Det löneindustriella komplexet

Mycket kritik har riktats mot att chefer saknar förmågan att sätta rätt lön. Därför finns det flera företag som erbjuder lösningar på detta problem.

Som undertecknad tidigare berättat har det riktats kritik mot att chefer saknar förmågan att sätta rätt lön. Anställda har känt att chefen har en dålig förklaring till den individuella lönehöjningen och chefer har även ifrågasatt sin egen förmåga att göra korrekta bedömningar, och upplevt det som svårt.

Därför finns det också ett stort antal företag som lever av att sälja förmenta lösningar på dessa problem. Det finns ett stort utbud av kurser och utbildningar för chefer och tydligen även särskild programvara som påstås lösa svårigheterna med individuell lönesättning.


Låg lön är individens problem

Unionen skriver i en debattartikel vad medlemmarna kan göra för att få ”tillväxt i plånboken”. Facket har på sätt och vis övergett sin roll som förhandlare.

Företrädare för fackförbundet Unionen skriver i Arbetarbladet om vad medlemmarna kan göra för att få högre lön.

Vad kan du själv göra för att få tillväxt i plånboken? Ditt lönesamtal är din chans att prata om dina egna uppgifter, dina resultat och hur du anser att de bör påverkar din löneutveckling. Det är ditt tillfälle att komma överens med din chef om vad du ska göra för att få högre lön eller kanske andra förbättrade villkor. Det kräver att du är förberedd och har goda argument. Det kräver att du vet vilka lönekriterier som gäller. För utan tydliga kriterier kan lönesättningen till medarbetarna bli högst godtycklig.

Artikeln är en bra sammanfattning av hur många av dagens fackförbund ser på sin roll. Facket har i stället blivit en sorts advokat för de anställda, någon som rättar till uppenbara fel, eller assisterar individen om vederbörande efterfrågar det. Undertecknad har tidigare berättat om svårigheten att ta fram objektiva kriterier för individuell lönesättning.

Välgörenhetsföretag vill ha offentliga löner

Erik Bergman, grundare av välgörenhetsföretaget Great, funderar på att låta företagets lönelistor vara offentliga.

Erik Bergman lanserade i fjol bolaget Great, meddelar nättidningen Breakit. Målet är att generera pengar till utvalda välgörenhetsorganisationer.

När Erik Bergman nu bygger upp sitt bolag funderar han på att publicera alla anställdas löner, inklusive deras namn, på företagets hemsida. Idén kommer från San Fransisco-bolaget Buffer, som redan praktiserar detta.

Erik Bergman menar att en av de största anledningarna till att företag vill hålla lönerna hemliga är att det låter dem fortsätta att vara orättvisa vid lönesättning. Total öppenhet kan motverka det, enligt Erik Bergman.

Som undertecknad tidigare berättat anser kritiker att hemliga och individuella löner skapar en grogrund för misstänksamhet och avundsjuka mellan arbetskamrater, vilket leder till en mer individualistisk attityd på arbetsplatsen.

Splittrad strategi för jämställda löner

Varje arbetsdag arbetar kvinnor 54 minuter gratis på grund av lägre lön. Det är dock omtvistat hur problemet ska lösas.

På onsdagen manifesterade Sveriges kvinnolobby för rättvisare löner mellan män och kvinnor, rapporterar Dagens Nyheter. Varje arbetsdag arbetar kvinnor 54 minuter gratis på grund av lägre lön, i jämförelse med män. På ett år blir det en skillnad på 48 000 kronor, enligt Sveriges kvinnolobby.

Bakom onsdagens manifestation stod ett flertal fackförbund och politiska partier från vänster till höger. Synen på hur problemet konkret ska lösas varierar bland dessa.

Som undertecknad tidigare berättat är löneskillnaderna mellan könen större bland högavlönade som har större inslag av individuell lönesättning.

I fackföreningsrörelsen råder oenighet om huruvida individuell lönesättning minskar eller ökar löneskillnaderna mellan könen.

Akademiker gör kollektivt motstånd mot individuell lönesättning

Det går att agera som en klassisk fackförening inom en bransch där det råder individuell lönesättning. Det berättar Syndikalisterna på Stockholms universitet.

På universitetet råder individuell lönesättning vilket innebär att majoritetsfacken på universitetet (ST och SULF) har kapitulerat inför arbetsköparen, skriver Micke Nordin, Syndikalisterna.

Förhandlingarna mellan de kollektivavtalsslutande facken och arbetsköparen är inte transparent för vare sig medlemmar eller utomstående. Till arbetsköparens strategi hör att de försöker isolera den som skall få lön från den som sätter lön genom att facken får förhandla med personalavdelningen som inte har budgetansvar och de anställda har lönesamtal och uppföljningar med sin närmsta chef, som sällan är den som sätter lönen och har budgetansvaret.

För att motverka denna situation och fastslå att lön är det pris personalen sätter sin arbetskraft och ”inte en gåva från chefen” så agerar Syndikalisterna sedan några år efter en strategi. Fackföreningen har helt enkelt kollektiva förhandlingar för alla medlemmar på universitetet som önskar det, genom en MBL-förhandling.

Denna strategi är möjlig för alla löntagare som lider av individuell lönesättning att använda sig av eftersom vi enligt MBL har rätt att kalla till förhandling rörande alla frågor som berör relationen mellan den anställda och arbetsköparen, dit hör förstås också lönen. Viktigt är dock att inte glömma bort delen som innebär kontakter direkt med lönesättande chef. Strategin att bara tillåta förhandlingar med en personal eller HR-avdelning är vanlig på många företag och syftar till att den som sitter på pengarna ska slippa hantera de direkta följderna av sina beslut, något som måste motverkas för att uppnå resultat.

Begler följde bara regler

Ann-Marie Begler, tidigare generaldirektör för Försäkringskassan, har utsetts till årets Oxenstierna av tidningen Fokus. ”Vad är min roll? Jo, att fatta beslut som grundar sig på lagstiftningen och de instruktioner jag får”, säger hon.

Tidningen Fokus har för första gången korat utmärkelsen årets Oxenstierna som går till Ann-Marie Begler, tidigare generaldirektör för Försäkringskassan. Motiveringen är bland annat att Ann-Marie Begler visat en omutlig respekt för ”oväld och integritet”.

Den 27 april 2018 blev Ann-Marie Begler av regeringen i förtid skild från tjänsten som generaldirektör för Försäkringskassan, vilken hon hade innehaft sedan september 2015.

Ann-Marie Begler fick gå strax efter att flera medier rapporterat att handläggare vid Försäkringskassan fick högre lön om de nekade sjukpenning. Som undertecknad tidigare berättat var agerandet dock helt i linje med Försäkringskassans mål och handläggarnas löneavtal.

Otydligt tydliggörande av Kalmarmoderat

Moderaterna i region Kalmar vill införa en ”trohetsbonus” för personal som har arbetat en längre tid inom sjukvården. Det är fortfarande oklart hur det går ihop med fackens entusiasm för individuell lönesättning.

Som undertecknad tidigare berättat vill både Socialdemokraterna i region Uppsala och Moderaterna i Kalmar införa införa en bonus för personal som har arbetat en längre tid inom sjukvården.

Carl Dahlin, Moderat oppositionsråd med ansvar för personalfrågor region Kalmar, har skrivit en debattartikel i ämnet i Vimmerby Tidning. Att införa en generell löneförhöjning endast baserad på erfarenhet borde räknas som ett avsteg från den individuella lönesättningen och ett steg närmare tarifflön. Det är oklart om Carl Dahlin har en annan uppfattning, eller bara formulerar sig otydligt:

Vi vill tydliggöra både lönespridningen och individuell lönesättning, för att premiera ansvar och kunskap.

Carl Dahlin meddelar att han ska besöka fackförbunden under året för att fortsätta dialogen. Det är oklart vad fackföreningarna inom sjukvården, som är entusiastiska förespråkare av individuell lönesättning, anser om förslaget.

Ytterligare lärare föreslår tarifflön

Hans Ramsin, som varit lärare i 39 år, är kritisk mot att nyexaminerade lärare kan få högre lön än erfarna. Han förespråkar därför tarifflön. ”Då premierades det att vara lojal och stanna på samma skola”, säger han.

Tidningen GT har intervjuat Hans Ramsin, 63 år, som har varit lärare i 39 år. Hans Ramsin är kritisk mot att nyexaminerade lärare får högre lön än de som har många år i yrket.

– Kommer du nyexaminerad från lärarhögskolan så får du runt 34 000, annars går man ju bara till en annan skola och så får vi inte in utbildare lärare. Men då ska vi vara mentorer åt dem när vi har någon som kanske jobbat i 8–10 år och har då kanske 29 000 i lön, säger Hans Ramsin till GT.

När Hans var nyutexaminerad, 1980, så fanns det ett tarifflönesystem berättar han, något han ser skulle kunna införas igen.

– Då fanns det vissa lönesteg som man fick efter olika antal år, säger han till tidningen.

Den individuella lönesättningen är ett skäl till att lärare ofta byter arbetsgivare.

Det nya kollektivavtalet för lärare, som blev klart i höstas, är sifferlöst, vilket innebär att det inte finns någon garanterad löneökning vare sig för kollektivet eller individen. Däremot står det att kompetens, kontinuitet och erfarenhet ska premieras. Det återstår att se hur det ska fungera i praktiken.


Erfarenhet lönar sig inte för lärare

I Västerås kommun går det inte att förhandla upp lönen under pågående anställning, berättar en lärare. Detta är inget unikt för Västerås.

Signaturen ”Inte alls bitter lärare” skriver i VLT att vederbörande har 30 års erfarenhet som förskollärare och grundskollärare och precis tagit sig över ”30 000 kronors-strecket”. Enda möjligheten att få upp lönen vore att söka jobb i en annan kommun.

Här i Västerås stad går det inte att förhandla upp lönen under pågående anställning. Det vore roligt om Västerås stad faktiskt visade att de vill satsa på oss gamla ”uvar” som knogat på år ut och år in.

Situationen är inte unik för Västerås. Som undertecknad tidigare berättat är det likadant i Karlskrona och Enköping. Den individuella lönesättningen är ett skäl till att lärare ofta byter arbetsgivare.

Det nya kollektivavtalet för lärare, som blev klart i höstas, är sifferlöst, vilket innebär att det inte finns någon garanterad löneökning vare sig för kollektivet eller individen. Däremot står det att kompetens, kontinuitet och erfarenhet ska premieras. Det återstår att se hur det ska fungera i praktiken.

Leif GW Persson är luddig om polislöner

Leif GW Persson har på nytt uttalat sig om polisernas löner. Nu vill han att ordningspoliser ska få högre lön än de som ”vänder på papper”.

Som undertecknad tidigare berättat har Leif GW Persson föreslagit att poliser ska få individuell lönesättning, något som de flesta poliser då redan hade.

I en intervju med ETC uttalar sig GW på nytt om polislönerna. Den här gången uttrycker han sig annorlunda.

– Man skulle kunna höja ersättningen för en ordningspolis så att hen tjänar betydligt mer än en polis som bara sitter och vänder på papper. Men det strider kraftigt mot svensk facklig tradition så att det funkar inte. Facket skulle aldrig godkänna det, säger Leif GW Persson till ETC.

Snarare än individuell lön är GW:s förslag något som skulle kunna rymmas i ett tarifflönesystem, där vissa arbetsuppgifter avlönas högre än andra.

Det är oklart vad som menas med att detta skulle strida mot svensk facklig tradition. Det skulle snarare strida mot utvecklingen med individuell lönesättning, som har brett ut sig inom svenska fack sedan 1990-talet.