Bakgrund: få kalla fall klaras upp

Det finns mellan 650 och 700 olösta mord som begåtts i Sverige efter 1985. Sannolikheten att ett mord klaras upp långt efter att det begåtts är liten, men det är inte omöjligt. Det berättar kriminologerna Mikael Rying och Sven Granath.

Preskriptionstiden för mord och dråp togs bort 2010. Tidigare var preskriptionstiden 25 år. Detta innebär att utredningar av mord och dråp som har skett efter den 1 juli 1985 aldrig läggs ner. Dessa utredningar är fortfarande öppna och kan komma att klaras upp om ny information kommer in till polisen.1

Regeringen motiverade avskaffandet av preskriptionstiden med att det fanns ett ”starkt allmänintresse” av att grova brottslingar inte förblev ostraffade samt att det numera finns större möjligheter att utreda gamla brott, bland annat genom tillkomsten av den nya DNA-tekniken. Ändringen av preskriptionsregeln kom således även att aktualisera behovet av att göra en inventering av de mord och dråp som inte har klarats upp. Enkelt uttryckt att beräkna antalet ouppklarade fall av dödligt våld som polisen har på lager.

Av det skälet beslutade därför rikspolischefen i juni 2010 att ge dåvarande professorn vid Rikspolisstyrelsen, Leif GW Persson, i uppdrag att genomföra en sammanställning av samtliga ouppklarade och icke preskriberade våldsbrott med dödlig utgång och i samband med denna kartläggning försöka klargöra i vilka enskilda utredningar det kan bedömas som juridiskt möjligt och praktiskt meningsfullt att vidta ytterligare utredningsåtgärder samt slutligen också ge förslag till hur ett sådant arbete bäst bör organiseras.

Kriminologen Mikael Rying hjälpte till med uppdraget.2 Mikael Rying arbetar i skrivande stund på polisens nationella operativa avdelning, Noa. Han berättar på telefon att det i skrivande stund finns någonstans mellan 650 och 700 olösta mord. Anledningen till att antalet är så osäkert beror på att polisens register under 1980-talet inte var så väl utvecklade. Det har gått att få fram hur många fall av dödligt våld som har anmälts men inte hur många av dessa som sedan klarats upp. Från 1990 är underlaget bättre och Mikael Rying har själv gått igenom alla mord överhuvudtaget det året och framåt. Han berättar att det år få fall som klaras upp långt efter att de begåtts.

– Det är inte jättemånga, säger han.

Rent statistiskt är utsikterna att klara upp ett fall av dödligt våld mycket små efter en månad. Om man hårdrar sambandet minskar chanserna egentligen redan efter en vecka.3

En annan svensk kriminolog som har studerat olösta mord i Sverige är Sven Granath, som nu arbetar hos polisen i region Stockholm. Sven Granath berättar att det inte finns någon allmänt vedertagen definition av kalla fall och att statistiken är bristfälligt.

– Om man har en ganska bred definition av kalla fall, så skulle jag säga att man har ett fall om året som klaras upp. Där man hittar gärningspersonen mer än ett år efter att man fått kännedom om brottet, säger Sven Granath.4

Att få fall klaras upp innebär naturligtvis inte att det måste vara så i det enskilda fallet. Dessutom finns det faktorer som kan öka chanserna till att ett fall klaras upp. Ett exempel är att man säkrat avgörande teknisk bevisning, som till exempel dna, som vid ett senare tillfälle kan knytas till gärningsmannen.5

Ett mycket känt exempel på ett mord som klarats upp långt efter att det begåtts är fallet med Pernilla Hellgren i Falu kommun år 2000. Mordet klarades upp först när tioåriga Engla Juncosa Höglunds mördare Anders Eklund, 2008, ställd inför dna-fynd, även erkände mordet på Pernilla Hellgren.6

– Det är ju ett sådant fall som klarades upp genom att man hittade honom i ett annat mord sedan, säger Sven Granath.

Detta fall ledde också till kritik mot hur polisen arbetade med mordutredningar och till ett förändrat arbetssätt.7

Utöver ny teknik kan en lösning i kalla fall vara att eventuella vittnen som tidigare inte har vågat berättat vad de vet numera kanske kan göra det eller att gamla personliga lojaliteter har upphört att verka.8

Varken Mikael Rying eller Sven Granath vill uttala sig om enskilda fall men berättar gärna om mord generellt. Politikermordet 2002 och ”Power Meet-mordet” 2013 är relativt ovanliga eftersom det är män som misstänks ha blivit strypta.

– Ungefär 20 procent av alla som mördas, mördas genom strypning eller kvävning. Och jag kan väl säga att det har legat på den nivå så länge jag kan minnas i alla fall. Det är huvudsakligen kvinnor som stryps av sina män eller någon de har en nära relation med. Det kan också hända att dom mördas av ett vuxet barn. Det är starkt förknippat till män som mördar kvinnor oavsett om det är en nära relation eller om det är sexualmord, till exempel, på allmän plats, säger Mikael Rying.

Sven Granath berättar att det i den typen av fall kan vara svårt att avgöra om det rör sig om ett mord, ett självmord eller en olycka. Men generellt är andelen uppklarade fall högre bland strypningar än i andra typer av mord.

– Det hänger ihop med att offer och gärningsperson är i fysisk kontakt med varandra. Oftast har man en ganska nära relation, för att få tillfället till det hela. Det kräver kanske också ett personligt raseri mot den som drabbas. Och finns det en nära koppling då är det också en större chans att brottet klaras upp, säger Sven Granath.

Mord genom sprängningar, så som brevbombsmordet 1990, kan beskrivas som motsatsen och är därför svårare att utreda.

– Där har du ju verkligen ingen fysisk kontakt mellan gärningsperson och offer. Man behöver inte ens vara på plats. Så där är uppklarningen väldigt låg. Men tack och lov är det ovanligt, säger Sven Granath.

1 polisen.se. ”Kalla fall | Polismyndigheten”. Åtkomstdatum 14 maj 2020. https://polisen.se/link/b673621c0e0b45a18719f6c5f4f7965b.

2 ”Kalla fall – om polisens uppklaring av dödligt våld”. Rikspolisstyrelsen, 2012.

3 ”Kalla fall – om polisens uppklaring av dödligt våld”. Rikspolisstyrelsen, 2012.

4 Granath, Sven. Telefonintervju om kalla fall, 25 maj 2020.

5 ”Kalla fall – om polisens uppklaring av dödligt våld”. Rikspolisstyrelsen, 2012.

6 Bengtsson, Tomas, och Kjell Rynhag. ”Mordutredningar ska förbättras”. Dagens Nyheter, 04 februari 2010. https://www.dn.se/nyheter/sverige/mordutredningar-ska-forbattras/.

7 Bengtsson, Tomas, och Kjell Rynhag. ”Mordutredningar ska förbättras”. Dagens Nyheter, 04 februari 2010. https://www.dn.se/nyheter/sverige/mordutredningar-ska-forbattras/.

8 ”Kalla fall – om polisens uppklaring av dödligt våld”. Rikspolisstyrelsen, 2012.

En reaktion till “Bakgrund: få kalla fall klaras upp

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *