Hoppas att sommaren blir fin

Dagens nej: Svensk Bokhandel

Hej,
Tack för att du sökte tjänsten som nyhetsreporter på Svensk Bokhandel. Det var väldigt många kvalificerade journalister som sökte vikariatet. Nu har vi valt ut ett antal av dem till intervju, tyvärr var det inte du den här gången.

Stort lycka till framöver och hoppas att sommaren blir fin!

Vänligen,

Gåtan Pär Axelsson är löst

Polisens kalla fall-grupp har nu kommit fram till att politikern Pär Axelsson dog en naturlig död och inte blev mördad. Därmed är fallet löst.

I 18 år har det misstänkta politikermordet varit ett mysterium. Men nu har polisens Kalla fall-grupp löst gåtan, rapporterar VLT.

Polisen är dock förtegen om vad det var som tog livet av det före detta landstingsrådet.

– Obduktionsutlåtandet går vi inte ut med. Däremot kan vi konstatera att Pär Axelsson dog en naturlig död och att han inte blev mördad, säger Ove Dahlberg till VLT.

Polisen Petra Blomqvist Wikström förklarar att en ny skrivelse med Kalla fall-gruppens slutsats skickats till Socialstyrelsens rättsliga råd och att svaret från rättsliga rådet kom under senvåren. Fallet utreddes av Kalla fall-gruppen under ett par månader i höstas.

– Anledningen till att granskning nått ett resultat är den välgjorda utredning som polisen i Västmanland utförde när gärningen var färsk. I och med att ärendet nu anses polisiärt utrett är det också stängt och lagt till handlingarna, säger Petra Blomqvist Wikström till VLT.

Polisen mörkar om Power Meet-mordet

En Enköpingsföretagare hittades mystiskt död på stadshotellet i Västerås 2013. Förundersökningen är nedlagd och sekretessbelagd.

Utredningen av det så kallade Power Meet-mordet lades ner den 17 december 2013 av kammaråklagare Karolin Hellsberg.1 Åklagaren kunde inte fastställa att mannen som hittats död på stadshotellet hade dött genom ”annans handaverkan”.2 Därför har ingen polis arbetat med fallet sedan dess. Åtminstone inte officiellt.3

En journalist i Västerås begärde några år senare ut förundersökningen. Polisen beslutade den 27 augusti 2018 att inte lämna ut den begärda förundersökningen, med följande motivering:

Den aktuella förundersökningen är nedlagd och rubricerad som mord vilket gör att det är undantaget från preskription. Om det tillkommer nya omständigheter kan Polismyndigheten ta upp utredningen. Ett utlämnande av handlingarna i ärendet kan förhindra eller försvåra en eventuell framtida utredning. Det kan antas att den framtida verksamheten skadas om uppgifterna röjs. Polismyndigheten anser därmed att uppgifterna i förundersökningen är sekretessbelagda med tillämpning av 18 kap l § OSL. Polismyndigheten anser inte att en eventuell maskering av handlingarna ändrar denna bedömning.

Handlingarna innehåller en stor mängd uppgifter om enskildas personliga och ekonomiska förhållanden. Det står inte klart att uppgifterna kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men. Med anledning av det anser Polismyndigheten att handlingarna även ska vara sekretessbelagda med tillämpning av 35 kap l § OSL. Polismyndigheten anser inte att en eventuell maskering av handlingarna ändrar denna bedömning.

Journalisten överklagade polisens beslut till kammarrätten i Stockholm. Kammarrätten meddelade den 8 november 2018 att den avslog överklagandet.4

1 Hellsberg, Karolin. ”Underrättelse om beslut”. Åklagarkammaren i Västerås, 17 december 2013.

2 Hellberg, Magnus. ”Heléne misstänktes för strypmordet under Power Meet”. Expressen, 07 juni 2016. https://www.expressen.se/nyheter/hon-misstanktes-for-mord-pa-power-meet/.

3 Dahlberg, Ove. Telefonintervju om kalla fall-gruppen i region Mitt, 01 juni 2020.

4 Dom 2018-11-08 (Kammarrätten i Stockholm 08 november 2018).

Kalla fall-gruppen får en fortsättning

Kalla fall gruppen i polisregion Mitt granskar olösta mord. Projektet fortsätter ett år till med en ny chef.

Kalla fall-gruppen i polisregion Mitt var från början ett årslångt projekt som löpte ut den 31 maj i år.1 Nu står det klart att verksamheten fortsätter ett år till. Däremot kommer poliserna som arbetar med de olösta morden att bytas ut.

– För egen del så återgår jag till min ordinarie verksamhet från och med nu, säger kriminalkommissarie Ove Dahlberg som arbetat med Kalla fall-gruppen under den gångna perioden.

Ove Dahlbergs ordinarie verksamhet är att han är spaningsledare i PUG-gruppen, som utreder grova brott i hela polisregion Mitt, vilket alltså innefattar Gävleborgs län, Uppsala län och Västmanlands län.2

Ove Dahlberg berättar också att en ny chef har rekryterats för den nya kalla fall-gruppen. Men han vet inte om det formellt sett har beslutats och vill därför inte berätta vem det är.

Till en början bestod arbetet i polisens kalla fall-grupp till stor del av att föra in allt material i polisens nya, digitala system. De äldsta ärendena är inte digitaliserade alls så då handlar det om att på olika sätt mata in uppgifterna i polisens system så att de blir sökbara. Detta arbete pågår fortfarande.

– Man är ju van vid att sitta vid en skärm och läsa, eller att printa ut det och läsa. Men nu får man sitta och bläddra i de här böckerna och katalogerna från pärm till pärm i stället. Då är ju ingenting sökbart. Det är bara att sitta och anteckna och läsa. Så det är ju ett gigantiskt arbete egentligen. Men det är skoj, säger Ove Dahlberg.

Vidare har gruppen drivit ett antal ärenden. Ett ärende kunde avslutas eftersom de tänkbara gärningsmännen vid brottstillfället var för unga för att kunna straffas. Andra ärenden har polisen undersökt hur de kan drivas vidare.

– Det känns inte som att vi har suttit med fötterna på skrivbordskanten och vilat oss under det här året, säger Ove Dahlberg.

Brevbombsmordet 1990 är ett av de fall som Ove Dahlberg har gått igenom. Den kurdiska kvinnan Efat Ghazi dog av en bomb i en brevlåda. Polisen har tidigare utrett brevbombsmordet utifrån två olika scenarion.

Det ena scenariot är att bomben var avsedd för Efat Ghazis make. Det andra scenariot är att bomben faktiskt var avsedd för Efat Ghazi.

Ove Dahlberg säger att det finns ett tredje alternativ som inte har utretts. Han menar att det skulle kunna vara så att Efat Ghazi själv lagt ner bomben i brevlådan och då råkat utlösa den av misstag.

– Det är inte så sannolikt, det tror inte jag, i och för sig. Men det är i vart fall något man kan titta på också, säger Ove Dahlberg.

Detta tredje alternativ blir alltså ytterligare något som kalla fall-gruppen får ha med i den fortsätta utredningen av det svårlösta brevbombsmordet.

Ove Dahlberg bekräftar att kalla fall-gruppen även har hand om det så kallade politikermordet på Pär Axelsson 2002. Han vill dock inte kommentera det fallet för tillfället.

– Jag har läst ärendet i och för sig. Men jag vet inte riktigt vad vi har kommit fram till där. Jag har inte det i skallen just nu. Så det får jag passa på, säger han.

Ett ärende som kalla fall-gruppen däremot inte har hand om3 är det så kallade ”Power Meet-mordet” på stadshotellet i Västerås 2013. Polisutredningen lades ner 2013 av åklagare Karolin Hellsberg. Därför har ingen polis arbetat med fallet sedan dess. Åtminstone inte officiellt.

– Det är nog ingen nu längre, eftersom ärendet är avslutat och stängt. Brott kan ej styrkas. Det beror ju på vad rättsläkaren har sagt, säger Ove Dahlberg.

Ove Dahlberg känner däremot till även det fallet genom mediernas rapportering. Nyligen tog tv-programmet ”Efterlyst” upp det och rapporterade även om misshandeln av författaren Stefan Di-Omnia, som skrivit om fallet.4

– Med ny information kan man kanske öppna upp det. Men då gäller det också att det är information som har bäring. Att han har fått på skallen nere i sitt bilgarage är ju sannolikt ett faktum. Men hänger det ihop med det här? Det vet man ju inte. Att han tror det förstår jag. Men det ska ju också bevisas, säger Ove Dahlberg.5

1 Slagbrand, Håkan. ”14 ouppklarade mord i länet – nya specialgruppen ska fånga mördarna”. Vestmanlands Läns Tidning, 26 januari 2020. https://www.vlt.se/artikel/14-ouppklarade-mord-i-lanet-nya-specialgruppen-ska-fanga-mordarna.

2 polisen.se. ”Organisation | Polismyndigheten”. Åtkomstdatum 04 juni 2020. https://polisen.se/link/ec5b1946b2754abcb91fde56156f2587.

3 Flera journalister, inklusive undertecknad, har tidigare felaktigt rapporterat att kalla fall-gruppen arbetar med det fallet. Se till exempel:

Slagbrand, Håkan. ”14 ouppklarade mord i länet – nya specialgruppen ska fånga mördarna”. Vestmanlands Läns Tidning, 26 januari 2020. https://www.vlt.se/artikel/14-ouppklarade-mord-i-lanet-nya-specialgruppen-ska-fanga-mordarna.

4 ”Efterlyst”. Efterlyst. TV3, 21 maj 2020. https://viafree.se/program/crime/efterlyst/sasong-55.

5 Dahlberg, Ove. Telefonintervju om kalla fall-gruppen i region Mitt, 01 juni 2020.

Bakgrund: få kalla fall klaras upp

Det finns mellan 650 och 700 olösta mord som begåtts i Sverige efter 1985. Sannolikheten att ett mord klaras upp långt efter att det begåtts är liten, men det är inte omöjligt. Det berättar kriminologerna Mikael Rying och Sven Granath.

Preskriptionstiden för mord och dråp togs bort 2010. Tidigare var preskriptionstiden 25 år. Detta innebär att utredningar av mord och dråp som har skett efter den 1 juli 1985 aldrig läggs ner. Dessa utredningar är fortfarande öppna och kan komma att klaras upp om ny information kommer in till polisen.1

Regeringen motiverade avskaffandet av preskriptionstiden med att det fanns ett ”starkt allmänintresse” av att grova brottslingar inte förblev ostraffade samt att det numera finns större möjligheter att utreda gamla brott, bland annat genom tillkomsten av den nya DNA-tekniken. Ändringen av preskriptionsregeln kom således även att aktualisera behovet av att göra en inventering av de mord och dråp som inte har klarats upp. Enkelt uttryckt att beräkna antalet ouppklarade fall av dödligt våld som polisen har på lager.

Av det skälet beslutade därför rikspolischefen i juni 2010 att ge dåvarande professorn vid Rikspolisstyrelsen, Leif GW Persson, i uppdrag att genomföra en sammanställning av samtliga ouppklarade och icke preskriberade våldsbrott med dödlig utgång och i samband med denna kartläggning försöka klargöra i vilka enskilda utredningar det kan bedömas som juridiskt möjligt och praktiskt meningsfullt att vidta ytterligare utredningsåtgärder samt slutligen också ge förslag till hur ett sådant arbete bäst bör organiseras.

Kriminologen Mikael Rying hjälpte till med uppdraget.2 Mikael Rying arbetar i skrivande stund på polisens nationella operativa avdelning, Noa. Han berättar på telefon att det i skrivande stund finns någonstans mellan 650 och 700 olösta mord. Anledningen till att antalet är så osäkert beror på att polisens register under 1980-talet inte var så väl utvecklade. Det har gått att få fram hur många fall av dödligt våld som har anmälts men inte hur många av dessa som sedan klarats upp. Från 1990 är underlaget bättre och Mikael Rying har själv gått igenom alla mord överhuvudtaget det året och framåt. Han berättar att det år få fall som klaras upp långt efter att de begåtts.

– Det är inte jättemånga, säger han.

Rent statistiskt är utsikterna att klara upp ett fall av dödligt våld mycket små efter en månad. Om man hårdrar sambandet minskar chanserna egentligen redan efter en vecka.3

En annan svensk kriminolog som har studerat olösta mord i Sverige är Sven Granath, som nu arbetar hos polisen i region Stockholm. Sven Granath berättar att det inte finns någon allmänt vedertagen definition av kalla fall och att statistiken är bristfälligt.

– Om man har en ganska bred definition av kalla fall, så skulle jag säga att man har ett fall om året som klaras upp. Där man hittar gärningspersonen mer än ett år efter att man fått kännedom om brottet, säger Sven Granath.4

Att få fall klaras upp innebär naturligtvis inte att det måste vara så i det enskilda fallet. Dessutom finns det faktorer som kan öka chanserna till att ett fall klaras upp. Ett exempel är att man säkrat avgörande teknisk bevisning, som till exempel dna, som vid ett senare tillfälle kan knytas till gärningsmannen.5

Ett mycket känt exempel på ett mord som klarats upp långt efter att det begåtts är fallet med Pernilla Hellgren i Falu kommun år 2000. Mordet klarades upp först när tioåriga Engla Juncosa Höglunds mördare Anders Eklund, 2008, ställd inför dna-fynd, även erkände mordet på Pernilla Hellgren.6

– Det är ju ett sådant fall som klarades upp genom att man hittade honom i ett annat mord sedan, säger Sven Granath.

Detta fall ledde också till kritik mot hur polisen arbetade med mordutredningar och till ett förändrat arbetssätt.7

Utöver ny teknik kan en lösning i kalla fall vara att eventuella vittnen som tidigare inte har vågat berättat vad de vet numera kanske kan göra det eller att gamla personliga lojaliteter har upphört att verka.8

Varken Mikael Rying eller Sven Granath vill uttala sig om enskilda fall men berättar gärna om mord generellt. Politikermordet 2002 och ”Power Meet-mordet” 2013 är relativt ovanliga eftersom det är män som misstänks ha blivit strypta.

– Ungefär 20 procent av alla som mördas, mördas genom strypning eller kvävning. Och jag kan väl säga att det har legat på den nivå så länge jag kan minnas i alla fall. Det är huvudsakligen kvinnor som stryps av sina män eller någon de har en nära relation med. Det kan också hända att dom mördas av ett vuxet barn. Det är starkt förknippat till män som mördar kvinnor oavsett om det är en nära relation eller om det är sexualmord, till exempel, på allmän plats, säger Mikael Rying.

Sven Granath berättar att det i den typen av fall kan vara svårt att avgöra om det rör sig om ett mord, ett självmord eller en olycka. Men generellt är andelen uppklarade fall högre bland strypningar än i andra typer av mord.

– Det hänger ihop med att offer och gärningsperson är i fysisk kontakt med varandra. Oftast har man en ganska nära relation, för att få tillfället till det hela. Det kräver kanske också ett personligt raseri mot den som drabbas. Och finns det en nära koppling då är det också en större chans att brottet klaras upp, säger Sven Granath.

Mord genom sprängningar, så som brevbombsmordet 1990, kan beskrivas som motsatsen och är därför svårare att utreda.

– Där har du ju verkligen ingen fysisk kontakt mellan gärningsperson och offer. Man behöver inte ens vara på plats. Så där är uppklarningen väldigt låg. Men tack och lov är det ovanligt, säger Sven Granath.

1 polisen.se. ”Kalla fall | Polismyndigheten”. Åtkomstdatum 14 maj 2020. https://polisen.se/link/b673621c0e0b45a18719f6c5f4f7965b.

2 ”Kalla fall – om polisens uppklaring av dödligt våld”. Rikspolisstyrelsen, 2012.

3 ”Kalla fall – om polisens uppklaring av dödligt våld”. Rikspolisstyrelsen, 2012.

4 Granath, Sven. Telefonintervju om kalla fall, 25 maj 2020.

5 ”Kalla fall – om polisens uppklaring av dödligt våld”. Rikspolisstyrelsen, 2012.

6 Bengtsson, Tomas, och Kjell Rynhag. ”Mordutredningar ska förbättras”. Dagens Nyheter, 04 februari 2010. https://www.dn.se/nyheter/sverige/mordutredningar-ska-forbattras/.

7 Bengtsson, Tomas, och Kjell Rynhag. ”Mordutredningar ska förbättras”. Dagens Nyheter, 04 februari 2010. https://www.dn.se/nyheter/sverige/mordutredningar-ska-forbattras/.

8 ”Kalla fall – om polisens uppklaring av dödligt våld”. Rikspolisstyrelsen, 2012.

Industriell journalistik

Journalisten Mikael Nyberg kom nyligen ut med en ny bok ”Kapitalets automatik: Mänskliga robotar och systematisk dumhet”. Mikael Nyberg menar att det är felaktigt att påstå att samhället har avindustrialiserats och att industrijobben har försvunnit. Det som har hänt är snarare att det löpande bandet har sträckts ut till en global produktionskedja.

Även i verksamheter utanför tillverkningsindustrin har det införts arbetssätt som liknar det löpande bandet. Journalistiken är inget undantag.

För att förbättra annonsintäkterna bestämde sig flera tidningskoncerner i USA för att satsa på lokala nyheter. Samtidigt avskedade de journalister i stor skala. Bevakningen lejdes ut till ett företag som till låg kostnad producerar 100 000 notiser och korta artiklar per vecka. Några lokalreportrar har företaget inte. Skribenterna bor i Filippinerna, Brasilien, Afrika eller Östeuropa. Den vanligaste uppgiften är att sammanfatta pressmeddelanden. Tre kronor texten. Minst 250 texter i veckan. Amerikaner i staben av frilansare redigerar manusen och tillfogar ibland ett citat från någon som företaget beordrat dem att ringa. För att ge materialet en lokal prägel var de utländska medarbetarnas digitala gränssnitt till en början försett med en knapp för val av fejkade amerikanska författarnamn.

Tidigare utredare uttalar sig om Power Meet-mordet

Sedan en man hittades död på Stadshotellet i Västerås 2013 har det diskuterats om det var ett mord eller ett självmord. Per Zetterlund, pensionerad utredare, har nu berättat om en detalj som styrker att det faktiskt var ett mord.

En 51-årig man som mystiskt hittades död på stadshotellet i Västerås 2013. Fallet har kallats för Power Meet-mordet eftersom mannen och hans hustru var i Västerås på den stora bilträffen Power Meet. Nu har tv-programmet ”Efterlyst” tagit upp fallet.

Söndagen den 7 juli 2013 gjordes upptäckten. På Stadshotellet i Västerås hittades en 51-årig man mystiskt död liggandes i en säng i ett hotellrum. Samtidigt pågick världens största utomhusträff för amerikanska bilar, Power Meet, i staden. Uppgifterna om det misstänkta mordet blev kända för medierna och allmänheten först flera veckor senare.

Mannen bodde i Enköpingstrakten och hade ett eget företag i åkeribranschen samt drev ett lantbruk.1 Hans änka har berättat att hon och hennes man tillbringade fredagen och kvällen i Västerås ihop. De grillade och umgicks med vänner. När kväll övergick i sen natt körde hon sin make till Stadshotellet i Västerås, där han hade bokat rum. Änkan sa att hon följde med maken upp på rummet och att hon stannade i 15–20 minuter.

Enligt änkan var klockan mellan två och tre, på natten mot lördagen, när hon satte sig i bilen igen och körde de dryga fyra milen hem till bostaden.2 På lördagen var mannens fru på arbete i Enköping men tillbaka i Västerås kunde hon inte hitta sin man och på söndagen anade hon oråd.3

Klockan var cirka 10.30 på söndagsförmiddagen den 7 juli. När änkan kom till hotellet ringde hon först till makens telefon, men han svarade inte. Då gick hon till receptionen, berättade vem hon var, visade sitt id-kort och fick en rumsnyckel.

När hon öppnade rumsdörren låg maken orörlig i sängen med ett buntband runt halsen.4 På hotellrummet fanns en detalj som förbryllar. När mannen hittades död var hans ansikte täckt av en kudde.

– Det är knappast så att en man som skulle ta livet av sig skulle sluta med att lägga en kudde över ansiktet. Utan det gör att man är ganska övertygad om att det är någon annan som har gjort det här, säger Per Zetterlund, pensionerad utredare, till ”Efterlyst”.5

1 Sannemalm, Ann-Sofie, och Michael Sandsjö. ”Man mördad under Power Meet”. Vestmanlands Läns Tidning, 29 juli 2013. https://www.vlt.se/artikel/man-mordad-under-power-meet.

2 Hellberg, Magnus. ”Heléne misstänktes för strypmordet under Power Meet”. Expressen, 07 juni 2016. https://www.expressen.se/nyheter/hon-misstanktes-for-mord-pa-power-meet/.

3 ”Efterlyst”. Efterlyst. TV3, 21 maj 2020. https://viafree.se/program/crime/efterlyst/sasong-55.

4 Hellberg, Magnus. ”Heléne misstänktes för strypmordet under Power Meet”. Expressen, 07 juni 2016. https://www.expressen.se/nyheter/hon-misstanktes-for-mord-pa-power-meet/.

5 ”Efterlyst”. Efterlyst. TV3, 21 maj 2020. https://viafree.se/program/crime/efterlyst/sasong-55.

Uppdaterad: 2020-06-01

Politikermordet: Så sa GW

Sommaren 2002 hittades den pensionerade politikern Pär Axelsson död i sin bostad i Västerås. De som arbetat med fallet är inte överens om det var ett mord eller ett sjukdomsfall. Leif GW Persson har givetvis en uppfattning i frågan.

Preskriptionstiden för mord och dråp togs bort 2010. Tidigare var preskriptionstiden 25 år. Detta innebär att utredningar av mord och dråp som har skett efter den 1 juli 1985 aldrig läggs ner. Dessa utredningar är fortfarande öppna och kan komma att klaras upp om ny information kommer in till polisen.1

I samband med att preskriptionstiden togs bort inrättades en särskild riksomfattande mordgrupp under ledning av den kände kriminologiprofessorn Leif GW Persson, som tittade närmare på de olösta mordfallen.2 Tillsammans med sin kollega Mikael Rying gick Leif GW Persson igenom alla ouppklarade mord mellan 1985 och 2010. Bland flera hundra kalla fall valde duon ut ett antal som de bedömde vara möjliga att lösa.

– Vi tog dom där vi hade hopp om att det skulle finnas en gärningsman vid livet och att det fanns material i utredningen som gick att jobba med, sa Leif GW Persson i tv-programmet ”Veckans brott” i Sveriges Television 2016.

Flera av dessa lösbara kalla fall rör händelser i Västerås, bland annat politikermordet på Pär Axelsson 2002. Men alla som arbetat med fallet är inte säkra på att det rör sig om ett mord i det fallet. Det finns ingen tydlig bild av vad som har hänt. Det skulle kunna vara ett sjukdomsfall. Här går teorierna och diskussionerna isär hos de rättsmedicinska experterna. Leif GW Persson hör till dem som tvivlar.

– Nej, jag får för mig att det inte är ett mord va’, sa han i tv-programmet.

Ett fall i Västerås som GW var betydligt mer intresserad av var brevbombsmordet på Gryta.

– Det som får det att vattnas i munnen på mig är det där från 1990. För det är så ovanligt, va’. Att man dödar någon med hjälp av en bomb. Det händer nästan aldrig va’, och då finns det alltid mycket speciella orsaker i bakgrunden, sa han i tv.3

1 polisen.se. ”Kalla fall | Polismyndigheten”. Åtkomstdatum 14 maj 2020. https://polisen.se/link/b673621c0e0b45a18719f6c5f4f7965b.

2 Adolfsson, Mats. ”Äldre mordfall granskas på nytt”. Vestmanlands Läns Tidning, 12 juli 2010.

3 ”Veckans brott”. Veckans brott. Sveriges Television, 09 februari 2016. https://smdb.kb.se/catalog/id/003655789/60.

Politikermordet: utredningen och tipsen

Sommaren 2002 hittades den pensionerade politikern Pär Axelsson död i sin bostad i Västerås. Det här är vad polisen avslöjat om utredningen.

Som undertecknad tidigare berättat har polisen i region Mitt bildat en särskild grupp för kalla fall. Ett av de fall som polisen har på sitt bord är det så kallade politikermordet på Pär Axelsson 2002.

När en kropp legat i mer än en vecka i sommarvärme kan det vara svårt att bekräfta vad som är dödsorsaken.

Vid Pär Axelssons död var det vanliga när en kropp påträffades att den forslades till rättsläkarstationen i Uppsala för rättsmedicinsk obduktion. Men om polisen misstänkte brott kallades oftast en rättsläkare till fyndplatsen för en första preliminär undersökning innan kroppen fördes till rättsläkarstationen. Det förfarandet var emellertid ovanligt.

Rättsläkarstationen i Uppsala undersökte cirka 800 kroppar om året och blev då kanske utkallade 15 gånger om året. Lars Eriksson, överläkare och föreståndare för rättsläkarstationen i Uppsala, ville 2002 inte yttra sig om just Pär Axelssons död. Men han berättade gärna om hur verksamheten fungerade.

Rättsläkarna arbetade alltid med olika grader av sannolikheter. Väldigt sällan kunde man dra några absolut säkra slutsatser. Om rättsläkaren ändå kunde det brukade det stå ”detta förklarar till fullo dödsfallet” i rapporten men vanligare var formuleringarna ”möjligen”, ”sannolikt”, eller ”med hög grad av sannolikhet”. Om en kropp legat så länge som två till tre veckor i stark sommarvärme blev det ofta ännu svårare att avge ett tvärsäkert omdöme.

När någon avlidit genom strypning var skador på halsen i regel det första som rättsläkaren la märke till. Blåmärken syns ofta även efter lång tid även om de kan vara lite svårare att upptäcka. Men blåmärken bevisar egentligen bara att halsen har blivigt klämd, inte att personen har avlidit till följd av det. För att vara säker på det kunde man ta cellprover för att se om det funnits blödningar på kroppens hinnor, som lungsäckar, hjärtsäck och ögonens bindehinnor. Problemet är bara att kroppens celler bryts ned när döden inträder. Ju varmare det är, desto snabbare förstörs cellerna. Det tar ungefär en vecka i stark sommarvärme.1

– Tungbenet var av. Men på grund av förruttnelsen gick det inte att se de andra klassiska tecknen – blödningar i ögonen, på huden och på luftstrupen, sa Mikael Eriksson, då kriminalchef vid polisen i Västmanland, till VLT 2015.

Pär Axelsson satt sannolikt och la patiens strax innan sin död. En kortlek har hittats på platsen. Socialstyrelsens rättsliga råd, som granskat rättsläkarutlåtandet, la fram en alternativ teori: Axelsson kan ha fått en hjärtinfarkt, ramlat av stolen med kortleken i handen och slagit tungbenet mot den.

Mikael Eriksson, kriminalchefen i Västmanland, var dock skeptisk.

– Det låter som rena rama science fiction, sa han till tidningen.

Det som talar emot händelseförloppet är att Axelsson även hade andra skador, skador som polisen vill behålla för sig själv. Det är därför polisen betraktar Pär Axelssons död som ett misstänkt mordfall.2

I februari 2006 fick polisen i Västmanland ett brev. Kuvertet var endast adresserat ”Polisen” och i det låg en vit papperslapp med ordet ”Kålla” följt av ett manligt förnamn, ett kvinnligt förnamn samt ett efternamn. Brevet var handskrivet och saknade avsändare. Ett urklipp från VLT med bild på Pär Axelsson fanns också nedstoppat i kuvertet, men personnummer på de namngivna saknades.

– Vi kan inte identifiera personerna, det är väldigt vanliga namn. Men namnen tillsammans får oss att tänka på ett par, som vi kommit i kontakt med i tidigare utredningar, sa spaningsledaren Rune Engström, till VLT 2007.

En av polisens arbetshypoteser var att det var dessa två personer som brevskrivaren hade tänkt på. Om brevet gäller de som polisen trodde är de avlidna. Mannen och kvinnan dog vid två olika tillfällen. Vid tiden för Pär Axelssons död var de vid liv.

Mannen dog 2002 och kvinnan 2003. De båda föddes på 1960-talet. Personerna hade tidigare begått brott i Västerås. Vilken typ av brott det rörde sig om och hur mannen och kvinnan dog ville polisen inte berätta. Paret bodde tidigare i Västerås men när de avled hade båda flyttat till en annan ort.

Efter att brevet kom in till polisen 2006 skickades det till Statens Kriminaltekniska laboratorium för analys. Inget dna eller fingeravtryck fanns på brevet. Det framgick att brevet skickats från Västerås, Örebro eller Eskilstuna.3

I januari 2007 höll polisen en presskonferens om det anonyma tipset. Samma dag togs även fallet upp av tv-programmet ”Efterlyst” i TV3. Därefter fick polisen in flera nya tips.

Ett tips handlade om att Pär Axelsson skulle ha dödats av misstag, att det var en annan man skulle ha mördats. Tipsaren berättade också om ett motiv, men vad motivet skulle vara ville polisen inte gå in på.

Det kom även fram att en myndighet hade fått ett liknande brev som det tidigare nämnda brevet till polisen. En västeråsare som jobbade på denna myndighet hade en idé om en man som skulle kunna ha skrivit brevet och tipsade därför om detta.4

1 Kretz, Johan. ”Dödsorsak bestäms med vävnadsprov”. Vestmanlands Läns Tidning, 10 augusti 2002.

2 Sannemalm, Ann-Sofie. ”Politikermordet är ett riktigt mysterium”. Vestmanlands Läns Tidning, 13 juli 2015. https://www.vlt.se/artikel/politikermordet-ar-ett-riktigt-mysterium.

3 Nilsson, Matilda, och Sandra Bygdén. ”Brevet gav två namn – på nu avlidna personer”. Vestmanlands Läns Tidning, 26 januari 2007.

4 Andersson, Jessica, och Nilsson, Matilda. ”Mördaren kan ha tagit fel på person”. Vestmanlands Läns Tidning, 27 januari 2007.

Sveriges Radio. ”Pär Axelsson – mordoffer av misstag?”, 26 januari 2007. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=112&artikel=1167706.