Ett av argumenten för individuell lönesättning är att det ska minska löneskillnaderna mellan könen. Det finns dock mycket som tyder på motsatsen.
Den fackliga centralorganisationen Saco menar att ”individuell lönesättning och lönesamtal är viktiga verktyg för att minska lönegapet mellan kvinnor och män”.1 Facket har gjort en rapport som visar att kvinnor som har haft lönesamtal har ”signifikant” högre månadslön än kvinnor som inte har haft lönesamtal. Skillnaden uppgår i genomsnitt till 2 procent.
Författarna till rapporten har dock lagt in en brasklapp angående eventuellt orsakssamband mellan lönesamtal och högre lön:
Vi kan dock inte helt utesluta att de som har haft lönesamtal på något sett skiljer sig från gruppen som inte har haft lönesamtal. Det är möjligt att lönesamtalsgapet för kvinnor förklaras av egenskaper hos kvinnorna som vi inte har information om, det vill säga löneskillnaderna beror inte på lönesamtalet utan på det som vi inte kan observera. Det är möjligt att kvinnor som har lönesamtal är målmedvetna och aktiva, förbereder sig väl, medan kvinnor som inte har haft lönesamtal inte är lika drivna.2
En studie av tarifflöner i transportsektorn från 2011 visade att skillnaden mellan kvinnors och mäns löner var mindre inom de avtalsområdena jämfört med genomsnittet på arbetsmarknaden. Löneskillnaden mellan kvinnliga och manliga transportarbetare med tarifflön var 5,4 procent jämfört med lönegapet på hela arbetsmarknaden, som var 15 procent.
– Det finns ju inte en möjlighet att diskriminera på grund av kön, faktiskt. Så ur det perspektivet skulle man kunna säga att det är jämställt och möjligen då rättvist, att alla har det lika jävligt som jag brukar säga, sa en arbetsgivare som intervjuades i studien.3
Historiskt går det att se att löneskillnaderna mellan män och kvinnor minskade under den solidariska lönepolitiken i Sverige, från 1960-talet och fram till början av 1980-talet. Det visar en rapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU. Minskad lönespridning har varit en av de faktorer som förbättrat kvinnors relativa löneläge, står det i rapporten.4
Lena Svenaeus, forskare på Lunds universitet och tidigare jämställdhetsombudsman menar att den individuella lönesättningen har försvagat fackets möjligheter att motverka könsdiskriminering.
– Med den gamla tidens kollektivavtal hade facket reell makt över lönerna, men då utnyttjade de inte den makten. Nu vill de det, men nu har de inte makten, sa hon till tidningen Sydsvenskan.5
1. ”Lön för akademiker – Saco om livslön och lönesättning”. Saco, 23 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170323171119/http://www.saco.se/vara-fragor/lon-och-livslon/.
2. Granqvist, Lena, och Håkan Regnér. ”Kvinnor och män i en individualiserad lönebildning”. Saco, 2011. https://www.saco.se/globalassets/saco/dokument/rapporter/2011_kvinnor-och-man-i-en-individualiserad-lonebildning.pdf.
3. Fransson, Susanne, och Nätverket Jämställda löner. Tarifflöner och individuell lönesättning: en studie om kvinnors och mäns löner i transportsektorn. Göteborg: Nätverket Jämställda löner, 2011.
4. Edin, Per-Anders, och Katarina Richardson. ”Solidarisk lönepolitik, lönespridning och löneskillnader mellan män och kvinnor”. Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, IFAU, 1999. https://www.ifau.se/globalassets/pdf/se/to2000/fr99-2.pdf.
5. Leijnse, Emma. ”Nästan omöjligt få lika lön via domstol”. Sydsvenskan, 07 augusti 2017. https://www.sydsvenskan.se/2017-03-07/nastan-omojligt-fa-lika-lon-via-domstol.
Lämna ett svar