Min nya bok ”Våldets Västerås” handlar om tre omdiskuterade dödsfall i Västerås. Förutom som vanlig pappersbok finns den nu som e-bok.
E-boken är utgiven av Books On Demand och kan beställas från flera nätbokhandlar. E-boken finns även att ”låna” på flera bibliotek.
Journalister kan beställa kostnadsfria recensionsexemplar av e-boken på press@bod.se.
Iranska agenter misstänks ha mördat den kurdiska hemspråksläraren Efat Ghazi med en bomb i ett vanligt svenskt radhusområde.
Under 18 år utreddes mordet på den tidigare politikern och facklige ledaren Pär Axelsson innan det visade sig att det inte var ett mord.
Efter att en Enköpingsföretagare mystiskt hittats död på stadshotellet under den stora bilträffen Power Meet har rättsväsendet inte kunnat avgöra om det var mord eller självmord.
Detta är tre omdiskuterade dödsfall i Västerås. Den här boken skildrar dessa händelser i tre reportage och går igenom bakgrunderna, händelseförloppen och de polisiära efterspelen.
Bland pusselbitarna i Västerås lokala kriminalfall finns allt från internationella politiska konflikter till småfifflande företagare och vanliga relationsproblem.
Erik Hjärtberg, född 1978, är journalist boende i Västerås. Han har tidigare skrivit böckerna ”Ryanair på svenska” och ”Chefens härskarteknik”.
Boken kan än så länge köpas från Publit och från Bokus. Snart kommer den även att finnas i fler nätbokhandlar.
Det olösta mordet på Pär Axelsson i Västerås 2002 visade sig inte vara något mord. Nu skildras fallet i podden Olösta mord.
Senaste avsnittet av podden Olösta mord med Dan Hörning skildrar det som kallats politikermordet i Västerås 2002. Under arbetet med avsnittet visade det sig dock att det inte var något mord utan ett sjukdomsfall.
Olösta mord har tidigare även haft ett avsnitt om Brevbombsmordet i Västerås 1990.
Polisens kalla fall-grupp har nu kommit fram till att politikern Pär Axelsson dog en naturlig död och inte blev mördad. Därmed är fallet löst.
I 18 år har det misstänkta politikermordet varit ett mysterium. Men nu har polisens Kalla fall-grupp löst gåtan, rapporterar VLT.
Polisen är dock förtegen om vad det var som tog livet av det före detta landstingsrådet.
– Obduktionsutlåtandet går vi inte ut med. Däremot kan vi konstatera att Pär Axelsson dog en naturlig död och att han inte blev mördad, säger Ove Dahlberg till VLT.
Polisen Petra Blomqvist Wikström förklarar att en ny skrivelse med Kalla fall-gruppens slutsats skickats till Socialstyrelsens rättsliga råd och att svaret från rättsliga rådet kom under senvåren. Fallet utreddes av Kalla fall-gruppen under ett par månader i höstas.
– Anledningen till att granskning nått ett resultat är den välgjorda utredning som polisen i Västmanland utförde när gärningen var färsk. I och med att ärendet nu anses polisiärt utrett är det också stängt och lagt till handlingarna, säger Petra Blomqvist Wikström till VLT.
Kalla fall gruppen i polisregion Mitt granskar olösta mord. Projektet fortsätter ett år till med en ny chef.
Kalla fall-gruppen i polisregion Mitt var från början ett årslångt projekt som löpte ut den 31 maj i år.1 Nu står det klart att verksamheten fortsätter ett år till. Däremot kommer poliserna som arbetar med de olösta morden att bytas ut.
– För egen del så återgår jag till min ordinarie verksamhet från och med nu, säger kriminalkommissarie Ove Dahlberg som arbetat med Kalla fall-gruppen under den gångna perioden.
Ove Dahlbergs ordinarie verksamhet är att han är spaningsledare i PUG-gruppen, som utreder grova brott i hela polisregion Mitt, vilket alltså innefattar Gävleborgs län, Uppsala län och Västmanlands län.2
Ove Dahlberg berättar också att en ny chef har rekryterats för den nya kalla fall-gruppen. Men han vet inte om det formellt sett har beslutats och vill därför inte berätta vem det är.
Till en början bestod arbetet i polisens kalla fall-grupp till stor del av att föra in allt material i polisens nya, digitala system. De äldsta ärendena är inte digitaliserade alls så då handlar det om att på olika sätt mata in uppgifterna i polisens system så att de blir sökbara. Detta arbete pågår fortfarande.
– Man är ju van vid att sitta vid en skärm och läsa, eller att printa ut det och läsa. Men nu får man sitta och bläddra i de här böckerna och katalogerna från pärm till pärm i stället. Då är ju ingenting sökbart. Det är bara att sitta och anteckna och läsa. Så det är ju ett gigantiskt arbete egentligen. Men det är skoj, säger Ove Dahlberg.
Vidare har gruppen drivit ett antal ärenden. Ett ärende kunde avslutas eftersom de tänkbara gärningsmännen vid brottstillfället var för unga för att kunna straffas. Andra ärenden har polisen undersökt hur de kan drivas vidare.
– Det känns inte som att vi har suttit med fötterna på skrivbordskanten och vilat oss under det här året, säger Ove Dahlberg.
Brevbombsmordet 1990 är ett av de fall som Ove Dahlberg har gått igenom. Den kurdiska kvinnan Efat Ghazi dog av en bomb i en brevlåda. Polisen har tidigare utrett brevbombsmordet utifrån två olika scenarion.
Det ena scenariot är att bomben var avsedd för Efat Ghazis make. Det andra scenariot är att bomben faktiskt var avsedd för Efat Ghazi.
Ove Dahlberg säger att det finns ett tredje alternativ som inte har utretts. Han menar att det skulle kunna vara så att Efat Ghazi själv lagt ner bomben i brevlådan och då råkat utlösa den av misstag.
– Det är inte så sannolikt, det tror inte jag, i och för sig. Men det är i vart fall något man kan titta på också, säger Ove Dahlberg.
Detta tredje alternativ blir alltså ytterligare något som kalla fall-gruppen får ha med i den fortsätta utredningen av det svårlösta brevbombsmordet.
Ove Dahlberg bekräftar att kalla fall-gruppen även har hand om det så kallade politikermordet på Pär Axelsson 2002. Han vill dock inte kommentera det fallet för tillfället.
– Jag har läst ärendet i och för sig. Men jag vet inte riktigt vad vi har kommit fram till där. Jag har inte det i skallen just nu. Så det får jag passa på, säger han.
Ett ärende som kalla fall-gruppen däremot inte har hand om3 är det så kallade ”Power Meet-mordet” på stadshotellet i Västerås 2013. Polisutredningen lades ner 2013 av åklagare Karolin Hellsberg. Därför har ingen polis arbetat med fallet sedan dess. Åtminstone inte officiellt.
– Det är nog ingen nu längre, eftersom ärendet är avslutat och stängt. Brott kan ej styrkas. Det beror ju på vad rättsläkaren har sagt, säger Ove Dahlberg.
Ove Dahlberg känner däremot till även det fallet genom mediernas rapportering. Nyligen tog tv-programmet ”Efterlyst” upp det och rapporterade även om misshandeln av författaren Stefan Di-Omnia, som skrivit om fallet.4
– Med ny information kan man kanske öppna upp det. Men då gäller det också att det är information som har bäring. Att han har fått på skallen nere i sitt bilgarage är ju sannolikt ett faktum. Men hänger det ihop med det här? Det vet man ju inte. Att han tror det förstår jag. Men det ska ju också bevisas, säger Ove Dahlberg.5
1 Slagbrand, Håkan. ”14 ouppklarade mord i länet – nya specialgruppen ska fånga mördarna”. Vestmanlands Läns Tidning, 26 januari 2020. https://www.vlt.se/artikel/14-ouppklarade-mord-i-lanet-nya-specialgruppen-ska-fanga-mordarna.
2 polisen.se. ”Organisation | Polismyndigheten”. Åtkomstdatum 04 juni 2020. https://polisen.se/link/ec5b1946b2754abcb91fde56156f2587.
3 Flera journalister, inklusive undertecknad, har tidigare felaktigt rapporterat att kalla fall-gruppen arbetar med det fallet. Se till exempel:
Slagbrand, Håkan. ”14 ouppklarade mord i länet – nya specialgruppen ska fånga mördarna”. Vestmanlands Läns Tidning, 26 januari 2020. https://www.vlt.se/artikel/14-ouppklarade-mord-i-lanet-nya-specialgruppen-ska-fanga-mordarna.
4 ”Efterlyst”. Efterlyst. TV3, 21 maj 2020. https://viafree.se/program/crime/efterlyst/sasong-55.
5 Dahlberg, Ove. Telefonintervju om kalla fall-gruppen i region Mitt, 01 juni 2020.
Det finns mellan 650 och 700 olösta mord som begåtts i Sverige efter 1985. Sannolikheten att ett mord klaras upp långt efter att det begåtts är liten, men det är inte omöjligt. Det berättar kriminologerna Mikael Rying och Sven Granath.
Preskriptionstiden för mord och dråp togs bort 2010. Tidigare var preskriptionstiden 25 år. Detta innebär att utredningar av mord och dråp som har skett efter den 1 juli 1985 aldrig läggs ner. Dessa utredningar är fortfarande öppna och kan komma att klaras upp om ny information kommer in till polisen.1
Regeringen motiverade avskaffandet av preskriptionstiden med att det fanns ett ”starkt allmänintresse” av att grova brottslingar inte förblev ostraffade samt att det numera finns större möjligheter att utreda gamla brott, bland annat genom tillkomsten av den nya DNA-tekniken. Ändringen av preskriptionsregeln kom således även att aktualisera behovet av att göra en inventering av de mord och dråp som inte har klarats upp. Enkelt uttryckt att beräkna antalet ouppklarade fall av dödligt våld som polisen har på lager.
Av det skälet beslutade därför rikspolischefen i juni 2010 att ge dåvarande professorn vid Rikspolisstyrelsen, Leif GW Persson, i uppdrag att genomföra en sammanställning av samtliga ouppklarade och icke preskriberade våldsbrott med dödlig utgång och i samband med denna kartläggning försöka klargöra i vilka enskilda utredningar det kan bedömas som juridiskt möjligt och praktiskt meningsfullt att vidta ytterligare utredningsåtgärder samt slutligen också ge förslag till hur ett sådant arbete bäst bör organiseras.
Kriminologen Mikael Rying hjälpte till med uppdraget.2 Mikael Rying arbetar i skrivande stund på polisens nationella operativa avdelning, Noa. Han berättar på telefon att det i skrivande stund finns någonstans mellan 650 och 700 olösta mord. Anledningen till att antalet är så osäkert beror på att polisens register under 1980-talet inte var så väl utvecklade. Det har gått att få fram hur många fall av dödligt våld som har anmälts men inte hur många av dessa som sedan klarats upp. Från 1990 är underlaget bättre och Mikael Rying har själv gått igenom alla mord överhuvudtaget det året och framåt. Han berättar att det år få fall som klaras upp långt efter att de begåtts.
– Det är inte jättemånga, säger han.
Rent statistiskt är utsikterna att klara upp ett fall av dödligt våld mycket små efter en månad. Om man hårdrar sambandet minskar chanserna egentligen redan efter en vecka.3
En annan svensk kriminolog som har studerat olösta mord i Sverige är Sven Granath, som nu arbetar hos polisen i region Stockholm. Sven Granath berättar att det inte finns någon allmänt vedertagen definition av kalla fall och att statistiken är bristfälligt.
– Om man har en ganska bred definition av kalla fall, så skulle jag säga att man har ett fall om året som klaras upp. Där man hittar gärningspersonen mer än ett år efter att man fått kännedom om brottet, säger Sven Granath.4
Att få fall klaras upp innebär naturligtvis inte att det måste vara så i det enskilda fallet. Dessutom finns det faktorer som kan öka chanserna till att ett fall klaras upp. Ett exempel är att man säkrat avgörande teknisk bevisning, som till exempel dna, som vid ett senare tillfälle kan knytas till gärningsmannen.5
Ett mycket känt exempel på ett mord som klarats upp långt efter att det begåtts är fallet med Pernilla Hellgren i Falu kommun år 2000. Mordet klarades upp först när tioåriga Engla Juncosa Höglunds mördare Anders Eklund, 2008, ställd inför dna-fynd, även erkände mordet på Pernilla Hellgren.6
– Det är ju ett sådant fall som klarades upp genom att man hittade honom i ett annat mord sedan, säger Sven Granath.
Detta fall ledde också till kritik mot hur polisen arbetade med mordutredningar och till ett förändrat arbetssätt.7
Utöver ny teknik kan en lösning i kalla fall vara att eventuella vittnen som tidigare inte har vågat berättat vad de vet numera kanske kan göra det eller att gamla personliga lojaliteter har upphört att verka.8
Varken Mikael Rying eller Sven Granath vill uttala sig om enskilda fall men berättar gärna om mord generellt. Politikermordet 2002 och ”Power Meet-mordet” 2013 är relativt ovanliga eftersom det är män som misstänks ha blivit strypta.
– Ungefär 20 procent av alla som mördas, mördas genom strypning eller kvävning. Och jag kan väl säga att det har legat på den nivå så länge jag kan minnas i alla fall. Det är huvudsakligen kvinnor som stryps av sina män eller någon de har en nära relation med. Det kan också hända att dom mördas av ett vuxet barn. Det är starkt förknippat till män som mördar kvinnor oavsett om det är en nära relation eller om det är sexualmord, till exempel, på allmän plats, säger Mikael Rying.
Sven Granath berättar att det i den typen av fall kan vara svårt att avgöra om det rör sig om ett mord, ett självmord eller en olycka. Men generellt är andelen uppklarade fall högre bland strypningar än i andra typer av mord.
– Det hänger ihop med att offer och gärningsperson är i fysisk kontakt med varandra. Oftast har man en ganska nära relation, för att få tillfället till det hela. Det kräver kanske också ett personligt raseri mot den som drabbas. Och finns det en nära koppling då är det också en större chans att brottet klaras upp, säger Sven Granath.
Mord genom sprängningar, så som brevbombsmordet 1990, kan beskrivas som motsatsen och är därför svårare att utreda.
– Där har du ju verkligen ingen fysisk kontakt mellan gärningsperson och offer. Man behöver inte ens vara på plats. Så där är uppklarningen väldigt låg. Men tack och lov är det ovanligt, säger Sven Granath.
1 polisen.se. ”Kalla fall | Polismyndigheten”. Åtkomstdatum 14 maj 2020. https://polisen.se/link/b673621c0e0b45a18719f6c5f4f7965b.
2 ”Kalla fall – om polisens uppklaring av dödligt våld”. Rikspolisstyrelsen, 2012.
3 ”Kalla fall – om polisens uppklaring av dödligt våld”. Rikspolisstyrelsen, 2012.
4 Granath, Sven. Telefonintervju om kalla fall, 25 maj 2020.
5 ”Kalla fall – om polisens uppklaring av dödligt våld”. Rikspolisstyrelsen, 2012.
6 Bengtsson, Tomas, och Kjell Rynhag. ”Mordutredningar ska förbättras”. Dagens Nyheter, 04 februari 2010. https://www.dn.se/nyheter/sverige/mordutredningar-ska-forbattras/.
7 Bengtsson, Tomas, och Kjell Rynhag. ”Mordutredningar ska förbättras”. Dagens Nyheter, 04 februari 2010. https://www.dn.se/nyheter/sverige/mordutredningar-ska-forbattras/.
8 ”Kalla fall – om polisens uppklaring av dödligt våld”. Rikspolisstyrelsen, 2012.
Sommaren 2002 hittades den pensionerade politikern Pär Axelsson död i sin bostad i Västerås. De som arbetat med fallet är inte överens om det var ett mord eller ett sjukdomsfall. Leif GW Persson har givetvis en uppfattning i frågan.
Preskriptionstiden för mord och dråp togs bort 2010. Tidigare var preskriptionstiden 25 år. Detta innebär att utredningar av mord och dråp som har skett efter den 1 juli 1985 aldrig läggs ner. Dessa utredningar är fortfarande öppna och kan komma att klaras upp om ny information kommer in till polisen.1
I samband med att preskriptionstiden togs bort inrättades en särskild riksomfattande mordgrupp under ledning av den kände kriminologiprofessorn Leif GW Persson, som tittade närmare på de olösta mordfallen.2 Tillsammans med sin kollega Mikael Rying gick Leif GW Persson igenom alla ouppklarade mord mellan 1985 och 2010. Bland flera hundra kalla fall valde duon ut ett antal som de bedömde vara möjliga att lösa.
– Vi tog dom där vi hade hopp om att det skulle finnas en gärningsman vid livet och att det fanns material i utredningen som gick att jobba med, sa Leif GW Persson i tv-programmet ”Veckans brott” i Sveriges Television 2016.
Flera av dessa lösbara kalla fall rör händelser i Västerås, bland annat politikermordet på Pär Axelsson 2002. Men alla som arbetat med fallet är inte säkra på att det rör sig om ett mord i det fallet. Det finns ingen tydlig bild av vad som har hänt. Det skulle kunna vara ett sjukdomsfall. Här går teorierna och diskussionerna isär hos de rättsmedicinska experterna. Leif GW Persson hör till dem som tvivlar.
– Nej, jag får för mig att det inte är ett mord va’, sa han i tv-programmet.
Ett fall i Västerås som GW var betydligt mer intresserad av var brevbombsmordet på Gryta.
– Det som får det att vattnas i munnen på mig är det där från 1990. För det är så ovanligt, va’. Att man dödar någon med hjälp av en bomb. Det händer nästan aldrig va’, och då finns det alltid mycket speciella orsaker i bakgrunden, sa han i tv.3
1 polisen.se. ”Kalla fall | Polismyndigheten”. Åtkomstdatum 14 maj 2020. https://polisen.se/link/b673621c0e0b45a18719f6c5f4f7965b.
2 Adolfsson, Mats. ”Äldre mordfall granskas på nytt”. Vestmanlands Läns Tidning, 12 juli 2010.
3 ”Veckans brott”. Veckans brott. Sveriges Television, 09 februari 2016. https://smdb.kb.se/catalog/id/003655789/60.
Sommaren 2002 hittades den pensionerade politikern Pär Axelsson död i sin bostad i Västerås. Det här är vad polisen avslöjat om utredningen.
Som undertecknad tidigare berättat har polisen i region Mitt bildat en särskild grupp för kalla fall. Ett av de fall som polisen har på sitt bord är det så kallade politikermordet på Pär Axelsson 2002.
När en kropp legat i mer än en vecka i sommarvärme kan det vara svårt att bekräfta vad som är dödsorsaken.
Vid Pär Axelssons död var det vanliga när en kropp påträffades att den forslades till rättsläkarstationen i Uppsala för rättsmedicinsk obduktion. Men om polisen misstänkte brott kallades oftast en rättsläkare till fyndplatsen för en första preliminär undersökning innan kroppen fördes till rättsläkarstationen. Det förfarandet var emellertid ovanligt.
Rättsläkarstationen i Uppsala undersökte cirka 800 kroppar om året och blev då kanske utkallade 15 gånger om året. Lars Eriksson, överläkare och föreståndare för rättsläkarstationen i Uppsala, ville 2002 inte yttra sig om just Pär Axelssons död. Men han berättade gärna om hur verksamheten fungerade.
Rättsläkarna arbetade alltid med olika grader av sannolikheter. Väldigt sällan kunde man dra några absolut säkra slutsatser. Om rättsläkaren ändå kunde det brukade det stå ”detta förklarar till fullo dödsfallet” i rapporten men vanligare var formuleringarna ”möjligen”, ”sannolikt”, eller ”med hög grad av sannolikhet”. Om en kropp legat så länge som två till tre veckor i stark sommarvärme blev det ofta ännu svårare att avge ett tvärsäkert omdöme.
När någon avlidit genom strypning var skador på halsen i regel det första som rättsläkaren la märke till. Blåmärken syns ofta även efter lång tid även om de kan vara lite svårare att upptäcka. Men blåmärken bevisar egentligen bara att halsen har blivigt klämd, inte att personen har avlidit till följd av det. För att vara säker på det kunde man ta cellprover för att se om det funnits blödningar på kroppens hinnor, som lungsäckar, hjärtsäck och ögonens bindehinnor. Problemet är bara att kroppens celler bryts ned när döden inträder. Ju varmare det är, desto snabbare förstörs cellerna. Det tar ungefär en vecka i stark sommarvärme.1
– Tungbenet var av. Men på grund av förruttnelsen gick det inte att se de andra klassiska tecknen – blödningar i ögonen, på huden och på luftstrupen, sa Mikael Eriksson, då kriminalchef vid polisen i Västmanland, till VLT 2015.
Pär Axelsson satt sannolikt och la patiens strax innan sin död. En kortlek har hittats på platsen. Socialstyrelsens rättsliga råd, som granskat rättsläkarutlåtandet, la fram en alternativ teori: Axelsson kan ha fått en hjärtinfarkt, ramlat av stolen med kortleken i handen och slagit tungbenet mot den.
Mikael Eriksson, kriminalchefen i Västmanland, var dock skeptisk.
– Det låter som rena rama science fiction, sa han till tidningen.
Det som talar emot händelseförloppet är att Axelsson även hade andra skador, skador som polisen vill behålla för sig själv. Det är därför polisen betraktar Pär Axelssons död som ett misstänkt mordfall.2
I februari 2006 fick polisen i Västmanland ett brev. Kuvertet var endast adresserat ”Polisen” och i det låg en vit papperslapp med ordet ”Kålla” följt av ett manligt förnamn, ett kvinnligt förnamn samt ett efternamn. Brevet var handskrivet och saknade avsändare. Ett urklipp från VLT med bild på Pär Axelsson fanns också nedstoppat i kuvertet, men personnummer på de namngivna saknades.
– Vi kan inte identifiera personerna, det är väldigt vanliga namn. Men namnen tillsammans får oss att tänka på ett par, som vi kommit i kontakt med i tidigare utredningar, sa spaningsledaren Rune Engström, till VLT 2007.
En av polisens arbetshypoteser var att det var dessa två personer som brevskrivaren hade tänkt på. Om brevet gäller de som polisen trodde är de avlidna. Mannen och kvinnan dog vid två olika tillfällen. Vid tiden för Pär Axelssons död var de vid liv.
Mannen dog 2002 och kvinnan 2003. De båda föddes på 1960-talet. Personerna hade tidigare begått brott i Västerås. Vilken typ av brott det rörde sig om och hur mannen och kvinnan dog ville polisen inte berätta. Paret bodde tidigare i Västerås men när de avled hade båda flyttat till en annan ort.
Efter att brevet kom in till polisen 2006 skickades det till Statens Kriminaltekniska laboratorium för analys. Inget dna eller fingeravtryck fanns på brevet. Det framgick att brevet skickats från Västerås, Örebro eller Eskilstuna.3
I januari 2007 höll polisen en presskonferens om det anonyma tipset. Samma dag togs även fallet upp av tv-programmet ”Efterlyst” i TV3. Därefter fick polisen in flera nya tips.
Ett tips handlade om att Pär Axelsson skulle ha dödats av misstag, att det var en annan man skulle ha mördats. Tipsaren berättade också om ett motiv, men vad motivet skulle vara ville polisen inte gå in på.
Det kom även fram att en myndighet hade fått ett liknande brev som det tidigare nämnda brevet till polisen. En västeråsare som jobbade på denna myndighet hade en idé om en man som skulle kunna ha skrivit brevet och tipsade därför om detta.4
1 Kretz, Johan. ”Dödsorsak bestäms med vävnadsprov”. Vestmanlands Läns Tidning, 10 augusti 2002.
2 Sannemalm, Ann-Sofie. ”Politikermordet är ett riktigt mysterium”. Vestmanlands Läns Tidning, 13 juli 2015. https://www.vlt.se/artikel/politikermordet-ar-ett-riktigt-mysterium.
3 Nilsson, Matilda, och Sandra Bygdén. ”Brevet gav två namn – på nu avlidna personer”. Vestmanlands Läns Tidning, 26 januari 2007.
4 Andersson, Jessica, och Nilsson, Matilda. ”Mördaren kan ha tagit fel på person”. Vestmanlands Läns Tidning, 27 januari 2007.
Sveriges Radio. ”Pär Axelsson – mordoffer av misstag?”, 26 januari 2007. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=112&artikel=1167706.
I två olösta mordfall i Västerås misstänks offren ha strypts. Det gäller politikermordet 2002 och ”Power Meet-mordet” 2013. Detta kännetecknar strypmord.
Undertecknad har flera gånger berättat om två olösta fall: mordet på politikern Pär Axelsson 2002 och det så kallade Power meet-mordet på stadshotellet 2013. Offren misstänks i båda fallen ha blivit strypta.
Inom kriminaltekniken gör man skillnad på hängningar och strypningar. Vid hängningar dras snaran åt om halsen genom personens egen tyngd. Strypningar innebär ett tryck mot halsen som är oberoende av kroppstyngden.
Åtstramning eller tryck mot halsen förorsakar i de flesta fall inte kvävning. Dödsorsaken är oftare att halsens blodkärl klämts åt med otillräcklig blodtillförsel till hjärnan som följd. Dödsorsaken kan även vara påverkan av nervknutar på halsen. Vid strypning kan man ofta, men inte alltid, se små punktformade blödningar, så kallade petekier, i och runt ögats bindhinnor, under ögonlocken, huden närmast ögonen och huden bakom öronen. Blödningarna har uppstått genom att blodets tryck i de finare blodkärlen, kapillärerna, ökat kraftigt genom att venerna har klämts ihop medan blodet kunnat passera genom artärerna där trycket är högre.1
Strypningar kan delas in i tre olika underkategorier: strypning med händer, strypning med snara, och strypning med armar.
Strypning med händer utförs oftast av män mot kvinnor och sällan mot män på grund av att det krävs en stor skillnad i fysisk styrka mellan gärningsman och offer.
Strypning med händer kan lämna följande tecken på kroppen.
● Blåmärken efter fingertopparna. Dessa ska inte övertolkas eftersom händerna kan flytta sig under angreppet vilket gör det svårt att skilja mellan en- och tvåhandsstrypningar och mellan vänster och höger hand.
● Skrubbsår.
● Klösmärken. Från gärningsmannen eller från offret som försökt ta bort gärningsmannens händer.
● Blödningar i halsmuskler.
● Blåmärken.
● Skador på struphuvudet och tungbenet.2
Vid strypning med snara är märket efter snaran en viktig del av bevisningen eftersom det ofta ger en bild av strukturen och storleken på snaran. Om gärningsmannen har avlägsnats från brottsplatsen och senare grips kan en snara (rep, rem eller liknande) som finns på gärningsmannen, eller till exempel i vederbörandes hem, jämföras med märket på offrets hals.
En snara som har lämnats runt halsen efter dödsfallet, eller har skavt mot huden, kan lämna ett märke i form av ett brunt läderartat band. Märket är oftast vågrätt och placerat strax ovanför adamsäpplet.
Märket efter snaran påverkas givetvis av snarans typ. Mjukt tyg ger ett mer diffust märke medan elkablar ger ett djupare och tydligare märke.
Ytliga tecken kan även bestå av klösmärken från offret som försökt kämpa emot. De inre skadorna vid strypning med snara kan vara samma som vid strypning med händer.
Självmord genom strypning med snara, där alltså hängningar inte räknas in, är ovanligt.
Strypning med armar ger oftast små eller inga yttre skador på halsen, även om strypningen har orsakat blödningar i halsmusklerna. Om trycket mot halsen varit kraftigt kan offret ha fått andningssvårigheter och andnöd.3
1 Olsson, Jan, och Thomas Kupper. Grundläggande kriminalteknik 3.0, 2017.
2 Richard Jones forensicmed.co.uk. ”Strangulation”, 30 april 2006. https://web.archive.org/web/20060430224427/http://www.forensicmed.co.uk/strangulation.htm.
Olsson, Jan, och Thomas Kupper. Grundläggande kriminalteknik 3.0, 2017.
3 Richard Jones forensicmed.co.uk. ”Strangulation”, 30 april 2006. https://web.archive.org/web/20060430224427/http://www.forensicmed.co.uk/strangulation.htm.
Sommaren 2002 hittades den pensionerade politikern Pär Axelsson död i sin bostad i Västerås. Det såg från början ut som ett naturligt dödsfall. Sedan visade det sig att han kan ha mördats.
Som undertecknad tidigare berättat har polisen i region Mitt bildat en särskild grupp för kalla fall. Ytterligare ett fall som polisen har på sitt bord är det så kallade politikermordet på Pär Axelsson 2002.
Pär Axelsson bodde på Gunnilbogatan, området Malmaberg i Östra Västerås. Det är ett trevåningshus i rött tegel med balkonger i gul plåt. Lägenheterna är bostadsrätter. Inne i trapphuset syns stora sprickor i väggen.
En kvinna boende i huset berättar att hon minns att hon kom hem när Pär Axelssons kvarlevor togs ut från lägenheten. Det var omskakande. Hon kände inte Pär Axelsson, men hälsade på honom när de träffades. Det var bara enstaka gånger någon som kom och besökte honom.
– Han var nog lite av en enstöring, och det var ju konstigt eftersom han var föreningsmänniska, säger hon.
Den sista säkra iakttagelsen av Pär Axelsson gjordes den 13 juli då en kvinnlig bekant träffade honom. Han beräknas ha dött den 18 juli.1 Dödsdagen har bland annat räknats ut av att tidningarna som lämnats i brevlådan plockats upp till och med den 18 juli.2
Pär Axelsson hittades död i sin lägenhet den 4 augusti, strax efter klockan 18.3 Kroppen kan alltså ha legat i 17 dagar innan dödsfallet upptäcktes. Sonen hade slagit larm till polisen efter att inte fått kontakt med sin far och polisen tog sig därför in i lägenheten.4
Pär Axelsson bodde på bottenvåningen och hade en uteplats med en liten trädgårdstäppa. Dörren till uteplatsen stod på glänt när polisen hittade honom.5 Kroppen hade inga synliga skador.6 Lägenheten var i städat skick, inget tydde på att en strid eller något bråk skulle ha skett.7 Men en av de polismän som var först på plats misstänkte att något inte stämde. Polisen tog därför fler foton från platsen än vad som är brukligt vid ett dödsfall. Något som varit betydelsefullt för brottsutredningen.8
Den 66-årige Pär Axelsson hade dålig hälsa. Han led av hjärtproblem och hade också diabetes.9
Onsdagen den 7 augusti publicerades dödsannonsen, i lokaltidningen VLT, med följande vers:
Far har räckt ut handen
Mor har fattat den
På den andra stranden
Mötas de igen.10
Den 8 augusti hade polisen börjat utreda om Pär Axelsson blivit dödad eftersom obducenterna på rättsmedicin i Uppsala funnit ”otillbörliga skador” på kroppen. Polisen knackade dörr i det område där Pär Axelsson hade bott för att ta reda på om grannarna hört eller sett något.11 Reaktionerna bland de boende på Gunnilbogatan varierade. Vissa var lugna medan andra uttryckte stark oro. Grannarna beskrev den före detta landstingspolitikern som en tillbakadragen man som sällan fick besök. De hälsade på honom när de möttes men kände honom inte.12
Klockan sju på morgonen, fredagen den 9 augusti kom en rättsläkare från Uppsala till polisen i Västerås för att berätta om de upptäckter som gjordes när kroppen obducerades. Polisen beslutade därför att rubricera händelsen som mord alternativt dråp.13
Pär Axelsson begravdes i Korsets kapell i Västerås den 19 augusti. Närmast anhöriga, en son och hans familj, släkt och vänner tog farväl vid den borgerliga begravningen. De flesta av de drygt 100 begravningsgästerna kom från fackföreningsrörelsen och socialdemokratin i Västmanland.
Den 20 augusti fick de fem kriminalinspektörerna i utredningsgruppen förstärkning från rikskriminalpolisen. Sju personer, varav fyra personer från Palmegruppen, däribland spaningschef Stig Edqvist åkte till Västerås för att hjälpa till.14
I september efterlyste polisen tips och satte upp affischer i affärer och på andra platser i Västerås där det var känt att mordoffret ofta rörde sig.15
1 Ånell, Malin S. ”Palmespanare deltar i jakten”. Aftonbladet, 20 augusti 2002.
2 Jansson, Torsten. ”Polisen utesluter inte mord”. Vestmanlands Läns Tidning, 09 augusti 2002.
3 Harne, Andreas. ”Politikern låg död i sitt hem”. Aftonbladet, 09 augusti 2002. https://www.aftonbladet.se/a/rLE75w.
4 Harne, Andreas. ”Politikern låg död i sitt hem”. Aftonbladet, 09 augusti 2002. https://www.aftonbladet.se/a/rLE75w.
5 Kretz, Johan. ”Grannarna kollar låset en extra gång”. Vestmanlands Läns Tidning, 10 augusti 2002.
6 Kallin, Jenny. ”Polisen hoppas på allmänhetens hjälp”. Vestmanlands Läns Tidning, 12 augusti 2002.
7 Sannemalm, Ann-Sofie. ”Politikermordet är ett riktigt mysterium”. Vestmanlands Läns Tidning, 13 juli 2015. https://www.vlt.se/artikel/politikermordet-ar-ett-riktigt-mysterium.
8 Nilsson, Matilda. ”Misstänksam polis avslöjade mordet”. Vestmanlands Läns Tidning, 26 januari 2007.
9 Sannemalm, Ann-Sofie. ”Politikermordet är ett riktigt mysterium”. Vestmanlands Läns Tidning, 13 juli 2015. https://www.vlt.se/artikel/politikermordet-ar-ett-riktigt-mysterium.
10 ”Döda”. Vestmanlands Läns Tidning, 07 augusti 2002.
11 Jansson, Torsten. ”Polisen utesluter inte mord”. Vestmanlands Läns Tidning, 09 augusti 2002.
12 Kretz, Johan. ”Grannarna kollar låset en extra gång”. Vestmanlands Läns Tidning, 10 augusti 2002.
13 Harne, Andreas. ”Politikern låg död i sitt hem”. Aftonbladet, 09 augusti 2002. https://www.aftonbladet.se/a/rLE75w.
14 Ånell, Malin S. ”Palmespanare deltar i jakten”. Aftonbladet, 20 augusti 2002.
15 ”S-politiker kan ha strypts till döds”. Svenska Dagbladet, 10 augusti 2002.
