Brevbombsmordet på Gryta

En 54-årig kurdisk hemspråkslärare dödades av en brevbomb i Västerås 1990. Iranska agenter tros ligga bakom dådet.

Faksimil från VLT dagen efter mordet.

Som undertecknad tidigare berättat har polisen i region Mitt bildat en särskild grupp för kalla fall. Detta är ett av de fall som nu granskas på nytt.

Torsdagen den 6 september 1990 sprängdes Efat Ghazi1, maka till en ledare i den kurdiska befrielserörelsen, till döds vid ett attentat i Västerås.2

Efat Ghazi var 54 år och arbetade som hemspråkslärare i flera skolor i Västerås. Hon kunde både persiska och kurdiska, sorani. På förmiddagen hade hon dagens sista lektion med elever i klass 2A på Stenkumlaskolan i området Råby. Sannolikt tog sedan hon bussen till Västerås centrum.

Även Efat Ghazis make var lärare. Han arbetade på förmiddagen på Carlforsska skolan men skulle undervisa igen på Skiljeboskolan klockan 12.40 och hade ingen anledning att åka hem.

Efat Ghazi skulle strax innan klockan 13 tömma brevlådan hemma vid sitt radhus på Syrénvägen i området Önsta-Gryta.

Det var då grannarna hörde en våldsam explosion och när de rusade ut för att se vad som hänt fann de Efat Ghazi liggande svårt skadad framför den förrådsvägg där brevlådan satt.

Kvinnan var vid liv då hon kom fram till centrallasarettet, men avled efter ett par timmar på grund av svåra buk- och bröstskador.

Förödelsen var stor. Delar av den vägg som brevlådorna satt på trycktes ut och vräkte omkull flera cyklar. Den asfalterade planen framför familjen Ghazis radhuslägenhet var täckt av demolerade brevlådor och söndersprängd post.

– Det var en rejäl smäll. Så jag sprang ut och tittade och då låg kvinnan nedanför brevlådorna, sa Gerhard Askblom i grannhuset till VLT.

Det var dyster stämning bland grannarna i kvarteret Kaprifolen. Chocken över att detta kunde inträffa i ett idylliskt svenskt bostadsområde stod att läsa i allas ansikten.

Scenen upplevdes som overklig. Sådant här förväntades hända i Nordirland och i Baskien, inte på Önsta-Gryta bland röda radhus med vita knutar där svenska flaggor prydde verandorna.

Avspärrningen vidgades och bil efter bil med civilklädda poliser anlände. Några började knacka dörr för att få tips om misstänkta personer som uppehållit sig vid brevlådorna.

Kriminalteknikerna sopade ihop resterna av brevlådorna och dagens post i vita plastpåsar medan grannarna tysta kurade i duggregnet. De tänkte på familjen Ghazis två döttrar, 10 och 17 år och undrade om någon tog hand om dem. Socialjouren kopplades omedelbart in för att ta hand om döttrarna.3

Efat Ghazi, som hade iranskt kurdiskt ursprung, var inte själv politiskt aktiv. Men hon var dotter till presidenten i den kortlivade kurdiska Mahabad-republiken som utropades i Iran 1946.

Polisen befarade att politiska motiv låg bakom mordet.

– Maken har varit politiskt aktiv. Och varken han eller hustrun förekommer i kriminella sammanhang. Därför är det inte sannolikt att attentatet är en uppgörelse eller hämndaktion i den undre världen, sa kriminalkommissarie Sven-Åke Karlsson till Dagens Nyheter.

Efat Ghazis make, Emir Ghazi, och de två barnen, fördes efter mordet till en hemlig adress och bevakades av polisen.4

Den mördade Efat Ghazi kom till Västerås i mitten av 1980-talet som politisk flykting. Hon hade då döttrarna med sig och kunde förenas med maken som sedan många år hade levt som flykting i Sverige. Makarna kom från samma släkt och var kusiner.5

Efat Ghazi hade kvar sitt iranska medborgarskap men hade uppehållstillstånd i Sverige sedan 1985. Både hennes och makens liv hade präglats av tragedier som följt i spåren av befrielsekampen. Hennes far, presidenten i Mahabad-republiken, avrättades tillsammans med två släktingar av shahen den 31 mars 1937.

Efat Gahzi studerade juridik i Iran och arbetade som lärare, ett arbete hon fortsatte med i Sverige.

Maken var en mycket känd personlighet i den kurdiska kampen och tidigare politbyråmedlem i partiet KDP. Han lämnade partiet 1982, men behöll kontakten med partiets ledare Ghassemlou som mördades i Wien den 13 juli 1989.

Maken var vid tidpunkten för mordet svensk medborgare och arbetade som hemspråkslärare och var vid sidan av sitt arbete fortfarande politiskt aktiv.

Som ledare för ett nytt politiskt parti, Kurdistans parti för självständighet, fortsatte han den kurdiska befrielsekampen i Sverige. Partiet hade medlemmar i Iran, Irak och Turkiet och bedrev ingen militär verksamhet.

– Vi är övertygade om att bomben var avsedd för Emir Ghazi. Hans hustru var inte politiskt aktiv. Vi tror att dådet utförts av iranska agenter, sa Hussein Kurneiad, vän till den drabbade familjen, till Dagens Nyheter.6

Bomben låg i ett brunt vadderat kuvert av den typ som postverket sålde på den här tiden. Det framgick av de pappersrester som polisen tillvaratog på platsen för explosionen.

Brevbäraren som passerade klockan 10.15 på torsdagsmorgonen har vid polisförhör sagt sig ha ett svagt minne av att han sett en försändelse av den typen i en av brevlådorna. Ingen av grannarna hade sett något misstänkt.

– Det som gör mig mest upprörd är att bomben lika gärna kunde ha dödat någon av familjens två döttrar, sa kriminalkommissarie Sven-Åke Karlsson till Dagens Nyheter.

Maken uppgav för polisen att han känt sig hotad av sitt gamla hemland Iran. Han hade också varnat sina barn för att öppna post som varit adresserad till honom.

Rikslarm gick ut vid 18-tiden. Detta innebar bland annat att gränsbevakningen skärptes.7

Ungefär två veckor senare uppgav polisen att man inte hade kommit särskilt långt i utredningen.

– Vi har väldigt litet att gå på. Det är tunt och vi hoppas på allmänhetens hjälp. Kriminalteknikerna fortsätter att jobba och dörrknackningen fortsätter. Men vi har hittills inte fått ett enda hett tips, sa rikspolisstyrelsens informationschef Leif Hallberg till Aftonbladet.8

Undertecknad kommer att återkomma till det här fallet vid senare tillfälle.

1 DN stavar förnamnet ”Efat” medan VLT skriver ”Erfat”. Det är inte ovanligt att namn från ett land med ett annat skriftspråk än det latinska stavas på olika sätt när de ska skrivas med latinska bokstäver, jämför till exempel med Libyens tidigare diktator.

2 Fälth, Gun. ”Kvinna sprängd till döds”. Dagens Nyheter, 07 september 1990. https://arkivet.dn.se/tidning/1990-09-07/242/5.

3 Jansson, Torsten. ”Politiskt mord mitt i villaidyllen”. Vestmanlands Läns Tidning, 07 september 1990.

4 Fälth, Gun. ”Kvinna sprängd till döds”. Dagens Nyheter, 07 september 1990. https://arkivet.dn.se/tidning/1990-09-07/242/5.

5 Jansson, Torsten. ”Politiskt mord mitt i villaidyllen”. Vestmanlands Läns Tidning, 07 september 1990.

6 Fälth, Gun. ”Kvinna sprängd till döds”. Dagens Nyheter, 07 september 1990. https://arkivet.dn.se/tidning/1990-09-07/242/5.

7 Westmar, Bo. ”Bomben var avsedd för maken”. Dagens Nyheter, 07 september 1990. https://arkivet.dn.se/tidning/1990-09-07/242/5.

8 Michanek, Bengt. ”Fem mord – inga spår”. Aftonbladet, 21 september 1990.

Författare till bok om ”Power Meet-mordet” misshandlades

Författaren Stefan Di-Omnia har skrivit en bok om det misstänkta Power Meet-mordet. Han blev nyligen misshandlad och kopplar händelsen till den kommande boken.
– Man vill inte att den ska komma ut, säger han.

Söndagen den 22 september blev Stefan Di-Omnia överfallen vid sin bostad i Norrköping, rapporterar Enköping Direkt och VLT.

Författaren Stefan Di-Omnia har skrivit en bok om det misstänkta Power Meet-mordet, som ges ut nu i höst. Boken är en roman där namnen på de inblandade är påhittade. Samtidigt har Stefan Di-Omnia under sex års tid ägnat sig åt efterforskningar för att försöka få fram så mycket fakta som möjligt i fallet.

Enligt VLT rubriceras överfallet mot Stefan Di-Omnia som grov misshandel. Stefan Di-Omnia är själv säker på att överfallet har att göra med den kommande bokutgivningen.
– Jag har inga andra fiender, säger han till Enköping Direkt.

Flygfastigheters vinster kommer inte från flyget

Ett argument för nyttan med Västerås flygplats påstås vara att fastighetsbolaget Flygfastigheter går med vinst. De lönsamma hyresgästerna har dock ingenting med flyg att göra, påpekar Jesper Brandberg (L).

Ulf Gelberg, skolchef på Flygteoriskolan, har nyligen skrivit en insändare i VLT där han påstår att Västerås flygplats är ”en vinst för Västerås stad”. Ulf Gelberg motiverar detta med att det kommunala bolaget Flygfastigheter, som äger flygplatsens fastigheter, går med vinst. Vidare skriver Ulf Gelberg att flygskolans elever och anställda bor och betalar skatt i Västerås, vilket även det innebär intäkter för kommunen.

Jesper Brandberg (L), oppositionsråd, har nu svarat på Ulf Gelbergs insändare. Jesper Brandberg skriver att den vinst som Flygfastigheter gör inte har något med flyget att göra.

Jag sitter själv i styrelsen för detta bolag. Jag kan upplysa Gelberg om att hela denna vinst, och mer därtill, kommer från bolagets verksamhet på Hamre.

Där har vi hyrt ut lokaler till bilprovning och annan verksamhet som inte har ett enda dugg med flyg att göra. Den verksamhet som bolaget har på Hässlö har alltid gått med förluster. Och det fortsätter den att göra. (Det hade varit lätt för Gelberg att kolla upp fakta kring detta om Gelberg velat!)

Jesper Brandberg skriver även att flygskolorna på Västerås flygplats betalar väldigt låga avgifter för att använda den kommunala flygplatsen. Att flygföretagens anställda och elever bor i Västerås är inget argument för fortsatta subventioner, menar han.

De allra flesta privata företag som finns i Västerås har anställda och kunder här, som bor och spenderar pengar. De får inga mångmiljonstöd från kommunen för det! Kommunens skattepengar behövs bättre på helt andra ställen.

Läs mer om Västerås flygplats i min bok ”Ryanair på svenska”.

Liberalismen är liberal bara för företagare

VLT:s liberale ledarskribent Richard Appelbom vill stoppa valfriheten när det gäller fackförbund. ”Inte så liberalt, egentligen”, skriver han.

Som undertecknad tidigare berättat vill VLT:s liberale ledarskribent Richard Appelbom begränsa strejkrätten. Detta med anledning av att regeringen vill se över reglerna för att vidta stridsåtgärder i en situation där arbetsgivaren redan är bunden av kollektivavtal eller där skälet för att vidta stridsåtgärder är något annat än att uppnå ett kollektivavtal. Richard Appelbom förtydligar vad han menar i dagens VLT.

Det innebär i praktiken att flera fackförbund får svårt att sluta avtal på samma arbetsplats, vilket innebär lite av monopol för de stora organisationerna. Inte så liberalt, egentligen.

Fackföreningarna i Sverige styrs av sina medlemmar och agerar på en fri marknad i den mening att varje arbetstagare har rätt att söka medlemskap i vilken fackförening som helst, eller stå utanför facket.

Liberalism innebär att medborgarna ska ha rätt att exempelvis välja skola för sina barn. Däremot tydligen inte att välja fackförening.

Samtidigt som Richard Appelbom vill begränsa strejkrätten tycker han att det är viktigt att balansen mellan parterna på arbetsmarknaden inte äventyras. Fackförbunden ”ska vara så stora att de också tvingas ta ett övergripande samhällsansvar”. Det är oklart hur det ska gå till. Tvångsanslutning till regimtrogna fackförbund, som i de gamla öststaterna?

Liberal valfrihet gäller inte fackföreningar

Det vore rätt att strama åt konflikträtten, anser VLT:s liberale ledarskribent Richard Appelbom. Detta med anledning av att regeringen vill se över reglerna för att vidta stridsåtgärder i en situation där arbetsgivaren redan är bunden av kollektivavtal eller där skälet för att vidta stridsåtgärder är något annat än att uppnå ett kollektivavtal.

Richard Appelbom skriver:

På vanlig svenska handlar det om att göra det svårare för fackliga organisationer utan kollektivavtal att gå ut i konflikt.

Det är oklart vad som menas med vanlig svenska. Tvärtom är det i normalfallet just avsaknaden av ett kollektivavtal som gör att en facklig organisation kan gå i konflikt. Kollektivavtal innebär i regel fredsplikt och därför strejkar LO-facken normalt bara när avtalstiden har gått ut och det ska förhandlas fram ett nytt avtal.

Bakgrunden till förslaget om att inskränka strejkrätten är att en majoritet av hamnarbetarna i Göteborgs hamn har valt att vara med i Hamnarbetarförbundet, som inte har kollektivavtal med arbetsgivaren APM Terminals.

Richard Appelbom skriver vidare:

Den svenska modellen bygger på att starka parter träffar avtal inom sina respektive områden utan statlig inblandning.

Men det kräver i sin tur att ingångna avtal hålls och att fredsplikt råder. I andra länder med konkurrerande fackförbund inom samma avtalsområde har det kunnat bli huggsexa och ofta återkommande strejker.

Jenny Bengtsson, ledarskribent på ETC, påpekar att det finns fler arbetsplatser där det inte råder fackligt monopol. Både Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund organiserar lärare i grundskola och gymnasium. Att begränsa strejkrätten i det fall ett företag har kollektivavtal skulle kunna leda till ”avtalsshopping”, menar Jenny Bengtsson:

Ett enkelt koncept, arbetsgivaren kan och kommer i alla lägen att välja det, för sig själv, mest fördelaktiga avtalserbjudandet. Och när det väl är gjort är det kört för alla andra.

Flygplatsstyrelse klandras av revisorer

Västerås flygplats gick med 64 miljoner i underskott i fjol. Revisorerna rekommenderar inte att styrelsen får ansvarsfrihet.

Västerås flygplats gjorde under 2016 ett underskott på cirka 64 miljoner kronor, rapporterade VLT i veckan. Flygplatsens revisorer vill inte bevilja ansvarsfrihet för de styrelseledamöter som var med och fattade besluten om flygplatsens avtal med flygbolaget Nextjet. Även den tidigare styrelseordföranden Lena Söderberg och den tidigare tillförordnade vd:n Anders Gärdström anses ha ”agerat så oaktsamt att det finns risk att de skadat bolaget”.

Ett budgetunderskott innebär dock i sig endast att ägarna har budgeterat fel. Däremot kan det konstateras att flygplatsen kostat skattebetalarna 420 miljoner kronor mellan 2001 och 2015, genom bland annat driftbidrag och ägartillskott från kommunen. Undertecknad har begärt ut flygplatsens årsredovisning för 2016 och kommer att återkomma till den vid ett senare tillfälle.

VLT har i veckan även rapporterat att Sandra Zanabria har valts till ny ordförande för SSU Västerås. Den nya ordföranden är kritisk till Västerås flygplats.
– Det är dags att spara på Västerås flygplats, den har ofantliga kostnader för vår kommun som vi borde lägga inom vården, skolan och omsorg. År efter år går vi back på flygplatsen, år efter år förlorar våra unga och äldre pengar. Oacceptabelt, säger Sandra Zanabria i ett pressmeddelande.

Det socialdemokratiska partiet i Västerås har under många år haft den åsikten. Efter två år med lågprisflyg, 2003, kunde det konstateras att Ryanair än så länge inte gav Västerås flygplats någon vinst. Kommunalrådet Åke Hillman (S) menade då att om flygplatsen inte bar sina egna kostnader 2006 så kunde den reguljära trafiken läggas ned. När året blev 2006 fortsatte dock förlusterna. Då hördes hoppfulla tongångar om att den nyvalda flygplatsstyrelsen skulle lyckas vända ekonomin. Så har det fortsatt.

Läs mer om Västerås flygplats historia i min bok Ryanair på svenska.

Svävande strategi för schysta villkor

Regeringen har i veckan presenterat sin flygstrategi. Enligt dokumentet vill regeringen åtgärda problem med ”försämrade arbetsvillkor och osund konkurrens inom flygbranschen”. Det återstår att se hur det ska gå till.

På torsdagen presenterades regeringens flygstrategi, rapporterade VLT. Något som inte VLT nämner är att regeringen anser att problemen med så kallad regelshopping, som kan leda till ”försämrade arbetsvillkor och osund konkurrens” inom flygbranschen, måste stävjas. Flygstrategin preciserar dock inte särskilt ingående hur det ska gå till.

De åtgärder som nämns är att Sverige ska fortsätta att vara pådrivande inom EU och FN-organet Icao för ”förbättrad” lagstiftning. Myndigheter i Sverige (vilka och hur?) ska samverka avseende sociala villkor inom transportsektorn. En ny studie om hur ”förändrade anställnings- och arbetsvillkor” påverkar flygsäkerheten kommer också att publiceras i februari.

I Västerås har det tagits fram ett förslag till uppdaterad inköps- och upphandlingspolicy, vilket också VLT rapporterat. I det nya förslaget står det uttryckligen att kommunen kan ställa ”krav på kollektivavtalsliknande villkor vad gäller lön, semester, arbetstid och ökad tjänstgöringsgrad.”

Policyn kommer sannolikt inte att påverka villkoren hos Ryanair, som flyger från Västerås flygplats. Detta eftersom Ryanairs affärsavtal med flygplatsen inte har föregåtts av någon upphandling.

Läs mer om arbetsvillkoren hos Ryanair, och kommunernas roll i dessa, i min bok Ryanair på svenska.

Ryanair på svenska – även som e-bok

Min bok Ryanair på svenska finns som vanlig pappersbok att köpa hos flera nätbokhandlar. Därutöver finns den även som e-bok hos bland annat Dito. Det verkar även som att e-boken finns att ”låna” på flera bibliotek.

Angående presentationstexten vet jag så klart att VLT är en förkortning av Vestmanlands Läns Tidning. Tyvärr har den nusvenska stavningen av Västmanland råkat publiceras.

Läs min bok!

Min bok Ryanair på svenska finns nu att köpa hos Bokus och andra bokhandlar. Kortfattat handlar det om hur socialdemokratiskt styrda kommuner i Sverige stödjer ett fackföreningsfientligt flygbolag.

Boken är egenutgiven på förlaget Books on Demand. Recensionsexemplar kan beställas på press@bod.se