör det enklare för ungdomar att få arbete. Däribland kan det handla om praktik, subventionerade anställningar och dylikt. Men i vilken mån sådana åtgärder minskar kriminalitet är okänt eftersom analyser inte har gjorts (s. 125).

Skilda sorters verksamhet inom myndigheter eller föreningar kan leda till prosocialitet. Exempelvis kan det gälla hobbyverksamhet som ett annat val än ungdomars egen hobby, som vuxna inte får bestämma tillräckligt mycket över. Studier åskådliggör att unga aktiva inom sport eller föreningsliv mer sällan konstateras ägna sig åt kriminalitet, jämfört med unga som ej är aktiva i sport eller föreningsliv. Det bevisar inte att all sådan aktivitet är brottsförebyggande. Den lägre kriminaliteten hos de föreningsaktiva kan bero på urvalet. Många gånger kräver unga människors aktiviteter att också vårdnadshavare kan aktivera sig och betala, något som inte är genomförbart i samtliga hushåll (s. 125).

I samband med detta kan frågeställningen om fritidsgårdars brottsförebyggande följder tas upp. Där finns inga tydliga studier som pekar på att fritidsgårdar ”i sig förebygger brott” (s. 125). Enligt studier längre tillbaka är eventuella brottsförebyggande effekter avhängiga kvaliteten på fritidsgårdarnas verksamhet (s. 125).

Källa: Sarnecki, J. (2015). Introduktion till kriminologi 2 Straff och prevention. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Mordet vid Åbrinken: rättsmedicinsk undersökning

Mordet vid Åbrinken, i Västerås år 2000, är fortfarande olöst. Så sa den rättsmedicinska undersökningen.

En 48-årig man knivdödades intill Svartån i Västerås den 6 juni år 2000. Det är ett av de fall som polisens kalla fall-grupp nu arbetar med.

Rättsmedicinsk undersökning gjordes på herr E, den då 50-årige man som senare åtalades misstänkt för knivdådet. Undersökning gjordes även på tre andra män som tillhörde sällskapet vid åbrinken. Vidare gjordes en utvidgad rättsmedicinsk obduktion av den döde 48-åringen.

Av utlåtandet beträffande herr E framgår bland annat att han haft tecken på färskt trubbigt våld mot huvud, bål, armar och ben, att skadan på det vänstra benet uppkommit av kraftigt våld, till exempel av en spark samt att övriga färska skador var av ospecifik natur och gav inte några säkra slutsatser om hur de uppkommit.

Av utlåtandet beträffande den döde 48-åringen framgår bland annat att han haft tecken på färskt trubbigt våld mot huvud, bål, armar, vänster höft, höger ben och höger fot. Han hade vidare tecken på färskt skärande våld mot bålen med skador på diafragman och hjärtat. Mannen hade 3,8 promille etanol i urinen. Alltså en mycket hög koncentration av alkohol. Stickskadans utseende talade för att knivens skarpa kant, eggen, varit riktad nedåt, att skärskadorna på högra handen hade utseende av så kallade avvärjningsskador, att skadorna mot bålen var av den typ som brukar ses vid kraftigt drag i kläderna samt att stickskadan på bålen till fullo förklarade dödsfallet.

Statens kriminaltekniska laboratorium, som undersökt den beslagtagna morakniven och herr E:s armbandsur, har som sin slutsats uttalat att det på kniven och klockan påvisats blod samt att blodet kom från 48-åringen, om man bortsåg från möjligheten att det kom från en nära släkting till honom.

Källa: DOM 2000-07-28 meddelad i Västerås (Västerås tingsrätt)

Besprutade brottslingar

Lås och larm tillhör åtgärder som generellt minskar möjligheten att begå brott. Avancemang har skett gällande slikt värn av enskilt ägande, företrädesvis boende samt fordon. Det sjunkande antalet stulna bilar sedan cirka 20 år tillbaka kan sannolikt bero på sådana förändringar. Tendensen började på 1990-talet när bilföretagen införde elektroniska lås, vilka var mycket besvärligare att öppna med våld än de tidigare mekaniska låsen. Förändringen var till viss del påtvingad av ett EU-direktiv. Detta är en variant på hur brottsligheten kan förändras med andra medel än strafflagstiftning (s. 121–122).

Metoderna för att göra dyrbara saker mindre tilltalande att stjäla har förfinats. Tidigare präntades upplysningar angående innehavaren på sakerna för att göra dessa mindre tilldragande för skurkarna samt göra det lättare för innehavaren att återfå saken och få skurken straffad (s. 122).

Nu nyttjas besprutning, ej synlig för blotta ögat, innehållande säreget DNA. DNA-markeringen fyller samma funktion som den föregående manuella markeringen. Eftersom den inte är synlig för blotta ögat vet inte brottslingen huruvida saken är markerad eller ej. Besprutning med DNA brukas även för att göra bostäder samt andra byggnader mindre tilldragande för inbrott. Vid tänkbart inbrott besprutas gärningsmannen ovetandes med DNA säreget för lokaliteten. Detta möjliggör att senare fastslå att människan har varit där. Säkra analyser om i vilken utsträckning den nya tekniken förebygger brott existerar ej ännu (s. 122).

Bostäder är värda extra beaktande gällande brottsförebyggande teknik. Studier har uppvisat att relativt basala lösningar så som funktionella låsanordningar till garage och källare kan reducera kriminaliteten väsentligt i ett grannskap. Arkitekturen i grannskap har visat sig vara betydelsefull gällande kriminaliteten (s. 122–123).

Ett besvär som kan inträffa av för ihärdigt nyttjande av teknisk brottsprevention är att det kan få till följd att det vardagliga livet blir svårare samt att konflikter mellan kollektiv växer i omfattning. Avtagande sammanhållning och större skillnader mellan människor kan med tiden leda till mer kriminalitet. På vissa ställen finns så kallade grindsamhällen, där de bättre bemedlade lever i gemenskaper avskärmade från omvärlden genom befästningar och grindar. Grindsamhällen skyddar de rika samt mynnar ut i mer segregering (s. 123).

Ytterligare ett fält där designen av omgivningen kan vara väsentlig för brottsförebyggande är transporter. Vissa teknologiska ingrepp inom samfärdseln kan reducera kriminaliteten. Exempelvis kan det gälla att komplicera tillträdet för oberättigade inom kollektivtrafiken eller kameror för att dokumentera fortkörare på vägarna (s. 123).

Allmänt sett kan teknologiska handlingar medföra att vissa klassiska kriminella gärningar minskar i antal medan det finns en risk för att brott som fortfarande begås blir våldsammare. Om tekniken inte går att övervinna kan vissa brottslingar i stället ge sig på människor för att tvinga till sig det som är värdefullt (s. 123).

I och med samhällets digitalisering blir kriminella gärningar också digitala. En akilleshäl inom digital teknik är att användarna ofta har låg kunskap inom området. De flesta människor kan förstå principen av fysiska lås medan digitala säkerhetsåtgärder är svårare att begripa. Ökade kunskaper är en viktig brottsförebyggande åtgärd (124).

Källa: Sarnecki, J. (2015). Introduktion till kriminologi 2 Straff och prevention. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.