Bakgrund: stick- och skärskador

En 48-årig man knivdödades intill Svartån i Västerås år 2000. Så här utreder polisen dödsfall orsakade av knivhugg.

En 48-årig man knivdödades intill Svartån i Västerås den 6 juni år 2000. Polisen har inte något bra vittnesmål och ingen teknisk bevisning som kan säga vilken person det är som har hållit i kniven. Det är ett av de fall som polisens kalla fall-grupp nu arbetar med.

Stick- och skärsår orsakas av knivar och andra vassa redskap. Sårens kanter brukar vara släta och relativt jämna. Man brukar säga att skadan har glatta kanter.

Vid utredning av dödsfall orsakade av stick- eller skärskador är det viktigt att kunna jämföra skadorna på den dödes kropp med skadorna på dennes kläder. Genom dessa jämförelser kan man dra slutsatser om kroppens läge då skadorna uppstod. Detta kan få stor betydelse vid en rättegång till exempel för att avgöra vad som kan stämma när en misstänkt mördare påstår att han råkade döda sitt offer i nödvärn.1

Det är svårt av med hjälp av utseendet på en skada kunna dra säkra slutsatser om redskapet som förorsakat den. Men man kan i vissa fall få en uppfattning om det vassa föremålets utseende. Stickskador med en spetsig och en trubbig ände kan tala för en köks- eller hantverkskniv medan en skada med två spetsiga ändar talar för en bajonett eller stilett.

Storleken på skadan kan ge en anvisning om knivbladets storlek. Men eftersom huden är elastisk kan sårets längd vara något mindre än knivbladet.2

Ibland hävdar gärningsmannen att han hållit fram kniven för att försvara sig och att offret sprungit eller fallit mot kniven. Om offret har flera stick- eller skärskador brukar utredningen avfärda sådana påståenden. Om offret har en enda skada får skadans placering och stickkanalens riktning större betydelse. Men förutsättningen för att ett offer ska få en svår stick- eller skärskada genom att springa eller falla mot en kniv är att kniven varit fast fixerad och bjudit motstånd.

De flesta stick- eller skärskador leder inte till omedelbar död. En svårt skadad person kan förflytta sig långa sträckor från platsen för händelsen till den plats där han sedan påträffats.

Den vanligaste dödsorsaken efter stick- eller skärskador är att personen förblött. Andra dödsorsaker där stick- eller skärskadan har haft den avgörande betydelsen kan vara att luft sugits in i ett större blodkärl vid stick i halsens, armhålans eller någon annan av kroppens vener. En luftblåsa kan då ha följt med blodet för att sedan i lungorna eller hjärnan täppa igen ett mindre blodkärl. Ett stick i halsen, i struphuvudet eller luftstrupen, kan ha öppnat ett större blodkärl och förorsakat att offret andats in blod som försvårat eller omöjliggjort andning.

Inte heller vid en stickskada i hjärtat behöver offret ha avlidit omedelbart. Om kniven sitter kvar i skadan kan den ha förhindrat att blödningen i hjärtsäcken blivit så stor att hjärtat inte kan pumpa runt blodet i kroppen. Dras kniven ut kan det utströmmande blodet hindra hjärtat att pumpa.3

1 Olsson, Jan, och Thomas Kupper. Grundläggande Kriminalteknik 4.0., 2021.

2 www.forensicmed.co.uk. ”stab wounds”. Åtkomstdatum 18 maj 2021. http://www.forensicmed.co.uk/wounds/sharp-force-trauma/stab-wounds/.

Olsson, Jan, och Thomas Kupper. Grundläggande Kriminalteknik 4.0., 2021.

3 Olsson, Jan, och Thomas Kupper. Grundläggande Kriminalteknik 4.0., 2021.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.