Brevbombsmordet: ”Polisen frågade aldrig om Iran”

Det är i år 30 år sedan brevbombsmordet på Efat Ghazi i Västerås. Den iranska regimen har misstänkts ligga bakom mordet, men polisen utredde aldrig det spåret, säger den mördade kvinnans make.

– Polisen var inte intresserad av att diskutera Iran, säger Amir Ghazi.

Amir Ghazi. Foto: Erik Hjärtberg

Som undertecknad tidigare berättat har polisen i region Mitt bildat en särskild grupp för kalla fall. Brevbombsmordet på Gryta 1990 är ett av de fall som nu granskas på nytt.

Amir Ghazi är inne på sitt 83:e levnadsår. Han bor fortfarande i bostadsområdet Önsta-Gryta där hans fru mördades, men numera i ett annat radhus i ett annat kvarter.

På väggen i vardagsrummet hänger en målning föreställande Ghazi Mohammad, KDPI:s ledare och far till Amir Ghazis mördade hustru.

På soffbordet finns kaffe, fikabröd, nötter, dadlar och choklad.

– Det är ganska länge sedan det som har hänt. Drygt 30 år sedan. Men man lever med det ändå hela tiden. Det kommer fram och tillbaka varje dag. Det är bara så, säger Amir Ghazi.

Han kom till Sverige redan på 1970-talet men återvände till Iran under revolutionen för att kämpa mot Khomeinis revolutionsgardister. Men kurderna förlorade och Amir Ghazi återvände till Sverige.1

Han och frun arbetade båda två som lärare. Amir Ghazi var på jobbet när han fick veta att något hade hänt.

– Klockan, omkring halvtvå, kom rektorn till min klass på Rudbeckianska och sa att jag behövdes. Så då gick jag ut med henne och jag var orolig för vad som hade hänt. Två stycken poliser var där hos rektorn. De sa att det hade exploderat en bomb hemma hos mig och att min fru var skadad, säger han.

Amir Ghazis äldre dotter2 var elev på skolan och hade också kallats in till rektorsexpeditionen.

Senare på sjukhuset fick Amir Ghazi veta att hans fru gått bort.

Amir Ghazi säger att det bara var en slump att inte något av barnen tagit in posten den dagen. Han säger att barnen ofta kom hem från skolan tidigare än föräldrarna och då tog in posten.

Amir Ghazi säger att han hela tiden varit övertygad om att den iranska regimen låg bakom dådet.

– Jag hade inga bevis, men vi känner regimen. Vi är kurder och politiskt aktiva. Vi är säkra på att det bara är Iran som kommer med sådana här aktioner, säger han.

Att Iran utfört mord på oppositionella i Europa är bland annat fastslaget i tysk domstol.3 Enligt dokumentärfilmen ”Terrorkommandot” som visades i SVT 2002 var den iranska regimen också väldigt aktiv med spionage i Sverige 1990. Det framkom i filmen att en diplomat från den iranska ambassaden observerades utanför familjen Ghazis bostad i Västerås, en månad innan mordet på Efat Ghazi. Uppgifterna hade läckts från den tyska kriminalpolisen som i sin tur fått informationen från Säpo.4

Amir Ghazi berättar också att han innan mordet fick besök av en tidigare partikamrat från KDPI som fick övernatta i radhuset. Det kom senare fram att mannen i hemlighet spionerade på kurder i Sverige och lämnade informationen till den iranska regimen. Amir Ghazi tror att besöket hos honom var ett sätt att förbereda mordet.

– Sedan tänkte man att han hade kommit för att undersöka möjligheten för ett attentat hos mig, säger Amir Ghazi.

Vid tidpunkten för mordet i Västerås hade Amir Ghazi lämnat KDPI och startat ett nytt politiskt parti, Kurdistans parti för självständighet. Amir Ghazi säger att Kurdistans parti för självständighet fortfarande är aktivt, men det är inte så lätt att hitta någon information om detta parti. Det finns ingen hemsida och allt tryckt material från partiet är på kurdiska.

Amir Ghazi nämner två väsentliga skillnader mellan KDPI och Kurdistans parti för självständighet. Det nya partiet förkastar tanken på att kurderna kan få självstyre inom ramen för den iranska staten. Det nya partiet vill inte heller att kurderna ska ägna sig åt väpnad kamp.

– Vi lämnade helt och hållet den väpnade kampen. Frågan kan inte lösas med väpnad kamp. Enda sättet är att enas och kräva en folkomröstning. Då kanske världen stöder oss, säger Amir Ghazi.

Amir Ghazi fick veta väldigt lite om hur det gick med polisutredningen av mordet. Han frågade polisen vad man visste om hur bomben hade tillverkats.

– De vet att det här materialet inte fanns i Sverige så att någon annan kunde köpa eller ordna det på något sätt. Det kom från utlandet. Så mycket fick jag veta, men inte mer, säger han.

Polisen genomförde flera förhör med Amir Ghazi men frågorna rörde aldrig Iran utan handlade om olika konflikter mellan kurder.

– Kanske PKK eller någon annan konflikt mellan personer eller mellan politiska organisationer, eller genom familjekonflikt eller sådana saker. De frågade bara sådana frågor under tiden som den här undersökningen pågick i flera år, säger han.

I januari 1993 verkar det som att polisen arbetade utifrån att det handlade just om en ”familjekonflikt”. Då anhölls en man misstänkt för mordet. Mannen, som tillhörde Efat Ghazis bekantskapskrets, hade enligt misstankarna inte något politiskt motiv för dådet. Misstankarna stärktes om att det kunde röra sig om ett ”vanligt” mord med klassiska förtecken. Vid sådana fall söks gärningsmannen i första hand i offrets familje- och bekantskapskrets.5 Men den misstänkte mannen släpptes efter att ha suttit anhållen i nästan fyra dygn.6 Amir Ghazi säger att han inte vet någonting om detta anhållande.

– Nej, jag hörde inget om det, säger han.

Efter några år lades polisutredningen ner. Amir Ghazi tror att det hände 1997. Han minns att han blev väldigt ledsen när han fick beskedet.

– Jag fick en liten lapp att man inte skulle fortsätta med undersökningen. Som protest lämnade jag tillbaka papperet. Man skickade en liten lapp för att avsluta en sådan stor händelse, säger han.

1 ”Dokument inifrån: Terrorkommandot”. Sveriges Television, 22 september 2002. https://smdb.kb.se/catalog/id/001581996.

2 Enligt Skattemyndighetens uppgifter är döttrarna födda 1974 och 1978. De var alltså 16 respektive 12 år 1990. Amir Ghazi uppgav andra åldrar i intervjun, och andra åldrar har också uppgetts i artiklar om mordet, se till exempel:

Jansson, Torsten. ”Politiskt mord mitt i villaidyllen”. Vestmanlands Läns Tidning, 07 september 1990.

De motstridiga uppgifterna kan möjligen bero på att folkbokföringen inte var så noggrann i 1970-talets iranska Kurdistan. Riksdagsledamoten Amineh Kakabaveh kommer också från iranska Kurdistan. Amineh Kakabaveh, vars officiella födelseår är 1970, har själv uppgett att hon inte vet vilket år hon är född, se:

Sveriges Television. ”Min sanning – Amineh Kakabaveh”, 03 september 2019. https://www.svtplay.se/video/23514030/min-sanning/min-sanning-sasong-12-avsnitt-1.

3 Svensson, Niklas. ”Här kunde Sahlin och Carlsson ha mördats”. Expressen, 26 maj 2010. https://web.archive.org/web/20100528004013/http://www.expressen.se/Nyheter/1.2001473/har-kunde-sahlin-och-carlsson-ha-mordats.

4 ”Dokument inifrån: Terrorkommandot”. Sveriges Television, 22 september 2002. https://smdb.kb.se/catalog/id/001581996.

5 Fälth, Gun. ”Brevmord på väg att klaras upp”. Dagens Nyheter, 21 januari 1993.

6 ”MISSTÄNKT FÖR BREVBOMBSMORDET PÅ TVÅBARNSMAMMAN I VÄSTERÅS FRISLÄPPT”. Tidningarnas Telegrambyrå, 21 januari 1993.

Brevbombsmordet i vänster- och högermedier

Brevbombsmordet i Västerås uppmärksammas nu både av vänstertidningen Flamman och av högertankesmedjan Gatestone Institute.

Som undertecknad tidigare berättat har polisen i region Mitt bildat en särskild grupp för kalla fall. Brevbombsmordet på Gryta är ett av de fall som nu granskas på nytt.

Vänstertidningen Flamman har bland annat intervjuat terrorexperten Magnus Norell som anser att det är mycket sannolikt att den iranska regimen ligger bakom mordet på Efat Ghazi.

– Att Iran var aktivt på det här viset och att man utförde mord, det vet man. Det är ganska uppenbart att Iran har ägnat sig åt, och ägnar sig åt, flyktingspionage och värre saker än så, säger Magnus Norell till Flamman.

Högertankesmedjan Gatestone Institute har också uppmärksammat brevbombsmordet i en artikel om Irans och Hizbollahs terrordåd i Europa, i vilken man länkar undertecknads blogginlägg om Brevbombsmordet på Gryta. Artikeln har publicerats på ett flertal webbsidor för att sökmotoroptimeras och har även översatts till danska. Uppmärksamheten vore positiv om det inte vore för att Gatestone Institute flera gånger har kritiserats för att sprida vilseledande och falska nyheter om muslimer.

Gatestone Institute är enligt Expo den mest väletablerade aktören som sprider islamofobiska myter. Men Gatestone Institute är inte vilken alternativmediasajt som helst. USA:s nationella säkerhetsrådgivare under Trump-administrationen, John Bolton, var Gatestones styrelseordförande från 2013 till 2018.

Här finns också en koppling till Sverige: den högerextrema författaren Ingrid Carlqvist skrev för Gatestone Institute åren 2015 till 2016. Innan Ingrid Carlqvist fick muslimer som specialintresse var hon en vanlig journalist som bland annat berättade för Aftonbladets läsare att ”sperma är rena mirakelkuren för huden”.

Undertecknad kommer förhoppningsvis att få fram mer information om brevbombsmordet och få möjlighet att följa upp det med fler texter. Att ta reda på vad som faktisk har hänt är ingen politisk åsikt.

Kalla fall-grupp kan bli permanent

Med hjälp av ny teknik och förhörsmetoder hoppas polisen skaka fram bevisen som saknats i ett antal gamla mordfall i bland annat Västerås. Just nu handlar kalla fall-gruppen om ett årslångt projekt men förhoppningen är att gruppen ska bli permanent.

Som undertecknad tidigare berättat har polisen i region Mitt bildat en särskild grupp för kalla fall. VLT har nu intervjuat poliserna Kenneth Ågren och Ove Dahlberg som arbetar med gruppen.

Just nu handlar kalla fall-gruppen om ett årslångt projekt som löper ut den 31 maj i år. Men utredarna hoppas att gruppen blir permanent och att man får fortsätta arbeta med ärendena, som förutom mord handlar om alla ärenden med dödligt våld.

Var brevbombsmordet ett vanligt svartsjukedrama?

Brevbombsmordet i Västerås 1990 har oftast betraktats som politiskt motiverat. Under en period arbetade dock polisen utifrån att mordet handlade om personliga relationer.

Som undertecknad tidigare berättat har polisen i region Mitt bildat en särskild grupp för kalla fall. Brevbombsmordet på Gryta är ett av de fall som nu granskas på nytt. Maken till den mördade kvinnan var en mycket känd personlighet i den kurdiska kampen och tidigare politbyråmedlem i partiet KDPI. Därför har både polisen och familjen varit övertygade om att mordet var politiskt motiverat. Men under en period arbetade polisen utifrån en annan teori.

Måndagen den 18 januari 1993 anhölls en man misstänkt för att i brevlådan utanför Efat Ghazis hem placerat den brevbomb som dödade henne.

Mannen, som tillhörde Efat Ghazis bekantskapskrets, hade enligt misstankarna inte något politiskt motiv för dådet.

Utredningen sköttes länge uteslutande av Säpo och rikskriminalen, bland annat därför att dådet syntes vara politiskt. Men så småningom blev utredningen mer förutsättningslös. Misstankarna stärktes om att det kunde röra sig om ett ”vanligt” mord med klassiska förtecken och att avsikten faktiskt varit att döda Efat Ghazi. Vid sådana fall söks gärningsmannen i första hand i offrets familje- och bekantskapskrets.

Den man som nu hade anhållits har varit aktuell i utredningen under mycket lång tid. Han nekade till anklagelserna.1

Torsdagen den 21 januari försattes den misstänkte mannen på fri fot av åklagaren. Misstankarna mot mannen kvarstod men var inte tillräckligt starka för att åklagaren skulle kunna begära honom häktad.

Under nästan fyra dygn satt mannen anhållen innan överåklagare Hans Lindberg på torsdagen hävde anhållningsbeslutet.

– Bevisningen är inte tillfredsställande för att begära mannen häktad, sa Hans Lindberg till nyhetsbyrån TT.

Enligt åklagaren var mannen fortfarande misstänkt för mordet och utredningen fortsatte på bred front.

– Vi arbetar efter flera teorier, till exempel den klassiska svartsjukan, sa Hans Lindberg till TT.2

1 Fälth, Gun. ”Brevmord på väg att klaras upp”. Dagens Nyheter, 21 januari 1993.

2 ”MISSTÄNKT FÖR BREVBOMBSMORDET PÅ TVÅBARNSMAMMAN I VÄSTERÅS FRISLÄPPT”. Tidningarnas Telegrambyrå, 21 januari 1993.

Begravningen efter brevbombsmordet blev en politisk manifestation

Mer än 1 000 kurder från olika länder deltog i begravningen efter brevbombsmordet i Västerås 1990. Begravningståget blev en politisk manifestation.

Som undertecknad tidigare berättat har polisen i region Mitt bildat en särskild grupp för kalla fall. Brevbombsmordet på Gryta är ett av de fall som nu granskas på nytt. Maken till den mördade kvinnan var en mycket känd personlighet i den kurdiska kampen och tidigare politbyråmedlem i partiet KDPI. Kvinnans begravning blev därför en politisk manifestation.

Lördagen den 22 september 1990 begravdes Efat Ghazi i hällande regn.

”Vi ger inte vika för terrorismen” stod det på en banderoll i sorgetåget som utgick från Västerås domkyrka. Jordfästningen blev dock inte den stora politiska manifestationen som den arrangerande kurdiska föreningen i Västerås tänkt sig. Det dåliga vädret med kall blåst och ihållande regn hade skrämt bort många deltagare. Cirka 1 000 kurder, boende i Sverige och tillresta från andra länder, deltog i sorgemarschen till Hovdestalund kyrkogård. Utmed den fyra kilometer långa vägen stod minst lika många svenskar för att visa sitt deltagande.1

Innan tåget satte sig i rörelse genomsökte civilklädd polis blomsterkransarna för att se så att det inte fanns några bomber. En hel del uniformerade poliser fanns också utplacerade efter vägen där processionen drog fram.2

Fyra trumslagare, vars trummor var draperade med svarta dok, gick i täten för det flera hundra meter långa sorgetåget. Den vita träkistan, som var svept i den kurdiska flaggan, drogs på en vagn av några av familjen Ghazis närmaste vänner.

Jordfästningen blev efter familjens önskemål mer en politisk manifestation än en religiös ceremoni. De många blomsterkransarna kom från kurdiska organisationer, skolmyndigheter, kollegor och grannar.

– Detta bestialiska mord är inte bara en skymf mot det kurdiska folket utan även en lika stor skymf mot Sverige, sa den tidigare VPK-ledaren C-H Hermansson när han talade vid jordfästningen.

– En av de grundläggande mänskliga rättigheterna är att få leva i ett fritt och demokratiskt land, sade C-H Hermansson vidare i sitt tal.

Den rätten förvägrades Efat Ghazi genom mordet och myndigheterna måste ingripa, menade vänsterpolitikern.

C-H Hermansson var inbjuden som representant för den svenska kurdkommittén för mänskliga rättigheter i Kurdistan, och hans närvaro var hemlig in i det sista. Han eskorterades till Hovdestalund under bevakning av civil polis.

Hela begravningen övervakades av ett stort antal poliser från Västerås och från mordutredarna på Säpo.3

Efter begravningen berättade den döda kvinnans make Amir Ghazi för Expressen att han och döttrarna skulle flytta tillbaka till radhuset på Syrénvägen i Önsta Gryta. Han var trött på att leva gömd och längtade tillbaka till sitt arbete som hemspråkslärare.

– Jag måste arbeta, annars står jag inte ut, sa han till tidningen.4

1 Engman, Thorsten. ”Sorgetåg mot terror och våld”. Dagens Nyheter, 23 september 1990. https://arkivet.dn.se/tidning/1990-09-23/258/5.

2 ”Ny version TUSENTALS FÖLJDE DÖDADE KURDISKA KVINNAN TILL GRAVEN”. Tidningarnas Telegrambyrå, 22 september 1990.

3 Engman, Thorsten. ”Sorgetåg mot terror och våld”. Dagens Nyheter, 23 september 1990. https://arkivet.dn.se/tidning/1990-09-23/258/5.

4 Byqvist, Lotta. ”Poliserna vaktade graven. ’De kan inte tysta oss’”. Expressen, 23 september 1990.

Utredningen om brevbombsmordet är hemlig

Undertecknad har begärt ut polisens förundersökning om Brevbombsmordet. Polisen vill som vanligt inte lämna ut handlingarna.

Syrénvägen, området Önsta-Gryta i Västerås, november 2019. Foto: Erik Hjärtberg

Som undertecknad tidigare berättat har polisen i region Mitt bildat en särskild grupp för kalla fall. Brevbombsmordet på Gryta är ett av de fall som nu granskas på nytt. Undertecknad har begärt ut polisens utredning om mordet. Polisen vill som vanligt inte lämna ut handlingarna och skriver så här i sin bedömning:

Ett utlämnande av handlingar i ärendet skulle allvarligt motverka de åtgärder som redan nu är vidtagna i ärendet och de åtgärder som planeras att vidtas för att komma vidare med utredningen. Polismyndigheten bedömer därför att handlingarna omfattas av sekretess enligt 18 kap. 1 § OSL.

Vidare omfattas handlingarna också av sekretess enligt 35 kap. 1 § första stycket 1 OSL eftersom det inte står klart att uppgifterna kan röjas utan att enskilda eller någon närstående till de enskilda lider skada eller men.

Undertecknad ser ingen anledning till att överklaga polisens beslut eftersom möjligheten att få ut handlingarna är mycket liten.

Materialet i utredningen är sannolikt mycket omfattande.

– Det var poliser och säpo här och sprang i veckor efteråt, säger en boende i området som minns händelsen mycket väl.

Bakgrund: KDPI

Familjen som drabbades av brevbombsmordet på i Västerås 1990 hade kopplingar till det kurdiska partiet KDPI. Detta är KDPI.

Som undertecknad tidigare berättat har polisen i region Mitt bildat en särskild grupp för kalla fall. Brevbombsmordet på Gryta ett av de fall som nu granskas på nytt.

Maken till den mördade kvinnan var en mycket känd personlighet i den kurdiska kampen och tidigare politbyråmedlem i partiet KDPI. Han lämnade partiet 1982, men behöll kontakten med partiets ledare Ghassemlou.

KDPI1, det kurdiska demokratiska partiet i Iran, har av utomstående beskrivits som ett traditionellt nationalistiskt parti.2 Själv beskriver sig partiet som socialdemokratiskt.3

Efter andra världskriget utropade partiet en fri kurdisk republik i nordvästra Iran.4 President i republiken var Mohammed Ghazi5, far till den kvinna som dödades i Västerås. Republiken stöddes till en början av Sovjetunionen, men den blev kortlivad.

I slutet av 1940-talet hängdes presidenten på stora torget i republikens huvudstad Mahabad. Den iranska shahen låg bakom.

Många av de yngre i partiet sökte sig utomlands. Partiets nye ledare Abdul Rahman Ghassemlou bodde en period i Tjeckoslovakien och senare Frankrike.

När shahen föll 1979 hoppades KDPI:s ledare att det var möjligt att bilda en ny kurdisk republik. Ghassemlou och KDPI byggde ut den kurdiska gerillan i gränsområdet mellan Iran och Irak och skaffade sig kontakter inom oppositionsgrupperna i Iran.

Men mycket snart inledde den nya regimen en offensiv mot kurderna. Kurdiska städer intogs och gerillasoldater avrättades.

Kriget mellan Iran och Irak började 1980. KDPI ställde sig på Iraks sida mot den iranska regimen.

KDPI:s ledare Ghassemlou mördades 1989 i Wien, tillsammans med två andra kända kurder. Enligt vissa uppgifter låg den iranska regimen bakom morden.

Enligt andra uppgifter hade KDPI just nått en preliminär uppgörelse om fred med Iran och det spekulerades i att man med morden velat förhindra överenskommelsen mellan KDPI och Iran. Det kunde i så fall antingen vara irakier som låg bakom, i syfte att förhindra KDPI:s återförening med Iraks fiende Iran. Eller radikala kurder som ville förhindra uppgörelsen.6

1 Detta parti har i andra sammanhang endast kallats för KDP. Partiets namn är på engelska Democratic Party of Iranian Kurdistan och förkortas PDKI.
Fälth, Gun. ”Kvinna sprängd till döds”. Dagens Nyheter, 07 september 1990. https://arkivet.dn.se/tidning/1990-09-07/242/5.
Democratic Party of Iranian Kurdistan. ”Dr. Abdul Rahman Ghassemlou”, 01 september 2017. http://pdki.org/english/dr-abdul-rahman-ghassemlou/.

2 ”Utropade fri kurdisk stat”. Dagens Nyheter, 07 september 1990.

3 Democratic Party of Iranian Kurdistan. ”About”, 19 augusti 2017. http://pdki.org/english/about/.

4 ”Utropade fri kurdisk stat”. Dagens Nyheter, 07 september 1990.

5 Namnet kan även stavas Qazi Muhammad när det skrivs med latinska bokstäver.
Persson, Annika. ”Han är 65 år och säger att han lever på övertid”. Vestmanlands Läns Tidning, 27 februari 2016. https://www.vlt.se/artikel/han-ar-65-ar-och-sager-att-han-lever-pa-overtid.

6 ”Utropade fri kurdisk stat”. Dagens Nyheter, 07 september 1990.

Brevbombsmordet på Gryta

En 54-årig kurdisk hemspråkslärare dödades av en brevbomb i Västerås 1990. Iranska agenter tros ligga bakom dådet.

Faksimil från VLT dagen efter mordet.

Som undertecknad tidigare berättat har polisen i region Mitt bildat en särskild grupp för kalla fall. Detta är ett av de fall som nu granskas på nytt.

Torsdagen den 6 september 1990 sprängdes Efat Ghazi1, maka till en ledare i den kurdiska befrielserörelsen, till döds vid ett attentat i Västerås.2

Efat Ghazi var 54 år och arbetade som hemspråkslärare i flera skolor i Västerås. Hon kunde både persiska och kurdiska, sorani. På förmiddagen hade hon dagens sista lektion med elever i klass 2A på Stenkumlaskolan i området Råby. Sannolikt tog sedan hon bussen till Västerås centrum.

Även Efat Ghazis make var lärare. Hans arbetsdag skulle fortsätta efter lunch så han hade ingen anledning att åka hem.

Efat Ghazi skulle strax innan klockan 13 tömma brevlådan hemma vid sitt radhus på Syrénvägen i området Önsta-Gryta.

Det var då grannarna hörde en våldsam explosion och när de rusade ut för att se vad som hänt fann de Efat Ghazi liggande svårt skadad framför den förrådsvägg där brevlådan satt.

Kvinnan var vid liv då hon kom fram till centrallasarettet, men avled efter ett par timmar på grund av svåra buk- och bröstskador.

Förödelsen var stor. Delar av den vägg som brevlådorna satt på trycktes ut och vräkte omkull flera cyklar. Den asfalterade planen framför familjen Ghazis radhuslägenhet var täckt av demolerade brevlådor och söndersprängd post.

– Det var en rejäl smäll. Så jag sprang ut och tittade och då låg kvinnan nedanför brevlådorna, sa Gerhard Askblom i grannhuset till VLT.

Det var dyster stämning bland grannarna i kvarteret Kaprifolen. Chocken över att detta kunde inträffa i ett idylliskt svenskt bostadsområde stod att läsa i allas ansikten.

Scenen upplevdes som overklig. Sådant här förväntades hända i Nordirland och i Baskien, inte på Önsta-Gryta bland röda radhus med vita knutar där svenska flaggor prydde verandorna.

Avspärrningen vidgades och bil efter bil med civilklädda poliser anlände. Några började knacka dörr för att få tips om misstänkta personer som uppehållit sig vid brevlådorna.

Kriminalteknikerna sopade ihop resterna av brevlådorna och dagens post i vita plastpåsar medan grannarna tysta kurade i duggregnet. De tänkte på familjen Ghazis två döttrar och undrade om någon tog hand om dem. Socialjouren kopplades omedelbart in för att ta hand om döttrarna.3

Efat Ghazi, som hade iranskt kurdiskt ursprung, var inte själv politiskt aktiv. Men hon var dotter till presidenten i den kortlivade kurdiska Mahabad-republiken som utropades i Iran 1946.

Polisen befarade att politiska motiv låg bakom mordet.

– Maken har varit politiskt aktiv. Och varken han eller hustrun förekommer i kriminella sammanhang. Därför är det inte sannolikt att attentatet är en uppgörelse eller hämndaktion i den undre världen, sa kriminalkommissarie Sven-Åke Karlsson till Dagens Nyheter.

Efat Ghazis make, Amir Ghazi, och de två barnen, fördes efter mordet till en hemlig adress och bevakades av polisen.4

Den mördade Efat Ghazi kom till Västerås i mitten av 1980-talet som politisk flykting. Hon hade då döttrarna med sig och kunde förenas med maken som sedan många år hade levt som flykting i Sverige. Makarna kom från samma släkt och var kusiner.5

Efat Ghazi hade kvar sitt iranska medborgarskap men hade uppehållstillstånd i Sverige sedan 1985. Både hennes och makens liv hade präglats av tragedier som följt i spåren av befrielsekampen. Hennes far, presidenten i Mahabad-republiken, avrättades tillsammans med två släktingar av shahen den 31 mars 1937.

Efat Gahzi studerade juridik i Iran och arbetade som lärare, ett arbete hon fortsatte med i Sverige.

Maken var en mycket känd personlighet i den kurdiska kampen och tidigare politbyråmedlem i partiet KDPI. Han lämnade partiet 1982, men behöll kontakten med partiets ledare Ghassemlou som mördades i Wien den 13 juli 1989.

Maken var vid tidpunkten för mordet svensk medborgare och arbetade som hemspråkslärare och var vid sidan av sitt arbete fortfarande politiskt aktiv.

Som ledare för ett nytt politiskt parti, Kurdistans parti för självständighet, fortsatte han den kurdiska befrielsekampen i Sverige. Partiet hade medlemmar i Iran, Irak och Turkiet och bedrev ingen militär verksamhet.

– Vi är övertygade om att bomben var avsedd för Amir Ghazi. Hans hustru var inte politiskt aktiv. Vi tror att dådet utförts av iranska agenter, sa Hussein Kurneiad, vän till den drabbade familjen, till Dagens Nyheter.6

Bomben låg i ett brunt vadderat kuvert av den typ som postverket sålde på den här tiden. Det framgick av de pappersrester som polisen tillvaratog på platsen för explosionen.

Brevbäraren som passerade klockan 10.15 på torsdagsmorgonen har vid polisförhör sagt sig ha ett svagt minne av att han sett en försändelse av den typen i en av brevlådorna. Ingen av grannarna hade sett något misstänkt.

– Det som gör mig mest upprörd är att bomben lika gärna kunde ha dödat någon av familjens två döttrar, sa kriminalkommissarie Sven-Åke Karlsson till Dagens Nyheter.

Maken uppgav för polisen att han känt sig hotad av sitt gamla hemland Iran. Han hade också varnat sina barn för att öppna post som varit adresserad till honom.

Rikslarm gick ut vid 18-tiden. Detta innebar bland annat att gränsbevakningen skärptes.7

Ungefär två veckor senare uppgav polisen att man inte hade kommit särskilt långt i utredningen.

– Vi har väldigt litet att gå på. Det är tunt och vi hoppas på allmänhetens hjälp. Kriminalteknikerna fortsätter att jobba och dörrknackningen fortsätter. Men vi har hittills inte fått ett enda hett tips, sa rikspolisstyrelsens informationschef Leif Hallberg till Aftonbladet.8

Undertecknad kommer att återkomma till det här fallet vid senare tillfälle.

1 DN stavar förnamnet ”Efat” medan VLT skriver ”Erfat”. Det är inte ovanligt att namn från ett land med ett annat skriftspråk än det latinska stavas på olika sätt när de ska skrivas med latinska bokstäver. Efat Ghazis makes namn har i flera medier stavats ”Emir” trots att han är svensk medborgare och därmed så att säga har en officiell stavning av sitt namn: Amir Ghazi.

2 Fälth, Gun. ”Kvinna sprängd till döds”. Dagens Nyheter, 07 september 1990. https://arkivet.dn.se/tidning/1990-09-07/242/5.

3 Jansson, Torsten. ”Politiskt mord mitt i villaidyllen”. Vestmanlands Läns Tidning, 07 september 1990.

4 Fälth, Gun. ”Kvinna sprängd till döds”. Dagens Nyheter, 07 september 1990. https://arkivet.dn.se/tidning/1990-09-07/242/5.

5 Jansson, Torsten. ”Politiskt mord mitt i villaidyllen”. Vestmanlands Läns Tidning, 07 september 1990.

6 Fälth, Gun. ”Kvinna sprängd till döds”. Dagens Nyheter, 07 september 1990. https://arkivet.dn.se/tidning/1990-09-07/242/5.

7 Westmar, Bo. ”Bomben var avsedd för maken”. Dagens Nyheter, 07 september 1990. https://arkivet.dn.se/tidning/1990-09-07/242/5.

8 Michanek, Bengt. ”Fem mord – inga spår”. Aftonbladet, 21 september 1990.

Kalla fall-grupp granskar gamla mordfall på nytt

Med hjälp av ny teknik och förhörsmetoder hoppas polisen skaka fram bevisen som saknats i ett antal gamla mordfall i bland annat Västerås.

Polisen i region Mitt har bildat en särskild grupp för kalla fall, rapporterar Sveriges Television. Gruppen bildades i början av sommaren och har till en början fått arbeta med att samla in material från de olika utredningarna.

Polisregion Mitt består av Gävleborgs län, Uppsala län och Västmanlands län och det rör sig om ett 50-tal olösta mord som ska utredas i dessa län.

Totalt är det fyra poliser som ska jobba med gamla olösta mord. Det som utredarna framför allt är på jakt efter är teknisk bevisning.

Ett fall som ska granskas är Brevbombsmordet den 6 september 1990. När en 54-årig kurdisk hemspråkslärare stack ner handen i sin postlåda utanför radhuset i Västerås sprängdes en bomb. Kvinnan skadades allvarligt och dog senare på sjukhus.

Misstankarna riktades mot den iranska regeringen, som förföljt kvinnans släkt, där många kämpade för den kurdiska befrielserörelsen. Men teorier om andra motiv har också styrt utredningen.

Uppdaterad: 2020-06-01