Samlade fragment ur ett spretigt liv

”Samlade fragment ur ett spretigt liv” (ISBN 978-91-7126-596-8) är en självbiografisk bok av Lasse Åberg utgiven i år 2023.

Museal. Foto: Erik Hjärtberg

Lasse Åberg bor i Bålsta. På tidigt 1960-tal erbjöd ”en släktings släkting” Lasse Åberg och hans fru Inger att köpa en sommarstuga i Bålsta. Det var 60 kvadratmeter i en uppstyckad handelsträdgård med fem minuter till Mälaren. Hus och tomt kostade 57 000 kronor. Ett ockerpris tyckte de men slog till.

Lasse Åberg är känd och omtyckt av de flesta, dock inte alla. För några år sedan fick han uppdraget att dekorera en vägg på vårdcentralen i Bålsta. Omdömet han fick av en vaktmästare var: ”Vad är det där för skit, förstör du väggen.”

Lasse Åberg är kanske allra mest känd och omtyckt för sin film ”Sällskapsresan”. Men även där finns det avvikande åsikter. Kulturpersonligheten Jörn Donner menade att filmen var ”gjord av en person med en sexårings intelligens för en publik med en fyraårings intelligens.”

Lasse Åberg har sedan barndomen haft ett stort intresse av tecknade serier och senare samlat på serieinfluerad konst. På 1980-talet lärde han känna journalisten och tecknaren Sture Hegerfors som samlat på sig kända serieoriginal. Tillsammans anordnade de utställningen ”Seriekopplingar” som nu är basen i samlingen på Åbergs museum i Bålsta.

En annan viktig del i Åbergs museum är samlingen av Disney-figurer. Den utgjorde utställningen på det första Åbergs museum som invigdes på Liseberg i Göteborg 1992. Men i början av 2000-talet hittade Lasse Åberg och hans fru en gammal ladugård i Bålsta som blev det nuvarande Åbergs museum vilket öppnade 2002.

Lasse Åberg tillhör de män som är besatta av yta i alla andra sammanhang men samtidigt säger sig strunta i hur de själva klär sig.

När han arbetar med kläder i sina filmer lägger han dock mycket möda på att rollfigurerna har rätt kläder. Han är också stolt över att ”hipsters” börjat klä sig som Sällskapsresans Stig-Helmer: gubbkeps, trenchcoat samt stickad kofta över skjorta och slips. Själv klär sig Lasse Åberg ofta i en sådan där modern täckväst med valkar.

Enligt boken bryr sig inte heller Stig-Helmer så mycket om kläder. Varför kan då inte Lasse Åberg klä sig lite mer som Stig-Helmer?

Noveller

Boken ”Noveller” är utgiven på Bonniers förlag 1963 och innehåller noveller av Jan Fridegård. De korta berättelserna utspelar sig, som så ofta, bland vanligt folk på landsbygden. Jan Fridegård är fyndig, ofta rolig, och står på den lilla människans sida.

Ur bruksortens bibliotek. Foto: Erik Hjärtberg

Ett exempel är berättelsen ”Yxskaftet” som handlar om en snickare som nyligen har dött. Den döde ska ha haft alla sina besparingar i kontanter. Men var finns pengarna? Bohaget auktioneras ut. Kanske finns en storvinst att hitta där? Det visar sig att pengarna har gömts på ett ställe där bara en enkel man kan hitta dem.

Jan Fridegård skildrar det enkla livet med ett enkelt men storslaget språk. Som här ur ”Kattresan”.

”Det luktade kattpiss från de solvarma timmerväggarna vid trappan och kalla, gula ögonspringor följde honom misstänksamt från snår och vrår. Täppan var igenväxt och bland vildvuxna potatisblast stod gula ringblommor, svartnade solrosor och höga tistlar. På brunnsstigen låg det fullt av nedfallna, röda äpplen. En stilla höstdag med starka färger och en bottenlös, blå himmel.”

Utöver novellerna innehåller boken även en stilöversikt, analyser av Jan Fridegårds språk skrivna av Arne Häggqvist.

”Kontrast och överraskningseffekterna i Fridegårds prosa är också sällan underordnade någon komposition enligt stegringens princip. Skildringssättet kan därför i stort betecknas som episkt lyriskt med anekdotiska inslag, ej dramatiskt.”

Arne Häggqvist har även skrivit arbetsuppgifter för den som vill ha hjälp med struktur i sin textanalys.

I ständig rörelse

Boken ”I ständig rörelse: Den socialdemokratiska rörelsen inom Enköpings kommun 1901–2016” (ISBN 978-91-639-1766-0) är utgiven 2016 och sammanställd av bland andra Mats O Karlsson.

Recensionsexemplar? Foto: Erik Hjärtberg
Hittad på redaktionen. Foto: Erik Hjärtberg

Enköpings kommun innehåller mycket landsbygd. På landet var många bönder och bönderna har traditionellt röstat på Centern. Men det som inte alla tänker på är att det också funnits pigor och drängar, lantarbetare, vilka engagerade sig i arbetarrörelsen. Dessa kunde ibland åstadkomma mycket med små medel. Folkets hus i Altuna byggdes sommaren 1923 av Altuna arbetarekommun som då hade nio medlemmar.

Med mekaniseringen av jordbruket minskade antalet lantarbetare medan antalet industriarbetare ökade i företag som Bahco.

Tidningen Enköpings Nyheter startades 1925 som en partipolitiskt oberoende tidning. Samma år fick Jan Fridegård sin första dikt ”Röster” publicerad i tidningen. På grund av tidningens dåliga ekonomi fick Jan Fridegård inget betalt. Han ska trots det ha varit så glad att han gick i veckor med tidningen i fickan.

Enköpings Nyheter köptes av de lokala Socialdemokraterna 1928. Emellertid räckte inte prenumeranterna och annonsörerna till för att få ekonomin att gå ihop. Det sista numret kom 1931.

Efter andra världskriget och ända in på 1980-talet genomsyrade Socialdemokraterna hela det svenska samhället. Det fanns socialdemokratiska föreningar på skolor, arbetsplatser och i bostadsområden. Så var det också i Enköping. Den allmänna radikaliseringen av ungdomar kring 1968 tog sig uttryck i SSU-klubben SSU Facket. SSU Facket var en klubb för arbetande ungdomar och intog en tydlig vänsterprofil.

Socialdemokraterna dominerade däremot inte kommunpolitiken i Enköping. Mellan 1970 och 1995 hade Enköpings kommun borgerlig majoritet.

Flera socialdemokrater i Enköping har ändå blivit rikskändisar. Boken tar upp att Pastor Spak lämnade socialdemokratin 1917 för att gå in i Socialdemokratiska Vänsterpartiet och senare Sveriges Kommunistiska Parti. Pastor Spak är dock fortfarande populär bland Enköpings socialdemokrater, så att säga på gamla meriter.

Den största kändisen i sammanhanget är förstås Anna Lindh, Grillbyflickan som blev Sveriges utrikesminister och sedan mördades. Hennes politiska engagemang har spårats ända tillbaka till barndomen. Anna Lindh recenserade som tolvåring Sven Wernströms ”De hemligas ö” i skoltidningen. Där drog hon paralleller till världsproblem med vapenhandel och osämja och uppmanar läsarna till att tänka efter; vem gjorde fel?

Alla kanske inte känner till ”De hemligas ö” som är en sorts marxistisk version av ”Flugornas herre”. Boken blev senare både en tecknad serie och en tv-serie.

Magasinerad. Foto: Erik Hjärtberg

Varför jag skriver

I boken ”Jan Fridegård” från 1949 skriver tre personer, inklusive Jan Fridegård själv, om Jan Fridegårds skrivande.

Utan filter. Foto: Erik Hjärtberg

Artur Lundkvist tar upp de ämnen som Jan Fridegård skriver om och ur vilka aspekter. Exempelvis hur den kristna uppväxten påverkar synen på sexualitet, trots att Jan Fridegård vill stå fri från kyrkan och den officiella kristendomen. Hans romanfigurer är sexuellt utlevande, men skäms också ofta för det.

Lars Forsell inriktar sig på det rent språkliga och retoriska i Jan Fridegårds texter.
”Enkelheten är den fridegårdska formens främsta kännemärke – den finns såväl i dispositionen, helheten som i det enskilda stilgreppet.”

Jan Fridegård själv berättar om drivkrafterna i skrivandet. Dessa består bland annat av ”ett inre tvång” till att dela med sig av sina erfarenheter för att stödja människor i liknande situationer.

Jan Fridegård skriver delvis, men inte helt, självbiografiskt. Han ger här exempel på vad som var verkligheten  och vad som ändrats. Han har inte ”slagit ihjäl så många människor” men har varit både strejkande lantarbetare och soldat.

Jan Fridegård har samma förklaring som Stephen King senare skulle ha till varför det förekommer fula ord och svordomar i böckerna.

”Jag har inte velat förfalska mina människor. Om nu en snickare eller vem som helst slår sig på tummen med hammarn så måste jag skriva vad han säger om jag vill ge en sann bild av honom.”

Offerrök

”Offerrök” är den sista delen i Jan Fridegårds vikingatrilogi. Efter att i den föregående boken, ”Gryningsfolket”, ha lett ett träluppror har huvudpersonen Holme nu ett pris på sitt huvud. Holme lever gömd i skogen men söker upp kungen för ett möte. Kungen blir imponerad av att en träl kan vara så klok som Holme. Holme och hans familj får leva på kungens mark och Holme får jobba som kungens smed.

Välläst. Offerrök. Foto: Erik Hjärtberg
Välläst. Offerrök. Foto: Erik Hjärtberg

I den första boken ”Trägudars land” rymmer trälarna Holme och Ausi från en gård tillsammans med sitt gemensamma spädbarn. Barnet har nu vuxit upp till en ung kvinna, Tora. Svein, som är sonen i familjen som ägde gården, inleder nu en kärleksrelation med Tora. Men med tiden skärps klassmotsättningarna och det blir till slut en kamp på liv och död.

”Vi är världsbäst på skiftnycklar”

Hett ämne. Foto: Erik Hjärtberg

”Vi är världsbäst på skiftnycklar” (ISBN: 9789186145002) är en bok av Cecilia Bygdell och Lennart Engström utgiven av Upplandsmuseet.

Mannen som uppfann skiftnyckeln var Johan Petter Johansson, 1853–1943. Han arbetade bland annat på företaget Munktells i Eskilstuna innan han 1886 startade en egen verkstad i Enköping.

JP Johansson gjorde flera uppfinningar. De två mest kända är rörtången och skiftnyckeln. Han lät även tillverka produkter som han inte själv uppfunnit. En betydande produkt var fläktar.

JP Johansson sålde 1916 sina verkstäder till affärsmannen Berndt August Hjorth vars initialer bildade företagsnamnet Bahco. Under årtionden var en stor del av Enköpings befolkning anställda i företaget.

Företaget hette 1999 Bahco Sandvik när det köptes av det amerikanska bolaget Snap-On Incorporated. De amerikanska ägarna meddelade 2006 att produktionen i Enköping skulle flytta till Spanien och verksamheten i Enköping avvecklades bit för bit.

Efter beskedet om nedläggning tillverkade några av de anställda en begravningskrans. De hängde den på den stora staty av skiftnyckeln som står i en av Enköpings korsningar.

Lars Hård

Döm inte boken efter omslaget. Foto: Erik Hjärtberg

”Lars Hård” är en av Jan Fridegårds mer eller mindre självbiografiska romaner. Boken utgavs för första gången 1935 men är på sätt och vis inte helt olik Ulf Lundells ”Jack” som utkom ungefär 40 år senare.

Lars Hård är, precis som Jack, en ung man som vill gå sin egen väg och är kritisk mot etablissemanget. Han har också, i likhet med Ulf Lundells romanfigur, lätt för att attrahera kvinnor och har många tillfälliga förhållanden. Den stora skillnaden är att Lars Hård lever i ett betydligt fattigare och mer auktoritärt Sverige. Lars Hårds problem med auktoriteter gör att han först tvingas till en sorts arbetsläger och senare till ett fängelsestraff på Långholmen.

Lars Hård växer upp i en fattig statarfamilj men det finns böcker i föräldrahemmet. Politik eller religion kan skapa mening i tillvaron och göra att en människa ser sig som en del av en större gemenskap. För Lars Hårds far är det naturvetenskapen som har den rollen.

Du borde läsa ”Världsrymdens under”, sade far smått förargad. Om du är rädd om den. Där kan du se hur det mesta ligger till. Så kan du få en riktigare uppfattning om dina dimensioner jämförda med världsalltets. Det fandes en gång ett slags landkrokedyl som var femhundra gånger större än du. Den åt trädtoppar. Vad betyder du och jäntan, ladan, gubbarna och jag med förresten? Inte mer än en flugskit.

Gryningsfolket

Gyllene. Foto: Erik Hjärtberg

”Gryningsfolket” är andra delen i Jan Fridegårds vikingatrilogi. Författaren tar det inte för givet att läsaren, år 1944, självklart har tillgång till föregångaren ”Trägudars land” och inleder därför med en kort resumé. Jan Fridegård fastslår där att den stad där de förrymda trälarna Holme och Ausi bosätter sig är Birka.

I staden finns vid den här tidpunkten både en kristen kyrka och ett asatempel som konkurrerar om befolkningens tro. Trälen Holme tror varken på asagudarna, som är den härskande klassens religion, eller på Kristus som framstår som svag och otydlig.

Den kristna kyrkan har anknytning till de utländska köpmännen. Det blir missväxt och svält i landet samtidigt som de kristnas sädesmagasin ständigt fylls på av leveranser från utlandet. Holme går därför i främsta ledet när de utsvultna människorna en dag stormar kyrkan.

Vad får du för skolpengarna?

Skolbok. Foto: Erik Hjärtberg

Johan Enfeldt är social­demokrat och vice ordförande i utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden i Enköpings kommun. Utanför sina kommunpolitiska uppdrag arbetar Johan Enfeldt som utredare i välfärdsfrågor på den fackliga organisationen LO. Han har intresserat sig för skolfrågor så mycket att han skrivit en bok i ämnet: ”Vad får du för skolpengarna?” (ISBN: 9789174450149) utgiven 2022.

Boken är en genomgång av de problem som Johan Enfeldt ser med det svenska skolsystemet. Han har till exempel nyligen intervjuats i Mitt i Enköping om betygsinflation.

Ett annat problem, enligt Johan Enfeldt, är att bristen på insyn i fristående skolor innebär att skattebetalarna inte kan få reda på vad skolpengen används till. Det går överhuvudtaget inte att veta om pengarna används i deras egen kommun. Det finns inget som hindrar ett skolföretag med skolor i flera kommuner, eller till och med flera länder, att flytta runt pengarna efter behag.

Någon som har märkt av och försökt hantera problemet är Roger Haddad, Liberalerna. Roger Haddad var 2013 kommunalråd i Västerås och drev igenom en extra satsning på lärarlöner. Han insåg ganska snart att det inte var möjligt att kontrollera om de extra pengarna verkligen användes till högre löner i de många fristående skolorna i kommunen.

Roger Haddad oroade sig för att skolorna skulle kunna ha tagit de extra pengarna från skattebetalarna i Västerås och använt dem i andra kommuner. Han föreslog en lagändring som skulle garantera att skolpengen stannade i kommunen. Roger Haddad fick inte med sig Liberalerna på förslaget och drev inte frågan när han sedan blev riksdagsledamot.

Om offentlighetsprincipen hade gällt för friskolor skulle Roger Haddad ha kunnat kontrollera hur pengarna hade använts. Friskolorna hade fortfarande kunnat flytta pengarna till andra kommuner men skattebetalarna i Västerås hade i alla fall fått veta det.

Johan Enfeldt har för övrigt själv en bakgrund inom Liberalerna innan han blev social­demokrat.

Varmt lyckönskad

Dagens nej: Nordiska Medier, Hem & Hyra och Sveriges Television

Hej!

Stort tack för ditt intresse för tjänsten som reporter hos Nordiske Medier. Vi har gått igenom din ansökan men tyvärr valt att gå vidare med andra kandidater i detta skede.

Vi önskar dig varmt lycka till med ditt fortsatta jobbsökande!

Bästa hälsningar Caroline Swartling

Vänlig hälsning – Best regards

**

Hej Erik!

Tack för din ansökan till vikariatet på Hem & Hyras riksredaktion. Tjänsten är nu tillsatt av annan sökande, men stort tack för ditt intresse!

Vänliga hälsningar

**

Hej igen Erik ,

Vi vill börja med att säga hur glada vi är för att Du vill vara med och bidra till att göra SVT ännu bättre. Du ska veta att vi värdesätter din tid och ditt engagemang och är väldigt tacksamma för din ansökan.

Vi har nu gått igenom ansökningarna och just den här gången har vi valt att gå vidare med andra kandidater till tjänsten som Researcher till Morgonstudion, tillsvidareanställning  till SVT.

Vår grundsyn på SVT är att alla har talang och vi uppskattar att du vill vara med och påverka vår väg framåt. Vi hoppas att du vill söka andra jobb hos oss längre fram, titta in på vår karriärsida och håll dig uppdaterad.

Vi vill även tipsa om att du kan skapa ett konto i vår kandidatportal – här kan du bland annat slå på aviseringar och få ett mejl såfort det dyker upp ett ledigt jobb inom ditt intresseområde. Det gör du här.

Hoppas vi hörs snart igen!

Med vänlig hälsning