I ständig rörelse

Boken ”I ständig rörelse: Den socialdemokratiska rörelsen inom Enköpings kommun 1901–2016” (ISBN 978-91-639-1766-0) är utgiven 2016 och sammanställd av bland andra Mats O Karlsson.

Recensionsexemplar? Foto: Erik Hjärtberg
Hittad på redaktionen. Foto: Erik Hjärtberg

Enköpings kommun innehåller mycket landsbygd. På landet var många bönder och bönderna har traditionellt röstat på Centern. Men det som inte alla tänker på är att det också funnits pigor och drängar, lantarbetare, vilka engagerade sig i arbetarrörelsen. Dessa kunde ibland åstadkomma mycket med små medel. Folkets hus i Altuna byggdes sommaren 1923 av Altuna arbetarekommun som då hade nio medlemmar.

Med mekaniseringen av jordbruket minskade antalet lantarbetare medan antalet industriarbetare ökade i företag som Bahco.

Tidningen Enköpings Nyheter startades 1925 som en partipolitiskt oberoende tidning. Samma år fick Jan Fridegård sin första dikt ”Röster” publicerad i tidningen. På grund av tidningens dåliga ekonomi fick Jan Fridegård inget betalt. Han ska trots det ha varit så glad att han gick i veckor med tidningen i fickan.

Enköpings Nyheter köptes av de lokala Socialdemokraterna 1928. Emellertid räckte inte prenumeranterna och annonsörerna till för att få ekonomin att gå ihop. Det sista numret kom 1931.

Efter andra världskriget och ända in på 1980-talet genomsyrade Socialdemokraterna hela det svenska samhället. Det fanns socialdemokratiska föreningar på skolor, arbetsplatser och i bostadsområden. Så var det också i Enköping. Den allmänna radikaliseringen av ungdomar kring 1968 tog sig uttryck i SSU-klubben SSU Facket. SSU Facket var en klubb för arbetande ungdomar och intog en tydlig vänsterprofil.

Socialdemokraterna dominerade däremot inte kommunpolitiken i Enköping. Mellan 1970 och 1995 hade Enköpings kommun borgerlig majoritet.

Flera socialdemokrater i Enköping har ändå blivit rikskändisar. Boken tar upp att Pastor Spak lämnade socialdemokratin 1917 för att gå in i Socialdemokratiska Vänsterpartiet och senare Sveriges Kommunistiska Parti. Pastor Spak är dock fortfarande populär bland Enköpings socialdemokrater, så att säga på gamla meriter.

Den största kändisen i sammanhanget är förstås Anna Lindh, Grillbyflickan som blev Sveriges utrikesminister och sedan mördades. Hennes politiska engagemang har spårats ända tillbaka till barndomen. Anna Lindh recenserade som tolvåring Sven Wernströms ”De hemligas ö” i skoltidningen. Där drog hon paralleller till världsproblem med vapenhandel och osämja och uppmanar läsarna till att tänka efter; vem gjorde fel?

Alla kanske inte känner till ”De hemligas ö” som är en sorts marxistisk version av ”Flugornas herre”. Boken blev senare både en tecknad serie och en tv-serie.

Magasinerad. Foto: Erik Hjärtberg

Varför jag skriver

I boken ”Jan Fridegård” från 1949 skriver tre personer, inklusive Jan Fridegård själv, om Jan Fridegårds skrivande.

Utan filter. Foto: Erik Hjärtberg

Artur Lundkvist tar upp de ämnen som Jan Fridegård skriver om och ur vilka aspekter. Exempelvis hur den kristna uppväxten påverkar synen på sexualitet, trots att Jan Fridegård vill stå fri från kyrkan och den officiella kristendomen. Hans romanfigurer är sexuellt utlevande, men skäms också ofta för det.

Lars Forsell inriktar sig på det rent språkliga och retoriska i Jan Fridegårds texter.
”Enkelheten är den fridegårdska formens främsta kännemärke – den finns såväl i dispositionen, helheten som i det enskilda stilgreppet.”

Jan Fridegård själv berättar om drivkrafterna i skrivandet. Dessa består bland annat av ”ett inre tvång” till att dela med sig av sina erfarenheter för att stödja människor i liknande situationer.

Jan Fridegård skriver delvis, men inte helt, självbiografiskt. Han ger här exempel på vad som var verkligheten  och vad som ändrats. Han har inte ”slagit ihjäl så många människor” men har varit både strejkande lantarbetare och soldat.

Jan Fridegård har samma förklaring som Stephen King senare skulle ha till varför det förekommer fula ord och svordomar i böckerna.

”Jag har inte velat förfalska mina människor. Om nu en snickare eller vem som helst slår sig på tummen med hammarn så måste jag skriva vad han säger om jag vill ge en sann bild av honom.”

Offerrök

”Offerrök” är den sista delen i Jan Fridegårds vikingatrilogi. Efter att i den föregående boken, ”Gryningsfolket”, ha lett ett träluppror har huvudpersonen Holme nu ett pris på sitt huvud. Holme lever gömd i skogen men söker upp kungen för ett möte. Kungen blir imponerad av att en träl kan vara så klok som Holme. Holme och hans familj får leva på kungens mark och Holme får jobba som kungens smed.

Välläst. Offerrök. Foto: Erik Hjärtberg
Välläst. Offerrök. Foto: Erik Hjärtberg

I den första boken ”Trägudars land” rymmer trälarna Holme och Ausi från en gård tillsammans med sitt gemensamma spädbarn. Barnet har nu vuxit upp till en ung kvinna, Tora. Svein, som är sonen i familjen som ägde gården, inleder nu en kärleksrelation med Tora. Men med tiden skärps klassmotsättningarna och det blir till slut en kamp på liv och död.

”Vi är världsbäst på skiftnycklar”

Hett ämne. Foto: Erik Hjärtberg

”Vi är världsbäst på skiftnycklar” (ISBN: 9789186145002) är en bok av Cecilia Bygdell och Lennart Engström utgiven av Upplandsmuseet.

Mannen som uppfann skiftnyckeln var Johan Petter Johansson, 1853–1943. Han arbetade bland annat på företaget Munktells i Eskilstuna innan han 1886 startade en egen verkstad i Enköping.

JP Johansson gjorde flera uppfinningar. De två mest kända är rörtången och skiftnyckeln. Han lät även tillverka produkter som han inte själv uppfunnit. En betydande produkt var fläktar.

JP Johansson sålde 1916 sina verkstäder till affärsmannen Berndt August Hjorth vars initialer bildade företagsnamnet Bahco. Under årtionden var en stor del av Enköpings befolkning anställda i företaget.

Företaget hette 1999 Bahco Sandvik när det köptes av det amerikanska bolaget Snap-On Incorporated. De amerikanska ägarna meddelade 2006 att produktionen i Enköping skulle flytta till Spanien och verksamheten i Enköping avvecklades bit för bit.

Efter beskedet om nedläggning tillverkade några av de anställda en begravningskrans. De hängde den på den stora staty av skiftnyckeln som står i en av Enköpings korsningar.

Lars Hård

Döm inte boken efter omslaget. Foto: Erik Hjärtberg

”Lars Hård” är en av Jan Fridegårds mer eller mindre självbiografiska romaner. Boken utgavs för första gången 1935 men är på sätt och vis inte helt olik Ulf Lundells ”Jack” som utkom ungefär 40 år senare.

Lars Hård är, precis som Jack, en ung man som vill gå sin egen väg och är kritisk mot etablissemanget. Han har också, i likhet med Ulf Lundells romanfigur, lätt för att attrahera kvinnor och har många tillfälliga förhållanden. Den stora skillnaden är att Lars Hård lever i ett betydligt fattigare och mer auktoritärt Sverige. Lars Hårds problem med auktoriteter gör att han först tvingas till en sorts arbetsläger och senare till ett fängelsestraff på Långholmen.

Lars Hård växer upp i en fattig statarfamilj men det finns böcker i föräldrahemmet. Politik eller religion kan skapa mening i tillvaron och göra att en människa ser sig som en del av en större gemenskap. För Lars Hårds far är det naturvetenskapen som har den rollen.

Du borde läsa ”Världsrymdens under”, sade far smått förargad. Om du är rädd om den. Där kan du se hur det mesta ligger till. Så kan du få en riktigare uppfattning om dina dimensioner jämförda med världsalltets. Det fandes en gång ett slags landkrokedyl som var femhundra gånger större än du. Den åt trädtoppar. Vad betyder du och jäntan, ladan, gubbarna och jag med förresten? Inte mer än en flugskit.

Gryningsfolket

Gyllene. Foto: Erik Hjärtberg

”Gryningsfolket” är andra delen i Jan Fridegårds vikingatrilogi. Författaren tar det inte för givet att läsaren, år 1944, självklart har tillgång till föregångaren ”Trägudars land” och inleder därför med en kort resumé. Jan Fridegård fastslår där att den stad där de förrymda trälarna Holme och Ausi bosätter sig är Birka.

I staden finns vid den här tidpunkten både en kristen kyrka och ett asatempel som konkurrerar om befolkningens tro. Trälen Holme tror varken på asagudarna, som är den härskande klassens religion, eller på Kristus som framstår som svag och otydlig.

Den kristna kyrkan har anknytning till de utländska köpmännen. Det blir missväxt och svält i landet samtidigt som de kristnas sädesmagasin ständigt fylls på av leveranser från utlandet. Holme går därför i främsta ledet när de utsvultna människorna en dag stormar kyrkan.

Vad får du för skolpengarna?

Skolbok. Foto: Erik Hjärtberg

Johan Enfeldt är social­demokrat och vice ordförande i utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden i Enköpings kommun. Utanför sina kommunpolitiska uppdrag arbetar Johan Enfeldt som utredare i välfärdsfrågor på den fackliga organisationen LO. Han har intresserat sig för skolfrågor så mycket att han skrivit en bok i ämnet: ”Vad får du för skolpengarna?” (ISBN: 9789174450149) utgiven 2022.

Boken är en genomgång av de problem som Johan Enfeldt ser med det svenska skolsystemet. Han har till exempel nyligen intervjuats i Mitt i Enköping om betygsinflation.

Ett annat problem, enligt Johan Enfeldt, är att bristen på insyn i fristående skolor innebär att skattebetalarna inte kan få reda på vad skolpengen används till. Det går överhuvudtaget inte att veta om pengarna används i deras egen kommun. Det finns inget som hindrar ett skolföretag med skolor i flera kommuner, eller till och med flera länder, att flytta runt pengarna efter behag.

Någon som har märkt av och försökt hantera problemet är Roger Haddad, Liberalerna. Roger Haddad var 2013 kommunalråd i Västerås och drev igenom en extra satsning på lärarlöner. Han insåg ganska snart att det inte var möjligt att kontrollera om de extra pengarna verkligen användes till högre löner i de många fristående skolorna i kommunen.

Roger Haddad oroade sig för att skolorna skulle kunna ha tagit de extra pengarna från skattebetalarna i Västerås och använt dem i andra kommuner. Han föreslog en lagändring som skulle garantera att skolpengen stannade i kommunen. Roger Haddad fick inte med sig Liberalerna på förslaget och drev inte frågan när han sedan blev riksdagsledamot.

Om offentlighetsprincipen hade gällt för friskolor skulle Roger Haddad ha kunnat kontrollera hur pengarna hade använts. Friskolorna hade fortfarande kunnat flytta pengarna till andra kommuner men skattebetalarna i Västerås hade i alla fall fått veta det.

Johan Enfeldt har för övrigt själv en bakgrund inom Liberalerna innan han blev social­demokrat.

Trägudars land

Jan Fridegård kan beskrivas som bygdens stora författare i Enköping och Håbo. Han står som staty i Enköping och har gett namn åt gymnasieskolan, Fridegårdsgymnasiet, i Håbo kommun.

Historisk. Foto: Erik Hjärtberg

Jan Fridegård, 1897–1968, var en statarson som främst skrev mer eller mindre självbiografiska böcker.

Han skrev även en trilogi som utspelar sig under vikingatiden. ”Trägudars land” (ISBN: 9146167617) är den första boken av tre.

Berättelsen börjar på en gård där hövdingen har till vana att göra sig av med trälarnas spädbarn genom att lägga ut dem i skogen åt vilddjuren. Trälen Holme bestämmer sig för att rädda sitt barn och fly från gården. När han förstår att barnet behöver amma hämtar han också barnets mor Ausi. Holme och Ausi börjar sedan ett nytt liv i en sjöfartsstad som fria människor.

Precis som i statarsamhället är det en kamp mellan samhällsklasser och berättelsen har ett underifrånperspektiv. Samtidigt skildras trälarna inte ensidigt som goda utan som vad på nusvenska kallas ”komplexa karaktärer”.

Titeln ”Trägudars land” syftar på att man under vikingatiden ska ha haft trästatyer föreställande asagudarna Tor, Oden och Frej. Vid så kallade blot offrades djur och människor till gudarna och trästatyerna beströks med blodet från offren. Boken skildrar blotet som en flera dagar lång festival med folkmassor, mat, dryck, musik och utomäktenskapligt sex.

Enköpingsprästen som blev socialist

Om du någon gång varit i Enköping har du säkert passerat Pastor Spaks park vid Drottninggatan. Men vem var egentligen pastor Spak? Om detta går det att läsa i boken ”Den tidiga arbetarrörelsen i Enköping och pastor Spak”, utgiven 1979 av Enköpings broderskapsgrupp under redaktion av Bo Malmberg (ISBN 91-7260-322-4).

Bokomslag: "Den tidiga arbetarrörelsen och pastor Spak".
Bättre begagnad. Foto: Erik Hjärtberg.

Pastor Spak var en präst verksam inom Svenska Kyrkan i Enköpingstrakten under det tidiga 1900-talet. Han var stockholmare och uppväxt i ett högborgerligt ämbetsmannahem. Som präst fick han se barn som i november kunde gå barfota till skolan.

På grund av den svåra fattigdom som pastor Spak såg hos lantarbetarna i Enköpingsbygden solidariserade han sig med och aktiverade sig i den gryende arbetarrörelsen. ”Emedan jag försökte vara kristen, nödgades jag mot min vilja bli demokrat”, skrev han.

På grund av sitt socialistiska engagemang tvingades pastor Spak lämna sitt prästämbete 1911. Spak hade innan dess till exempel uttalat sitt stöd för de strejkande under det som kallades storstrejken 1909. Avskedet från prästämbetet var inte frivilligt.

Pastor Henrik Fredrik Spak dog 1926, 50 år gammal. Enligt boken var pastorns minne, 1979, inte glömt i de bygder där han verkat. Ännu kunde man höra äldre personer ”med aktning och kärlek” tala om honom.

Boken nämner också mycket annat om Enköpings tidiga arbetarrörelse. En av de första strejkerna i Enköping utbröt 1890 på Enköpings Tändsticksfabrik. På fabriken arbetade ett 70-tal personer, huvudparten barn och mest flickor. Arbetsledaren lät genast sända bud efter några av de strejkande. ”En ung kavat 12-åring inställde sig och förklarade: ’Här är det strejk, vi får för dåligt betalt’”. De strejkande fick genast en 20-procentig löneförhöjning, retroaktivt tre månader, och återgick i arbete påföljande dag.

För något år sedan var jag på Skiljebo bibliotek där travar av gallrade böcker då bortskänktes gratis. Bland dessa fann jag ”Den tidiga arbetarrörelsen i Enköping och pastor Spak”. Men i efterhand ser jag att boken saknar stämplar eller annan biblioteksmärkning. Skiljebo bibliotek finns i samma byggnad som ett äldreboende och min teori är att någon äldre människa skänkt sin boksamling till biblioteket. Någon bibliotekarie har då kanske konstaterat att det här kan rimligen ingen människa vilja läsa och genast lagt den bland travarna för gallrade böcker.

Det enda spår som finns av tidigare ägare är ett kvitto på 6 kronor och 60 öre, från Konsum Västmanland, ”Kassa 19”, den 6 september 1979. Var annars handlade en socialdemokrat vid den tidpunkten?

Kvitto från Konsum 1979.
Kooperativt kvitto så klart. Foto: Erik Hjärtberg.

Power Meet-mordet: det maskade protokollet

En Enköpingsföretagare hittades mystiskt död på stadshotellet i Västerås 2013. Följande går det att läsa ur det maskade obduktionsprotokollet.

Som undertecknad tidigare berättat lades utredningen av det så kallade Power Meet-mordet ner den 17 december 2013. För att kunna lämna in en begäran om överprövning och få överåklagaren att öppna upp förundersökningen igen begärde en man i Norrköping 2017 ut obduktionsprotokollet från Rättsmedicinalverket i Uppsala. Myndigheten valde att att endast delvis lämna ut handlingarna med en stor del av uppgifterna övertäckta, maskade.

Följande kan utläsas av det maskade protokollet. Den 10 juli 2013 utför den rättsmedicinska avdelningen i Uppsala, efter beslut från Polisen i Västerås, en utvidgad rättsmedicinsk obduktion av den döde mannen.

Undersökningen utförs av en st-läkare, alltså inte en rättsläkare utan en person som praktiserar för att bli rättsläkare. St-läkaren får hjälp av en rättsmedicinsk assistent. Närvarande vid undersökningen är ytterligare en st-läkare samt två poliser från Västerås. Undersökningsfynden uppvisas sedan för en överläkare.

Den undersökte inkommer liggande på rygg på en transportvagn. Kroppen är omsluten av transportbag och ett lakan. Kroppen är naken.

Den döda kroppen efter en ordinärt byggd medelålders man ligger naken i ryggläge på obduktionsbordet. Hullet är ordinärt utvecklat liksom muskulaturen. Längd 175 cm, vikt 90 kg, bmi 29,39. Huvudet och kroppens övre del är svullet. Likstelheten har upphört.

Undersökningen börjar med att nagelskrap, hårprov och fingeravtryck tillvaratages för eventuell kriminalteknisk undersökning av kriminalteknikerna. Kroppen överflyttas till undersökningsbordet och rengörs med vatten.

På kroppen ses ett flertal tatueringar. På högra skuldran ses en tatuering i form av två fåglar som formerar en cirkel. På högra överarmen ses en tatuering i form av en orm som slingrar sig runt armen. På högra underarmens insida ses en tatuering i form av ett öga i eld. På högra underbenets utsida ses en tatuering i form av ett panterliknande djur.

Bilder som tagits på hotellrummet visar att mannen även har en tatuering på bröstkorgens vänstra sida, en sköld med texten ”A.I.K.” Den tatueringen syns inte vid obduktionen.

Huvudet är bevuxet med upp till 10 cm långt gråsprängt hår. Hårstråna lossas lätt. Det syns inga skador i hårbotten. Öronen och yttre hörselgångarna är normala och oskadade. Ögonlocken är svullna, men orsaken till svullnaden har maskats.

Sedan följer en yttre genomgång av hela kroppen, följd av en inre genomgång av kroppen. Många uppgifter är maskade i den här delen av protokollet. Det som återstår är uppgifter om alla de delar av kroppen som inte har några skador. Det som har maskats borde alltså vara skadorna.

Det kan noteras att tungbenet och struphuvudet är oskadade. Skador på dessa är vanliga vid strypning, men förekommer alltså inte alltid.1

Protokollet avslutas med ett utlåtande. Även i utlåtandet har många uppgifter maskats, vilket gör det svårtolkat. Det framgår dock att den rättsmedicinska undersökningen och bedömningen av dödsorsaken ”försvårats” men inte av vad.2

1 Richard Jones forensicmed.co.uk. ”Strangulation”, 30 april 2006. https://web.archive.org/web/20060430224427/http://www.forensicmed.co.uk/strangulation.htm.

Olsson, Jan, och Thomas Kupper. Grundläggande kriminalteknik 3.0, 2017.

Statens kriminaltekniska laboratorium. Kriminalteknik: faktahandbok för brottsplatsundersökare, kriminalpoliser, åklagare m fl. Linköping: Statens kriminaltekniska laboratorium, 2011.

2 ”RAPPORT – UTVIDGAD RÄTTSMEDICINSK OBDUKTION”. Rättsmedicinalverket Rättsmedicinska avdelningen Uppsala, 25 juli 2013.