Politikermordet: Vem var Pär Axelsson?

Den tidigare politikern och fackföreningsledaren Pär Axelsson hittades död i sitt hem i Västerås 2002. Pär Axelsson var under sitt liv delaktig i många viktiga politiska händelser.

Som undertecknad tidigare berättat har polisen i region Mitt bildat en särskild grupp för kalla fall. Ytterligare ett fall som polisen har på sitt bord är det så kallade politikermordet på Pär Axelsson 2002.

Vännerna har beskrivit Pär Axelsson som en mycket ambitiös person och en skicklig förhandlare som alltid var väl påläst. Han hade mängder av uppdrag i facket och socialdemokratiska partiet.

– Han levde ett liv i partiets tjänst. Han var tillgänglig för jämnan. Jobbade han inte här, så jobbade han hemma, sa Stig Stolpe, Metallordförande i Västerås, till Aftonbladet efter Pär Axelssons död.

Stig Stolpe satt mitt emot Pär Axelsson under flera år på 1980-talet. De lärde känna varandra på Asea redan i början av 1970-talet.1

Som fackligt aktiv på Asea, senare ABB, och som socialdemokrat var Pär Axelsson delaktig i många viktiga politiska händelser under årens gång. Pär Axelsson fick som 33-årig fräsare 1969 frågan om vad han tyckte om Aseas engagemang i Cabora Bassa-projektet, vilket var ett dammprojekt i Moçambique som då var en portugisisk koloni.2

– Det är knappast en fråga för oss på verkstadsgolvet, sa han till Aftonbladet.3

Automatisering har varit ett diskussionsämne på 2010-talet, men redan 1970 ställde Aftonbladet frågan om ”datamaskinen kommit för att slå ut jobbarna”. Detta med anledning av att Asea hade börjat använda en datastyrd svarv.

– Personligen tror jag inte att datamaskinen helt kommer att ersätta verkstadsjobbaren. Det måste alltid finnas en övervakare, någon som ser till att varje maskin arbetar som den ska, sa Pär Axelsson, då ordförande för verkstadsklubben, till Aftonbladet.4

I början av 1970-talet fick Pär Axelsson även följa med när Asea rekryterade arbetskraft i Jugoslavien där det, till skillnad från i Västerås, fanns arbetslösa maskinarbetare. Det gick bra för jugoslaverna i Sverige men ibland blev det kulturkrockar av komisk karaktär. En arbetare med vana från ett annat fackligt klimat visade sin lojalitet genom att stoppa en kyckling i sin fackordförandes klädskåp.5

Våren 1973 fick Pär Axelsson som facklig representant ta plats i Aseas styrelse vars ordförande var Marcus Wallenberg.6 Pär Axelsson satt med i styrelsen fram till 1975 då han avgick på egen begäran eftersom han ansåg att styrelseplatsen var så pass lärorik att den borde rotera.7

Efter Centerpartiets valframgångar 1976 vände sig Pär Axelsson till Centerledaren Thorbjörn Fälldin och uttryckte sin ”djupa oro för utvecklingen och sysselsättningen” i samhället. Detta på grund av att Centerpartiet ville avveckla kärnkraften i Sverige.8

Efter hustruns död 1977 gav Pär Axelsson sig helt och hållet hän åt jobbet. Han var väldigt fäst vid henne.9

Hösten 1977 valdes Pär Axelsson in i förbundsstyrelsen för Metall. Det är oklart om Pär Axelsson fortfarande såg sig som en representant för verkstadsgolvet, men frågor om Afrika hade nu blivit något för honom. Våren 1978 krävde han, tillsammans med fackliga representanter i andra svenska storföretag, en bojkott av den rasistiska regimen i Sydafrika.10

År 1982 uttalade sig Pär Axelsson om de omdebatterade löntagarfonderna, som var tänkta att öka löntagarnas inflytande över det privata näringslivet. Han var positiv till fonderna men underströk att det krävdes ett starkt folkligt stöd.

– Det behövs en betydligt större uppslutning än 50 procent för ett sådant här förslag. I det här fallet måste arbetarna och tjänstemännen vara överens, sa han till Dagens Nyheter.11

Den stora händelsen 1988 var Aseas samgående med schweiziska Brown Boveri som sedan dess bildar förkortningen ABB. Den största förändringen för Pär Axelsson blev att inte längre ha företagsledningen i samma hus som fackexpeditionen.

– Det känns tomt och frustrerande. Förr träffade jag Percy Barnevik och de andra i korridorerna och på möten. Vi bytte några ord och höll varandra informerade. Nu får den kontakten ske per telefon, sa Pär Axelsson till Svenska Dagbladet.

Utöver det fackliga var Pär Axelsson även förtroendevald som politiker i landstinget i Västmanland. Vänner till Pär Axelsson har sagt att han var en trevlig och anspråkslös kille. En toppolitiker som trots goda inkomster bodde i en liten lägenhet och körde Skoda.

– Jag brukade säga åt honom att ”du har råd, köp en ny kostym och en bra bil”. Men han la hellre pengarna på resor, sa Sune Israelsson, tidigare landstingsråd i Västerås, till Aftonbladet.

Under slutet av 1990-talet trappade Pär Axelsson ned på sitt politiska och fackliga engagemang. Han behöll en del fackliga uppdrag men var mestadels pensionär. Men ingen verkar veta så mycket om hur Pär Axelsson levde sitt liv utanför facket och partiet.

Pär Axelsson berättade inte så mycket om sig själv. Han hade ett torp som han pratade om. Han tyckte om att läsa och resa, helst till England. Mer än så vet nog inte någon om Pärs liv utanför jobbet.

Pär Axelsson beskrivs som lättsam och han gillade att diskutera, särskilt historia och böcker. Men frågade man om privatlivet så kammade man noll, då var det stopp. Han var väldigt noga med sin personliga integritet.12

1 Kärrman, Jens. ”Politikermordet ett mysterium”. Aftonbladet, 19 augusti 2002. https://www.aftonbladet.se/a/J1xedP.

2 Encyclopedia Britannica. ”Cahora Bassa | Dam and Hydroelectric Facility, Mozambique”. Åtkomstdatum 14 april 2020. https://www.britannica.com/topic/Cahora-Bassa-dam-and-hydroelectric-facility-Mozambique.

3 Linnér, Christer. ”ASEA – De anställda stöder Cabora Bassa”. Aftonbladet, 21 februari 1969.

4 Leopold, Anders. ”Han kan lugnt läsa sin tidning – maskinen gör jobbet åt honom”. Aftonbladet, 29 november 1970.

5 Jacobsson, Cecilia. ”Forskare från 24 länder på ABB”. Dagens Nyheter, 19 oktober 2000.

6 Gillberg, Bertil. ”Wallenberg tar emot sina nya styrelsemän”. Expressen, 21 maj 1973.

7 Sundqvist, Sven-Ivan. ”Fackordförande: Bra att företaget blir aggressivare”. Dagens Nyheteter, 09 maj 1982.

8 Hallgren, Lasse. ”Hur blir det med våra jobb, Fälldin?” Aftonbladet, 04 oktober 1976.

9 Kärrman, Jens. ”Politikermordet ett mysterium”. Aftonbladet, 19 augusti 2002. https://www.aftonbladet.se/a/J1xedP.

10 Svensson, Björn. ”Facket rasar mot Nicolin”. Aftonbladet, 28 maj 1978.

11 Sundqvist, Sven-Ivan. ”Fackordförande: Bra att företaget blir aggressivare”. Dagens Nyheteter, 09 maj 1982.

12 Kärrman, Jens. ”Politikermordet ett mysterium”. Aftonbladet, 19 augusti 2002. https://www.aftonbladet.se/a/J1xedP.

Västerås flygplats läggs ner

Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Liberalerna i Västerås har meddelat att man vill lägga ner den kommunala flygplatsen. Det sker efter decennier av ekonomiska förluster.

De politiska partiernas ändrade inställning i frågan meddelades vid en presskonferens på tisdagen, rapporterade VLT. Den styrande koalitionen i Västerås består av Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Liberalerna och Centerpartiet. Enligt uppgifter till VLT vill Centerpartiet ha flygplatsen kvar.

De tre övriga partierna har nu enats om att lägga fram förslaget om nedläggning, i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Vidare ska det skrivas in i flygplatsbolagets ägardirektiv att en avveckling ska ske.

Av partierna i kommunfullmäktige är även Vänsterpartiet för en nedläggning av flygplatsen.

Den som vill veta mer om Västerås flygplats kan här läsa en sammanställning av de påståenden och fakta som finns i frågan.

Västerås flygplats som jobbskapare

Den senaste utredningen om Västerås flygplats pekar på ekonomiska problem. Den som vill se en mer positiv bild väljer att läsa en äldre text. Konsultföretaget WSP gjorde en utredning 2010.

Som undertecknad tidigare berättat (den 5 maj) visar den senaste utredningen av Västerås flygplats att flygplatsen i fortsättningen kan kosta skattebetalarna 25 miljoner kronor per år och att kommunen inte har hittat någon annan aktör som kan vara med och dela på kostnaderna.

Den som vill se en mer positiv bild av flygplatsen väljer i stället att läsa konsultföretaget WSP:s utredning från 2010. Så sent som i april i år valde tre Centerpartister att hänvisa till denna rapport i VLT.

Enligt WSP:s utredning är en av de mest direkta och tydliga regionalekonomiska effekterna av Västerås flygplats att flygplatsen sysselsätter cirka 40 personer (34 anställda 2013) och skapar ytterligare 20 arbetstillfällen i den kringliggande ekonomin. Om flygplatsen skulle läggas ner anses det innebära ett skattebortfall som är större än kommunens driftbidrag till flygplatsen. Sett ur ett samhällsekonomiskt perspektiv ”kan detta peka på att det kan vara en dålig affär att lägga ned verksamheten vid flygplatsen”, menar utredningen.

Resonemanget förutsätter dock att de miljoner som flygplatsen kostar per år inte skulle kunna användas i någon annan verksamhet som skulle skapa jobb. I år kostar Västerås flygplats 27 miljoner kronor, rapporterade VLT nyligen. Dessa 27 miljoner är lika mycket som det kostar att driva Karlslunds servicehus, med 114 platser, under ett år.

WSP:s rapport tar visserligen upp fler aspekter än jobben. Undertecknad ska därför återkomma till den vid ett senare tillfälle.