Läs min nya bok: Våldets Västerås

Våldets Västerås

Iranska agenter misstänks ha mördat den kurdiska hemspråksläraren Efat Ghazi med en bomb i ett vanligt svenskt radhusområde.
Under 18 år utreddes mordet på den tidigare politikern och facklige ledaren Pär Axelsson innan det visade sig att det inte var ett mord.
Efter att en Enköpingsföretagare mystiskt hittats död på stadshotellet under den stora bilträffen Power Meet har rättsväsendet inte kunnat avgöra om det var mord eller självmord.
Detta är tre omdiskuterade dödsfall i Västerås. Den här boken skildrar dessa händelser i tre reportage och går igenom bakgrunderna, händelseförloppen och de polisiära efterspelen.
Bland pusselbitarna i Västerås lokala kriminalfall finns allt från internationella politiska konflikter till småfifflande företagare och vanliga relationsproblem.
Erik Hjärtberg, född 1978, är journalist boende i Västerås. Han har tidigare skrivit böckerna ”Ryanair på svenska” och ”Chefens härskarteknik”.

Boken kan än så länge köpas från Publit och från Bokus. Snart kommer den även att finnas i fler nätbokhandlar.

Poddradio om misstänkta Power Meet-mordet

Sedan en man hittades död på Stadshotellet i Västerås 2013 har det diskuterats om det var ett mord eller ett självmord. Nu skildras fallet i podden ”Olösta mord”.

Senaste avsnittet av podden ”Olösta mord” med Dan Hörning skildrar det som kallats för Power Meet-mordet. Fallet utreds inte längre som ett mord och finns därför inte med på polisens lista över kalla fall.

Olösta mord har tidigare även haft avsnitt om Brevbombsmordet i Västerås 1990 och det som kallades Politikermordet i Västerås 2002.

Kalla fall i Västerås: här är hela listan

Polisen har nu meddelat vilka händelser i Västerås som utreds av kalla-fall gruppen.

Kalla fall kan definieras som ”ouppklarade och icke preskriberade våldsbrott med dödlig utgång”.1 Sedan 2019 finns en kalla fall-grupp hos polisen i region Mitt som arbetar med sådana brott.2

Kalla fall-gruppen har nu lämnat ut en lista över vilka fall i Västerås kommun som gruppen handlägger. Dessa är följande.

• ”Brevbombsmordet” på Efat Ghazi den 6 september 1990.
• Håkan Holmström i Skultuna den 1 november 1997.
• ”Mordet vid Åbrinken” den 6 juni 2000.
• ”Lägenhetsmord” på Blomstergatan den 23 december 2009.
• ”Örtagårdsmordet” den 26 juli 2013.3

Kalla fall-gruppen utreder alltså inte det så kallade trapphusmordet 2009, dödsfallet på Ibis 2011 eller ”Power Meet-mordet” 2013. Gemensamt för dessa fall är att rättsväsendet inte har kunnat utesluta andra dödsorsaker än våld. Däremot är det ju fritt för var och en att ha teorier om att även dessa fall skulle kunna vara mord.

Ytterligare ett fall i Västerås, som har väckt mycket intresse men inte utreds som ett mord, är ”Fallet Zeke”4, även kallat ”Mc-mordet”, 2001. Den tidigare ledaren för det kriminella mc-gänget Brödraskapet hade nyligen släppts från ett tolv år långt fängelsestraff. Han var 44 år och återvände till sin familj i Västerås. Några veckor senare, på kvällen den 30 maj, steg han upp ur sängen och sa till sin sambo att han skulle gå ut en kort stund. Utan att ta på sig jackan lämnade han hemmet och kom aldrig tillbaka.

– Mc-mordet är inget kallt fall eftersom personen är anmäld försvunnen och inte hittad. Så länge vi inte har en kropp tar vi inte upp det, sa Ove Dahlberg, Polisen, till Sveriges Televison 2019.5

1 ”Kalla fall – om polisens uppklaring av dödligt våld”. Rikspolisstyrelsen, 2012.

2 Slagbrand, Håkan. ”14 ouppklarade mord i länet – nya specialgruppen ska fånga mördarna”. Vestmanlands Läns Tidning, 26 januari 2020. https://www.vlt.se/artikel/14-ouppklarade-mord-i-lanet-nya-specialgruppen-ska-fanga-mordarna.

3 Sundling, Henrik. ”Lista över kalla fall i Västerås”, 28 augusti 2020.

4 Sannemalm, Ann-Sofie. ”Ny polisgrupp ska hitta okända mördare”. Vestmanlands Läns Tidning, 11 juli 2015. https://www.vlt.se/artikel/ny-polisgrupp-ska-hitta-okanda-mordare.

5 Ahnlund, Susanna. ”Polisens kalla fall: Därför fattas två av Västmanlands mest uppmärksa…”. Sveriges Television, 23 oktober 2019. http://archive.vn/stTfj.

Power Meet-mordet: det maskade protokollet

En Enköpingsföretagare hittades mystiskt död på stadshotellet i Västerås 2013. Följande går det att läsa ur det maskade obduktionsprotokollet.

Som undertecknad tidigare berättat lades utredningen av det så kallade Power Meet-mordet ner den 17 december 2013. För att kunna lämna in en begäran om överprövning och få överåklagaren att öppna upp förundersökningen igen begärde en man i Norrköping 2017 ut obduktionsprotokollet från Rättsmedicinalverket i Uppsala. Myndigheten valde att att endast delvis lämna ut handlingarna med en stor del av uppgifterna övertäckta, maskade.

Följande kan utläsas av det maskade protokollet. Den 10 juli 2013 utför den rättsmedicinska avdelningen i Uppsala, efter beslut från Polisen i Västerås, en utvidgad rättsmedicinsk obduktion av den döde mannen.

Undersökningen utförs av en st-läkare, alltså inte en rättsläkare utan en person som praktiserar för att bli rättsläkare. St-läkaren får hjälp av en rättsmedicinsk assistent. Närvarande vid undersökningen är ytterligare en st-läkare samt två poliser från Västerås. Undersökningsfynden uppvisas sedan för en överläkare.

Den undersökte inkommer liggande på rygg på en transportvagn. Kroppen är omsluten av transportbag och ett lakan. Kroppen är naken.

Den döda kroppen efter en ordinärt byggd medelålders man ligger naken i ryggläge på obduktionsbordet. Hullet är ordinärt utvecklat liksom muskulaturen. Längd 175 cm, vikt 90 kg, bmi 29,39. Huvudet och kroppens övre del är svullet. Likstelheten har upphört.

Undersökningen börjar med att nagelskrap, hårprov och fingeravtryck tillvaratages för eventuell kriminalteknisk undersökning av kriminalteknikerna. Kroppen överflyttas till undersökningsbordet och rengörs med vatten.

På kroppen ses ett flertal tatueringar. På högra skuldran ses en tatuering i form av två fåglar som formerar en cirkel. På högra överarmen ses en tatuering i form av en orm som slingrar sig runt armen. På högra underarmens insida ses en tatuering i form av ett öga i eld. På högra underbenets utsida ses en tatuering i form av ett panterliknande djur.

Bilder som tagits på hotellrummet visar att mannen även har en tatuering på bröstkorgens vänstra sida, en sköld med texten ”A.I.K.” Den tatueringen syns inte vid obduktionen.

Huvudet är bevuxet med upp till 10 cm långt gråsprängt hår. Hårstråna lossas lätt. Det syns inga skador i hårbotten. Öronen och yttre hörselgångarna är normala och oskadade. Ögonlocken är svullna, men orsaken till svullnaden har maskats.

Sedan följer en yttre genomgång av hela kroppen, följd av en inre genomgång av kroppen. Många uppgifter är maskade i den här delen av protokollet. Det som återstår är uppgifter om alla de delar av kroppen som inte har några skador. Det som har maskats borde alltså vara skadorna.

Det kan noteras att tungbenet och struphuvudet är oskadade. Skador på dessa är vanliga vid strypning, men förekommer alltså inte alltid.1

Protokollet avslutas med ett utlåtande. Även i utlåtandet har många uppgifter maskats, vilket gör det svårtolkat. Det framgår dock att den rättsmedicinska undersökningen och bedömningen av dödsorsaken ”försvårats” men inte av vad.2

1 Richard Jones forensicmed.co.uk. ”Strangulation”, 30 april 2006. https://web.archive.org/web/20060430224427/http://www.forensicmed.co.uk/strangulation.htm.

Olsson, Jan, och Thomas Kupper. Grundläggande kriminalteknik 3.0, 2017.

Statens kriminaltekniska laboratorium. Kriminalteknik: faktahandbok för brottsplatsundersökare, kriminalpoliser, åklagare m fl. Linköping: Statens kriminaltekniska laboratorium, 2011.

2 ”RAPPORT – UTVIDGAD RÄTTSMEDICINSK OBDUKTION”. Rättsmedicinalverket Rättsmedicinska avdelningen Uppsala, 25 juli 2013.

Power Meet-mordet: obduktionsprotokollet är hemligt

En Enköpingsföretagare hittades mystiskt död på stadshotellet i Västerås 2013. Obduktionsprotokollet är sekretessbelagt.

Utredningen av det så kallade Power Meet-mordet lades ner den 17 december 2013 av kammaråklagare Karolin Hellsberg.1 Åklagaren kunde inte fastställa att mannen som hittats död på stadshotellet hade dött genom ”annans handaverkan”.2

För att kunna lämna in en begäran om överprövning och få överåklagaren att öppna upp förundersökningen igen begärde en man i Norrköping 2017 ut obduktionsprotokollet från Rättsmedicinalverket i Uppsala. Myndigheten valde att att endast delvis lämna ut handlingarna med en stor del av uppgifterna övertäckta, maskade.

Mannen överklagade myndighetens beslut till kammarrätten i Stockholm och begärde att få ta del av handlingarna utan maskningar. Kammarrätten avslog överklagandet med bland annat följande motivering:

Kammarrätten konstaterar att Rättmedicinalverket har lämnat ut merparten av uppgifterna i handlingarna. De uppgifter som inte har lämnats ut har maskerats. Vid genomgång av handlingarna anser kammarrätten att det inte står klart att de uppgifter som Rättsmedicinalverket har maskerat kan röjas utan att enskild eller någon närstående till denne lider men. Kammarrätten anser även att de uppgifter som sekretessbelagts kan anses kränka den frid som bör tillkomma den avlidne om de lämnades ut. Uppgifterna omfattas därmed av sekretess enligt 25 kap. l § OSL.3

1 Hellsberg, Karolin. ”Underrättelse om beslut”. Åklagarkammaren i Västerås, 17 december 2013.

2 Hellberg, Magnus. ”Heléne misstänktes för strypmordet under Power Meet”. Expressen, 07 juni 2016. https://www.expressen.se/nyheter/hon-misstanktes-for-mord-pa-power-meet/.

3 DOM 2017-06-19 (Kammarrätten i Stockholm 19 juni 2017).

Polisen mörkar om Power Meet-mordet

En Enköpingsföretagare hittades mystiskt död på stadshotellet i Västerås 2013. Förundersökningen är nedlagd och sekretessbelagd.

Utredningen av det så kallade Power Meet-mordet lades ner den 17 december 2013 av kammaråklagare Karolin Hellsberg.1 Åklagaren kunde inte fastställa att mannen som hittats död på stadshotellet hade dött genom ”annans handaverkan”.2 Därför har ingen polis arbetat med fallet sedan dess. Åtminstone inte officiellt.3

En journalist i Västerås begärde några år senare ut förundersökningen. Polisen beslutade den 27 augusti 2018 att inte lämna ut den begärda förundersökningen, med följande motivering:

Den aktuella förundersökningen är nedlagd och rubricerad som mord vilket gör att det är undantaget från preskription. Om det tillkommer nya omständigheter kan Polismyndigheten ta upp utredningen. Ett utlämnande av handlingarna i ärendet kan förhindra eller försvåra en eventuell framtida utredning. Det kan antas att den framtida verksamheten skadas om uppgifterna röjs. Polismyndigheten anser därmed att uppgifterna i förundersökningen är sekretessbelagda med tillämpning av 18 kap l § OSL. Polismyndigheten anser inte att en eventuell maskering av handlingarna ändrar denna bedömning.

Handlingarna innehåller en stor mängd uppgifter om enskildas personliga och ekonomiska förhållanden. Det står inte klart att uppgifterna kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men. Med anledning av det anser Polismyndigheten att handlingarna även ska vara sekretessbelagda med tillämpning av 35 kap l § OSL. Polismyndigheten anser inte att en eventuell maskering av handlingarna ändrar denna bedömning.

Journalisten överklagade polisens beslut till kammarrätten i Stockholm. Kammarrätten meddelade den 8 november 2018 att den avslog överklagandet.4

1 Hellsberg, Karolin. ”Underrättelse om beslut”. Åklagarkammaren i Västerås, 17 december 2013.

2 Hellberg, Magnus. ”Heléne misstänktes för strypmordet under Power Meet”. Expressen, 07 juni 2016. https://www.expressen.se/nyheter/hon-misstanktes-for-mord-pa-power-meet/.

3 Dahlberg, Ove. Telefonintervju om kalla fall-gruppen i region Mitt, 01 juni 2020.

4 Dom 2018-11-08 (Kammarrätten i Stockholm 08 november 2018).

Kalla fall-gruppen får en fortsättning

Kalla fall gruppen i polisregion Mitt granskar olösta mord. Projektet fortsätter ett år till med en ny chef.

Kalla fall-gruppen i polisregion Mitt var från början ett årslångt projekt som löpte ut den 31 maj i år.1 Nu står det klart att verksamheten fortsätter ett år till. Däremot kommer poliserna som arbetar med de olösta morden att bytas ut.

– För egen del så återgår jag till min ordinarie verksamhet från och med nu, säger kriminalkommissarie Ove Dahlberg som arbetat med Kalla fall-gruppen under den gångna perioden.

Ove Dahlbergs ordinarie verksamhet är att han är spaningsledare i PUG-gruppen, som utreder grova brott i hela polisregion Mitt, vilket alltså innefattar Gävleborgs län, Uppsala län och Västmanlands län.2

Ove Dahlberg berättar också att en ny chef har rekryterats för den nya kalla fall-gruppen. Men han vet inte om det formellt sett har beslutats och vill därför inte berätta vem det är.

Till en början bestod arbetet i polisens kalla fall-grupp till stor del av att föra in allt material i polisens nya, digitala system. De äldsta ärendena är inte digitaliserade alls så då handlar det om att på olika sätt mata in uppgifterna i polisens system så att de blir sökbara. Detta arbete pågår fortfarande.

– Man är ju van vid att sitta vid en skärm och läsa, eller att printa ut det och läsa. Men nu får man sitta och bläddra i de här böckerna och katalogerna från pärm till pärm i stället. Då är ju ingenting sökbart. Det är bara att sitta och anteckna och läsa. Så det är ju ett gigantiskt arbete egentligen. Men det är skoj, säger Ove Dahlberg.

Vidare har gruppen drivit ett antal ärenden. Ett ärende kunde avslutas eftersom de tänkbara gärningsmännen vid brottstillfället var för unga för att kunna straffas. Andra ärenden har polisen undersökt hur de kan drivas vidare.

– Det känns inte som att vi har suttit med fötterna på skrivbordskanten och vilat oss under det här året, säger Ove Dahlberg.

Brevbombsmordet 1990 är ett av de fall som Ove Dahlberg har gått igenom. Den kurdiska kvinnan Efat Ghazi dog av en bomb i en brevlåda. Polisen har tidigare utrett brevbombsmordet utifrån två olika scenarion.

Det ena scenariot är att bomben var avsedd för Efat Ghazis make. Det andra scenariot är att bomben faktiskt var avsedd för Efat Ghazi.

Ove Dahlberg säger att det finns ett tredje alternativ som inte har utretts. Han menar att det skulle kunna vara så att Efat Ghazi själv lagt ner bomben i brevlådan och då råkat utlösa den av misstag.

– Det är inte så sannolikt, det tror inte jag, i och för sig. Men det är i vart fall något man kan titta på också, säger Ove Dahlberg.

Detta tredje alternativ blir alltså ytterligare något som kalla fall-gruppen får ha med i den fortsätta utredningen av det svårlösta brevbombsmordet.

Ove Dahlberg bekräftar att kalla fall-gruppen även har hand om det så kallade politikermordet på Pär Axelsson 2002. Han vill dock inte kommentera det fallet för tillfället.

– Jag har läst ärendet i och för sig. Men jag vet inte riktigt vad vi har kommit fram till där. Jag har inte det i skallen just nu. Så det får jag passa på, säger han.

Ett ärende som kalla fall-gruppen däremot inte har hand om3 är det så kallade ”Power Meet-mordet” på stadshotellet i Västerås 2013. Polisutredningen lades ner 2013 av åklagare Karolin Hellsberg. Därför har ingen polis arbetat med fallet sedan dess. Åtminstone inte officiellt.

– Det är nog ingen nu längre, eftersom ärendet är avslutat och stängt. Brott kan ej styrkas. Det beror ju på vad rättsläkaren har sagt, säger Ove Dahlberg.

Ove Dahlberg känner däremot till även det fallet genom mediernas rapportering. Nyligen tog tv-programmet ”Efterlyst” upp det och rapporterade även om misshandeln av författaren Stefan Di-Omnia, som skrivit om fallet.4

– Med ny information kan man kanske öppna upp det. Men då gäller det också att det är information som har bäring. Att han har fått på skallen nere i sitt bilgarage är ju sannolikt ett faktum. Men hänger det ihop med det här? Det vet man ju inte. Att han tror det förstår jag. Men det ska ju också bevisas, säger Ove Dahlberg.5

1 Slagbrand, Håkan. ”14 ouppklarade mord i länet – nya specialgruppen ska fånga mördarna”. Vestmanlands Läns Tidning, 26 januari 2020. https://www.vlt.se/artikel/14-ouppklarade-mord-i-lanet-nya-specialgruppen-ska-fanga-mordarna.

2 polisen.se. ”Organisation | Polismyndigheten”. Åtkomstdatum 04 juni 2020. https://polisen.se/link/ec5b1946b2754abcb91fde56156f2587.

3 Flera journalister, inklusive undertecknad, har tidigare felaktigt rapporterat att kalla fall-gruppen arbetar med det fallet. Se till exempel:

Slagbrand, Håkan. ”14 ouppklarade mord i länet – nya specialgruppen ska fånga mördarna”. Vestmanlands Läns Tidning, 26 januari 2020. https://www.vlt.se/artikel/14-ouppklarade-mord-i-lanet-nya-specialgruppen-ska-fanga-mordarna.

4 ”Efterlyst”. Efterlyst. TV3, 21 maj 2020. https://viafree.se/program/crime/efterlyst/sasong-55.

5 Dahlberg, Ove. Telefonintervju om kalla fall-gruppen i region Mitt, 01 juni 2020.

Bakgrund: få kalla fall klaras upp

Det finns mellan 650 och 700 olösta mord som begåtts i Sverige efter 1985. Sannolikheten att ett mord klaras upp långt efter att det begåtts är liten, men det är inte omöjligt. Det berättar kriminologerna Mikael Rying och Sven Granath.

Preskriptionstiden för mord och dråp togs bort 2010. Tidigare var preskriptionstiden 25 år. Detta innebär att utredningar av mord och dråp som har skett efter den 1 juli 1985 aldrig läggs ner. Dessa utredningar är fortfarande öppna och kan komma att klaras upp om ny information kommer in till polisen.1

Regeringen motiverade avskaffandet av preskriptionstiden med att det fanns ett ”starkt allmänintresse” av att grova brottslingar inte förblev ostraffade samt att det numera finns större möjligheter att utreda gamla brott, bland annat genom tillkomsten av den nya DNA-tekniken. Ändringen av preskriptionsregeln kom således även att aktualisera behovet av att göra en inventering av de mord och dråp som inte har klarats upp. Enkelt uttryckt att beräkna antalet ouppklarade fall av dödligt våld som polisen har på lager.

Av det skälet beslutade därför rikspolischefen i juni 2010 att ge dåvarande professorn vid Rikspolisstyrelsen, Leif GW Persson, i uppdrag att genomföra en sammanställning av samtliga ouppklarade och icke preskriberade våldsbrott med dödlig utgång och i samband med denna kartläggning försöka klargöra i vilka enskilda utredningar det kan bedömas som juridiskt möjligt och praktiskt meningsfullt att vidta ytterligare utredningsåtgärder samt slutligen också ge förslag till hur ett sådant arbete bäst bör organiseras.

Kriminologen Mikael Rying hjälpte till med uppdraget.2 Mikael Rying arbetar i skrivande stund på polisens nationella operativa avdelning, Noa. Han berättar på telefon att det i skrivande stund finns någonstans mellan 650 och 700 olösta mord. Anledningen till att antalet är så osäkert beror på att polisens register under 1980-talet inte var så väl utvecklade. Det har gått att få fram hur många fall av dödligt våld som har anmälts men inte hur många av dessa som sedan klarats upp. Från 1990 är underlaget bättre och Mikael Rying har själv gått igenom alla mord överhuvudtaget det året och framåt. Han berättar att det år få fall som klaras upp långt efter att de begåtts.

– Det är inte jättemånga, säger han.

Rent statistiskt är utsikterna att klara upp ett fall av dödligt våld mycket små efter en månad. Om man hårdrar sambandet minskar chanserna egentligen redan efter en vecka.3

En annan svensk kriminolog som har studerat olösta mord i Sverige är Sven Granath, som nu arbetar hos polisen i region Stockholm. Sven Granath berättar att det inte finns någon allmänt vedertagen definition av kalla fall och att statistiken är bristfälligt.

– Om man har en ganska bred definition av kalla fall, så skulle jag säga att man har ett fall om året som klaras upp. Där man hittar gärningspersonen mer än ett år efter att man fått kännedom om brottet, säger Sven Granath.4

Att få fall klaras upp innebär naturligtvis inte att det måste vara så i det enskilda fallet. Dessutom finns det faktorer som kan öka chanserna till att ett fall klaras upp. Ett exempel är att man säkrat avgörande teknisk bevisning, som till exempel dna, som vid ett senare tillfälle kan knytas till gärningsmannen.5

Ett mycket känt exempel på ett mord som klarats upp långt efter att det begåtts är fallet med Pernilla Hellgren i Falu kommun år 2000. Mordet klarades upp först när tioåriga Engla Juncosa Höglunds mördare Anders Eklund, 2008, ställd inför dna-fynd, även erkände mordet på Pernilla Hellgren.6

– Det är ju ett sådant fall som klarades upp genom att man hittade honom i ett annat mord sedan, säger Sven Granath.

Detta fall ledde också till kritik mot hur polisen arbetade med mordutredningar och till ett förändrat arbetssätt.7

Utöver ny teknik kan en lösning i kalla fall vara att eventuella vittnen som tidigare inte har vågat berättat vad de vet numera kanske kan göra det eller att gamla personliga lojaliteter har upphört att verka.8

Varken Mikael Rying eller Sven Granath vill uttala sig om enskilda fall men berättar gärna om mord generellt. Politikermordet 2002 och ”Power Meet-mordet” 2013 är relativt ovanliga eftersom det är män som misstänks ha blivit strypta.

– Ungefär 20 procent av alla som mördas, mördas genom strypning eller kvävning. Och jag kan väl säga att det har legat på den nivå så länge jag kan minnas i alla fall. Det är huvudsakligen kvinnor som stryps av sina män eller någon de har en nära relation med. Det kan också hända att dom mördas av ett vuxet barn. Det är starkt förknippat till män som mördar kvinnor oavsett om det är en nära relation eller om det är sexualmord, till exempel, på allmän plats, säger Mikael Rying.

Sven Granath berättar att det i den typen av fall kan vara svårt att avgöra om det rör sig om ett mord, ett självmord eller en olycka. Men generellt är andelen uppklarade fall högre bland strypningar än i andra typer av mord.

– Det hänger ihop med att offer och gärningsperson är i fysisk kontakt med varandra. Oftast har man en ganska nära relation, för att få tillfället till det hela. Det kräver kanske också ett personligt raseri mot den som drabbas. Och finns det en nära koppling då är det också en större chans att brottet klaras upp, säger Sven Granath.

Mord genom sprängningar, så som brevbombsmordet 1990, kan beskrivas som motsatsen och är därför svårare att utreda.

– Där har du ju verkligen ingen fysisk kontakt mellan gärningsperson och offer. Man behöver inte ens vara på plats. Så där är uppklarningen väldigt låg. Men tack och lov är det ovanligt, säger Sven Granath.

1 polisen.se. ”Kalla fall | Polismyndigheten”. Åtkomstdatum 14 maj 2020. https://polisen.se/link/b673621c0e0b45a18719f6c5f4f7965b.

2 ”Kalla fall – om polisens uppklaring av dödligt våld”. Rikspolisstyrelsen, 2012.

3 ”Kalla fall – om polisens uppklaring av dödligt våld”. Rikspolisstyrelsen, 2012.

4 Granath, Sven. Telefonintervju om kalla fall, 25 maj 2020.

5 ”Kalla fall – om polisens uppklaring av dödligt våld”. Rikspolisstyrelsen, 2012.

6 Bengtsson, Tomas, och Kjell Rynhag. ”Mordutredningar ska förbättras”. Dagens Nyheter, 04 februari 2010. https://www.dn.se/nyheter/sverige/mordutredningar-ska-forbattras/.

7 Bengtsson, Tomas, och Kjell Rynhag. ”Mordutredningar ska förbättras”. Dagens Nyheter, 04 februari 2010. https://www.dn.se/nyheter/sverige/mordutredningar-ska-forbattras/.

8 ”Kalla fall – om polisens uppklaring av dödligt våld”. Rikspolisstyrelsen, 2012.

Tidigare utredare uttalar sig om Power Meet-mordet

Sedan en man hittades död på Stadshotellet i Västerås 2013 har det diskuterats om det var ett mord eller ett självmord. Per Zetterlund, pensionerad utredare, har nu berättat om en detalj som styrker att det faktiskt var ett mord.

En 51-årig man som mystiskt hittades död på stadshotellet i Västerås 2013. Fallet har kallats för Power Meet-mordet eftersom mannen och hans hustru var i Västerås på den stora bilträffen Power Meet. Nu har tv-programmet ”Efterlyst” tagit upp fallet.

Söndagen den 7 juli 2013 gjordes upptäckten. På Stadshotellet i Västerås hittades en 51-årig man mystiskt död liggandes i en säng i ett hotellrum. Samtidigt pågick världens största utomhusträff för amerikanska bilar, Power Meet, i staden. Uppgifterna om det misstänkta mordet blev kända för medierna och allmänheten först flera veckor senare.

Mannen bodde i Enköpingstrakten och hade ett eget företag i åkeribranschen samt drev ett lantbruk.1 Hans änka har berättat att hon och hennes man tillbringade fredagen och kvällen i Västerås ihop. De grillade och umgicks med vänner. När kväll övergick i sen natt körde hon sin make till Stadshotellet i Västerås, där han hade bokat rum. Änkan sa att hon följde med maken upp på rummet och att hon stannade i 15–20 minuter.

Enligt änkan var klockan mellan två och tre, på natten mot lördagen, när hon satte sig i bilen igen och körde de dryga fyra milen hem till bostaden.2 På lördagen var mannens fru på arbete i Enköping men tillbaka i Västerås kunde hon inte hitta sin man och på söndagen anade hon oråd.3

Klockan var cirka 10.30 på söndagsförmiddagen den 7 juli. När änkan kom till hotellet ringde hon först till makens telefon, men han svarade inte. Då gick hon till receptionen, berättade vem hon var, visade sitt id-kort och fick en rumsnyckel.

När hon öppnade rumsdörren låg maken orörlig i sängen med ett buntband runt halsen.4 På hotellrummet fanns en detalj som förbryllar. När mannen hittades död var hans ansikte täckt av en kudde.

– Det är knappast så att en man som skulle ta livet av sig skulle sluta med att lägga en kudde över ansiktet. Utan det gör att man är ganska övertygad om att det är någon annan som har gjort det här, säger Per Zetterlund, pensionerad utredare, till ”Efterlyst”.5

1 Sannemalm, Ann-Sofie, och Michael Sandsjö. ”Man mördad under Power Meet”. Vestmanlands Läns Tidning, 29 juli 2013. https://www.vlt.se/artikel/man-mordad-under-power-meet.

2 Hellberg, Magnus. ”Heléne misstänktes för strypmordet under Power Meet”. Expressen, 07 juni 2016. https://www.expressen.se/nyheter/hon-misstanktes-for-mord-pa-power-meet/.

3 ”Efterlyst”. Efterlyst. TV3, 21 maj 2020. https://viafree.se/program/crime/efterlyst/sasong-55.

4 Hellberg, Magnus. ”Heléne misstänktes för strypmordet under Power Meet”. Expressen, 07 juni 2016. https://www.expressen.se/nyheter/hon-misstanktes-for-mord-pa-power-meet/.

5 ”Efterlyst”. Efterlyst. TV3, 21 maj 2020. https://viafree.se/program/crime/efterlyst/sasong-55.

Uppdaterad: 2020-06-01

Bakgrund: strypning

I två olösta mordfall i Västerås misstänks offren ha strypts. Det gäller politikermordet 2002 och ”Power Meet-mordet” 2013. Detta kännetecknar strypmord.

Undertecknad har flera gånger berättat om två olösta fall: mordet på politikern Pär Axelsson 2002 och det så kallade Power meet-mordet på stadshotellet 2013. Offren misstänks i båda fallen ha blivit strypta.

Inom kriminaltekniken gör man skillnad på hängningar och strypningar. Vid hängningar dras snaran åt om halsen genom personens egen tyngd. Strypningar innebär ett tryck mot halsen som är oberoende av kroppstyngden.

Åtstramning eller tryck mot halsen förorsakar i de flesta fall inte kvävning. Dödsorsaken är oftare att halsens blodkärl klämts åt med otillräcklig blodtillförsel till hjärnan som följd. Dödsorsaken kan även vara påverkan av nervknutar på halsen. Vid strypning kan man ofta, men inte alltid, se små punktformade blödningar, så kallade petekier, i och runt ögats bindhinnor, under ögonlocken, huden närmast ögonen och huden bakom öronen. Blödningarna har uppstått genom att blodets tryck i de finare blodkärlen, kapillärerna, ökat kraftigt genom att venerna har klämts ihop medan blodet kunnat passera genom artärerna där trycket är högre.1

Strypningar kan delas in i tre olika underkategorier: strypning med händer, strypning med snara, och strypning med armar.

Strypning med händer utförs oftast av män mot kvinnor och sällan mot män på grund av att det krävs en stor skillnad i fysisk styrka mellan gärningsman och offer.

Strypning med händer kan lämna följande tecken på kroppen.
● Blåmärken efter fingertopparna. Dessa ska inte övertolkas eftersom händerna kan flytta sig under angreppet vilket gör det svårt att skilja mellan en- och tvåhandsstrypningar och mellan vänster och höger hand.
● Skrubbsår.
● Klösmärken. Från gärningsmannen eller från offret som försökt ta bort gärningsmannens händer.
● Blödningar i halsmuskler.
● Blåmärken.
● Skador på struphuvudet och tungbenet.2

Vid strypning med snara är märket efter snaran en viktig del av bevisningen eftersom det ofta ger en bild av strukturen och storleken på snaran. Om gärningsmannen har avlägsnats från brottsplatsen och senare grips kan en snara (rep, rem eller liknande) som finns på gärningsmannen, eller till exempel i vederbörandes hem, jämföras med märket på offrets hals.

En snara som har lämnats runt halsen efter dödsfallet, eller har skavt mot huden, kan lämna ett märke i form av ett brunt läderartat band. Märket är oftast vågrätt och placerat strax ovanför adamsäpplet.

Märket efter snaran påverkas givetvis av snarans typ. Mjukt tyg ger ett mer diffust märke medan elkablar ger ett djupare och tydligare märke.

Ytliga tecken kan även bestå av klösmärken från offret som försökt kämpa emot. De inre skadorna vid strypning med snara kan vara samma som vid strypning med händer.

Självmord genom strypning med snara, där alltså hängningar inte räknas in, är ovanligt.

Strypning med armar ger oftast små eller inga yttre skador på halsen, även om strypningen har orsakat blödningar i halsmusklerna. Om trycket mot halsen varit kraftigt kan offret ha fått andningssvårigheter och andnöd.3

1 Olsson, Jan, och Thomas Kupper. Grundläggande kriminalteknik 3.0, 2017.

2 Richard Jones forensicmed.co.uk. ”Strangulation”, 30 april 2006. https://web.archive.org/web/20060430224427/http://www.forensicmed.co.uk/strangulation.htm.

Olsson, Jan, och Thomas Kupper. Grundläggande kriminalteknik 3.0, 2017.

3 Richard Jones forensicmed.co.uk. ”Strangulation”, 30 april 2006. https://web.archive.org/web/20060430224427/http://www.forensicmed.co.uk/strangulation.htm.