Facklig enighet om kollektivavtalets funktion

I debatten i NSD mellan Richard Leppäniemi, Ungdomsansvarig, fastighetsanställdas förbund sektion 41 och Johan Arvidsson, MUF om fackets vara och inte vara, påpekar Leppäniemi idag att kollektivavtalen leder till färre strejker.

Att detta är helt korrekt bekräftar Lena Barrow och Jona Elings i den nyligen utkomna fackliga handboken Vi har rätt. Lena och Jona ser dock till skillnad från Leppäniemi inte detta som någon fördel.

Närmare fyrtio år efter murarnas och Sveriges allra första kollektivavtal träffades den så kallade Decemberkompromissen. Den gav arbetsköparna rätt att ”leda och fördela arbetet, fritt antaga och avskeda samt använda arbetare oavsett om de är organiserade eller ej”. Decemberkompromissen kallas allmänt för Nederlagsöverenskommelsen och påverkade kollektivavtalen mycket, eftersom den innebar ett tvång att alla kollektivavtal som träffades skulle inehålla denna formulering, som alltså helt och hållet ger makten till arbetsköparna. Redan 1906 slutade alltså kollektivavtalet att vara ett verktyg för arbetarkamp och blev en boja som begränsade vårt handlingsutrymme.

/…/

I riksdagen gjorde socialdemokraterna flera försök att få till en juridisk reglering av förhållandena på arbetsmarknaden men det dröjde ända fram till 1928 innan någon sådan lag antogs.


Strejkförbudslagen
Lagen fick namnet kollektivavtalslagen (KAL) och innebar den andra allvarliga försämringen av de fackliga rättigheterna. KAL innebar framför allt allvarliga inskränkningar av strejkrätten. Det var den liberala regeringen Ekman som föreslog riksdagen att anta kollektivavtalslagen och den gick ut på att tvinga arbetsgivarna att sluta kollektivavtal om arbetarna krävde det. Det lät förstås bra men strejkförbudet innebar att stridsåtgärder är förbjudna under den tid ett kollektivavtal löper.

/…/

Efter 1928 innebar kollektivavtalet alltså inte bara ett erkännande av arbetsköparnas rätt att leda och fördela arbetet, utan även att strejken förbjöds. Alltså blev avtalen inte bara vansinniga ur ett maktperspektiv, utan också i kampen om kronor och ören.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.