Politikermordet: brottsplatsen

Sommaren 2002 hittades den pensionerade politikern Pär Axelsson död i sin bostad i Västerås. Det såg från början ut som ett naturligt dödsfall. Sedan visade det sig att han kan ha mördats.

Brottsplats? Pär Axelssons bostad. Foto: Erik Hjärtberg

Som undertecknad tidigare berättat har polisen i region Mitt bildat en särskild grupp för kalla fall. Ytterligare ett fall som polisen har på sitt bord är det så kallade politikermordet på Pär Axelsson 2002.

Pär Axelsson bodde på Gunnilbogatan, området Malmaberg i Östra Västerås. Det är ett trevåningshus i rött tegel med balkonger i gul plåt. Lägenheterna är bostadsrätter. Inne i trapphuset syns stora sprickor i väggen.

En kvinna boende i huset berättar att hon minns att hon kom hem när Pär Axelssons kvarlevor togs ut från lägenheten. Det var omskakande. Hon kände inte Pär Axelsson, men hälsade på honom när de träffades. Det var bara enstaka gånger någon som kom och besökte honom.

– Han var nog lite av en enstöring, och det var ju konstigt eftersom han var föreningsmänniska, säger hon.

Den sista säkra iakttagelsen av Pär Axelsson gjordes den 13 juli då en kvinnlig bekant träffade honom. Han beräknas ha dött den 18 juli.1 Dödsdagen har bland annat räknats ut av att tidningarna som lämnats i brevlådan plockats upp till och med den 18 juli.2

Pär Axelsson hittades död i sin lägenhet den 4 augusti, strax efter klockan 18.3 Kroppen kan alltså ha legat i 17 dagar innan dödsfallet upptäcktes. Sonen hade slagit larm till polisen efter att inte fått kontakt med sin far och polisen tog sig därför in i lägenheten.4

Pär Axelsson bodde på bottenvåningen och hade en uteplats med en liten trädgårdstäppa. Dörren till uteplatsen stod på glänt när polisen hittade honom.5 Kroppen hade inga synliga skador.6 Lägenheten var i städat skick, inget tydde på att en strid eller något bråk skulle ha skett.7 Men en av de polismän som var först på plats misstänkte att något inte stämde. Polisen tog därför fler foton från platsen än vad som är brukligt vid ett dödsfall. Något som varit betydelsefullt för brottsutredningen.8

Den 66-årige Pär Axelsson hade dålig hälsa. Han led av hjärtproblem och hade också diabetes.9

Onsdagen den 7 augusti publicerades dödsannonsen, i lokaltidningen VLT, med följande vers:

Far har räckt ut handen
Mor har fattat den
På den andra stranden
Mötas de igen.10

Den 8 augusti hade polisen börjat utreda om Pär Axelsson blivit dödad eftersom obducenterna på rättsmedicin i Uppsala funnit ”otillbörliga skador” på kroppen. Polisen knackade dörr i det område där Pär Axelsson hade bott för att ta reda på om grannarna hört eller sett något.11 Reaktionerna bland de boende på Gunnilbogatan varierade. Vissa var lugna medan andra uttryckte stark oro. Grannarna beskrev den före detta landstingspolitikern som en tillbakadragen man som sällan fick besök. De hälsade på honom när de möttes men kände honom inte.12

Klockan sju på morgonen, fredagen den 9 augusti kom en rättsläkare från Uppsala till polisen i Västerås för att berätta om de upptäckter som gjordes när kroppen obducerades. Polisen beslutade därför att rubricera händelsen som mord alternativt dråp.13

Pär Axelsson begravdes i Korsets kapell i Västerås den 19 augusti. Närmast anhöriga, en son och hans familj, släkt och vänner tog farväl vid den borgerliga begravningen. De flesta av de drygt 100 begravningsgästerna kom från fackföreningsrörelsen och socialdemokratin i Västmanland.

Den 20 augusti fick de fem kriminalinspektörerna i utredningsgruppen förstärkning från rikskriminalpolisen. Sju personer, varav fyra personer från Palmegruppen, däribland spaningschef Stig Edqvist åkte till Västerås för att hjälpa till.14

I september efterlyste polisen tips och satte upp affischer i affärer och på andra platser i Västerås där det var känt att mordoffret ofta rörde sig.15

1 Ånell, Malin S. ”Palmespanare deltar i jakten”. Aftonbladet, 20 augusti 2002.

2 Jansson, Torsten. ”Polisen utesluter inte mord”. Vestmanlands Läns Tidning, 09 augusti 2002.

3 Harne, Andreas. ”Politikern låg död i sitt hem”. Aftonbladet, 09 augusti 2002. https://www.aftonbladet.se/a/rLE75w.

4 Harne, Andreas. ”Politikern låg död i sitt hem”. Aftonbladet, 09 augusti 2002. https://www.aftonbladet.se/a/rLE75w.

5 Kretz, Johan. ”Grannarna kollar låset en extra gång”. Vestmanlands Läns Tidning, 10 augusti 2002.

6 Kallin, Jenny. ”Polisen hoppas på allmänhetens hjälp”. Vestmanlands Läns Tidning, 12 augusti 2002.

7 Sannemalm, Ann-Sofie. ”Politikermordet är ett riktigt mysterium”. Vestmanlands Läns Tidning, 13 juli 2015. https://www.vlt.se/artikel/politikermordet-ar-ett-riktigt-mysterium.

8 Nilsson, Matilda. ”Misstänksam polis avslöjade mordet”. Vestmanlands Läns Tidning, 26 januari 2007.

9 Sannemalm, Ann-Sofie. ”Politikermordet är ett riktigt mysterium”. Vestmanlands Läns Tidning, 13 juli 2015. https://www.vlt.se/artikel/politikermordet-ar-ett-riktigt-mysterium.

10 ”Döda”. Vestmanlands Läns Tidning, 07 augusti 2002.

11 Jansson, Torsten. ”Polisen utesluter inte mord”. Vestmanlands Läns Tidning, 09 augusti 2002.

12 Kretz, Johan. ”Grannarna kollar låset en extra gång”. Vestmanlands Läns Tidning, 10 augusti 2002.

13 Harne, Andreas. ”Politikern låg död i sitt hem”. Aftonbladet, 09 augusti 2002. https://www.aftonbladet.se/a/rLE75w.

14 Ånell, Malin S. ”Palmespanare deltar i jakten”. Aftonbladet, 20 augusti 2002.

15 ”S-politiker kan ha strypts till döds”. Svenska Dagbladet, 10 augusti 2002.

Politikermordet: dikt blev verklighet

Sommaren 2002 hittades den pensionerade politikern Pär Axelsson död i sin bostad i Västerås. Han misstänks ha mördats. Våren innan gavs det ut en kriminalroman som har många likheter med händelsen.

”Sjung som en fågel”. Foto: Erik Hjärtberg

En pensionerad socialdemokratisk lokalpolitiker hittas mördad i sitt hem i Västerås på sensommaren 2002. Så börjar Thomas Kangers roman ”Sjung som en fågel” som gavs ut i mars 2002.1 För den som har tänkt att läsa boken i skönlitterärt syfte varnas det härmed att följande läsning innehåller en spoiler.

I romanen har den mördade socialdemokratiska politikern en bakgrund inom underrättelse- och säkerhetsorganisationen IB, som registrerade kommunister. Gärningsmannen är son till en kommunist som begått självmord och gärningsmannen ser den socialdemokratiska politikern som medskyldig till faderns död.2

Romanförfattaren Thomas Kanger var tidigare journalist och har bland mycket annat till exempel granskat morden på PKK-avhoppare i Sverige.3

Thomas Kanger lät sin deckarroman utspela sig i Västerås eftersom han tidigare hade bott i staden i tjugo år.

Författaren arbetade under slutet av 1970-talet på Asea och var då ansluten till Metall. Han blev ytligt bekant med mannen som var fackordförande för Metall i Västerås.

– Var man politiskt och fackligt aktiv i Västerås på den tiden så kände man till Pär Axelsson, sa Thomas Kanger till Aftonbladet 2002.

Han beskrev Pär Axelsson som en socialdemokrat av klassiskt snitt från en tid då facket hade stort inflytande över det socialdemokratiska partiet.

Likheterna med romanfiguren är slående:

● De var i samma ålder.

● Båda hade vigt sitt liv åt Metall och Socialdemokraterna.

● Båda blev ensamstående 1977.

● Båda hade jobbat på Asea, blivit fackligt aktiva och sedan övergått till politiken.

● Båda hittades döda i sina hem.

Mordet på Pär Axelsson är fortfarande olöst och polisen har till och med utrett det fiktiva motiv mördaren har i boken.

Thomas Kanger förnekade dock att det var Pär Axelsson han hade porträtterat i sin roman.

– Det var oerhört kusligt när jag insåg hur stora likheterna var. Enligt polisen var det också många som ringde och tipsade om min bok, sa han till Aftonbladet 2003.4

1 Edgar, Johan. ”Liknande mordfall i Kangers nya bok”. Aftonbladet, 09 augusti 2002. https://www.aftonbladet.se/a/9mKw85.

2 Kanger, Thomas. Sjung som en fågel. Stockholm: Norstedt, 2002.

3 Kanger, Thomas. Mordet på Olof Palme: Utredning på villospår. Mai Linh förlag.

4 Castelius, Olle. ”Hans mordgåta blev verklighet”. Aftonbladet, 16 juni 2003. https://www.aftonbladet.se/a/oRnWdK.

Politikermordet: Vem var Pär Axelsson?

Den tidigare politikern och fackföreningsledaren Pär Axelsson hittades död i sitt hem i Västerås 2002. Pär Axelsson var under sitt liv delaktig i många viktiga politiska händelser.

Som undertecknad tidigare berättat har polisen i region Mitt bildat en särskild grupp för kalla fall. Ytterligare ett fall som polisen har på sitt bord är det så kallade politikermordet på Pär Axelsson 2002.

Vännerna har beskrivit Pär Axelsson som en mycket ambitiös person och en skicklig förhandlare som alltid var väl påläst. Han hade mängder av uppdrag i facket och socialdemokratiska partiet.

– Han levde ett liv i partiets tjänst. Han var tillgänglig för jämnan. Jobbade han inte här, så jobbade han hemma, sa Stig Stolpe, Metallordförande i Västerås, till Aftonbladet efter Pär Axelssons död.

Stig Stolpe satt mitt emot Pär Axelsson under flera år på 1980-talet. De lärde känna varandra på Asea redan i början av 1970-talet.1

Som fackligt aktiv på Asea, senare ABB, och som socialdemokrat var Pär Axelsson delaktig i många viktiga politiska händelser under årens gång. Pär Axelsson fick som 33-årig fräsare 1969 frågan om vad han tyckte om Aseas engagemang i Cabora Bassa-projektet, vilket var ett dammprojekt i Moçambique som då var en portugisisk koloni.2

– Det är knappast en fråga för oss på verkstadsgolvet, sa han till Aftonbladet.3

Automatisering har varit ett diskussionsämne på 2010-talet, men redan 1970 ställde Aftonbladet frågan om ”datamaskinen kommit för att slå ut jobbarna”. Detta med anledning av att Asea hade börjat använda en datastyrd svarv.

– Personligen tror jag inte att datamaskinen helt kommer att ersätta verkstadsjobbaren. Det måste alltid finnas en övervakare, någon som ser till att varje maskin arbetar som den ska, sa Pär Axelsson, då ordförande för verkstadsklubben, till Aftonbladet.4

I början av 1970-talet fick Pär Axelsson även följa med när Asea rekryterade arbetskraft i Jugoslavien där det, till skillnad från i Västerås, fanns arbetslösa maskinarbetare. Det gick bra för jugoslaverna i Sverige men ibland blev det kulturkrockar av komisk karaktär. En arbetare med vana från ett annat fackligt klimat visade sin lojalitet genom att stoppa en kyckling i sin fackordförandes klädskåp.5

Våren 1973 fick Pär Axelsson som facklig representant ta plats i Aseas styrelse vars ordförande var Marcus Wallenberg.6 Pär Axelsson satt med i styrelsen fram till 1975 då han avgick på egen begäran eftersom han ansåg att styrelseplatsen var så pass lärorik att den borde rotera.7

Efter Centerpartiets valframgångar 1976 vände sig Pär Axelsson till Centerledaren Thorbjörn Fälldin och uttryckte sin ”djupa oro för utvecklingen och sysselsättningen” i samhället. Detta på grund av att Centerpartiet ville avveckla kärnkraften i Sverige.8

Efter hustruns död 1977 gav Pär Axelsson sig helt och hållet hän åt jobbet. Han var väldigt fäst vid henne.9

Hösten 1977 valdes Pär Axelsson in i förbundsstyrelsen för Metall. Det är oklart om Pär Axelsson fortfarande såg sig som en representant för verkstadsgolvet, men frågor om Afrika hade nu blivit något för honom. Våren 1978 krävde han, tillsammans med fackliga representanter i andra svenska storföretag, en bojkott av den rasistiska regimen i Sydafrika.10

År 1982 uttalade sig Pär Axelsson om de omdebatterade löntagarfonderna, som var tänkta att öka löntagarnas inflytande över det privata näringslivet. Han var positiv till fonderna men underströk att det krävdes ett starkt folkligt stöd.

– Det behövs en betydligt större uppslutning än 50 procent för ett sådant här förslag. I det här fallet måste arbetarna och tjänstemännen vara överens, sa han till Dagens Nyheter.11

Den stora händelsen 1988 var Aseas samgående med schweiziska Brown Boveri som sedan dess bildar förkortningen ABB. Den största förändringen för Pär Axelsson blev att inte längre ha företagsledningen i samma hus som fackexpeditionen.

– Det känns tomt och frustrerande. Förr träffade jag Percy Barnevik och de andra i korridorerna och på möten. Vi bytte några ord och höll varandra informerade. Nu får den kontakten ske per telefon, sa Pär Axelsson till Svenska Dagbladet.

Utöver det fackliga var Pär Axelsson även förtroendevald som politiker i landstinget i Västmanland. Vänner till Pär Axelsson har sagt att han var en trevlig och anspråkslös kille. En toppolitiker som trots goda inkomster bodde i en liten lägenhet och körde Skoda.

– Jag brukade säga åt honom att ”du har råd, köp en ny kostym och en bra bil”. Men han la hellre pengarna på resor, sa Sune Israelsson, tidigare landstingsråd i Västerås, till Aftonbladet.

Under slutet av 1990-talet trappade Pär Axelsson ned på sitt politiska och fackliga engagemang. Han behöll en del fackliga uppdrag men var mestadels pensionär. Men ingen verkar veta så mycket om hur Pär Axelsson levde sitt liv utanför facket och partiet.

Pär Axelsson berättade inte så mycket om sig själv. Han hade ett torp som han pratade om. Han tyckte om att läsa och resa, helst till England. Mer än så vet nog inte någon om Pärs liv utanför jobbet.

Pär Axelsson beskrivs som lättsam och han gillade att diskutera, särskilt historia och böcker. Men frågade man om privatlivet så kammade man noll, då var det stopp. Han var väldigt noga med sin personliga integritet.12

1 Kärrman, Jens. ”Politikermordet ett mysterium”. Aftonbladet, 19 augusti 2002. https://www.aftonbladet.se/a/J1xedP.

2 Encyclopedia Britannica. ”Cahora Bassa | Dam and Hydroelectric Facility, Mozambique”. Åtkomstdatum 14 april 2020. https://www.britannica.com/topic/Cahora-Bassa-dam-and-hydroelectric-facility-Mozambique.

3 Linnér, Christer. ”ASEA – De anställda stöder Cabora Bassa”. Aftonbladet, 21 februari 1969.

4 Leopold, Anders. ”Han kan lugnt läsa sin tidning – maskinen gör jobbet åt honom”. Aftonbladet, 29 november 1970.

5 Jacobsson, Cecilia. ”Forskare från 24 länder på ABB”. Dagens Nyheter, 19 oktober 2000.

6 Gillberg, Bertil. ”Wallenberg tar emot sina nya styrelsemän”. Expressen, 21 maj 1973.

7 Sundqvist, Sven-Ivan. ”Fackordförande: Bra att företaget blir aggressivare”. Dagens Nyheteter, 09 maj 1982.

8 Hallgren, Lasse. ”Hur blir det med våra jobb, Fälldin?” Aftonbladet, 04 oktober 1976.

9 Kärrman, Jens. ”Politikermordet ett mysterium”. Aftonbladet, 19 augusti 2002. https://www.aftonbladet.se/a/J1xedP.

10 Svensson, Björn. ”Facket rasar mot Nicolin”. Aftonbladet, 28 maj 1978.

11 Sundqvist, Sven-Ivan. ”Fackordförande: Bra att företaget blir aggressivare”. Dagens Nyheteter, 09 maj 1982.

12 Kärrman, Jens. ”Politikermordet ett mysterium”. Aftonbladet, 19 augusti 2002. https://www.aftonbladet.se/a/J1xedP.

Poddradio om brevbombsmordet i Västerås

Podden ”Olösta mord” med Dan Hörning har nu uppmärksammat brevbombsmordet i Västerås.

Som undertecknad tidigare berättat har polisen i region Mitt bildat en särskild grupp för kalla fall. Brevbombsmordet på Gryta 1990 är ett av de fall som nu granskas på nytt. Nu uppmärksammas brevbombsmordet i podden ”Olösta mord”.

”Olösta mord” görs av Dan Hörning och poddavsnittet om brevbombsmordet tar bland annat upp händelseförloppet, polisutredningen, den mördade kvinnans koppling till partiet KDPI och teorin om att den iranska regimen skulle ligga bakom mordet.

Politikermordet

Den tidigare politikern och fackföreningsledaren Pär Axelsson hittades död i sitt hem i Västerås 2002. Hans död är fortfarande ett mysterium.

Som undertecknad tidigare berättat har polisen i region Mitt bildat en särskild grupp för kalla fall. Ytterligare ett fall som polisen har på sitt bord är det så kallade politikermordet på Pär Axelsson 2002.

Det var den 4 augusti 2002 som det förre landstingsrådet (S) Pär Axelsson hittades död i sin bostad i Västerås. Sonen hade slagit larm till polisen efter att inte fått kontakt med honom och polisen tog sig därför in i lägenheten.1 De fick kliva över en bunt av lokaltidningen VLT som låg nedanför brevinkastet. Lägenheten var för övrigt i städat skick, inget tydde på att en strid eller något bråk skulle ha skett. Altandörren stod på glänt.

I köket var det också snyggt och prydligt. Men mördaren kunde ju ha kommit tillbaka och städat efter sig. Polisen har jobbat efter teorin att någon annan person kan ha befunnit sig i köket, någon som sitter inne med kunskapen om vad som skett.

Den 66-årige Pär Axelsson hade dålig hälsa. Han led av hjärtproblem och hade också diabetes. När han hittades hade han med all sannolikhet varit död i 17 dagar. Förruttnelseprocessen var långt framskriden och hade påskyndats av sommarvärmen.2

Rättsläkaren slog fast att Axelsson dog av ”annans handaverkan”. Hans kropp visade klassiska mordskador efter ett strypgrepp.

Tungbenet var av. Men på grund av förruttnelsen gick det inte att se de andra klassiska tecknen, blödningar i ögonen, på huden och på luftstrupen.

Socialstyrelsens rättsliga råd, som granskat rättsläkarutlåtandet, la fram ytterligare en teori. Pär Axelsson kan ha fått en hjärtinfarkt, ramlat av stolen med kortleken i handen och slagit tungbenet mot den.

Vad som talar emot kortleksteorin är att Pär Axelsson även hade andra skador. Vilka dessa skador var vill polisen behålla för sig själv. Det är därför man betraktar Pär Axelssons död som ett misstänkt mordfall.4

Pär Axelsson var välkänd i Västmanland efter många års fackligt och politiskt arbete. Före pensionen var han socialdemokratiskt landstingsråd och styrelseledamot i facket Metall på central nivå.

Men 2002 levde Pär Axelsson ett väldigt anonymt liv. Han var änkling sedan 1977 och pensionär sedan år 2000. Partikamraterna hade svårt att tro att Pär Axelsson hade några fiender.5 De politiska uppdragen hade han lagt på hyllan. Få kände honom privat vilket också har försvårat polisutredningen.

Han har beskrivits som en snäll och omtänksam person med en mycket stor integritet. Man vet inte vad han hade för intressen för övrigt. Under utredningen kom det fram att han brukade åka till London då och då, men ingen visste var han bodde eller gjorde när han var där. Kanske besökte han museum, som någon sa. Men ingen vet.

Trots att riksmordkommissionen med landets mest erfarna mordutredare kopplades in gick polisen bet. En omfattande utredning med mer än 1 200 förhör har gjorts i fallet.6

Tv-programmet ”Efterlyst” tog upp fallet 2007 vilket gav nya tips. En tipsare påstod att Pär Axelsson mördades av misstag, att det var en annan person som skulle ha mördats. Polisen har också fått namnet på en person i Västerås som skulle ha varit det egentliga mordoffret samt uppgifter om ett motiv till dådet.7

Pär Axelssons död förblir ett mysterium.

1 Harne, Andreas. ”Politikern låg död i sitt hem”. Aftonbladet, 09 augusti 2002. https://www.aftonbladet.se/a/rLE75w.

2 Sannemalm, Ann-Sofie. ”Politikermordet är ett riktigt mysterium”. Vestmanlands Läns Tidning, 13 juli 2015. https://www.vlt.se/artikel/politikermordet-ar-ett-riktigt-mysterium.

4 Sannemalm, Ann-Sofie. ”Politikermordet är ett riktigt mysterium”. Vestmanlands Läns Tidning, 13 juli 2015. https://www.vlt.se/artikel/politikermordet-ar-ett-riktigt-mysterium.

5 Harne, Andreas. ”Politikern låg död i sitt hem”. Aftonbladet, 09 augusti 2002. https://www.aftonbladet.se/a/rLE75w.

6 Sannemalm, Ann-Sofie. ”Politikermordet är ett riktigt mysterium”. Vestmanlands Läns Tidning, 13 juli 2015. https://www.vlt.se/artikel/politikermordet-ar-ett-riktigt-mysterium.

7 Sveriges Radio. ”Pär Axelsson – mordoffer av misstag?”, 26 januari 2007. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=112&artikel=1167706.

Uppdaterad 2020-04-17

Västerås flygplats läggs ner

Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Liberalerna i Västerås har meddelat att man vill lägga ner den kommunala flygplatsen. Det sker efter decennier av ekonomiska förluster.

De politiska partiernas ändrade inställning i frågan meddelades vid en presskonferens på tisdagen, rapporterade VLT. Den styrande koalitionen i Västerås består av Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Liberalerna och Centerpartiet. Enligt uppgifter till VLT vill Centerpartiet ha flygplatsen kvar.

De tre övriga partierna har nu enats om att lägga fram förslaget om nedläggning, i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Vidare ska det skrivas in i flygplatsbolagets ägardirektiv att en avveckling ska ske.

Av partierna i kommunfullmäktige är även Vänsterpartiet för en nedläggning av flygplatsen.

Den som vill veta mer om Västerås flygplats kan här läsa en sammanställning av de påståenden och fakta som finns i frågan.

Vårdförbundet vill ha intern konkurrens

På tisdagen ska region Västmanlands nya lönepolicy klubbas. Vårdförbundet är kritiskt till att lönesättningen inte ska användas som ett internt konkurrensmedel.

Region Västmanland tar på tisdagen beslut om en ny lönepolicy. Den nya policyn anger att lönesättning ska inte användas som ett internt konkurrensmedel inom regionen. Facket Vårdförbundet är kritiskt till detta, rapporterar Sveriges Television.

Som undertecknad tidigare berättat förekommer det att nyanställda sjuksköterskor kan ha högre lön än erfarna sjuksköterskor och att sjuksköterskor tvingas säga upp sig för att få högre lön.

Nu verkar det som att Vårdförbundet vill att sköterskorna ska kunna göra lönekarriär genom att byta enhet inom regionen och därmed byta arbetsplats men inte arbetsgivare.

Jani Stjernström från Vårdförbundet pratar om lönekarriär mellan olika enheter i Regionen. Lena Johansson (S), regionråd, vill att det ska vara så attraktivt som möjligt att stanna på arbetsplatsen också om man vill göra karriär.

– Med den nya kompetensmodellen ska man kunna utvecklas inom sitt område på sin klinik. Så att man inte känner att man inte behöver flytta för att höja sin lön, säger regionrådet Lena Johansson (S) till SVT.


Begler följde bara regler

Ann-Marie Begler, tidigare generaldirektör för Försäkringskassan, har utsetts till årets Oxenstierna av tidningen Fokus. ”Vad är min roll? Jo, att fatta beslut som grundar sig på lagstiftningen och de instruktioner jag får”, säger hon.

Tidningen Fokus har för första gången korat utmärkelsen årets Oxenstierna som går till Ann-Marie Begler, tidigare generaldirektör för Försäkringskassan. Motiveringen är bland annat att Ann-Marie Begler visat en omutlig respekt för ”oväld och integritet”.

Den 27 april 2018 blev Ann-Marie Begler av regeringen i förtid skild från tjänsten som generaldirektör för Försäkringskassan, vilken hon hade innehaft sedan september 2015.

Ann-Marie Begler fick gå strax efter att flera medier rapporterat att handläggare vid Försäkringskassan fick högre lön om de nekade sjukpenning. Som undertecknad tidigare berättat var agerandet dock helt i linje med Försäkringskassans mål och handläggarnas löneavtal.

Moderater i Kalmar vill ge bonus till trotjänare

Den individuella lönesättningen gör att det lönar sig att byta arbetsgivare. Socialdemokraterna i Uppsala och Moderaterna i Kalmar vill ändra på det genom att införa en bonus för personal som har arbetat en längre tid inom sjukvården.

Som undertecknad tidigare berättat vill Socialdemokraterna i region Uppsala införa en bonus för personal som arbetat en längre tid inom sjukvården. Moderaterna i Kalmar förespråkar samma system, meddelar Dagens Samhälle.

Socialdemokrater vill ge bonus till trotjänare

Den individuella lönesättningen gör att det lönar sig att byta arbetsgivare. Socialdemokraterna vill nu ändra på det genom att införa en bonus för personal som har arbetat en längre tid inom sjukvården.

Socialdemokraterna i region Uppsala vill införa en bonus för personal som har jobbat under en längre tid i sjukvården, rapporterar Ena-Håbotidningen.

– Det är bra för patientsäkerheten med erfarna läkare och sjuksköterskor, säger Vivianne Macdisi (S), regionråd, till tidningen.

Med ett tarifflönesystem är det formaliserat att löneökningar sker genom erfarenhet inom yrket, medan individuell lönesättning leder till att det är svårare att få en löneförhöjning om man stannar kvar hos samma arbetsgivare.

Socialdemokraterna vill införa bonusen i samråd med arbetsmarknadens parter. Det är oklart vad fackföreningarna inom sjukvården, som är entusiastiska förespråkare av individuell lönesättning, anser om förslaget.