Sommaren 2002 hittades den pensionerade politikern Pär Axelsson död i sin bostad i Västerås. Det här är vad polisen avslöjat om utredningen.
Som undertecknad tidigare berättat har polisen i region Mitt bildat en särskild grupp för kalla fall. Ett av de fall som polisen har på sitt bord är det så kallade politikermordet på Pär Axelsson 2002.
När en kropp legat i mer än en vecka i sommarvärme kan det vara svårt att bekräfta vad som är dödsorsaken.
Vid Pär Axelssons död var det vanliga när en kropp påträffades att den forslades till rättsläkarstationen i Uppsala för rättsmedicinsk obduktion. Men om polisen misstänkte brott kallades oftast en rättsläkare till fyndplatsen för en första preliminär undersökning innan kroppen fördes till rättsläkarstationen. Det förfarandet var emellertid ovanligt.
Rättsläkarstationen i Uppsala undersökte cirka 800 kroppar om året och blev då kanske utkallade 15 gånger om året. Lars Eriksson, överläkare och föreståndare för rättsläkarstationen i Uppsala, ville 2002 inte yttra sig om just Pär Axelssons död. Men han berättade gärna om hur verksamheten fungerade.
Rättsläkarna arbetade alltid med olika grader av sannolikheter. Väldigt sällan kunde man dra några absolut säkra slutsatser. Om rättsläkaren ändå kunde det brukade det stå ”detta förklarar till fullo dödsfallet” i rapporten men vanligare var formuleringarna ”möjligen”, ”sannolikt”, eller ”med hög grad av sannolikhet”. Om en kropp legat så länge som två till tre veckor i stark sommarvärme blev det ofta ännu svårare att avge ett tvärsäkert omdöme.
När någon avlidit genom strypning var skador på halsen i regel det första som rättsläkaren la märke till. Blåmärken syns ofta även efter lång tid även om de kan vara lite svårare att upptäcka. Men blåmärken bevisar egentligen bara att halsen har blivigt klämd, inte att personen har avlidit till följd av det. För att vara säker på det kunde man ta cellprover för att se om det funnits blödningar på kroppens hinnor, som lungsäckar, hjärtsäck och ögonens bindehinnor. Problemet är bara att kroppens celler bryts ned när döden inträder. Ju varmare det är, desto snabbare förstörs cellerna. Det tar ungefär en vecka i stark sommarvärme.1
– Tungbenet var av. Men på grund av förruttnelsen gick det inte att se de andra klassiska tecknen – blödningar i ögonen, på huden och på luftstrupen, sa Mikael Eriksson, då kriminalchef vid polisen i Västmanland, till VLT 2015.
Pär Axelsson satt sannolikt och la patiens strax innan sin död. En kortlek har hittats på platsen. Socialstyrelsens rättsliga råd, som granskat rättsläkarutlåtandet, la fram en alternativ teori: Axelsson kan ha fått en hjärtinfarkt, ramlat av stolen med kortleken i handen och slagit tungbenet mot den.
Mikael Eriksson, kriminalchefen i Västmanland, var dock skeptisk.
– Det låter som rena rama science fiction, sa han till tidningen.
Det som talar emot händelseförloppet är att Axelsson även hade andra skador, skador som polisen vill behålla för sig själv. Det är därför polisen betraktar Pär Axelssons död som ett misstänkt mordfall.2
I februari 2006 fick polisen i Västmanland ett brev. Kuvertet var endast adresserat ”Polisen” och i det låg en vit papperslapp med ordet ”Kålla” följt av ett manligt förnamn, ett kvinnligt förnamn samt ett efternamn. Brevet var handskrivet och saknade avsändare. Ett urklipp från VLT med bild på Pär Axelsson fanns också nedstoppat i kuvertet, men personnummer på de namngivna saknades.
– Vi kan inte identifiera personerna, det är väldigt vanliga namn. Men namnen tillsammans får oss att tänka på ett par, som vi kommit i kontakt med i tidigare utredningar, sa spaningsledaren Rune Engström, till VLT 2007.
En av polisens arbetshypoteser var att det var dessa två personer som brevskrivaren hade tänkt på. Om brevet gäller de som polisen trodde är de avlidna. Mannen och kvinnan dog vid två olika tillfällen. Vid tiden för Pär Axelssons död var de vid liv.
Mannen dog 2002 och kvinnan 2003. De båda föddes på 1960-talet. Personerna hade tidigare begått brott i Västerås. Vilken typ av brott det rörde sig om och hur mannen och kvinnan dog ville polisen inte berätta. Paret bodde tidigare i Västerås men när de avled hade båda flyttat till en annan ort.
Efter att brevet kom in till polisen 2006 skickades det till Statens Kriminaltekniska laboratorium för analys. Inget dna eller fingeravtryck fanns på brevet. Det framgick att brevet skickats från Västerås, Örebro eller Eskilstuna.3
I januari 2007 höll polisen en presskonferens om det anonyma tipset. Samma dag togs även fallet upp av tv-programmet ”Efterlyst” i TV3. Därefter fick polisen in flera nya tips.
Ett tips handlade om att Pär Axelsson skulle ha dödats av misstag, att det var en annan man skulle ha mördats. Tipsaren berättade också om ett motiv, men vad motivet skulle vara ville polisen inte gå in på.
Det kom även fram att en myndighet hade fått ett liknande brev som det tidigare nämnda brevet till polisen. En västeråsare som jobbade på denna myndighet hade en idé om en man som skulle kunna ha skrivit brevet och tipsade därför om detta.4
1 Kretz, Johan. ”Dödsorsak bestäms med vävnadsprov”. Vestmanlands Läns Tidning, 10 augusti 2002.
2 Sannemalm, Ann-Sofie. ”Politikermordet är ett riktigt mysterium”. Vestmanlands Läns Tidning, 13 juli 2015. https://www.vlt.se/artikel/politikermordet-ar-ett-riktigt-mysterium.
3 Nilsson, Matilda, och Sandra Bygdén. ”Brevet gav två namn – på nu avlidna personer”. Vestmanlands Läns Tidning, 26 januari 2007.
4 Andersson, Jessica, och Nilsson, Matilda. ”Mördaren kan ha tagit fel på person”. Vestmanlands Läns Tidning, 27 januari 2007.
Sveriges Radio. ”Pär Axelsson – mordoffer av misstag?”, 26 januari 2007. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=112&artikel=1167706.
Lämna ett svar