Kriminologisk sommarskola 3: kriminologin 2008

Som sommarläsning går jag igenom Jerzy Sarneckis ”Introduktion till kriminologi”, ISBN 978-91-44-01746-4.

Kapitel 3 Kriminologin idag (sida 39 till 54)

Boken är tryckt 2008 och författaren skriver att läsaren bör vara medveten om att bilden kan vara delvis annorlunda om några år.

Kriminologi är ett förhållandevis nytt ämne som fortfarande håller på att etableras och utvecklas. Redan nu är ämnet emellertid på många håll mycket populärt.

Intresset för kriminologi yttrar sig bland annat i en stor tillströmning av studenter, massmedial uppmärksamhet och omfattande litteraturutgivning. Intresset har ökat både i Sverige och utomlands.

Anledningen till ämnets stora popularitet står att finna i den uppmärksamhet som frågor rörande brott och straff fått i samhället, medieutbudet och politiken. Delvis beror detta troligen på att brottsligheten verkligen har ökat i de allra flesta västländer, och numera ligger på en betydligt högre nivå än efter andra världskrigets slut. Minst lika viktigt kan vara att andra hot mot människans trygghet så som krig, svält och sjukdomar har minskat i de moderna västerländska samhällena. Brottsligheten uppfattas därför som ett förhållandevis större hot. Särskilt uppmärksammat är våldsbrott.

Den moderna kriminologin har tre huvudsakliga inriktningar:
1 Forskning om brottslighetens omfattning, karaktär, orsaker och effekter, inklusive forskning om förövare och brottsoffer.
2 Forskning om åtgärder mot och med anledning av brott, inklusive forskning om rättssystemet och andra institutioner som ägnar sig åt brottslighet som samhällsproblem.
3 Forskning om brottsprevention inklusive utvärderingar av olika typer av åtgärder som syftar till att bekämpa och förhindra brott.

Även om kriminologins popularitet ökar så riskerar kriminologernas inflytande att minska. Orsaken anses vara brottslighetens ökande aktualitet i den politiska debatten. På 1950- och 1960-talen såg man brottslighet i första hand som en fråga för experter. Intresset var inriktat på att söka brottslighetens sociala orsaker, vilket stämde överens med dominerande kriminologiska teorier. Numera ses brott i allt större utsträckning som ett kontrollproblem. Detta kan leda till att kriminologernas expertposition ifrågasätts och att mera populistiska ståndpunkter vinner mark inom kriminalpolitiken.

Den kriminologiska kunskapsproduktionen bedrivs i dag i princip inom tre typer av institutioner: universitet, offentliga forskningsorgan och privata företag. Det land som sedan 1920–1930-talen starkt har dominerat den kriminologiska forskningen är USA. De flesta moderna kriminologiska teorier har sitt ursprung i USA, vilket ibland kan innebära problem när de ska tillämpas på svenska förhållanden.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *