Fika med före detta Ryanairpilot

Ryanair är omtalat för sin hårda personalpolitik. Undertecknad har träffat en pilot som berättar om sin tid hos det kritiserade flygbolaget. ”Atmosfären var horribel”, säger han.

Piloten beställer en kopp te på ett av kaféerna på Arlandas Sky City. Han är numera anställd av SAS och har just avslutat sin arbetsdag. P vill vara anonym när han berättar om sin tidigare arbetsgivare.
– Ryanair har en historia av att stämma folk som de anser, på väldigt subjektiva grunder, har talat illa om dem, säger han.

P har flugit flygplan i ungefär tio års tid. Han gick en gymnasieutbildning för piloter som då fanns vid Västerås flygplats. Efter att själv ha arbetat som flyginstruktör en tid sökte han jobb hos Ryanair. Precis som många andra fick han betala för att få sin ansökan behandlad av det irländska flygbolaget. Det kostade mer än 200 pund.
– Man tänkte inte så mycket på hur illa det faktiskt var, alltså hur tragiskt det var att man faktiskt hade betalat för en intervju. Man var mest nervös och ville göra bra ifrån sig. Det var spänt och nervöst, säger han.

P arbetade åt Ryanair i tre år utan att formellt vara anställd av flygbolaget. Han fick starta ett eget företag i Irland som fakturerade ett brittiskt företag, som i sin tur tog betalt av Ryanair.
– Min enskilda firma i Irland, där tog jag då betalt per schemalagd flygtimme, blocktimme. Så visst, flög man mycket blev det ju rätt mycket pengar och så kunde man ju göra en massa avdrag som företagare. Så du kunde ju vissa månader behålla 90 procent av ditt fakturerade belopp, vilket är fullständigt orealistiskt om det hade skötts rätt och riktigt, säger han.

P arbetade på en bas i Belgien. Han var fortfarande skriven i Sverige. Skatteverket i Sverige kunde inte ens svara på vilka regler han skulle följa. Om han hade blivit sjuk hade han inte fått någon ersättning. Han hade också utan förvarning kunnat förflyttas till någon annan av Ryanairs baser runt om i Europa.
– Jag behövde inte göra det, men jag känner många som fick göra det. Många som var på den belgiska basen hade blivit tvångsförflyttade från engelska baser där de drog ner. Alla de här människorna fick då flytta på sig efter bästa förmåga. Man fick ingen extra ledig tid avsatt till det, man fick inget extra betalt för det, säger han.

Ryanair förhandlar inte med fackföreningar. Ryanair brukar försvara detta med att flygbolaget förhandlar direkt med personalen. P menar att detta bara är tomma ord. För det första sker dessa förhandlingar endast med de piloter som är anställda direkt av flygbolaget, vilket är en liten minoritet. För det andra har piloterna inget påtryckningsmedel att använda sig av om de inte vill acceptera arbetsgivarens bud. Förhandlingarna sker separat för varje bas. En enskild bas skulle inte kunna strejka.
– Det hade ju aldrig hållit, säger P.

Han berättar att det fanns ett stort intresse av fackliga frågor bland piloterna när han arbetade åt Ryanair. Det fackliga initiativet Ryanair Pilot Group, RPG, bildades och vissa piloter bar nyckelband med organisationens namn på. Denna symboliska protest blev snart förbjuden.

De piloter som offentligt kritiserar Ryanairs personalpolitik är, precis som P, anställda av andra flygbolag. Detta har Ryanairs vd Michael O’Leary använt som ett argument för att det skulle vara konkurrerande flygbolag, och inte Ryanairs egna piloter, som står bakom Ryanair Pilot Group. RPG säger sig representera mer än hälften av Ryanairs piloter. Ändå är det inte en enda av dem som vågar uttala sig. P menar att det beror på att piloterna är rädda både för att förlora jobbet och att bli stämda av Ryanair om de kritiserar flygbolaget.
– Därför kommer du nog att hitta ingen eller få människor som vill gå ut öppet med att de är med i RPG. Även om alla skulle göra det i ett slags samlad aktion så kan Ryanair fortfarande plocka ut tio stycken för att statuera ett exempel, säger P.

P menar att arbetssituationen på Ryanair i slutändan även påverkar passagerarnas säkerhet. Att det är så är däremot svårt att bevisa. Det handlar om otrygghet och ett hårt tonläge från arbetsgivaren. ”Passar det inte kan du dra härifrån”.
– Det leder till att du får en kuvad personalkår och en kultur som inte främjar säkerhet, säger P.

Att lösa problemen är svårt, menar han. En bra början skulle vara tydligare lagar och regler kring anställningsförhållandena inom flygbranschen. Även lokala politiker har ett stort ansvar.
– Politikerna bär ett ganska stort ansvar för den situation som har uppstått i flygbranschen. Man har inte sett längre än sin egen lokala flygplats som man till varje pris har velat rädda. Det leder till den här bisarra, absurda situationen att socialdemokratiska politiker indirekt subventionerar Ryanair för att få trafik till sin lokala flygplats, säger P.
– I grund och botten handlar det om vilken typ av samhälle vi vill se. Ska den här typen av verksamhet vara okej?

P har själv fått sin första pilotutbildning på Västerås flygplats. Genom att arbeta åt Ryanair har han sedan fått erfarenhet som till slut gett honom en anställning hos SAS. Ändå kritiserar han allt detta.
– Det kan ju ses lite paradoxalt. Men det har ju blivit en av de få vägar man kan gå. Ryanair och dess lokala flygplatser har ju ritat om kartan för hur man får jobb, säger P.
– Det kan kanske låta som en ursäkt men det är faktiskt så det ser ut om man vill vara verksam i flygbranschen.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *