Bakgrund: Morden på PKK-avhoppare

I utredningen av brevbombsmordet ställde polisen frågor om PKK. Partiet har misstänkts ligga bakom två andra mord på kurder i Sverige. Några bevis för att PKK stod bakom dessa mord har däremot inte offentliggjorts.

Som undertecknad tidigare berättat har polisen i region Mitt bildat en särskild grupp för kalla fall. Brevbombsmordet på Gryta 1990 är ett av de fall som nu granskas på nytt. Den mördade kvinnans make Amir Ghazi har berättat att han fick frågor av polisen om PKK. Av den anledningen kan det vara intressant att berätta om två andra mord på kurder i Sverige, utan att för den skull spekulera om något eventuellt samband.

PKK, Kurdistans arbetarparti, grundades 1978 i Turkiet som ett marxist-leninistiskt parti av bland andra Abdullah Öcalan.1 Partiet är fortfarande aktivt men har på 2000-talet ändrat politisk inriktning till ”demokratisk konfederalism” vilket bland annat innebär att man vill ha kurdiskt självstyre men inte någon kurdisk stat.2

Den 13 september 1980 genomförde den turkiske generalen Kenan Evren en kupp i sitt land och tog makten. Kuppen ledde bland annat till att vänsterrörelsen i Turkiet och i turkiska Kurdistan trängdes hårt.3 Ett stort antal turkar och kurder tvingades fly och några av dem begav sig till Sverige. Bland dessa politiska flyktingar fanns medlemmar och sympatisörer till PKK.4

Den 20 juni 1984 mördades PKK-avhopparen Enver Ata på Stora Torget i Uppsala. Han blev skjuten av en 25-årig kurdisk man som dömdes till livstids fängelse för dådet. Mannen menade att han hade agerat på egen hand utan hjälp.5 Han sade sig tillhöra en grupp på 6–7 personer som verkade för Kurdistans befrielse och den hade fått i uppdrag av ”det kurdiska folket” att avrätta ”förrädaren Ata”.6

Säpo hävdade att mordet hade utförts på order av PKK:s centralkommitté, med säte i Syrien.7 Några bevis för att Enver Atas mördare tillhörde PKK eller handlade på uppdrag av detta parti har inte offentliggjorts.8

Säpo ansåg också att mördaren haft praktiskt stöd vid mordet av en grupp kurder som bodde i Sverige. De påstods vara PKK-medlemmar som slussats in i Sverige i syfte att upprätta en organisation i landet.

Säpo la fram en utredning där åtta personer misstänktes för medhjälp till mord. Utredningen lämnades till länsåklagare Bertil Carrick i Uppsala. Men Säpo vägrade att tala om för honom vilka källor uppgifterna hämtats ur.

I det läget hade Bertil Carrick inget val. Innehållet i den utredning han läst räckte inte för ett åtal och han fick inte tillgång till de vittnen som skulle kunna utveckla misstankarna. Den 5 september 1984 la han ned förundersökningen om misstanke för medhjälp till mord på Enver Ata.

I stället gick Säpo med sin utredning till regeringen och bad den terroriststämpla de åtta kurderna och sedan utvisa dem enligt utlänningslagens 47 paragraf. Den 21 november 1984 beslutade regeringen att kurderna skulle utvisas. Beslutet fick ett särskilt tillägg genom ett regeringsbeslut den 14 december 1984: Då dessa åtta kurder riskerade allvarlig förföljelse i Turkiet, skulle de tills vidare få stanna i Sverige. Men eftersom de påstods tillhöra en terroristorganisation, PKK, skulle de inte få röra sig fritt i landet, utan beläggas med kommunarrest.

Den 2 november 1985 mördades ännu en avhoppare från PKK. Hans namn var Cetin Güngör och han hade tidigare varit medlem i PKK:s centralkommitté. Efter sitt avhopp hade han tagits om hand av svenska Säpo. Han hade inte bara fått svensk asyl trots att han redan tidigare hade asyl i Frankrike, något som var få kurder förunnade. Han skyddades också av Säpo och hade givits ny identitet samt tillgång till flera lägenheter. Men när han sköts vid en fest på Medborgarhuset i Stockholm, saknade han anmärkningsvärt nog beskydd.

Mördaren sköt Cetin Güngör i huvudet. Efter mordet överfölls han av rasande vänner till offret och räddade sig från en hotande lynchning genom att först kasta sig ut genom ett fönster och sedan genom att gripas av en anländande polispatrull. Den gripne erkände mordet. Han uppgav att han tillhört en organisation, med det förkortade namnet KUKNKB, som beslutat om ”avrättning av förrädaren Güngör”. Han dömdes till livstids fängelse för mordet.

Också i detta fall misstänktes det att mördaren haft medhjälpare som var bosatta i Sverige. Bakom denna misstanke fanns två konkreta uppgifter. Den ena var att mördaren i sin ficka haft en nyckel till en lägenhet. Den lägenheten tillhörde en 27-årig kriminellt belastad kurd som av Säpo utpekats som länk mellan PKK och en för heroinlangning dömd 42-årig släkting. Den andra konkreta uppgiften var att mordvapnet ursprungligen kom från ett inbrott 1978 i Handen utanför Stockholm.

Så småningom lades förundersökningen mot 27-åringen ned. Även om 27-åringen personligen hade givit mördaren nyckeln, vilket han förnekade, kunde det inte styrkas att han kände till planerna på att mörda Cetin Güngör.9

Inte heller för mordet på Cetin Güngör har det offentliggjorts några bevis för att PKK låg bakom dådet.10

För PKK:s sympatisörer i Sverige och för de med kommunarrest belagda kurderna blev det senare mordet ett dråpslag mot försöken att bli av med terroriststämplingen. Säpo hävdade återigen, utan att styrka sitt påstående, att mordet planlagts av PKK med hjälp av PKK:s ”svenska ledare”.

Det var denna misstanke som Hans Holmér återuppväckte med det så kallade PKK-spåret i jakten på Olof Palmes mördare, vilket är en annan lång och komplicerad historia.11

1 ”PKK – Uppslagsverk – NE.se”. Åtkomstdatum 12 mars 2020. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/pkk.

2 Medin, Joakim. Kobane: den kurdiska revolutionen och kampen mot IS. Stockholm: Leopard förlag, 2016. Sidan 29.

3 Kinzer, Stephen. ”Kenan Evren, 97, Dies; After Coup, Led Turkey With Iron Hand”. The New York Times, 09 maj 2015, avs. World. https://www.nytimes.com/2015/05/10/world/europe/kenan-evren-dies-at-97-led-turkeys-1980-coup.html.

4 Kanger, Thomas. Mordet på Olof Palme: Utredning på villospår. Mai Linh förlag.

5 Jonsson, Thomas. ”Kurder fängslade av Säpo”. Dagens Nyheter, 21 september 1984. https://arkivet.dn.se/tidning/1984-09-21/257/6.

6 Linde, Per. Det kurdiska spåret : dokument om kommunarrest och terroriststämpel. Kurdernas vänner, 1994.

Kanger, Thomas. Mordet på Olof Palme: Utredning på villospår. Mai Linh förlag.

7 Kanger, Thomas. Mordet på Olof Palme: Utredning på villospår. Mai Linh förlag.

8 Linde, Per. Det kurdiska spåret : dokument om kommunarrest och terroriststämpel. Kurdernas vänner, 1994.

Kanger, Thomas. Mordet på Olof Palme: Utredning på villospår. Mai Linh förlag.

9 Kanger, Thomas. Mordet på Olof Palme: Utredning på villospår. Mai Linh förlag.

10 Linde, Per. Det kurdiska spåret : dokument om kommunarrest och terroriststämpel. Kurdernas vänner, 1994

11 Kanger, Thomas. Mordet på Olof Palme: Utredning på villospår. Mai Linh förlag.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *