Ökad lönespridning är inte någon lösning på skolans problem, anser Li Eriksdotter Andersson, lärare.
Li Eriksdotter Andersson, lärare, riktar i Fria Tidningen skarp kritik mot lärarlönelyftet, som är en statlig satsning för att höja lönerna för vissa utvalda lärare. Hon anser att lärarlönelyftet i många fall tycks leda till splittring av lärarkollegiet och försämring av den psykosociala arbetsmiljön.
De som inte får ta del av den begränsade penningpotten kan uppleva sig (och vara) förbisedda och förfördelade, medan de som befinner sig i andra änden skäms över denna ojämlikhet. Många vittnar om att de reformer som skulle leda till en utveckling av undervisningen och göra läraryrket mer attraktivt istället fått som effekt att man börjat förhålla sig som konkurrenter till varandra, medan andra blivit så knäckta att de valt att lämna läraryrket bakom sig.
Stöd, uppskattning och möjlighet till fortbildning kan göra mycket gott för utvecklingen av såväl lärare som undervisning och skola. Men detta är inte synonymt med att göra karriär eller konkurrera. Tvärt om arbetar vi som bäst när vi får göra det som kollektiv – bidra med olika kunskaper, växa tillsammans, ha tid och resurser att utbyta erfarenheter med varandra.
Lämna ett svar