Det är i år 30 år sedan brevbombsmordet på Efat Ghazi i Västerås. Den iranska regimen har misstänkts ligga bakom mordet, men polisen utredde aldrig det spåret, säger den mördade kvinnans make.
– Polisen var inte intresserad av att diskutera Iran, säger Amir Ghazi.
Som undertecknad tidigare berättat har polisen i region Mitt bildat en särskild grupp för kalla fall. Brevbombsmordet på Gryta 1990 är ett av de fall som nu granskas på nytt.
Amir Ghazi är inne på sitt 83:e levnadsår. Han bor fortfarande i bostadsområdet Önsta-Gryta där hans fru mördades, men numera i ett annat radhus i ett annat kvarter.
På väggen i vardagsrummet hänger en målning föreställande Ghazi Mohammad, KDPI:s ledare och far till Amir Ghazis mördade hustru.
På soffbordet finns kaffe, fikabröd, nötter, dadlar och choklad.
– Det är ganska länge sedan det som har hänt. Drygt 30 år sedan. Men man lever med det ändå hela tiden. Det kommer fram och tillbaka varje dag. Det är bara så, säger Amir Ghazi.
Han kom till Sverige redan på 1970-talet men återvände till Iran under revolutionen för att kämpa mot Khomeinis revolutionsgardister. Men kurderna förlorade och Amir Ghazi återvände till Sverige.1
Han och frun arbetade båda två som lärare. Amir Ghazi var på jobbet när han fick veta att något hade hänt.
– Klockan, omkring halvtvå, kom rektorn till min klass på Rudbeckianska och sa att jag behövdes. Så då gick jag ut med henne och jag var orolig för vad som hade hänt. Två stycken poliser var där hos rektorn. De sa att det hade exploderat en bomb hemma hos mig och att min fru var skadad, säger han.
Amir Ghazis äldre dotter2 var elev på skolan och hade också kallats in till rektorsexpeditionen.
Senare på sjukhuset fick Amir Ghazi veta att hans fru gått bort.
Amir Ghazi säger att det bara var en slump att inte något av barnen tagit in posten den dagen. Han säger att barnen ofta kom hem från skolan tidigare än föräldrarna och då tog in posten.
Amir Ghazi säger att han hela tiden varit övertygad om att den iranska regimen låg bakom dådet.
– Jag hade inga bevis, men vi känner regimen. Vi är kurder och politiskt aktiva. Vi är säkra på att det bara är Iran som kommer med sådana här aktioner, säger han.
Att Iran utfört mord på oppositionella i Europa är bland annat fastslaget i tysk domstol.3 Enligt dokumentärfilmen ”Terrorkommandot” som visades i SVT 2002 var den iranska regimen också väldigt aktiv med spionage i Sverige 1990. Det framkom i filmen att en diplomat från den iranska ambassaden observerades utanför familjen Ghazis bostad i Västerås, en månad innan mordet på Efat Ghazi. Uppgifterna hade läckts från den tyska kriminalpolisen som i sin tur fått informationen från Säpo.4
Amir Ghazi berättar också att han innan mordet fick besök av en tidigare partikamrat från KDPI som fick övernatta i radhuset. Det kom senare fram att mannen i hemlighet spionerade på kurder i Sverige och lämnade informationen till den iranska regimen. Amir Ghazi tror att besöket hos honom var ett sätt att förbereda mordet.
– Sedan tänkte man att han hade kommit för att undersöka möjligheten för ett attentat hos mig, säger Amir Ghazi.
Vid tidpunkten för mordet i Västerås hade Amir Ghazi lämnat KDPI och startat ett nytt politiskt parti, Kurdistans parti för självständighet. Amir Ghazi säger att Kurdistans parti för självständighet fortfarande är aktivt, men det är inte så lätt att hitta någon information om detta parti. Det finns ingen hemsida och allt tryckt material från partiet är på kurdiska.
Amir Ghazi nämner två väsentliga skillnader mellan KDPI och Kurdistans parti för självständighet. Det nya partiet förkastar tanken på att kurderna kan få självstyre inom ramen för den iranska staten. Det nya partiet vill inte heller att kurderna ska ägna sig åt väpnad kamp.
– Vi lämnade helt och hållet den väpnade kampen. Frågan kan inte lösas med väpnad kamp. Enda sättet är att enas och kräva en folkomröstning. Då kanske världen stöder oss, säger Amir Ghazi.
Amir Ghazi fick veta väldigt lite om hur det gick med polisutredningen av mordet. Han frågade polisen vad man visste om hur bomben hade tillverkats.
– De vet att det här materialet inte fanns i Sverige så att någon annan kunde köpa eller ordna det på något sätt. Det kom från utlandet. Så mycket fick jag veta, men inte mer, säger han.
Polisen genomförde flera förhör med Amir Ghazi men frågorna rörde aldrig Iran utan handlade om olika konflikter mellan kurder.
– Kanske PKK eller någon annan konflikt mellan personer eller mellan politiska organisationer, eller genom familjekonflikt eller sådana saker. De frågade bara sådana frågor under tiden som den här undersökningen pågick i flera år, säger han.
I januari 1993 verkar det som att polisen arbetade utifrån att det handlade just om en ”familjekonflikt”. Då anhölls en man misstänkt för mordet. Mannen, som tillhörde Efat Ghazis bekantskapskrets, hade enligt misstankarna inte något politiskt motiv för dådet. Misstankarna stärktes om att det kunde röra sig om ett ”vanligt” mord med klassiska förtecken. Vid sådana fall söks gärningsmannen i första hand i offrets familje- och bekantskapskrets.5 Men den misstänkte mannen släpptes efter att ha suttit anhållen i nästan fyra dygn.6 Amir Ghazi säger att han inte vet någonting om detta anhållande.
– Nej, jag hörde inget om det, säger han.
Efter några år lades polisutredningen ner. Amir Ghazi tror att det hände 1997. Han minns att han blev väldigt ledsen när han fick beskedet.
– Jag fick en liten lapp att man inte skulle fortsätta med undersökningen. Som protest lämnade jag tillbaka papperet. Man skickade en liten lapp för att avsluta en sådan stor händelse, säger han.
1 ”Dokument inifrån: Terrorkommandot”. Sveriges Television, 22 september 2002. https://smdb.kb.se/catalog/id/001581996.
2 Enligt Skattemyndighetens uppgifter är döttrarna födda 1974 och 1978. De var alltså 16 respektive 12 år 1990. Amir Ghazi uppgav andra åldrar i intervjun, och andra åldrar har också uppgetts i artiklar om mordet, se till exempel:
Jansson, Torsten. ”Politiskt mord mitt i villaidyllen”. Vestmanlands Läns Tidning, 07 september 1990.
De motstridiga uppgifterna kan möjligen bero på att folkbokföringen inte var så noggrann i 1970-talets iranska Kurdistan. Riksdagsledamoten Amineh Kakabaveh kommer också från iranska Kurdistan. Amineh Kakabaveh, vars officiella födelseår är 1970, har själv uppgett att hon inte vet vilket år hon är född, se:
Sveriges Television. ”Min sanning – Amineh Kakabaveh”, 03 september 2019. https://www.svtplay.se/video/23514030/min-sanning/min-sanning-sasong-12-avsnitt-1.
3 Svensson, Niklas. ”Här kunde Sahlin och Carlsson ha mördats”. Expressen, 26 maj 2010. https://web.archive.org/web/20100528004013/http://www.expressen.se/Nyheter/1.2001473/har-kunde-sahlin-och-carlsson-ha-mordats.
4 ”Dokument inifrån: Terrorkommandot”. Sveriges Television, 22 september 2002. https://smdb.kb.se/catalog/id/001581996.
5 Fälth, Gun. ”Brevmord på väg att klaras upp”. Dagens Nyheter, 21 januari 1993.
6 ”MISSTÄNKT FÖR BREVBOMBSMORDET PÅ TVÅBARNSMAMMAN I VÄSTERÅS FRISLÄPPT”. Tidningarnas Telegrambyrå, 21 januari 1993.
Lämna ett svar