Bakgrund: stick- och skärskador

En 48-årig man knivdödades intill Svartån i Västerås år 2000. Så här utreder polisen dödsfall orsakade av knivhugg.

En 48-årig man knivdödades intill Svartån i Västerås den 6 juni år 2000. Polisen har inte något bra vittnesmål och ingen teknisk bevisning som kan säga vilken person det är som har hållit i kniven. Det är ett av de fall som polisens kalla fall-grupp nu arbetar med.

Stick- och skärsår orsakas av knivar och andra vassa redskap. Sårens kanter brukar vara släta och relativt jämna. Man brukar säga att skadan har glatta kanter.

Vid utredning av dödsfall orsakade av stick- eller skärskador är det viktigt att kunna jämföra skadorna på den dödes kropp med skadorna på dennes kläder. Genom dessa jämförelser kan man dra slutsatser om kroppens läge då skadorna uppstod. Detta kan få stor betydelse vid en rättegång till exempel för att avgöra vad som kan stämma när en misstänkt mördare påstår att han råkade döda sitt offer i nödvärn.1

Det är svårt av med hjälp av utseendet på en skada kunna dra säkra slutsatser om redskapet som förorsakat den. Men man kan i vissa fall få en uppfattning om det vassa föremålets utseende. Stickskador med en spetsig och en trubbig ände kan tala för en köks- eller hantverkskniv medan en skada med två spetsiga ändar talar för en bajonett eller stilett.

Storleken på skadan kan ge en anvisning om knivbladets storlek. Men eftersom huden är elastisk kan sårets längd vara något mindre än knivbladet.2

Ibland hävdar gärningsmannen att han hållit fram kniven för att försvara sig och att offret sprungit eller fallit mot kniven. Om offret har flera stick- eller skärskador brukar utredningen avfärda sådana påståenden. Om offret har en enda skada får skadans placering och stickkanalens riktning större betydelse. Men förutsättningen för att ett offer ska få en svår stick- eller skärskada genom att springa eller falla mot en kniv är att kniven varit fast fixerad och bjudit motstånd.

De flesta stick- eller skärskador leder inte till omedelbar död. En svårt skadad person kan förflytta sig långa sträckor från platsen för händelsen till den plats där han sedan påträffats.

Den vanligaste dödsorsaken efter stick- eller skärskador är att personen förblött. Andra dödsorsaker där stick- eller skärskadan har haft den avgörande betydelsen kan vara att luft sugits in i ett större blodkärl vid stick i halsens, armhålans eller någon annan av kroppens vener. En luftblåsa kan då ha följt med blodet för att sedan i lungorna eller hjärnan täppa igen ett mindre blodkärl. Ett stick i halsen, i struphuvudet eller luftstrupen, kan ha öppnat ett större blodkärl och förorsakat att offret andats in blod som försvårat eller omöjliggjort andning.

Inte heller vid en stickskada i hjärtat behöver offret ha avlidit omedelbart. Om kniven sitter kvar i skadan kan den ha förhindrat att blödningen i hjärtsäcken blivit så stor att hjärtat inte kan pumpa runt blodet i kroppen. Dras kniven ut kan det utströmmande blodet hindra hjärtat att pumpa.3

1 Olsson, Jan, och Thomas Kupper. Grundläggande Kriminalteknik 4.0., 2021.

2 www.forensicmed.co.uk. ”stab wounds”. Åtkomstdatum 18 maj 2021. http://www.forensicmed.co.uk/wounds/sharp-force-trauma/stab-wounds/.

Olsson, Jan, och Thomas Kupper. Grundläggande Kriminalteknik 4.0., 2021.

3 Olsson, Jan, och Thomas Kupper. Grundläggande Kriminalteknik 4.0., 2021.

Mordet vid Åbrinken: brottet kan vara preskriberat

En 48-årig man knivdödades intill Svartån i Västerås år 2000. För att någon ska kunna straffas för dådet krävs det att det är ett mord i lagens mening.

En 48-årig man knivdödades intill Svartån i Västerås den 6 juni år 2000. Polisen har inte något bra vittnesmål och ingen teknisk bevisning som kan säga vilken person det är som har hållit i kniven. Det är ett av de fall som polisens kalla fall-grupp nu arbetar med.

När kalla fall-gruppen börjar granska ett fall görs först en översiktlig granskning av fallet. Till en början ska det avgöras om det är ett mord. Det kan i vissa fall visa sig att rubriceringen är vållande till annans död. Då är brottet preskriberat. Ingen kan längre straffas för det.1

När det gäller mordet vid Åbrinken häktades en 50-årig man misstänkt för grov misshandel och vållande till annans död.2 Om den brottsrubriceringen visar sig vara korrekt kan brottet vara preskriberat i dag.

Preskriptionstiden för grov misshandel är tio år.3 Preskriptionstiden för vållande till annans död är fem år.4

1 Sundling, Henrik. Telefonsamtal med Henrik Sundling, kalla fall-gruppen i polisregion Mitt., 18 november 2020.

2 Ohlén, Thomas. ”50-åring häktad för dråpet vid Svartån”. Vestmanlands Läns Tidning, 13 juni 2000.

3 AB, Lawline. ”Påföljd och preskriptionstid för misshandel – Brott mot liv och hälsa, 3 kap. BrB – Lawline”. Åtkomstdatum 09 februari 2021. https://lawline.se/answers/pafoljd-och-preskriptionstid-for-misshandel.

4 Lindgren Strömbäck, Karin. ”Brotten där få ställs till ansvar”. Sekotidningen, 07 april 2015. https://sekotidningen.se/arbetsmiljo/arbetsmiljobrott/brotten-dar-fa-stalls-till-ansvar/.

Bakgrund: kniv och kröken är vanligt vid våld

En 48-årig man knivdödades intill Svartån i Västerås år 2000. Kombinationen kniv och alkohol är faktorer som är mycket vanliga vid mord.

En 48-årig man knivdödades intill Svartån i Västerås den 6 juni år 2000. Polisen har inte något bra vittnesmål och ingen teknisk bevisning som kan säga vilken person det är som har hållit i kniven. Det är ett av de fall som polisens kalla fall-grupp nu arbetar med.

Mordet vid Åbrinken är i många avseenden ett ganska typiskt fall av dödligt våld i Sverige, statistiskt sett. Det som är något mindre vanligt i sammanhanget är att brottsplatsen är utomhus. Men antalet män som dödas utomhus är fler än antalet kvinnor.

Våld med kniv är den vanligaste våldsmetoden vid dödligt våld, mot såväl kvinnliga som manliga brottsoffer. Det finns också starka samband mellan alkoholrelaterat dödligt våld och knivvåld som våldsmetod.1

Alkohol har överhuvudtaget ett tydligt samband med våld i den svenska historien. Dödsorsaksstatistik från 1851 till 2009 visar att förekomsten av mord och dråp följer utvecklingen av alkoholkonsumtionen per person. Motsvarande mönster syns i statistik över antalet lagförda för misshandel. Man kan i denna statistik också utläsa att antalet mord och misshandel mer än halverades efter 1917 då motbok och ransonering av alkohol infördes.

Den typ av dödligt våld som länge dominerade i Sverige skedde mellan bekanta, företrädesvis män, som under alkoholpåverkan blev osams i hemmiljö vilket ledde till att den ene hade ihjäl den andre, ofta med en kökskniv.2

Det är framför allt minskningen av denna typ av spontana, alkoholrelaterade fall av dödligt våld som ligger bakom den totala nedgången i dödligt våld under de senaste decennierna.

Andelen gärningsmän och brottsoffer som var påverkade av alkohol har minskat på senare år. Men trots minskningen av alkoholrelaterat dödligt våld i Sverige kvarstår kopplingen mellan drickande och våld.3

1 Dödligt våld i Sverige 1990-2017. Brå rapport 2019: omfattning, utveckling och karaktär., 2019.

2 Systembolaget. ”Alkohol riskfaktor för våld”. Åtkomstdatum 04 maj 2021. http://archive.ph/Ldcoi.

”Efterlyst”. TV3, 29 mars 2001. https://smdb.kb.se/catalog/id/000015279/29.

3 Systembolaget. ”Alkohol riskfaktor för våld”. Åtkomstdatum 04 maj 2021. http://archive.ph/Ldcoi.

Mordet vid Åbrinken: Offret jagade den misstänkte gärningsmannen

En 48-årig man knivdödades intill Svartån i Västerås år 2000. Offret hade jagat den man som sedan misstänktes för mordet.

En 48-årig man knivdödades intill Svartån i Västerås den 6 juni år 2000. Polisen har inte något bra vittnesmål och ingen teknisk bevisning som kan säga vilken person det är som har hållit i kniven. Det är ett av de fall som polisens kalla fall-grupp nu arbetar med.

Den 50-årige man som satt häktad på sannolika skäl misstänkt för grov misshandel och vållande till annans död efter att ha knivhuggit en 48-årig man till döds överklagade häktningsbeslutet till Svea hovrätt den 13 juni år 2000.

– Min klient anser sig vara oskyldig och vill inte sitta inlåst, säger 48-åringens försvarsadvokat Thomas Carlstedt till VLT.

Det var på tisdagen den 6 juni år 2000 som den nu döde 48-årige mannen kom i bråk med ett flertal personer vid åbrinken i centrala Västerås. Den häktade 50-åringen blev jagad av 48-åringen och i tumultet som uppstod stacks 48-åringen ihjäl med en morakniv.

Hovrätten skulle troligen behandla ärendet den 14 juni.1

Här verkar det som att VLT:s rapportering om fallet upphör. Andra brottsutredningar kanske prioriterades och det blev snart semestertider.

1 ”Misstänkt för knivdråp överklagar”. Vestmanlands Läns Tidning, 14 juni 2000.

Mordet vid Åbrinken: svaga misstankar mot 50-åringen

En 48-årig man knivdödades intill Svartån i Västerås år 2000. Den 10 juni häktades en man misstänkt för dådet.

En 48-årig man knivdödades intill Svartån i Västerås den 6 juni år 2000. Polisen har inte något bra vittnesmål och ingen teknisk bevisning som kan säga vilken person det är som har hållit i kniven. Det är ett av de fall som polisens kalla fall-grupp nu arbetar med.

Lördagen den 10 juni 2001 häktade Västerås tingsrätt den 50-årige man som suttit anhållen misstänkt för knivdådet vid Åbrinken i Västerås.

Tingsrätten fann att 50-åringen var skäligen misstänkt för grov misshandel och vållande till annans död, den svagare graden av misstanke.

Åklagaren Thomas Wiberg meddelade att han skulle väcka åtal senast den 22 juni. Häktningsförhandlingarna hölls bakom lyckta dörrar i polishuset i Västerås.

Advokaten Thomas Carlstedt, som försvarar 50-åringen, yrkade på att mannen skulle sättas på fri fot. Men tingsrätten gick alltså på åklagarens linje.

Advokaten skulle därför snarast överklaga häktningsbeslutet till Svea hovrätt och räknade med att hovrätten skulle ta upp ärendet senast under tisdagen.

Den häktade mannen förnekar brott. Thomas Carlstedt berättar att det var en rörig situation vid Åbrinken vid tidpunkten för mordet. Många var inblandade och det kan bli svårt att bilda sig en uppfattning om vad som egentligen hände på platsen.1

1 Ohlén, Thomas. ”50-åring häktad för dråpet vid Svartån”. Vestmanlands Läns Tidning, 13 juni 2000.

Mordet vid Åbrinken: 50-årig man begärdes häktad

En 48-årig man knivdödades intill Svartån i Västerås år 2000. Den 9 juni begärdes en man häktad för dådet.

En 48-årig man knivdödades intill Svartån i Västerås den 6 juni år 2000. Polisen har inte något bra vittnesmål och ingen teknisk bevisning som kan säga vilken person det är som har hållit i kniven. Det är ett av de fall som polisens kalla fall-grupp nu arbetar med.

Fredagen den 9 juni år 2000 begärdes en person häktad för att ha huggit ihjäl den 48-årige mannen.

På fredagseftermiddagen kom besked från rättsläkarens undersökning av den döde 48-åringen. Utlåtandet stärkte misstankarna mot en av de anhållna för dråpet.

Chefsåklagaren Anders Jakobsson har begärt en 50-årig man häktad, på sannolika skäl misstänkt för dråpet. Beskedet från rättsläkaren visar vinklar och positioner, från vilket håll det dödande hugget utdelats. Ett enda hugg har varit direkt dödande. Det träffade mitt i bröstkorgen.

Den 50-årige mannen som begärts häktad greps direkt på platsen på tisdagen. Han har sedan suttit anhållen misstänkt för skyddande av brottsling. De övriga fyra som suttit anhållna är alla frigivna.

Trots genombrottet har polisen fortfarande en delvis oklar bild av vad som hände vid Åbrinken under tisdagen. Klart är att sammanlagt ett tjugotal personer under tisdagen har rört sig i området kring den parkbänk där 48-åringen dödades. Utredningsarbetet har försvårats av att samtliga på brottsplatsen varit berusade.

Av okänd anledning uppstod ett bråk som kulminerade strax efter klockan halv tre på tisdagseftermiddagen. Då samlades en grupp på fem personer i närheten av en parkbänk vid gångvägen intill Svartån. Det är i den gruppen som kniven kommit fram och 48-åringen fått det dödande hugget.

Polisen använder rubriceringen dråp för att det är något som skett i stridens hetta.

– Mord ska planeras, det ska vara eftertanke. Det har det knappast varit, efter vad vi kan bedöma, säger polisen Per Zetterlund till VLT.

Polisen är övertygad om att den morakniv som beslagtogs på platsen är det vapen som använts. Ytterligare en kniv har förekommit på platsen. Den andra kniven har dock inte använts i samband med dråpet och är inte aktuell i utredningen. Det handlar om en person som haft med sig en kniv och visat upp den för sina kamrater.

Polisen berättar att det förekommer knivar i de missbrukarkretsar som brukar hålla till vid Åbrinken. Polisen anser dock inte att det finns någon fara för allmänheten att promenera längs ån. Det förekommer mycket våld i missbrukarkretsar men det drabbar sällan utomstående.

Polisen fortsätter att förhöra folk som närvarat vid Svartån. Det unga paret som låg och solade i närheten av brottsplatsen har vid den här tidpunkten hört av sig och lämnat vittnesmål. På fredagen efterlyser polisen fortfarande den kvinna med barnvagn som matat änderna vid norra Åbrinken på tisdagen.1

1 Sandhammar, Kalle. ”Man häktad misstänkt för dråp”. Vestmanlands Läns Tidning, 10 juni 2000.

Mordet vid Åbrinken: utredningen

En 48-årig man knivdödades intill Svartån i Västerås år 2000. Personerna på platsen sa att de var så påverkade att de inte kom ihåg så mycket av händelsen.

En 48-årig man knivdödades intill Svartån i Västerås den 6 juni år 2000. Polisen har inte något bra vittnesmål och ingen teknisk bevisning som kan säga vilken person det är som har hållit i kniven. Det är ett av de fall som polisens kalla fall-grupp nu arbetar med.

Onsdagen den 7 juni år 2000 har inga avgörande uppgifter ännu kommit fram i de förhör som Västeråspolisen hållit med kamraterna till den knivdödade 48-åringen.

Kriminalinspektör Olle Söderström säger till lokaltidningen att det är en svår utredning på grund av att de inblandade är missbrukare. De var så pass påverkade att de inte kommer ihåg så mycket av händelsen.

Den 39-årige man som på tisdagskvällen anhölls som skäligen misstänkt för dråp är fortfarande anhållen. Vad förhören med honom hittills har lett fram till vill polisen inte närmare kommentera.1

På torsdagen sitter tre män anhållna misstänkta för dråpet. Polisen vet dock inte vem av dem som utdelat de dödande huggen.

Ytterligare en person är då anhållen, misstänkt för skyddande av brottsling. Däremot finns inte längre några misstankar mot den döde mannens hustru och hon frigavs på torsdagseftermiddagen.

Fortfarande pågår förhören med ett flertal personer och polisen efterlyser vittnen till händelserna vid Svartån. Polisen vill komma i kontakt med en kvinna med barnvagn som matade änder i närheten. Man söker också ett par som låg och solade på en gräsmatta strax norr om platsen under tisdagseftermiddagen.2

1 ”Inget nytt om knivdådet”. Vestmanlands Läns Tidning, 08 juni 2000.

2 ”Tre män anhållna för dråp”. Vestmanlands Läns Tidning, 09 juni 2000.

Mordet vid Åbrinken: händelseförloppet

En 48-årig man knivdödades intill Svartån i Västerås år 2000. Samma dag anhölls en 39-årig man misstänkt för dådet.

En 48-årig man knivdödades intill Svartån i Västerås år 2000. Polisen har inte något bra vittnesmål och ingen teknisk bevisning som kan säga vilken person det är som har hållit i kniven. Det är ett av de fall som polisens kalla fall-grupp nu arbetar med.

Det hände vid 15-tiden, tisdagen den 6 juni år 2000. Den 48-årige mannen befann sig tillsammans med några kamrater vid Svartån i höjd med Djäknebron, mittemot Bryggarhusets parkering.

Vad som sedan hände på platsen är delvis oklart. Troligen uppstod bråk. Det hela slutade med att någon i sällskapet drog fram en kniv och högg 48-åringen i magen.

När ambulansen larmades, klockan var då ungefär 14.45, var mannen i mycket dåligt skick. Enligt vittnen på platsen blödde mannen svårt från magen.

En kvinna, som var den första som kom till platsen för att hjälpa till, såg hur blodet sprutade. Hon försökte stoppa blodflödet i väntan på ambulansen. Kvinnan kollade pulsen och den var mycket svag.

När hon kom till gångvägen vid ån låg mannen upplagd på en parkbänk och fyra av hans kompisar stod runtomkring. Kompisarna försökte stoppa blödningen genom att trycka en tröja mot såret. När mannen sedan togs med i ambulansen hade hans puls och andning försvunnit och han dog troligen redan på väg in till sjukhuset.

De fyra kompisarna, som varit med på platsen, tog polisen till förhör på polisstationen. Polisen hämtade senare även mannens fru från sjukhuset.

Ingen gärningsman är till en början utpekad. Polisen tror att det handlar om någon av de personer som befunnit sig på platsen under den större delen av tisdagen.

Cirka 20.30 på tisdagskvällen anhålls en 39-årig man skäligen misstänkt för dråp. Polisen letar också efter ytterligare personer som befunnit sig vid ån under dagen och som ska förhöras.

Enligt kvinnan som kom först till platsen för att hjälpa till hade en av männen vid ån visat henne den kniv som använts. Det var en stor morakniv med rött skaft. Mannen viftade med kniven för att visa den. Kvinnan sa åt honom att inte röra kniven. Mannen kastade då kniven in i ett buskage.

Polisen hämtade sedan kniven ur buskaget och gjorde en brottsplatsundersökning på eftermiddagen. Förutom kniven hittade man ett cigarettpaket och en ölflaska som plockades till utredningen.

Den knivhuggne mannen, som är hemmahörande i Västerås, har under många år umgåtts i missbrukarkretsar. Platsen vid ån intill Djäknebron är vid tidpunkten också känd som ett tillhåll för missbrukare.1

1 Sandhammar, Kalle. ”Knivdråp vid Svartån”. Vestmanlands Läns Tidning, 07 juni 2000.

Mordet vid Åbrinken

En 48-årig man knivdödades intill Svartån i Västerås år 2000. Detta är ytterligare ett olöst mord i Västerås.

Det har kallats för mordet vid Åbrinken. En 48-årig man knivdödades intill Svartån i Västerås år 2000.1 Händelsen inträffade på Sveriges nationaldag den 6 juni. Platsen var närmare bestämt Åbrinken/Västra Kyrkogatan.2 Det ska röra sig om en händelse i missbrukarkretsar.

I samband med ett bråk med flera personer involverade stacks en man ner med en kniv och avled.

Polisen har inte något bra vittnesmål och ingen teknisk bevisning som kan säga vilken person det är som har hållit i kniven. Det är i missbrukarkretsar ofta svårt att få vittnen som kan komma ihåg iakttagelser tillräckligt bra för en rättegång.3

1 Sannemalm, Ann-Sofie. ”Ny polisgrupp ska hitta okända mördare”. Vestmanlands Läns Tidning, 11 juli 2015. https://www.vlt.se/artikel/ny-polisgrupp-ska-hitta-okanda-mordare.

2 Sundling, Henrik. ”Lista över kalla fall i Västerås”, 28 augusti 2020.

3 ”Veckans brott”. Sveriges Television, 09 februari 2016. https://smdb.kb.se/catalog/id/003655789/60.