Våldets Västerås finns nu som e-bok

Min nya bok ”Våldets Västerås” handlar om tre omdiskuterade dödsfall i Västerås. Förutom som vanlig pappersbok finns den nu som e-bok.

E-boken är utgiven av Books On Demand och kan beställas från flera nätbokhandlar. E-boken finns även att ”låna” på flera bibliotek.

Journalister kan beställa kostnadsfria recensionsexemplar av e-boken på press@bod.se.

Flashback: ”Skrämmande lik” Malexander-mördaren

Min bok ”Chefens härskarteknik” finns nu hos vanliga nätbokhandlar. För att se var boken finns sökte jag på mitt eget namn.

Min bok ”Chefens härskarteknik” kan nu beställas både som pappersbok och e-bok från vanliga nätbokhandlar. Fast det billigaste är att beställa direkt från distributören Publit.

För att se vilka sidor boken finns på har jag sökt1 efter mitt eget namn på nätet. Jag fann då att jag fått följande utlåtande om mitt utseende på nätforumet Flashback:

Något mycket märkligt. Titta på ett par bilder av Malexander-mördaren Andreas Axelsson, Titta noga på utseendet.

[…]

Titta sedan på en person som heter Erik Hjärtberg. Det ser helt ut som samma person, ögon, panna, haka, mun, t.o.m. öronen allt ser ut som en och samma person.

[…]

Det måste bara vara en look a like men titta själv, läskigt likt.

1. Jag använder ytterst sällan Google och har Duck Duck Go som min primära sökmotor.

Läs min nya e-bok!

”Chefens härskarteknik” är min nya bok om individuell lönesättning. Den finns nu också tillgänglig som e-bok.

Elektrisk. Foto: Erik Hjärtberg

Min nya bok finns nu också tillgänglig som e-bok. Både pappersbok och e-bok finns för tillfället bara att beställa via förlagets hemsida. Min förhoppning är dock att den snart ska finnas hos de vanliga nätbokhandlarna samt där e-böcker finns.

Populistmanifest kritiserar individuell lönesättning

Individuell lönesättning leder till missnöje som i förlängningen kan gynna högerpopulistiska partier såsom Sverigedemokraterna. Det är en tes i Åsa Linderborgs och Göran Greiders bok ”Populistiska manifestet”.

I ”Populistiska manifestet” (ISBN: 9789127153523) analyserar Åsa Linderborg och Göran Greider högerpopulismens framgångar och nödvändigheten av vänsterpopulism. Bland mycket annat tar boken upp individuell lönesättning. Individuell lönesättning anses vara en källa till missnöje då den splittrar kollektiv, försvagar fackföreningsrörelsen och ökar ojämlikheten.

Författarna hänvisar till Stein Stugus studie av human resources management, HRM, där det viktigaste styrningsverktyget är individuell lönesättning.

Man kan invända att de flesta som jobbar på arbetsplatser som styrs av HRM-filosofin inte röstar populistiskt, men då missar man poängen: Individuell lönesättning splittrar kollektiv, försvagar fackföreningsrörelsen och ökar ojämlikheten. Cheferna har fantasilöner medan de anställda måste förnedra sig i kampen om örena. Det är i den processen som ångest och missnöje föds. Var den känslan sedan kanaliseras är en annan sak.

Skavsta-koden

Undertecknad har uppmuntrat allmänheten att påpeka eventuella fel i texterna om Ryanair. Först nu när min bok Ryanair på svenska är färdig har det kommit in sådana påpekanden.

I kapitel 3 står det att Peter Rogeman, marknadschef på Skavstas flygplats, i mitten av 1990-talet berättade om flygplatsen för Tim Jeans, marknadsdirektör på Ryanair.

Tim Jeans avbröt honom.
– But you don’t exist, sa han.
Tim Jeans berättade att han och ett par kollegor bara ett par veckor tidigare hade åkt bil längs E4:an och rekognoscerat Sveriges flygplatser. De hade passerat Nyköping och inte fanns där någon flygplats.
Då förstod Peter Rogeman. Skavsta hade ingen reguljärtrafik och var därmed inte med på den internationella flygorganisationen IATA:s lista. Därför kunde Ryanair inte hitta flygplatsen.

Detta påstående ifrågasätter Åke Åstrand, tidigare flygkapten och nu chefredaktör för Svensk Pilotförenings tidning Flygposten. Han skriver följande:

Efter 1995 blev det ett glapp men flygplatsen hade kvar sin IATA-kod NYO. Dessutom har flygplatsen funnits med i Jeppesen Airway Manual sedan den utrustats med civila inflygningshjälpmedel och belysning 1980. I Jeppesenmanualen hette flygplatsen Nykoping till den bytte namn till Stockholm-Skavsta.

Åke Åstrand meddelar att han pratat om saken med en annan flygkapten som jobbade på Skavsta under hela 1990-talet och bekräftar att flygplatskoden NYO fanns under hela 1990-talet.

Anekdoten som detta handlar om är hämtad från Richard Björnelids bok SAS – Om konsten att sänka ett flygbolag.

Undertecknad har e-postat IATA för att se hur det ligger till.

Ryanair på svenska – även som e-bok

Min bok Ryanair på svenska finns som vanlig pappersbok att köpa hos flera nätbokhandlar. Därutöver finns den även som e-bok hos bland annat Dito. Det verkar även som att e-boken finns att ”låna” på flera bibliotek.

Angående presentationstexten vet jag så klart att VLT är en förkortning av Vestmanlands Läns Tidning. Tyvärr har den nusvenska stavningen av Västmanland råkat publiceras.

Ljust och fräscht

En dag fick jag reda på att jag skulle bli utlasad för tredje gången, jag hade räknat med att kunna jobba åtminstone några år, inte 9 månader. Jag utförde den vanliga ritualen: Gömma mig på toaletten och gråta i några omgångar. Jobbade på. Satte mig på bussen för att åka hem. På samma rad satt en mellanchef som jag jobbat en del med. Jag tycker om henne, ville inte tynga henne med mina problem, men på något vis slank det ändå ur mig.
– Jaha, är du en sån person som tycker det är jobbigt att bli arbetslös eller blir du taggad?
Jag hade några ironiska svar på tungan men sa:
– Jag kommer att söka jobb, för jag är en av de bästa i stan på det. Jag är lika bra på att överleva som en kackerlacka, det är därför jag fortfarande jobbar. Resten lägger av.
Ella har också fått höra mycket. I hennes fall utbrast chefen:
– Det var väl jättebra att du blev utlasad! Då kan du bli inspirerad att komma med några fräscha frilansidéer i stället!

Sonja Schwarzenberger, i Victor Bernhardtz (red), Skitliv: Ungas villkor på en förändrad arbetsmarknad

Det ofrånkomliga

Vad är det för poäng för den vanlige medborgaren att mobilisera politiskt, bara för att administrera det ”ofrånkomliga”? Och vad är det för poäng att mobilisera sin politiska kraft, bara för att få ”avstå”? Det kan man ju göra utan ansträngning ändå. Eller genom att rösta på Reinfeldt. Eller be sin arbetsköpare. Lönesänkningar kräver ingen facklig kamp och rörelse. De kan man få gratis.

Daniel Ankarloo, Välfärdsmyter: visst har vi råd att finansiera tryggheten