Power Meet-mordet: det maskade protokollet

En Enköpingsföretagare hittades mystiskt död på stadshotellet i Västerås 2013. Följande går det att läsa ur det maskade obduktionsprotokollet.

Som undertecknad tidigare berättat lades utredningen av det så kallade Power Meet-mordet ner den 17 december 2013. För att kunna lämna in en begäran om överprövning och få överåklagaren att öppna upp förundersökningen igen begärde en man i Norrköping 2017 ut obduktionsprotokollet från Rättsmedicinalverket i Uppsala. Myndigheten valde att att endast delvis lämna ut handlingarna med en stor del av uppgifterna övertäckta, maskade.

Följande kan utläsas av det maskade protokollet. Den 10 juli 2013 utför den rättsmedicinska avdelningen i Uppsala, efter beslut från Polisen i Västerås, en utvidgad rättsmedicinsk obduktion av den döde mannen.

Undersökningen utförs av en st-läkare, alltså inte en rättsläkare utan en person som praktiserar för att bli rättsläkare. St-läkaren får hjälp av en rättsmedicinsk assistent. Närvarande vid undersökningen är ytterligare en st-läkare samt två poliser från Västerås. Undersökningsfynden uppvisas sedan för en överläkare.

Den undersökte inkommer liggande på rygg på en transportvagn. Kroppen är omsluten av transportbag och ett lakan. Kroppen är naken.

Den döda kroppen efter en ordinärt byggd medelålders man ligger naken i ryggläge på obduktionsbordet. Hullet är ordinärt utvecklat liksom muskulaturen. Längd 175 cm, vikt 90 kg, bmi 29,39. Huvudet och kroppens övre del är svullet. Likstelheten har upphört.

Undersökningen börjar med att nagelskrap, hårprov och fingeravtryck tillvaratages för eventuell kriminalteknisk undersökning av kriminalteknikerna. Kroppen överflyttas till undersökningsbordet och rengörs med vatten.

På kroppen ses ett flertal tatueringar. På högra skuldran ses en tatuering i form av två fåglar som formerar en cirkel. På högra överarmen ses en tatuering i form av en orm som slingrar sig runt armen. På högra underarmens insida ses en tatuering i form av ett öga i eld. På högra underbenets utsida ses en tatuering i form av ett panterliknande djur.

Bilder som tagits på hotellrummet visar att mannen även har en tatuering på bröstkorgens vänstra sida, en sköld med texten ”A.I.K.” Den tatueringen syns inte vid obduktionen.

Huvudet är bevuxet med upp till 10 cm långt gråsprängt hår. Hårstråna lossas lätt. Det syns inga skador i hårbotten. Öronen och yttre hörselgångarna är normala och oskadade. Ögonlocken är svullna, men orsaken till svullnaden har maskats.

Sedan följer en yttre genomgång av hela kroppen, följd av en inre genomgång av kroppen. Många uppgifter är maskade i den här delen av protokollet. Det som återstår är uppgifter om alla de delar av kroppen som inte har några skador. Det som har maskats borde alltså vara skadorna.

Det kan noteras att tungbenet och struphuvudet är oskadade. Skador på dessa är vanliga vid strypning, men förekommer alltså inte alltid.1

Protokollet avslutas med ett utlåtande. Även i utlåtandet har många uppgifter maskats, vilket gör det svårtolkat. Det framgår dock att den rättsmedicinska undersökningen och bedömningen av dödsorsaken ”försvårats” men inte av vad.2

1 Richard Jones forensicmed.co.uk. ”Strangulation”, 30 april 2006. https://web.archive.org/web/20060430224427/http://www.forensicmed.co.uk/strangulation.htm.

Olsson, Jan, och Thomas Kupper. Grundläggande kriminalteknik 3.0, 2017.

Statens kriminaltekniska laboratorium. Kriminalteknik: faktahandbok för brottsplatsundersökare, kriminalpoliser, åklagare m fl. Linköping: Statens kriminaltekniska laboratorium, 2011.

2 ”RAPPORT – UTVIDGAD RÄTTSMEDICINSK OBDUKTION”. Rättsmedicinalverket Rättsmedicinska avdelningen Uppsala, 25 juli 2013.

Power Meet-mordet: obduktionsprotokollet är hemligt

En Enköpingsföretagare hittades mystiskt död på stadshotellet i Västerås 2013. Obduktionsprotokollet är sekretessbelagt.

Utredningen av det så kallade Power Meet-mordet lades ner den 17 december 2013 av kammaråklagare Karolin Hellsberg.1 Åklagaren kunde inte fastställa att mannen som hittats död på stadshotellet hade dött genom ”annans handaverkan”.2

För att kunna lämna in en begäran om överprövning och få överåklagaren att öppna upp förundersökningen igen begärde en man i Norrköping 2017 ut obduktionsprotokollet från Rättsmedicinalverket i Uppsala. Myndigheten valde att att endast delvis lämna ut handlingarna med en stor del av uppgifterna övertäckta, maskade.

Mannen överklagade myndighetens beslut till kammarrätten i Stockholm och begärde att få ta del av handlingarna utan maskningar. Kammarrätten avslog överklagandet med bland annat följande motivering:

Kammarrätten konstaterar att Rättmedicinalverket har lämnat ut merparten av uppgifterna i handlingarna. De uppgifter som inte har lämnats ut har maskerats. Vid genomgång av handlingarna anser kammarrätten att det inte står klart att de uppgifter som Rättsmedicinalverket har maskerat kan röjas utan att enskild eller någon närstående till denne lider men. Kammarrätten anser även att de uppgifter som sekretessbelagts kan anses kränka den frid som bör tillkomma den avlidne om de lämnades ut. Uppgifterna omfattas därmed av sekretess enligt 25 kap. l § OSL.3

1 Hellsberg, Karolin. ”Underrättelse om beslut”. Åklagarkammaren i Västerås, 17 december 2013.

2 Hellberg, Magnus. ”Heléne misstänktes för strypmordet under Power Meet”. Expressen, 07 juni 2016. https://www.expressen.se/nyheter/hon-misstanktes-for-mord-pa-power-meet/.

3 DOM 2017-06-19 (Kammarrätten i Stockholm 19 juni 2017).

Polisen mörkar om Power Meet-mordet

En Enköpingsföretagare hittades mystiskt död på stadshotellet i Västerås 2013. Förundersökningen är nedlagd och sekretessbelagd.

Utredningen av det så kallade Power Meet-mordet lades ner den 17 december 2013 av kammaråklagare Karolin Hellsberg.1 Åklagaren kunde inte fastställa att mannen som hittats död på stadshotellet hade dött genom ”annans handaverkan”.2 Därför har ingen polis arbetat med fallet sedan dess. Åtminstone inte officiellt.3

En journalist i Västerås begärde några år senare ut förundersökningen. Polisen beslutade den 27 augusti 2018 att inte lämna ut den begärda förundersökningen, med följande motivering:

Den aktuella förundersökningen är nedlagd och rubricerad som mord vilket gör att det är undantaget från preskription. Om det tillkommer nya omständigheter kan Polismyndigheten ta upp utredningen. Ett utlämnande av handlingarna i ärendet kan förhindra eller försvåra en eventuell framtida utredning. Det kan antas att den framtida verksamheten skadas om uppgifterna röjs. Polismyndigheten anser därmed att uppgifterna i förundersökningen är sekretessbelagda med tillämpning av 18 kap l § OSL. Polismyndigheten anser inte att en eventuell maskering av handlingarna ändrar denna bedömning.

Handlingarna innehåller en stor mängd uppgifter om enskildas personliga och ekonomiska förhållanden. Det står inte klart att uppgifterna kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men. Med anledning av det anser Polismyndigheten att handlingarna även ska vara sekretessbelagda med tillämpning av 35 kap l § OSL. Polismyndigheten anser inte att en eventuell maskering av handlingarna ändrar denna bedömning.

Journalisten överklagade polisens beslut till kammarrätten i Stockholm. Kammarrätten meddelade den 8 november 2018 att den avslog överklagandet.4

1 Hellsberg, Karolin. ”Underrättelse om beslut”. Åklagarkammaren i Västerås, 17 december 2013.

2 Hellberg, Magnus. ”Heléne misstänktes för strypmordet under Power Meet”. Expressen, 07 juni 2016. https://www.expressen.se/nyheter/hon-misstanktes-for-mord-pa-power-meet/.

3 Dahlberg, Ove. Telefonintervju om kalla fall-gruppen i region Mitt, 01 juni 2020.

4 Dom 2018-11-08 (Kammarrätten i Stockholm 08 november 2018).

Kalla fall-gruppen får en fortsättning

Kalla fall gruppen i polisregion Mitt granskar olösta mord. Projektet fortsätter ett år till med en ny chef.

Kalla fall-gruppen i polisregion Mitt var från början ett årslångt projekt som löpte ut den 31 maj i år.1 Nu står det klart att verksamheten fortsätter ett år till. Däremot kommer poliserna som arbetar med de olösta morden att bytas ut.

– För egen del så återgår jag till min ordinarie verksamhet från och med nu, säger kriminalkommissarie Ove Dahlberg som arbetat med Kalla fall-gruppen under den gångna perioden.

Ove Dahlbergs ordinarie verksamhet är att han är spaningsledare i PUG-gruppen, som utreder grova brott i hela polisregion Mitt, vilket alltså innefattar Gävleborgs län, Uppsala län och Västmanlands län.2

Ove Dahlberg berättar också att en ny chef har rekryterats för den nya kalla fall-gruppen. Men han vet inte om det formellt sett har beslutats och vill därför inte berätta vem det är.

Till en början bestod arbetet i polisens kalla fall-grupp till stor del av att föra in allt material i polisens nya, digitala system. De äldsta ärendena är inte digitaliserade alls så då handlar det om att på olika sätt mata in uppgifterna i polisens system så att de blir sökbara. Detta arbete pågår fortfarande.

– Man är ju van vid att sitta vid en skärm och läsa, eller att printa ut det och läsa. Men nu får man sitta och bläddra i de här böckerna och katalogerna från pärm till pärm i stället. Då är ju ingenting sökbart. Det är bara att sitta och anteckna och läsa. Så det är ju ett gigantiskt arbete egentligen. Men det är skoj, säger Ove Dahlberg.

Vidare har gruppen drivit ett antal ärenden. Ett ärende kunde avslutas eftersom de tänkbara gärningsmännen vid brottstillfället var för unga för att kunna straffas. Andra ärenden har polisen undersökt hur de kan drivas vidare.

– Det känns inte som att vi har suttit med fötterna på skrivbordskanten och vilat oss under det här året, säger Ove Dahlberg.

Brevbombsmordet 1990 är ett av de fall som Ove Dahlberg har gått igenom. Den kurdiska kvinnan Efat Ghazi dog av en bomb i en brevlåda. Polisen har tidigare utrett brevbombsmordet utifrån två olika scenarion.

Det ena scenariot är att bomben var avsedd för Efat Ghazis make. Det andra scenariot är att bomben faktiskt var avsedd för Efat Ghazi.

Ove Dahlberg säger att det finns ett tredje alternativ som inte har utretts. Han menar att det skulle kunna vara så att Efat Ghazi själv lagt ner bomben i brevlådan och då råkat utlösa den av misstag.

– Det är inte så sannolikt, det tror inte jag, i och för sig. Men det är i vart fall något man kan titta på också, säger Ove Dahlberg.

Detta tredje alternativ blir alltså ytterligare något som kalla fall-gruppen får ha med i den fortsätta utredningen av det svårlösta brevbombsmordet.

Ove Dahlberg bekräftar att kalla fall-gruppen även har hand om det så kallade politikermordet på Pär Axelsson 2002. Han vill dock inte kommentera det fallet för tillfället.

– Jag har läst ärendet i och för sig. Men jag vet inte riktigt vad vi har kommit fram till där. Jag har inte det i skallen just nu. Så det får jag passa på, säger han.

Ett ärende som kalla fall-gruppen däremot inte har hand om3 är det så kallade ”Power Meet-mordet” på stadshotellet i Västerås 2013. Polisutredningen lades ner 2013 av åklagare Karolin Hellsberg. Därför har ingen polis arbetat med fallet sedan dess. Åtminstone inte officiellt.

– Det är nog ingen nu längre, eftersom ärendet är avslutat och stängt. Brott kan ej styrkas. Det beror ju på vad rättsläkaren har sagt, säger Ove Dahlberg.

Ove Dahlberg känner däremot till även det fallet genom mediernas rapportering. Nyligen tog tv-programmet ”Efterlyst” upp det och rapporterade även om misshandeln av författaren Stefan Di-Omnia, som skrivit om fallet.4

– Med ny information kan man kanske öppna upp det. Men då gäller det också att det är information som har bäring. Att han har fått på skallen nere i sitt bilgarage är ju sannolikt ett faktum. Men hänger det ihop med det här? Det vet man ju inte. Att han tror det förstår jag. Men det ska ju också bevisas, säger Ove Dahlberg.5

1 Slagbrand, Håkan. ”14 ouppklarade mord i länet – nya specialgruppen ska fånga mördarna”. Vestmanlands Läns Tidning, 26 januari 2020. https://www.vlt.se/artikel/14-ouppklarade-mord-i-lanet-nya-specialgruppen-ska-fanga-mordarna.

2 polisen.se. ”Organisation | Polismyndigheten”. Åtkomstdatum 04 juni 2020. https://polisen.se/link/ec5b1946b2754abcb91fde56156f2587.

3 Flera journalister, inklusive undertecknad, har tidigare felaktigt rapporterat att kalla fall-gruppen arbetar med det fallet. Se till exempel:

Slagbrand, Håkan. ”14 ouppklarade mord i länet – nya specialgruppen ska fånga mördarna”. Vestmanlands Läns Tidning, 26 januari 2020. https://www.vlt.se/artikel/14-ouppklarade-mord-i-lanet-nya-specialgruppen-ska-fanga-mordarna.

4 ”Efterlyst”. Efterlyst. TV3, 21 maj 2020. https://viafree.se/program/crime/efterlyst/sasong-55.

5 Dahlberg, Ove. Telefonintervju om kalla fall-gruppen i region Mitt, 01 juni 2020.

Fallet Sinthu: vad bör göras?

Polisens agerande vid ingripandet mot Sinthu Selvarajah var en kränkning av mänskliga rättigheter anser Civil Rights Defenders. Människorättsorganisationen fortsätter med fallet, men det är oklart hur.

Som undertecknad tidigare berättat var det den 10 december 2014 som patienten Sinthu Selvarajah dog på sjukhuset i Västerås, i samband med ett polisingripande mot honom.

Flera utredningar gjordes om händelsen. Det gick inte att bevisa att poliserna gjorde fel vid polisingripandet ansåg riksåklagaren, som i mars 2019 lade ner förundersökningen om vållande till annans död och tjänstefel.

Annika Åkerberg, jurist vid Civil Rights Defenders, hade en helt annan åsikt.

– Polisen borde ha kommunicerat med Sinthu istället för att rusa in och övermanna honom. Han var kontaktbar vid incidenten, sa hon till VLT efter riksåklagarens beslut.

Ungefär ett år senare meddelar nu Civil Rights Defenders att organisationen fortfarande arbetar med Sinthus fall, men att man inte aktivt driver någon juridisk process för tillfället.

– Vi håller fortfarande på och undersöker hur vi kommer att gå vidare, meddelar Isabel Verner, presskommunikatör på Civil Rights Defenders, på e-post.

Civil Rights Defenders grundades år 1982 och hette fram till 2009 Svenska Helsingforskommittén för mänskliga rättigheter. Syftet var att, tillsammans med Helsingforskommittéer från andra länder, bevaka efterlevnaden av mänskliga rättigheter i enlighet med slutakten från Helsingforskonferensen 1975.

Organisationen skriver i sin årsredovisning för 2018 att man det året fokuserade vi på rättigheter för personer med psykisk ohälsa.

Vi har genomfört insatser för att polis och ordningsmakt ska ha adekvat utbildning för att hantera och bemöta människor med psykiska ohälsa, utan att använda onödigt våld. Bland annat lanserades en handbok om patienters rättigheter inom den psykiatriska tvångsvården. Syftet är att handboken ska användas av verksamheterna, såväl som av individer som är i kontakt med den psykiska vården, samt av patienter och deras anhöriga.

Rättsläkaren ansåg att Sinthu dog av polisingripandet

Rättsläkaren Wolfgang Giebe, som obducerade Sinthu Selvarajah, bedömde att döden hade orsakats av polisingripandet.

Som undertecknad tidigare berättat har rättsläkaren och Rättsliga rådet gjort olika bedömningar om varför Sinthu Selvarajah dog efter ett polisingripande 2014.

Rättsläkaren Wolfgang Giebe, som obducerade Sinthu Selvarajah, fick till en början inte reda på att det fanns vittnesuppgifter om att en polis hade tryckt ett knä i Sinthu Selvarajahs rygg. Rättsläkarens slutsats blev då att Sinthu Selvarajah dött av att dra ner kräkningar i lungorna och kvävts. Men varför han kvävdes av kräkningarna kunde han inte svara på då. Han skrev att dödsfallet var en olyckshändelse.

Åklagare Lena Littner, som först la ner förundersökningen mot poliserna öppnade den igen efter att Sveriges Radio börjat granska fallet. Hon lät efter det förhöra de vittnen som radion hittat och som hon missat att förhöra första gången. Den här gången fick också rättsläkaren ta del av vittnesuppgifterna. Och efter att ha gjort det ändrade han uppfattning. Wolfgang Giebe skrev i sitt nya rättsmedicinska utlåtande att han bedömde att döden hade orsakats av polisingripandet.
– Om polisen inte hade ingripit. Då hade man inte avlidit på den här dagen, sa Wolfgang Giebe till Sveriges Radio.

Wolfgang Giebe ansåg fortfarande att Sinthu Selvarajah kvävts av kräkningar. Men han menade nu att kräkningarna och kvävningen hade orsakats av polisingripandet och han nämnde framförallt tre saker poliserna gjorde som orsakat döden: trycket mot ryggen, pepparsprayen och att en polis hållit en plastpåse framför Sinthu Selvarajahs mun.

Fallet Sinthu: knäet i ryggen

Vittnen har berättat att en av poliserna satt på Sinthu Selvarajah med knät i hans rygg. Bedömningarna går isär om hur detta kan ha påverkat Sinthu Selvarajahs död.

Som undertecknad tidigare berättat var det den 10 december 2014 som patienten Sinthu Selvarajah dog på sjukhuset i Västerås, i samband med ett polisingripande mot honom.

Sveriges Radio gjorde en omfattande granskning av Sinthu Selvarajahs död. Tre personer bland sjukvårdspersonalen som fanns på plats vid ingripandet sa sig ha sett att en polis suttit på Sinthu Selvarajah med sitt knä i ryggen. Det är välkänt sedan länge att det kan sluta med döden om den som ligger på mage får tryck mot ryggen vid ett ingripande.

Av obduktionsprotokollet framgick det att det fanns en stor blödning på Sinthu Selvarajahs rygg. Blödningen var 15 gånger 20 centimeter, och fanns mellan skulderbladen, precis där vittnena beskrivit att polismannen tryckte ner sitt knä.

Ingen svensk rättsmedicinsk expert ville uttala sig öppet. Ämnet ansågs fortfarande känsligt sedan det uppmärksammade fallet med Osmo Vallo på 1990-talet. Osmo Vallo dog efter att ha blivit trampad i ryggen när han greps av polis.

Radion besökte därför USA och lät rättsläkaren Michael Baden gå igenom obduktionsrapporten, förhören och intervjuerna.

– Min slutsats är att dödsorsaken är fel. Han dog inte för att han andades in magsäcksinnehåll. Han dog för att han inte kunde andas för att han var fasthållen med tryck på ryggen, sa Michael Baden till Sveriges Radio.1

Riksåklagaren skriver följande om detta påstående i sitt beslut:

Det har lämnats vissa vittnesuppgifter om att någon av poliserna haft ett knä eller en fot mot eller kan ha suttit över nedre delen av SS:s rygg. Att en polis trycker en person mot marken, t.ex. med sin kroppstyngd eller sitt underben, är inte i sig förbjudet utan kan tvärtom ibland vara nödvändigt för att hindra personens försök att komma upp igen. I detta fall har SS försökt ta sig loss från poliserna. Det har inte gått att klarlägga några detaljer kring de nämnda iakttagelserna, såsom exakt var knäet etc. varit placerat eller hur länge ett eventuellt tryck mot SS varat. Den medicinska utredningen har inte heller gett stöd för att SS utsatts för ett tryck över bröstkorgen eller buken till följd av sådana åtgärder. Vissa blåmärken som konstaterats på honom vid obduktionen kan ha uppkommit till följd av de andra åtgärderna under ingripandet eller i samband med hjärt- och lungräddningen. Utredningen har alltså inte visat att det förekommit några åtgärder av detta slag som varit otillåtna.2

1 ”Fallet Sinthu: Död i slutet rum – Ekot granskar”. Sveriges Radio, 26 november 2015. https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/647391?programid=3437.

2 ”Riksåklagarens beslut”. Åklagarmyndigheten, 12 mars 2019. https://www.aklagare.se/globalassets/dokument/ovriga-dokument/2016-9209-beslut-190312.pdf.

Bakgrund: Sinthu hade bipolär sjukdom

Det finns fortfarande tvivel om att allt gick rätt till när Sinthu Selvarajah dog inne på sjukhuset i Västerås. Trots sin sjukdom levde Sinthu Selvarajah ett välordnat liv och var på väg att få ett chefsjobb.

Som undertecknad tidigare berättat var det den 10 december 2014 som patienten Sinthu Selvarajah dog på sjukhuset i Västerås, i samband med ett polisingripande mot honom.

Sinthu Selvarajah kom till Sverige som sjuåring med sina föräldrar och två systrar. De flydde från inbördeskriget i Sri Lanka.

Sinthu Selvarajah var intresserad av teknik och matematik redan som liten. Han tog så småningom studenten på industrigymnasiet i Västerås. Sedan började han studera på KTH, Kungliga tekniska högskolan i Stockholm.

Studierna gick bra, men andra terminen, 2007, hände något. En dag när Sinthu Selvarajah gick till gymmet blev en av hans vänner orolig. Sinthu Selvarajah hade börjat bete sig märkligt och pratade osammanhängande.

Sinthu Selvarajah hade fått en psykos. Han blev inlagd på en psykiatrisk avdelning och fick diagnosen bipolär sjukdom. Familjen fick höra av läkarna att han kanske aldrig skulle bli sig lik igen.

Sinthu Selvarajah fick stanna kvar på den psykiatriska avdelningen. Men efter en månad var han frisk nog att återgå till studierna.1

Bipolär sjukdom innebär att man är manisk och deprimerad i olika perioder. Däremellan kan man må bra och leva som vanligt. Att vara manisk betyder att vara överdrivet upprymd och energisk, medan depression innebär motsatsen, att all lust och energi har tagit slut.

En kraftig mani eller svår depression kan leda till att man uppfattar och tolkar verkligheten annorlunda. Det kallas också för vanföreställningar eller psykos. Psykoser kan förekomma både vid mani och depression.2

Sinthu Selvarajah valde att berätta för så många som möjligt om den bipolära sjukdomen för att vänner och kollegor skulle kunna känna igen symptomen och ta honom till sjukhus så fort som möjligt.

Han hade förlorat ett halvårs studier på grund av sjukdomen men han läste ikapp och 23 år gammal blev han klar med den femåriga civilingenjörutbildningen.

Sinthu Selvarajah började jobba på ABB och några tecken på sjukdomen syntes inte alls.

Det gick sju år. Han avancerade på jobbet. Han började träffa en tjej. Han idrottade fyra gånger i veckan.

Han fick chansen att få en chefsposition på ABB. En tjänst han länge velat ha. Men plötsligt hände det igen.

Vid en arbetsintervju för den nya tjänsten började Sinthu Selvarajah prata osammanhängande. Flera arbetskollegor förstod nu att han inte var sig själv.

Precis som Sinthu Selvarajah tidigare bett om ställde vännerna upp. De var sex personer som bestämde sig för att hjälpa honom till sjukhuset. Han ville inte åka med. De ringde polisen men fick ingen hjälp. Till slut fick de själva hålla fast honom och tvinga in honom i bilen. De körde honom till psykakuten på sjukhuset i Västerås.

När Sinthu Selvarajah sedan fick träffa sin mor inne på sjukhuset blev han helt lugn.

Dagen efter besökte Sinthu Selvarajahs far och några av hans vänner sjukhuset. Sinthu Selvarajah var då medveten om vad som hänt kvällen innan och skämdes för det.

Far och vänner lämnade sjukhuset när besökstiden var över. Fadern var längst kvar på sjukhuset. Strax efter klockan 19 den 10 december lämnade fadern sjukhuset i Västerås och åkte hem till Enköping. En resa på ungefär en halvtimme.

Fadern hade bara varit hemma i några minuter när telefonen ringde. Det var från sjukhuset och man meddelade att det hänt något med Sinthu Selvarajah och att familjen måste komma till sjukhuset.

Fadern trodde först att man hade ringt fel. Sonen mådde ju bra för en halvtimme sedan. Läkaren sa att sonens hjärta hade stannat. En dryg halvtimme efter att fadern lämnat sjukhuset var Sinthu Selvarajah livlös. Personalen gjorde hjärt- och lungräddning medan familjen tog sig så fort de kunde till sjukhuset.

Familjen fick titta på när personalen försökte få liv i Sinthu Selvarajah. Fler och fler vänner kom till sjukhuset.

Föräldrarna kysste sin son i ansiktet och kände hur det sved. Det brändes som chilipeppar på läpparna.

På morgonen 08.45 den 11 december dödförklarades Sinthu Selvarajah.

Varför han dog fick vänner och familj inte veta. Av vårdpersonalen fick de höra att Sinthu Selvarajah blivit aggressiv. Att han stängts in i ett rum. Att fem poliser och en ordningsvakt stormat rummet.

Och att när dom kommit ut med Sinthu Selvarajah så hade hans hjärta stannat.3

Han blev 28 år gammal.4

1 ”Fallet Sinthu: Död i slutet rum – Ekot granskar”. Sveriges Radio, 26 november 2015. https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/647391?programid=3437.

2 ”Bipolär sjukdom – 1177 Vårdguiden”. Åtkomstdatum 05 februari 2020. https://www.1177.se/Vastmanland/sjukdomar–besvar/psykiska-sjukdomar-och-besvar/depression/bipolar-sjukdom/.

3 ”Fallet Sinthu: Död i slutet rum – Ekot granskar”. Sveriges Radio, 26 november 2015. https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/647391?programid=3437.

4 Civil Rights Defenders. ”Förundersökningen läggs återigen ned i fallet Sinthu Selvarajah”, 12 mars 2019. https://crd.org/sv/2019/03/12/forundersokningen-laggs-aterigen-ner-i-fallet-sinthu-selvarajah/.

Kalla fall-grupp kan bli permanent

Med hjälp av ny teknik och förhörsmetoder hoppas polisen skaka fram bevisen som saknats i ett antal gamla mordfall i bland annat Västerås. Just nu handlar kalla fall-gruppen om ett årslångt projekt men förhoppningen är att gruppen ska bli permanent.

Som undertecknad tidigare berättat har polisen i region Mitt bildat en särskild grupp för kalla fall. VLT har nu intervjuat poliserna Kenneth Ågren och Ove Dahlberg som arbetar med gruppen.

Just nu handlar kalla fall-gruppen om ett årslångt projekt som löper ut den 31 maj i år. Men utredarna hoppas att gruppen blir permanent och att man får fortsätta arbeta med ärendena, som förutom mord handlar om alla ärenden med dödligt våld.

Misshandel av författare kan klaras upp

Författaren Stefan Di-Omnia har skrivit en bok om det misstänkta Power Meet-mordet. Han blev i höstas misshandlad och kopplar händelsen till boken. Nu kan utredningen av överfallet vara på väg mot en lösning.

Som undertecknad tidigare berättat har författaren Stefan Di-Omnia skrivit en bok om det misstänkta Power Meet-mordet, som gavs ut i höstas. Innan boken kom ut blev Stefan Di-Omnia överfallen vid sin bostad i Norrköping. Han kopplade misshandeln till bokutgivningen eftersom han inte hade några andra fiender.

Utredningen av misshandeln går framåt, rapporterar VLT.
– Jag fick vetskap om att polisen fått tag i övervakningsfilmer från den matvarubutik i Stockholmsområdet där det kontantkort som användes för att lura ner mig i garaget inhandlats. Jag har nu fått ta del av filmerna och kände igen personen direkt, säger Stefan Di-Omia till VLT.

Polisen vill dock inte bekräfta för tidningen att det numera finns en misstänkt person i och med Stefan Di-Omnias identifiering.