I ständig rörelse

Boken ”I ständig rörelse: Den socialdemokratiska rörelsen inom Enköpings kommun 1901–2016” (ISBN 978-91-639-1766-0) är utgiven 2016 och sammanställd av bland andra Mats O Karlsson.

Recensionsexemplar? Foto: Erik Hjärtberg
Hittad på redaktionen. Foto: Erik Hjärtberg

Enköpings kommun innehåller mycket landsbygd. På landet var många bönder och bönderna har traditionellt röstat på Centern. Men det som inte alla tänker på är att det också funnits pigor och drängar, lantarbetare, vilka engagerade sig i arbetarrörelsen. Dessa kunde ibland åstadkomma mycket med små medel. Folkets hus i Altuna byggdes sommaren 1923 av Altuna arbetarekommun som då hade nio medlemmar.

Med mekaniseringen av jordbruket minskade antalet lantarbetare medan antalet industriarbetare ökade i företag som Bahco.

Tidningen Enköpings Nyheter startades 1925 som en partipolitiskt oberoende tidning. Samma år fick Jan Fridegård sin första dikt ”Röster” publicerad i tidningen. På grund av tidningens dåliga ekonomi fick Jan Fridegård inget betalt. Han ska trots det ha varit så glad att han gick i veckor med tidningen i fickan.

Enköpings Nyheter köptes av de lokala Socialdemokraterna 1928. Emellertid räckte inte prenumeranterna och annonsörerna till för att få ekonomin att gå ihop. Det sista numret kom 1931.

Efter andra världskriget och ända in på 1980-talet genomsyrade Socialdemokraterna hela det svenska samhället. Det fanns socialdemokratiska föreningar på skolor, arbetsplatser och i bostadsområden. Så var det också i Enköping. Den allmänna radikaliseringen av ungdomar kring 1968 tog sig uttryck i SSU-klubben SSU Facket. SSU Facket var en klubb för arbetande ungdomar och intog en tydlig vänsterprofil.

Socialdemokraterna dominerade däremot inte kommunpolitiken i Enköping. Mellan 1970 och 1995 hade Enköpings kommun borgerlig majoritet.

Flera socialdemokrater i Enköping har ändå blivit rikskändisar. Boken tar upp att Pastor Spak lämnade socialdemokratin 1917 för att gå in i Socialdemokratiska Vänsterpartiet och senare Sveriges Kommunistiska Parti. Pastor Spak är dock fortfarande populär bland Enköpings socialdemokrater, så att säga på gamla meriter.

Den största kändisen i sammanhanget är förstås Anna Lindh, Grillbyflickan som blev Sveriges utrikesminister och sedan mördades. Hennes politiska engagemang har spårats ända tillbaka till barndomen. Anna Lindh recenserade som tolvåring Sven Wernströms ”De hemligas ö” i skoltidningen. Där drog hon paralleller till världsproblem med vapenhandel och osämja och uppmanar läsarna till att tänka efter; vem gjorde fel?

Alla kanske inte känner till ”De hemligas ö” som är en sorts marxistisk version av ”Flugornas herre”. Boken blev senare både en tecknad serie och en tv-serie.

Magasinerad. Foto: Erik Hjärtberg

Juridiska jämförelser

Den första förutsättningen som behöver uppfyllas i en juridisk problemlösning är att den rätta regeln måste hittas. Kunskapen att hitta den är ”djupt rotad hos juristerna och ingår inte i den medvetna metodarsenalen” (Hydén & Hydén, 2019, s. 17). Genom sina studier och sin praktik har juristerna hittat ett sätt att göra detta. Det går inte att lära sig endast med hjälp av en bok (Hydén & Hydén, 2019, s. 17–18).

Beroende på vilken konflikt den juridiska problemlösningen handlar om letar juristen i ett särskilt område av rättsreglerna. Därefter letar juristen upp en lämplig regel och ser hur den påverkar den aktuella konflikten (Hydén & Hydén, 2019, s. 18).

Det kan handla om en arbetare som inte kommit överens med sin chef. Detta har lett till att arbetsgivaren har uppmanat den anställde att avsluta sin anställning och ”lämna sin arbetsplats” (Hydén & Hydén, 2019, s. 18). Den anställde går inte med på det (Hydén & Hydén, 2019, s. 18).

För att lösa problemet söker juristen efter lämplig regel. Eftersom det är en konflikt ”mellan två enskilda rättssubjekt” (Hydén & Hydén, 2019, s. 19) letar juristen inom civilrätten. En enskild konflikt kan dock i vissa fall beröra flera rättsliga områden (Hydén & Hydén, 2019, s. 19).

I civilrätten är anställningen något som gör att juristen kan hitta fram ett steg till. Anställningen regleras av arbetsrätten. Arbetsrätten har till exempel regler för anställningar, lagen om anställningsskydd, LAS. LAS består av flera regler. En regel rör uppsägning, en annan rör avsked. Båda dessa regler handlar om att anställningen slutar. För att veta vilken regel som är rätt behövs mer information (Hydén & Hydén, 2019, s. 19).

Uppsägning betyder att det finns en uppsägningstid. Avsked betyder anställningen slutar direkt. Det aktuella exemplet verkar handla om att anställningen slutar direkt. Då är det i så fall reglerna för avsked som ska användas. Att den anställde uppmanas att lämna sin arbetsplats skulle dock kunna betraktas som en avstängning i kombination med en uppsägning. Då ska i så fall reglerna om uppsägning användas. Vad som gäller beror på vad arbetsgivaren har gjort i det här fallet (Hydén & Hydén, 2019, s. 19).

Om det tydligt visar sig vara ett avskedande blir frågan om arbetsgivaren hade rätt att avskeda den anställda. När juristen löst problemet med vilken regel som ska användas uppkommer nya frågor. Paragraf 18 i LAS säger att ”avskedande får äga rum om grovt har åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren” (Hydén & Hydén, 2019, s. 19–20). Samhällsförhållandena som berörs av rättsregler är nuförtiden så komplicerade att rättsreglerna måste vara brett utformade. Det gör att det finns ett behov av att tolka lagarna (Hydén & Hydén, 2019, s. 20).

I det aktuella exemplet behöver juristen få information om ”vilka åligganden arbetstagaren har gentemot arbetsgivaren” (Hydén & Hydén, 2019, s. 20) samt vad som i lagens mening innebär att grovt åsidosatt sina åligganden (Hydén & Hydén, 2019, s. 20).

Vad som räknas till åligganden kan variera i olika arbeten. En stor utredning krävs för att avgöra vad som räknas till åligganden. Vad som räknas som grovt åsidosättande borde vara möjligt att slå fast genom att jämföra med liknande situationer. Liknande situationer kan hittas i förarbeten till lagen (Hydén & Hydén, 2019, s. 20).

Lösningen på problemet görs därefter genom att de verkliga förhållandena sammanliknas med rättskällor. En regel består av flera rekvisit. När det gäller 18 § LAS består rekvisiten av arbetstagarens åligganden samt grovt åsidosättande. Baserat på rekvisiten avgörs det vilka verkliga förhållanden som ska anses viktiga, relevanta. När det gäller det aktuella exemplet är det förhållanden rörande hur arbetstagarens åligganden fullgjorts som är relevanta (Hydén & Hydén, 2019, s. 20).

Andra förhållanden är irrelevanta och betyder ingenting. Till exempel säger LAS inget om orsaken till ett visst handlande. Därmed är förhållanden som kan ha lett till agerandet, vilket betraktas som grovt åsidosättande, betydelselösa i rätten (Hydén & Hydén, 2019, s. 20). Det skriver duon Hydén för att sedan genast tillägga att det faktiskt kan ha betydelse. ”Ett visst utrymme att väga in dessa faktorer skulle man kunna säga att uttrycket grovt åsidosättande skapar” (Hydén & Hydén, 2019, s. 21). Ett åsidosättande kan i ett enskilt fall betraktas som mindre grovt om det exempelvis orsakats av provokationer från en arbetsgivarrepresentant, överbelastning eller okunskap hos arbetstagaren (Hydén & Hydén, 2019, s. 21).

Därmed är det bara ett särskilt urval av en rörig realitet som används när en dispyt prövas. För att visa hur den rättsliga verkligheten ser ut för domstolar och myndigheter kan en domstol liknas vid en dator. En domstol är precis som en dator kodad. Domstolen använder ett särskilt språk som bygger på rättsregler och rekvisit. Problemet som ska prövas i domstol måste beskrivas i rätt kod. Lösningen som en domstol lägger fram måste också tolkas för att kunna förstås. Som en fortsättning på samma liknelse kan en dataprogrammerare liknas vid en advokat. Advokaten, eller annat juridiskt ombud, gör kod av konflikten och för in den rätta informationen. Advokaten får också tolka domen och berätta för sin klient vad den innebär i det verkliga livet. Processen tar lång tid och kan vara svår för juristerna som har hand om den (Hydén & Hydén, 2019, s. 21–22).

Den som vill lära sig juridik får till en början ta till sig metod för att finna ändamålsenlig regel samt i allmänhet se vad som är ett rättsligt problem. Steg två blir att tillgodogöra sig regelns rekvisit. Den processen blir med tiden förhållandevis enkel att utföra med hjälp av lagböcker och liknande. Inte lika enkelt är att veta vad som rekvisiten motsvarar i verkliga livet. Omvandlingen från verkligheten till den rättsliga nivån är viktigt för jurister. Metoden går att tillägna sig endast genom att penetrera särskilda rättsfall och djupdyka vissa områden av det rättsliga systemet. På så sätt går det att lära sig tillvägagångssätt och tankesätt, vilka därefter kan användas i andra sammanhang. Med hjälp av utvalda fall och egna undersökningar övas studenterna att med ett gemensamt tillvägagångssätt betrakta samt hantera problematiken. Evaluering görs återkommande på så sätt att facit finns. Studier av rättsfall fungerar till stor del som ett sätt att visa hur något har gjorts och därför skall göras (Hydén & Hydén, 2019, s. 22).

Juridisk kunskap handlar mycket om att förstå. För att förstå en viss regel kan det i vissa fall krävas förståelse av en annan regel. Detta på grund av att den första regeln bygger på, eller består av delar av den andra regeln (Hydén & Hydén, 2019, s. 22).

Rättssystemet är inte heltäckande. Generalklausuler och ramlagar är skrivna på ett vitt och allmänt hållet sätt. Det gör det svårt att uttolka vad de innehåller. Det finns en betydelsefull olikhet mellan ramlagar och generalklausuler. Generalklausuler kan uttolkas med hjälp av juridiken. Så är det inte med ramlagarna (Hydén & Hydén, 2019, s. 22–23).

Generalklausuler är avsiktligt allmänt hållna med syftet att de ska kunna innefatta så mycket som möjligt av den realitet som ska styras. Då behövs ett vitt språk med benämningar, exempelvis ”särskilda skäl” eller ”saklig grund”. Dessa benämningar har en betydelse i rätten som kan vara svår för en lekman att förstå. Ett exempel är ”saklig grund” i LAS. Benämningen erhåller sin betydelse genom rättskällor som kompletterar lagen, företrädesvis förarbeten och prejudikat (Hydén & Hydén, 2019, s. 23).

Det ges i förarbeten exempel på vad benämningen ”saklig grund” kan betyda. Det kan vara arbetsbrist eller ”personliga omständigheter” (Hydén & Hydén, 2019, s. 23). Personliga omständigheter kan till exempel handla om att arbetstagaren inte presterar tillräckligt, att vederbörande är sjuk eller svag, att vederbörande är dömd för brott. Har arbetstagaren gjort något brottsligt behöver det tas reda på om detta har skett på arbetsplatsen eller på annan plats utanför arbetstiden. Bedömningen görs olika beroende av dessa omständigheter. Har brottet skett utanför arbetstiden ska det utredas huruvida brottet påverkar om arbetstagaren lämpar sig för jobbet. Har en kamrer inom näringslivet, utanför arbetet, förskingrat lite pengar från en idrottsförening. Då är det värre än om gärningen begåtts av en chaufför eller verkstadssvarvare, som inte hanterar pengar i sitt arbete (Hydén & Hydén, 2019, s. 23–24).

Genom prejudikat i Arbetsdomstolen har benämningen saklig grund efter hand preciserats. Dess betydelse kan jurister lära sig genom samlingar av prejudikat och genom akademisk juridisk facklitteratur (Hydén & Hydén, 2019, s. 24).

En generalklausul har därmed en någorlunda tydlig betydelse. Den måste dock alltid betraktas utifrån sin kontext (Hydén & Hydén, 2019, s. 24).

Ramlagar har inget ”i förväg fastställt rättsligt innehåll” (Hydén & Hydén, 2019, s. 25). Ramlagar erhåller i stället sin betydelse genom tillämpning. Ska detta förklaras är det nödvändigt att känna till tre rättsliga perspektiv:

vem som ska agera – kompetensregler,
hur det formellt ska gå till – procedurregler, samt
vad som ska göras – handlingsregler.

(Hydén & Hydén, 2019, s. 25).

Ramlagar har inga, eller ”svagt utvecklade” (Hydén & Hydén, 2019, s. 25) handlingsregler. Det viktigaste i ramlagen är i stället vem som ska göra något och hur det ska gå till. Därmed är tanken att ramlagar ska erhålla sin betydelse endera via förhandling och jämkning av de berörda eller via experter utpekade i kompetensreglerna. När det gäller arbetsrätt är det exempelvis fackföreningar och arbetsgivarföreningar som, via bland annat förhandlingar, ska enas om på vilket sätt vissa spörsmål ska få sin lösning. Inom förvaltningsrätt är det normalt att beslut tas av expertis inom arkitektur, socialt arbete eller teknik (Hydén & Hydén, 2019, s. 25–26).

Den juridiska utbildningen inriktar sig på domarens roll. Dess tyngdpunkt handlar om att tolka och fastställa lagars betydelse. Finnes en användbar regel som visar hur en konflikt ska lösas är det vanligen inget problem att tolka den. Då saknas skäl att ta ärendet till domstol. De berörda parterna kan själva, eller med hjälp av juridiska ombud, lösa konflikten. ”Den juridiska sakkunskapen” (Hydén & Hydén, 2019, s. 26) går in om regelverket behöver tolkas för att kunna användas på ett likartat vis som accepteras av parterna. Det förhållandet ger juridiken, enligt paret Hydén, en inriktning på domarens roll (Hydén & Hydén, 2019, s. 26).

Den juridiska utbildningen har ett domarperspektiv även i betydelsen att den startar i rättssystemet och dess tolkning. Att ha ett användarperspektiv inom juridik går ut på att undersöka vilket regelverk som gäller i ett visst sammanhang. Utgångspunkten är då verkligheten och frågeställningen blir vad regelverket innebär för något sammanhang. Ett sådant perspektiv är extra betydelsefullt för samtliga, särskilt juridiska lekmän, som agerar i ett sammanhang styrt av rättsregler. Det kan handla om olika yrkesroller inom både offentlig och privat sektor. Ytterligare en kategori som utgår från användarperspektivet är feministisk rättsteori (Hydén & Hydén, 2019, s. 26).

I användarperspektivet bygger juridisk kompetens företrädesvis på förmågan att uttyda vad rätten betyder i en viss aspekt eller för en viss samhällsgrupp. Rättsregler är en av de aspekter som avgör hur en aktör borde göra. Rätten kan i vissa fall vara bindande och emellanåt ge ett litet eller stort spelrum för andra utvägar (Hydén & Hydén, 2019, s. 26–27).

Också ur ett användarperspektiv behövs kännedom i domarens tolkning av rätten. Fast användarperspektivet behöver utöver detta också kunskap om hur rätt placeras i ett samhällssammanhang. Kunskap av den typen är extra betydelsefull för jurister verksamma inom handel- eller affärsverksamhet (Hydén & Hydén, 2019, s. 27).

När det gäller civilrättsliga konflikter är de inblandade oftast inte överens om vad som har skett i det verkliga livet. Domstol och jurister får då en annan uppgift än att tolka lagar (Hydén & Hydén, 2019, s. 27).

Aktuell domstol får då ha en roll som extern, oberoende aktör, vilken parterna som träter kan vända sig till för att få en lösning på dispyten. Domstolen behöver välja en av de två versionerna av verkligheten som läggs fram. Den ena parten kan lägga fram en verklighetsbild som gör att en viss lag ska användas. Den andra parten kan lägga fram en annan verklighetsbild som gör att en annan lag ska användas (Hydén & Hydén, 2019, s. 27).

Advokaternas roll blir att presentera en trovärdig historia åt den part som de företräder. Rent juridiskt krävs det då kunskap inom processrätt för att känna till hur det är tillåtet att argumentera. Närmare bestämt regler för bevis och värdering av bevis. Genom bevisen kan domstolen till slut avgöra vad som har hänt i verkligheten och därmed vilka lagar som ska användas. Det finns alltså en särskild sorts juridik, processrätt, som reglerar hur konflikter av det här slaget ska avgöras (Hydén & Hydén, 2019, s. 28).

Källa: Hydén, Håkan, och Therese Hydén. Rättsregler: en introduktion till juridiken. Lund: Studentlitteratur, 2019.

Uppdaterad 2022-12-03

Politikermordet: brottsplatsen

Sommaren 2002 hittades den pensionerade politikern Pär Axelsson död i sin bostad i Västerås. Det såg från början ut som ett naturligt dödsfall. Sedan visade det sig att han kan ha mördats.

Brottsplats? Pär Axelssons bostad. Foto: Erik Hjärtberg

Som undertecknad tidigare berättat har polisen i region Mitt bildat en särskild grupp för kalla fall. Ytterligare ett fall som polisen har på sitt bord är det så kallade politikermordet på Pär Axelsson 2002.

Pär Axelsson bodde på Gunnilbogatan, området Malmaberg i Östra Västerås. Det är ett trevåningshus i rött tegel med balkonger i gul plåt. Lägenheterna är bostadsrätter. Inne i trapphuset syns stora sprickor i väggen.

En kvinna boende i huset berättar att hon minns att hon kom hem när Pär Axelssons kvarlevor togs ut från lägenheten. Det var omskakande. Hon kände inte Pär Axelsson, men hälsade på honom när de träffades. Det var bara enstaka gånger någon som kom och besökte honom.

– Han var nog lite av en enstöring, och det var ju konstigt eftersom han var föreningsmänniska, säger hon.

Den sista säkra iakttagelsen av Pär Axelsson gjordes den 13 juli då en kvinnlig bekant träffade honom. Han beräknas ha dött den 18 juli.1 Dödsdagen har bland annat räknats ut av att tidningarna som lämnats i brevlådan plockats upp till och med den 18 juli.2

Pär Axelsson hittades död i sin lägenhet den 4 augusti, strax efter klockan 18.3 Kroppen kan alltså ha legat i 17 dagar innan dödsfallet upptäcktes. Sonen hade slagit larm till polisen efter att inte fått kontakt med sin far och polisen tog sig därför in i lägenheten.4

Pär Axelsson bodde på bottenvåningen och hade en uteplats med en liten trädgårdstäppa. Dörren till uteplatsen stod på glänt när polisen hittade honom.5 Kroppen hade inga synliga skador.6 Lägenheten var i städat skick, inget tydde på att en strid eller något bråk skulle ha skett.7 Men en av de polismän som var först på plats misstänkte att något inte stämde. Polisen tog därför fler foton från platsen än vad som är brukligt vid ett dödsfall. Något som varit betydelsefullt för brottsutredningen.8

Den 66-årige Pär Axelsson hade dålig hälsa. Han led av hjärtproblem och hade också diabetes.9

Onsdagen den 7 augusti publicerades dödsannonsen, i lokaltidningen VLT, med följande vers:

Far har räckt ut handen
Mor har fattat den
På den andra stranden
Mötas de igen.10

Den 8 augusti hade polisen börjat utreda om Pär Axelsson blivit dödad eftersom obducenterna på rättsmedicin i Uppsala funnit ”otillbörliga skador” på kroppen. Polisen knackade dörr i det område där Pär Axelsson hade bott för att ta reda på om grannarna hört eller sett något.11 Reaktionerna bland de boende på Gunnilbogatan varierade. Vissa var lugna medan andra uttryckte stark oro. Grannarna beskrev den före detta landstingspolitikern som en tillbakadragen man som sällan fick besök. De hälsade på honom när de möttes men kände honom inte.12

Klockan sju på morgonen, fredagen den 9 augusti kom en rättsläkare från Uppsala till polisen i Västerås för att berätta om de upptäckter som gjordes när kroppen obducerades. Polisen beslutade därför att rubricera händelsen som mord alternativt dråp.13

Pär Axelsson begravdes i Korsets kapell i Västerås den 19 augusti. Närmast anhöriga, en son och hans familj, släkt och vänner tog farväl vid den borgerliga begravningen. De flesta av de drygt 100 begravningsgästerna kom från fackföreningsrörelsen och socialdemokratin i Västmanland.

Den 20 augusti fick de fem kriminalinspektörerna i utredningsgruppen förstärkning från rikskriminalpolisen. Sju personer, varav fyra personer från Palmegruppen, däribland spaningschef Stig Edqvist åkte till Västerås för att hjälpa till.14

I september efterlyste polisen tips och satte upp affischer i affärer och på andra platser i Västerås där det var känt att mordoffret ofta rörde sig.15

1 Ånell, Malin S. ”Palmespanare deltar i jakten”. Aftonbladet, 20 augusti 2002.

2 Jansson, Torsten. ”Polisen utesluter inte mord”. Vestmanlands Läns Tidning, 09 augusti 2002.

3 Harne, Andreas. ”Politikern låg död i sitt hem”. Aftonbladet, 09 augusti 2002. https://www.aftonbladet.se/a/rLE75w.

4 Harne, Andreas. ”Politikern låg död i sitt hem”. Aftonbladet, 09 augusti 2002. https://www.aftonbladet.se/a/rLE75w.

5 Kretz, Johan. ”Grannarna kollar låset en extra gång”. Vestmanlands Läns Tidning, 10 augusti 2002.

6 Kallin, Jenny. ”Polisen hoppas på allmänhetens hjälp”. Vestmanlands Läns Tidning, 12 augusti 2002.

7 Sannemalm, Ann-Sofie. ”Politikermordet är ett riktigt mysterium”. Vestmanlands Läns Tidning, 13 juli 2015. https://www.vlt.se/artikel/politikermordet-ar-ett-riktigt-mysterium.

8 Nilsson, Matilda. ”Misstänksam polis avslöjade mordet”. Vestmanlands Läns Tidning, 26 januari 2007.

9 Sannemalm, Ann-Sofie. ”Politikermordet är ett riktigt mysterium”. Vestmanlands Läns Tidning, 13 juli 2015. https://www.vlt.se/artikel/politikermordet-ar-ett-riktigt-mysterium.

10 ”Döda”. Vestmanlands Läns Tidning, 07 augusti 2002.

11 Jansson, Torsten. ”Polisen utesluter inte mord”. Vestmanlands Läns Tidning, 09 augusti 2002.

12 Kretz, Johan. ”Grannarna kollar låset en extra gång”. Vestmanlands Läns Tidning, 10 augusti 2002.

13 Harne, Andreas. ”Politikern låg död i sitt hem”. Aftonbladet, 09 augusti 2002. https://www.aftonbladet.se/a/rLE75w.

14 Ånell, Malin S. ”Palmespanare deltar i jakten”. Aftonbladet, 20 augusti 2002.

15 ”S-politiker kan ha strypts till döds”. Svenska Dagbladet, 10 augusti 2002.

Politikermordet: dikt blev verklighet

Sommaren 2002 hittades den pensionerade politikern Pär Axelsson död i sin bostad i Västerås. Han misstänks ha mördats. Våren innan gavs det ut en kriminalroman som har många likheter med händelsen.

”Sjung som en fågel”. Foto: Erik Hjärtberg

En pensionerad socialdemokratisk lokalpolitiker hittas mördad i sitt hem i Västerås på sensommaren 2002. Så börjar Thomas Kangers roman ”Sjung som en fågel” som gavs ut i mars 2002.1 För den som har tänkt att läsa boken i skönlitterärt syfte varnas det härmed att följande läsning innehåller en spoiler.

I romanen har den mördade socialdemokratiska politikern en bakgrund inom underrättelse- och säkerhetsorganisationen IB, som registrerade kommunister. Gärningsmannen är son till en kommunist som begått självmord och gärningsmannen ser den socialdemokratiska politikern som medskyldig till faderns död.2

Romanförfattaren Thomas Kanger var tidigare journalist och har bland mycket annat till exempel granskat morden på PKK-avhoppare i Sverige.3

Thomas Kanger lät sin deckarroman utspela sig i Västerås eftersom han tidigare hade bott i staden i tjugo år.

Författaren arbetade under slutet av 1970-talet på Asea och var då ansluten till Metall. Han blev ytligt bekant med mannen som var fackordförande för Metall i Västerås.

– Var man politiskt och fackligt aktiv i Västerås på den tiden så kände man till Pär Axelsson, sa Thomas Kanger till Aftonbladet 2002.

Han beskrev Pär Axelsson som en socialdemokrat av klassiskt snitt från en tid då facket hade stort inflytande över det socialdemokratiska partiet.

Likheterna med romanfiguren är slående:

● De var i samma ålder.

● Båda hade vigt sitt liv åt Metall och Socialdemokraterna.

● Båda blev ensamstående 1977.

● Båda hade jobbat på Asea, blivit fackligt aktiva och sedan övergått till politiken.

● Båda hittades döda i sina hem.

Mordet på Pär Axelsson är fortfarande olöst och polisen har till och med utrett det fiktiva motiv mördaren har i boken.

Thomas Kanger förnekade dock att det var Pär Axelsson han hade porträtterat i sin roman.

– Det var oerhört kusligt när jag insåg hur stora likheterna var. Enligt polisen var det också många som ringde och tipsade om min bok, sa han till Aftonbladet 2003.4

1 Edgar, Johan. ”Liknande mordfall i Kangers nya bok”. Aftonbladet, 09 augusti 2002. https://www.aftonbladet.se/a/9mKw85.

2 Kanger, Thomas. Sjung som en fågel. Stockholm: Norstedt, 2002.

3 Kanger, Thomas. Mordet på Olof Palme: Utredning på villospår. Mai Linh förlag.

4 Castelius, Olle. ”Hans mordgåta blev verklighet”. Aftonbladet, 16 juni 2003. https://www.aftonbladet.se/a/oRnWdK.

Politikermordet

Den tidigare politikern och fackföreningsledaren Pär Axelsson hittades död i sitt hem i Västerås 2002. Hans död är fortfarande ett mysterium.

Som undertecknad tidigare berättat har polisen i region Mitt bildat en särskild grupp för kalla fall. Ytterligare ett fall som polisen har på sitt bord är det så kallade politikermordet på Pär Axelsson 2002.

Det var den 4 augusti 2002 som det förre landstingsrådet (S) Pär Axelsson hittades död i sin bostad i Västerås. Sonen hade slagit larm till polisen efter att inte fått kontakt med honom och polisen tog sig därför in i lägenheten.1 De fick kliva över en bunt av lokaltidningen VLT som låg nedanför brevinkastet. Lägenheten var för övrigt i städat skick, inget tydde på att en strid eller något bråk skulle ha skett. Altandörren stod på glänt.

I köket var det också snyggt och prydligt. Men mördaren kunde ju ha kommit tillbaka och städat efter sig. Polisen har jobbat efter teorin att någon annan person kan ha befunnit sig i köket, någon som sitter inne med kunskapen om vad som skett.

Den 66-årige Pär Axelsson hade dålig hälsa. Han led av hjärtproblem och hade också diabetes. När han hittades hade han med all sannolikhet varit död i 17 dagar. Förruttnelseprocessen var långt framskriden och hade påskyndats av sommarvärmen.2

Rättsläkaren slog fast att Axelsson dog av ”annans handaverkan”. Hans kropp visade klassiska mordskador efter ett strypgrepp.

Tungbenet var av. Men på grund av förruttnelsen gick det inte att se de andra klassiska tecknen, blödningar i ögonen, på huden och på luftstrupen.

Socialstyrelsens rättsliga råd, som granskat rättsläkarutlåtandet, la fram ytterligare en teori. Pär Axelsson kan ha fått en hjärtinfarkt, ramlat av stolen med kortleken i handen och slagit tungbenet mot den.

Vad som talar emot kortleksteorin är att Pär Axelsson även hade andra skador. Vilka dessa skador var vill polisen behålla för sig själv. Det är därför man betraktar Pär Axelssons död som ett misstänkt mordfall.4

Pär Axelsson var välkänd i Västmanland efter många års fackligt och politiskt arbete. Före pensionen var han socialdemokratiskt landstingsråd och styrelseledamot i facket Metall på central nivå.

Men 2002 levde Pär Axelsson ett väldigt anonymt liv. Han var änkling sedan 1977 och pensionär sedan år 2000. Partikamraterna hade svårt att tro att Pär Axelsson hade några fiender.5 De politiska uppdragen hade han lagt på hyllan. Få kände honom privat vilket också har försvårat polisutredningen.

Han har beskrivits som en snäll och omtänksam person med en mycket stor integritet. Man vet inte vad han hade för intressen för övrigt. Under utredningen kom det fram att han brukade åka till London då och då, men ingen visste var han bodde eller gjorde när han var där. Kanske besökte han museum, som någon sa. Men ingen vet.

Trots att riksmordkommissionen med landets mest erfarna mordutredare kopplades in gick polisen bet. En omfattande utredning med mer än 1 200 förhör har gjorts i fallet.6

Tv-programmet ”Efterlyst” tog upp fallet 2007 vilket gav nya tips. En tipsare påstod att Pär Axelsson mördades av misstag, att det var en annan person som skulle ha mördats. Polisen har också fått namnet på en person i Västerås som skulle ha varit det egentliga mordoffret samt uppgifter om ett motiv till dådet.7

Pär Axelssons död förblir ett mysterium.

1 Harne, Andreas. ”Politikern låg död i sitt hem”. Aftonbladet, 09 augusti 2002. https://www.aftonbladet.se/a/rLE75w.

2 Sannemalm, Ann-Sofie. ”Politikermordet är ett riktigt mysterium”. Vestmanlands Läns Tidning, 13 juli 2015. https://www.vlt.se/artikel/politikermordet-ar-ett-riktigt-mysterium.

4 Sannemalm, Ann-Sofie. ”Politikermordet är ett riktigt mysterium”. Vestmanlands Läns Tidning, 13 juli 2015. https://www.vlt.se/artikel/politikermordet-ar-ett-riktigt-mysterium.

5 Harne, Andreas. ”Politikern låg död i sitt hem”. Aftonbladet, 09 augusti 2002. https://www.aftonbladet.se/a/rLE75w.

6 Sannemalm, Ann-Sofie. ”Politikermordet är ett riktigt mysterium”. Vestmanlands Läns Tidning, 13 juli 2015. https://www.vlt.se/artikel/politikermordet-ar-ett-riktigt-mysterium.

7 Sveriges Radio. ”Pär Axelsson – mordoffer av misstag?”, 26 januari 2007. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=112&artikel=1167706.

Uppdaterad 2020-04-17

Slopat regelkrångel ledde till skuggsamhälle

En rad politiska beslut har skapat det så kallade skuggsamhället, som blev synligt när Rakhmat Akilov 2017 körde in på Drottninggatan. Han jobbade som asbestsanerare i Sverige innan han blev terrorist. Detta är ämnet för en ny bok.

Den 15 oktober kommer boken ”Vi, Skuggorna” av journalisten Ellinor Torp. Det som kallas skuggsamhället innebär att Sverige har fått ett laglöst arbetsliv där människor från fattiga länder jobbar under slavliknande förhållanden. En ny typ av kriminalitet som inte myndigheterna kommer åt.

Ellinor Torp har identifierat följande kryphål som möjliggör skuggsamhället:

• Lätt att få samordningsnummer, en sorts substitut till personnummer för gästarbetare, utan arbetstillstånd.
• Lätt att få F-skattsedel. Falska egenföretagare skapas för att komma undan lagar och regler.
• ID06-kort, de id-kort som används för identifiering på arbetsplatser, lånas ut, säljs och förfalskas. Id-handlingen kopplas inte till individen på ett säkert sätt.
• Arbetsgivaravgifter behöver inte redovisas på individnivå. Svårt att upptäcka svart arbetskraft när företagen bara behöver skicka in kontrolluppgifter en gång om året.
• Sekretessbestämmelser gör att myndigheter inte kan byta information och komma åt kriminella.
• Myndigheter i Sverige har sina egna datasystem och samarbetar inte på ett effektivt sätt.
• Bolag som vinner anbud tar i sin tur in andra bolag med svart arbetskraft. Det är svårt att kontrollera hela kedjan med underentreprenörer.

Tidningen Dagens Arbete har publicerat ett utdrag ur boken.

Läs min nya e-bok!

”Chefens härskarteknik” är min nya bok om individuell lönesättning. Den finns nu också tillgänglig som e-bok.

Elektrisk. Foto: Erik Hjärtberg

Min nya bok finns nu också tillgänglig som e-bok. Både pappersbok och e-bok finns för tillfället bara att beställa via förlagets hemsida. Min förhoppning är dock att den snart ska finnas hos de vanliga nätbokhandlarna samt där e-böcker finns.

Läs min nya bok!

”Chefens härskarteknik” är min nya bok om individuell lönesättning. En lättläst pocketbok om det lönesystem som arbetsgivarna använder för att söndra och härska.

Omslag och omslagsfoto: Erik Hjärtberg

Efter ungefär två års bloggande i ämnet har jag nu gett ut en bok om individuell lönesättning. Boken finns i skrivande stund endast att beställa via förlagets hemsida. Min förhoppning är dock att den snart ska finnas att beställa via de vanliga nätbokhandlarna samt som e-bok där e-böcker finns.

Många fack är eniga med arbetsgivarna om lönen

”Vilket århundrade lever Svenskt Näringsliv i?” undrar Claes Thim i tidningen Elektrikern. Många fack är dock eniga med arbetsgivarsidan om att löneskillnaderna ska öka.

Claes Thim skriver i tidningen Elektrikern att Svenskt Näringlivs mål inför avtalsrörelsen är en bra motivering för att bli medlem i facket.

I korta drag så vill Svenskt Näringsliv att vi ska stå tillbaka i våra löner och att ingångslönerna ska vara lägre. Det ska också vara lättare för företaget att differentiera lönerna.

När det gäller att differentiera lönerna är dock många fack eniga med Svenskt Näringsliv. Däribland finns centralorganisationen Saco, TCO-förbunden Lärarförbundet och Vision, samt LO-förbundet Kommunal.