Bakgrund: KDPI

Familjen som drabbades av brevbombsmordet på i Västerås 1991 hade kopplingar till det kurdiska partiet KDPI. Detta är KDPI.

Som undertecknad tidigare berättat har polisen i region Mitt bildat en särskild grupp för kalla fall. Brevbombsmordet på Gryta ett av de fall som nu granskas på nytt.

Maken till den mördade kvinnan var en mycket känd personlighet i den kurdiska kampen och tidigare politbyråmedlem i partiet KDPI. Han lämnade partiet 1982, men behöll kontakten med partiets ledare Ghassemlou.

KDPI1, det kurdiska demokratiska partiet i Iran, har av utomstående beskrivits som ett traditionellt nationalistiskt parti.2 Själv beskriver sig partiet som socialdemokratiskt.3

Efter andra världskriget utropade partiet en fri kurdisk republik i nordvästra Iran.4 President i republiken var Mohammed Ghazi5, far till den kvinna som dödades i Västerås. Republiken stöddes till en början av Sovjetunionen, men den blev kortlivad.

I slutet av 1940-talet hängdes presidenten på stora torget i republikens huvudstad Mahabad. Den iranska shahen låg bakom.

Många av de yngre i partiet sökte sig utomlands. Partiets nye ledare Abdul Rahman Ghassemlou bodde en period i Tjeckoslovakien och senare Frankrike.

När shahen föll 1979 hoppades KDPI:s ledare att det var möjligt att bilda en ny kurdisk republik. Ghassemlou och KDPI byggde ut den kurdiska gerillan i gränsområdet mellan Iran och Irak och skaffade sig kontakter inom oppositionsgrupperna i Iran.

Men mycket snart inledde den nya regimen en offensiv mot kurderna. Kurdiska städer intogs och gerillasoldater avrättades.

Kriget mellan Iran och Irak började 1980. KDPI ställde sig på Iraks sida mot den iranska regimen.

KDPI:s ledare Ghassemlou mördades 1989 i Wien, tillsammans med två andra kända kurder. Enligt vissa uppgifter låg den iranska regimen bakom morden.

Enligt andra uppgifter hade KDPI just nått en preliminär uppgörelse om fred med Iran och det spekulerades i att man med morden velat förhindra överenskommelsen mellan KDPI och Iran. Det kunde i så fall antingen vara irakier som låg bakom, i syfte att förhindra KDPI:s återförening med Iraks fiende Iran. Eller radikala kurder som ville förhindra uppgörelsen.6

1 Detta parti har i andra sammanhang endast kallats för KDP. Partiets namn är på engelska Democratic Party of Iranian Kurdistan och förkortas PDKI.
Fälth, Gun. ”Kvinna sprängd till döds”. Dagens Nyheter, 07 september 1990. https://arkivet.dn.se/tidning/1990-09-07/242/5.
Democratic Party of Iranian Kurdistan. ”Dr. Abdul Rahman Ghassemlou”, 01 september 2017. http://pdki.org/english/dr-abdul-rahman-ghassemlou/.

2 ”Utropade fri kurdisk stat”. Dagens Nyheter, 07 september 1990.

3 Democratic Party of Iranian Kurdistan. ”About”, 19 augusti 2017. http://pdki.org/english/about/.

4 ”Utropade fri kurdisk stat”. Dagens Nyheter, 07 september 1990.

5 Namnet kan även stavas Qazi Muhammad när det skrivs med latinska bokstäver.
Persson, Annika. ”Han är 65 år och säger att han lever på övertid”. Vestmanlands Läns Tidning, 27 februari 2016. https://www.vlt.se/artikel/han-ar-65-ar-och-sager-att-han-lever-pa-overtid.

6 ”Utropade fri kurdisk stat”. Dagens Nyheter, 07 september 1990.

Brevbombsmordet på Gryta

En 54-årig kurdisk hemspråkslärare dödades av en brevbomb i Västerås 1990. Iranska agenter tros ligga bakom dådet.

Faksimil från VLT dagen efter mordet.

Som undertecknad tidigare berättat har polisen i region Mitt bildat en särskild grupp för kalla fall. Detta är ett av de fall som nu granskas på nytt.

Torsdagen den 6 september 1990 sprängdes Efat Ghazi1, maka till en ledare i den kurdiska befrielserörelsen, till döds vid ett attentat i Västerås.2

Efat Ghazi var 54 år och arbetade som hemspråkslärare i flera skolor i Västerås. Hon kunde både persiska och kurdiska, sorani. På förmiddagen hade hon dagens sista lektion med elever i klass 2A på Stenkumlaskolan i området Råby. Sannolikt tog sedan hon bussen till Västerås centrum.

Även Efat Ghazis make var lärare. Han arbetade på förmiddagen på Carlforsska skolan men skulle undervisa igen på Skiljeboskolan klockan 12.40 och hade ingen anledning att åka hem.

Efat Ghazi skulle strax innan klockan 13 tömma brevlådan hemma vid sitt radhus på Syrénvägen i området Önsta-Gryta.

Det var då grannarna hörde en våldsam explosion och när de rusade ut för att se vad som hänt fann de Efat Ghazi liggande svårt skadad framför den förrådsvägg där brevlådan satt.

Kvinnan var vid liv då hon kom fram till centrallasarettet, men avled efter ett par timmar på grund av svåra buk- och bröstskador.

Förödelsen var stor. Delar av den vägg som brevlådorna satt på trycktes ut och vräkte omkull flera cyklar. Den asfalterade planen framför familjen Ghazis radhuslägenhet var täckt av demolerade brevlådor och söndersprängd post.

– Det var en rejäl smäll. Så jag sprang ut och tittade och då låg kvinnan nedanför brevlådorna, sa Gerhard Askblom i grannhuset till VLT.

Det var dyster stämning bland grannarna i kvarteret Kaprifolen. Chocken över att detta kunde inträffa i ett idylliskt svenskt bostadsområde stod att läsa i allas ansikten.

Scenen upplevdes som overklig. Sådant här förväntades hända i Nordirland och i Baskien, inte på Önsta-Gryta bland röda radhus med vita knutar där svenska flaggor prydde verandorna.

Avspärrningen vidgades och bil efter bil med civilklädda poliser anlände. Några började knacka dörr för att få tips om misstänkta personer som uppehållit sig vid brevlådorna.

Kriminalteknikerna sopade ihop resterna av brevlådorna och dagens post i vita plastpåsar medan grannarna tysta kurade i duggregnet. De tänkte på familjen Ghazis två döttrar, 10 och 17 år och undrade om någon tog hand om dem. Socialjouren kopplades omedelbart in för att ta hand om döttrarna.3

Efat Ghazi, som hade iranskt kurdiskt ursprung, var inte själv politiskt aktiv. Men hon var dotter till presidenten i den kortlivade kurdiska Mahabad-republiken som utropades i Iran 1946.

Polisen befarade att politiska motiv låg bakom mordet.

– Maken har varit politiskt aktiv. Och varken han eller hustrun förekommer i kriminella sammanhang. Därför är det inte sannolikt att attentatet är en uppgörelse eller hämndaktion i den undre världen, sa kriminalkommissarie Sven-Åke Karlsson till Dagens Nyheter.

Efat Ghazis make, Emir Ghazi, och de två barnen, fördes efter mordet till en hemlig adress och bevakades av polisen.4

Den mördade Efat Ghazi kom till Västerås i mitten av 1980-talet som politisk flykting. Hon hade då döttrarna med sig och kunde förenas med maken som sedan många år hade levt som flykting i Sverige. Makarna kom från samma släkt och var kusiner.5

Efat Ghazi hade kvar sitt iranska medborgarskap men hade uppehållstillstånd i Sverige sedan 1985. Både hennes och makens liv hade präglats av tragedier som följt i spåren av befrielsekampen. Hennes far, presidenten i Mahabad-republiken, avrättades tillsammans med två släktingar av shahen den 31 mars 1937.

Efat Gahzi studerade juridik i Iran och arbetade som lärare, ett arbete hon fortsatte med i Sverige.

Maken var en mycket känd personlighet i den kurdiska kampen och tidigare politbyråmedlem i partiet KDP. Han lämnade partiet 1982, men behöll kontakten med partiets ledare Ghassemlou som mördades i Wien den 13 juli 1989.

Maken var vid tidpunkten för mordet svensk medborgare och arbetade som hemspråkslärare och var vid sidan av sitt arbete fortfarande politiskt aktiv.

Som ledare för ett nytt politiskt parti, Kurdistans parti för självständighet, fortsatte han den kurdiska befrielsekampen i Sverige. Partiet hade medlemmar i Iran, Irak och Turkiet och bedrev ingen militär verksamhet.

– Vi är övertygade om att bomben var avsedd för Emir Ghazi. Hans hustru var inte politiskt aktiv. Vi tror att dådet utförts av iranska agenter, sa Hussein Kurneiad, vän till den drabbade familjen, till Dagens Nyheter.6

Bomben låg i ett brunt vadderat kuvert av den typ som postverket sålde på den här tiden. Det framgick av de pappersrester som polisen tillvaratog på platsen för explosionen.

Brevbäraren som passerade klockan 10.15 på torsdagsmorgonen har vid polisförhör sagt sig ha ett svagt minne av att han sett en försändelse av den typen i en av brevlådorna. Ingen av grannarna hade sett något misstänkt.

– Det som gör mig mest upprörd är att bomben lika gärna kunde ha dödat någon av familjens två döttrar, sa kriminalkommissarie Sven-Åke Karlsson till Dagens Nyheter.

Maken uppgav för polisen att han känt sig hotad av sitt gamla hemland Iran. Han hade också varnat sina barn för att öppna post som varit adresserad till honom.

Rikslarm gick ut vid 18-tiden. Detta innebar bland annat att gränsbevakningen skärptes.7

Ungefär två veckor senare uppgav polisen att man inte hade kommit särskilt långt i utredningen.

– Vi har väldigt litet att gå på. Det är tunt och vi hoppas på allmänhetens hjälp. Kriminalteknikerna fortsätter att jobba och dörrknackningen fortsätter. Men vi har hittills inte fått ett enda hett tips, sa rikspolisstyrelsens informationschef Leif Hallberg till Aftonbladet.8

Undertecknad kommer att återkomma till det här fallet vid senare tillfälle.

1 DN stavar förnamnet ”Efat” medan VLT skriver ”Erfat”. Det är inte ovanligt att namn från ett land med ett annat skriftspråk än det latinska stavas på olika sätt när de ska skrivas med latinska bokstäver, jämför till exempel med Libyens tidigare diktator.

2 Fälth, Gun. ”Kvinna sprängd till döds”. Dagens Nyheter, 07 september 1990. https://arkivet.dn.se/tidning/1990-09-07/242/5.

3 Jansson, Torsten. ”Politiskt mord mitt i villaidyllen”. Vestmanlands Läns Tidning, 07 september 1990.

4 Fälth, Gun. ”Kvinna sprängd till döds”. Dagens Nyheter, 07 september 1990. https://arkivet.dn.se/tidning/1990-09-07/242/5.

5 Jansson, Torsten. ”Politiskt mord mitt i villaidyllen”. Vestmanlands Läns Tidning, 07 september 1990.

6 Fälth, Gun. ”Kvinna sprängd till döds”. Dagens Nyheter, 07 september 1990. https://arkivet.dn.se/tidning/1990-09-07/242/5.

7 Westmar, Bo. ”Bomben var avsedd för maken”. Dagens Nyheter, 07 september 1990. https://arkivet.dn.se/tidning/1990-09-07/242/5.

8 Michanek, Bengt. ”Fem mord – inga spår”. Aftonbladet, 21 september 1990.

Kalla fall-grupp granskar gamla mordfall på nytt

Med hjälp av ny teknik och förhörsmetoder hoppas polisen skaka fram bevisen som saknats i ett antal gamla mordfall i bland annat Västerås.

Polisen i region Mitt har bildat en särskild grupp för kalla fall, rapporterar Sveriges Television. Gruppen bildades i början av sommaren och har till en början fått arbeta med att samla in material från de olika utredningarna.

Polisregion Mitt består av Gävleborgs län, Uppsala län och Västmanlands län och det rör sig om ett 50-tal olösta mord som ska utredas i dessa län.

Totalt är det fyra poliser som ska jobba med gamla olösta mord. Det som utredarna framför allt är på jakt efter är teknisk bevisning.

Ett av fallen som ska granskas på nytt handlar om en 51-årig man som mystiskt hittades död på stadshotellet i Västerås 2013. Fallet har kallats för Power Meet-mordet eftersom mannen och hans hustru var i Västerås på den stora bilträffen Power Meet. Rättsväsendet har dock inte ens fastslagit att det var ett mord.

Ett annat fall som ska granskas är Brevbombsmordet den 6 september 1990. När en 54-årig kurdisk hemspråkslärare stack ner handen i sin postlåda utanför radhuset i Västerås sprängdes en bomb. Kvinnan skadades allvarligt och dog senare på sjukhus.

Misstankarna riktades mot den iranska regeringen, som förföljt kvinnans släkt, där många kämpade för den kurdiska befrielserörelsen. Men teorier om andra motiv har också styrt utredningen.

Kontroversiell kriminalroman är klar

Boken ”Kattstryparen rum 419” handlar om det misstänkta Power Meet-mordet. Romanen väcker många frågor.

Som undertecknad tidigare berättat har författaren Stefan Di-Omnia skrivit en bok om det misstänkta Power Meet-mordet, där en Enköpingsföretagare hittades död på stadshotellet i Västerås 2013. Boken, där mannens änka pekas ut som mördaren, finns nu ute hos bokhandlarna, rapporterar Enköping Direkt.

Boken börjar med att skildra de två blivande makarnas uppväxter i olika Stockholmsområden och slutar med Kronofogdens utmätning av änkans tillgångar i Fjärdhundra.

Boken väcker många frågor. Att änkan har begått brottsliga handlingar finns väl dokumenterat eftersom hon har dömts för ett flertal brott. Detta är däremot inget bevis för att kvinnan har mördat sin make.

Eftersom boken är en roman kan den inte heller användas för att hitta någon lösning på gåtan med den döde Enköpingsföretagaren. Det går ju inte att utläsa exakt var författarens omfattande faktagranskningar slutar och var hans fria fantasier börjar.

Slopat regelkrångel ledde till skuggsamhälle

En rad politiska beslut har skapat det så kallade skuggsamhället, som blev synligt när Rakhmat Akilov 2017 körde in på Drottninggatan. Han jobbade som asbestsanerare i Sverige innan han blev terrorist. Detta är ämnet för en ny bok.

Den 15 oktober kommer boken ”Vi, Skuggorna” av journalisten Ellinor Torp. Det som kallas skuggsamhället innebär att Sverige har fått ett laglöst arbetsliv där människor från fattiga länder jobbar under slavliknande förhållanden. En ny typ av kriminalitet som inte myndigheterna kommer åt.

Ellinor Torp har identifierat följande kryphål som möjliggör skuggsamhället:

• Lätt att få samordningsnummer, en sorts substitut till personnummer för gästarbetare, utan arbetstillstånd.
• Lätt att få F-skattsedel. Falska egenföretagare skapas för att komma undan lagar och regler.
• ID06-kort, de id-kort som används för identifiering på arbetsplatser, lånas ut, säljs och förfalskas. Id-handlingen kopplas inte till individen på ett säkert sätt.
• Arbetsgivaravgifter behöver inte redovisas på individnivå. Svårt att upptäcka svart arbetskraft när företagen bara behöver skicka in kontrolluppgifter en gång om året.
• Sekretessbestämmelser gör att myndigheter inte kan byta information och komma åt kriminella.
• Myndigheter i Sverige har sina egna datasystem och samarbetar inte på ett effektivt sätt.
• Bolag som vinner anbud tar i sin tur in andra bolag med svart arbetskraft. Det är svårt att kontrollera hela kedjan med underentreprenörer.

Tidningen Dagens Arbete har publicerat ett utdrag ur boken.

Polisens teori: Power Meet-mordet var en hämnd

Änkan till den Enköpingsföretagare som mystiskt hittades död på stadshotellet i Västerås misstänktes under en period för att ha mördat sin make. En teori är att mordet var en hämnd för att maken friats i en ekohärva där hon dömdes till fängelse.

Som undertecknad tidigare berättat hittades en Enköpingsföretagare mystiskt död på Stadshotellet i Västerås 2013. När änkan var misstänkt för att ha mördat sin make ska en av polisens teorier ha varit att änkan mördat maken som hämnd för att han friats och hon dömts till fängelse i en tidigare ekohärva.

Frun släpptes ut från anstalten med fotboja i april 2013. Hon blev villkorligt frigiven den 2 juli, alltså fem dagar innan hennes make hittades död.1

Fängelsetiden var påföljden av en dom i juni 2010. Frun dömdes då till fängelse i ett år och sex månader för grov oredlighet mot borgenärer, grovt bokföringsbrott, grovt bedrägeri och grovt skattebrott. Brotten hade kopplingar till makens åkeriverksamhet som hade drivits under två olika bolag.

Grov oredlighet mot borgenärer handlade om att makarnas första åkeribolag, genom ett avtal den 31 januari 2004, överlät sex lastbilar till makarnas andra åkeribolag. Det andra bolaget betalade inget till det första för lastbilarna. Det första bolaget försattes sedan i konkurs på egen begäran den 26 augusti 2004.

Grovt bokföringsbrott handlade om att det andra åkeribolaget saknade bokföring. Det hade med andra ord inte förekommit någon bokföring alls.

Grovt bedrägeri handlade om att makarnas första åkeribolag belånat fakturor hos Swedish Factoring AB för betydande belopp. Det rörde sig om fem fakturor, ställda till återvinningsföretaget Ragn-Sells AB. Det sammanlagda fakturabeloppet uppgick till 1 617 750 kronor. Men fakturorna motsvarade inte några verkliga affärshändelser. De var alltså falska.

Grovt skattebrott handlade om att makarnas första åkeribolag lämnat en felaktig och bristfällig bokföring vilket inneburit en fara för att skatt undandragits det allmänna.

Makarna drev de två åkeribolagen tillsammans och båda två åtalades misstänkta för brotten. Tingsrätten ansåg dock att det var frun som skötte företagens ekonomi och att maken därför inte hade något ansvar för brotten. Därför friades alltså maken medan frun dömdes.2

1 Hellberg, Magnus. ”Heléne misstänktes för strypmordet under Power Meet”. Expressen, 07 juni 2016. https://www.expressen.se/nyheter/hon-misstanktes-for-mord-pa-power-meet/.

2 DOM 2010-06-14 meddelad i Uppsala (Uppsala tingsrätt 0614 2010).

Författare till bok om ”Power Meet-mordet” misshandlades

Författaren Stefan Di-Omnia har skrivit en bok om det misstänkta Power Meet-mordet. Han blev nyligen misshandlad och kopplar händelsen till den kommande boken.
– Man vill inte att den ska komma ut, säger han.

Söndagen den 22 september blev Stefan Di-Omnia överfallen vid sin bostad i Norrköping, rapporterar Enköping Direkt och VLT.

Författaren Stefan Di-Omnia har skrivit en bok om det misstänkta Power Meet-mordet, som ges ut nu i höst. Boken är en roman där namnen på de inblandade är påhittade. Samtidigt har Stefan Di-Omnia under sex års tid ägnat sig åt efterforskningar för att försöka få fram så mycket fakta som möjligt i fallet.

Enligt VLT rubriceras överfallet mot Stefan Di-Omnia som grov misshandel. Stefan Di-Omnia är själv säker på att överfallet har att göra med den kommande bokutgivningen.
– Jag har inga andra fiender, säger han till Enköping Direkt.