I Norrbotten finns en mängd talangfulla artister och musiker som saknar företag och organisationer som kan ta tillvara deras idéer och produkter. När de kommer upp på en professionell nivå lämnar de ofta länet eftersom inga arbetstillfällen erbjuds och de får lättare att slå ”igenom” söderut. Norrbotten går därför miste om unga kreativa människor och ett samhällsekonomiskt område som visat sig ha en stor utvecklingspotential – nämligen musikindustrin.
Så uttrycker sig BD Pop, ett utvecklingsprojekt för popmusiken i Norrbotten. Huruvida det är ”arbetstillfällen” som är det viktigaste för unga kreativa människor är dock omtvistat, vilket Copyriot resonerade runtikring i höstas. Många av dagens framgångsrika artister, exempelvis Kent och Cardigans, har haft a-kassan som försörjning innan de slagit igenom. Dessutom är det inte ovanligt att kända artister får sina huvudsakliga intäkter genom ”riktiga” jobb.
Den regionalpolitiska aspekten då? I gratistidningen Norrbotten Guiden, maj 2006 (artikeln finns inte på nätet), intervjuas Stefan Gunnarsson. Gunnarsson är sedan många år ett respekterat namn i både svenska och internationella musikkretsar. Störst publik når han i SVT:s program ”Så ska det låta”. Att vara norrbottning verkar dock inte ha varit ett hinder för honom.
Under två år bodde jag i Stockholm, det var när jag pluggade. Men sedan dess.. äh, jag ser ingen anledning att flytta. Det fungerar att ha basen här och jag trivs här. Det är det viktigaste.
Som kuriosa kan nämnas att Gunnarsson även får frågan om vilka starkaste minnen han har haft under sin musikkarriär.
Jag glömmer till exempel aldrig när jag spelade i artistbaren på Sjöslaget 1991 och Toto uppträdde. Det slutade med att vi stod och spelade och jammade tillsammans. Det var stort, framför allt eftersom Toto består av sådana fantastiska musiker.
Lämna ett svar