Kommunal ska utreda individuell lönesättning

På fackförbundet Kommunals kongress inträffade en het debatt om individuell lönesättning. Kommunal ska därför utreda vad medlemmarna tycker om den nuvarande lönepolitiken.

När facket Kommunal hade kongress hölls en timslång debatt om individuell lönesättning. Majoriteten av talarna ifrågasatte rättvisan med systemet och att det alls fungerar, rapporterar Kommunalarbetaren.

– Individuell lönesättning går rakt emot hela arbetarrörelsens solidaritetstanke och stick i stäv mot vårt fackliga löfte, sa Tony Nicander, Stockholm, enligt tidningen.

Kongressen beslutade att Kommunal ska utreda vad medlemmarna tycker om den nuvarande lönepolitiken efter avtalsrörelsen 2020. Utredningen presenteras på nästa kongress, står det på Kommunals hemsida.

Som undertecknad tidigare berättat har det gjorts utredningar om vad Kommunals medlemmar tycker om den individuella lönesättningen. Forskaren John Lapidus ansåg att dessa medlemsundersökningar har gjorts med tveksamma metoder. John Lapidus, som är verksam vid Göteborgs universitet, var bland annat kritisk till att Kommunal använde sig av webbpaneler och att undersökningen från 2011 hade en låg svarsfrekvens.

”Orättvisan” beror inte på för höga ingångslöner

Nyutexaminerade lärare kan ha högre löner än kollegor som har arbetat i tiotals år. Anledningen är inte för höga ingångslöner utan att lönerna sätts individuellt.

Vårdförbundet har nu fått ett nytt avtal där man ska få det som lärarna. Facket har debatterat lönerna med VLT:s liberala ledarskribent Karin Pihl. Karin Pihl anser att ingångslönerna är för höga, vilket leder till att kompetens och erfarenhet inte lönar sig:

Om allt fokus läggs på ingångslöner riskerar lönerna att bli orättvisa. Det är framförallt tydligt i lärarkåren, där många nyutexaminerade kan gå in på en månadslön som är flera tusen kronor högre jämfört med kollegor som arbetat i tio-tjugo år.

”Orättvisorna” inom lärarkåren beror dock inte på att ingångslönerna är för höga. Att nyutexaminerade lärare kan ha högre lön än erfarna lärare beror i stället på att lärarnas löneavtal är sifferlöst, vilket innebär att det inte finns någon garanterad löneökning vare sig för kollektivet eller individen.

Vårdförbundet ser ingen risk för splittring

Vårdförbundets krav kan jämföras med Lärarlönelyftet. Vårdförbundet påstår dock att man inte ska upprepa lärarnas misstag. Argumentet är att mer ska skötas lokalt, trots att en del av kritiken mot Lärarlönelyftet var att de lokala skillnaderna var stora.

Som undertecknad tidigare berättat kräver facket Vårdförbundets i avtalsförhandlingarna att få det som lärarna. Vårdförbundet vill införa en särskild lönesatsning på särskilt duktiga medarbetare, trots att Lärarlönelyftet lett till splittring inom lärarkåren.

Tidningen Arbetsvärlden har nu frågat Vårdförbundet vad man anser om kritiken mot Lärarlönelyftet.
– För lärarna så formades kriterierna i detalj på högsta politisk nivå, sedan tolkades de lokalt. Det vi föreslår är att man ska hantera det här helt lokalt, det är där man vet bäst hur verksamheten ser ut, säger Sineva Ribeiro, ordförande för Vårdförbundet, till Arbetsvärlden.

En kritik som fördes mot Lärarlönelyftet var att de lokala skillnaderna var stora – hur urvalsprocessen såg ut i en kommun kunde skilja sig radikalt mot systemet i en annan. Sineva Ribeiro ser dock inte någon risk för en sådan kritik.
– Det kommer säkert se olika ut på olika arbetsplatser, olika ställen ställer ju helt olika krav på dem som jobbar där. Sen ser det redan idag olika ut beroende på var i landet du arbetar. Vi har ju haft ett system med sifferlösa avtal och lokal lönesättning sedan år 2000, säger Sineva Ribeiro till tidningen.

Facklig ledare på Försäkringskassan är kritisk till lönesystemet

Försäkringskassan har fått en ny generaldirektör och nya riktlinjer. Thomas Åding, facket ST, är dock kritisk till lönesystemet som också spelade en roll i förra årets skandal på Försäkringskassan.
– Det här fungerar absolut inte, säger han.

Kritisk. Thomas Åding är vice ordförande för facket ST på Försäkringskassan. Foto: Erik Hjärtberg.

På en presskonferens den 2 maj presenterades Nils Öberg som ny generaldirektör för Försäkringskassan. Regeringen meddelade också att man slopar Försäkringskassans mål om 9,0 i sjukpenningtal i ett nytt regleringsbrev.

Försäkringskassans förra generaldirektör Ann-Marie Begler fick förra året lämna sitt uppdrag strax efter att flera medier rapporterat att handläggare vid Försäkringskassan fick högre lön om de nekade sjukpenning. Som undertecknad tidigare berättat var agerandet dock helt i linje med Försäkringskassans mål och handläggarnas löneavtal.

Det är en aprileftermiddag 2019 och träden blommar på Telefonplan i Stockholm. Försäkringskassan har ett av sina kontor i LM Ericssons gamla fabriksbyggnad där även konstskolan Konstfack håller till. Thomas Åding, vice ordförande för facket ST:s klubb på Försäkringskassan, tar emot i entrén och visar vägen till ett mötesrum. Personalen jobbar i stora öppna kontorslandskap utan fasta skrivbordsplatser. Han pratar med låg röst när vi går genom en sal där de anställda tar emot telefonsamtal som kommer till myndigheten.

När medier våren 2018 gick ut med påståendet att Försäkringskassans handläggare fick högre lön om de nekade sjukpenning startade facket en egen granskning. Man frågade alla ST:s arbetsplatsombud inom Försäkringskassan om man kände igen sig i påståendet. Undersökningen visade att det var få av fackets arbetsplatsombud som kände igen sig i påståendet att fler avslag gav högre lön.
Men på ett par ställen så framkom det mer tydligt från våra ombud att där hade det nog varit lätt att förstå som att högre avslagsfrekvens kunde möjligtvis leda till högre lön, säger Thomas Åding.

Undersökningen visade samtidigt att det fanns ett stort fokus på att förkorta sjukpenningsperioden och att man kunde räkna antalet avslag på varje enskilt kontor.
– På det viset är det inte så konstigt att man gör en koppling däremellan, säger Thomas Åding.

Han menar att det egentligen inte är Försäkringskassans uppgift att minska sjukskrivningarna. Det kan bara lösas genom vårdinsatser. Försäkringskassan kan bara administrera sjukpenningen.
– Vi har inga verktyg för att göra folk friska. Det är det andra samhällsaktörer som har, säger Thomas Åding.

Varje medlem i facket ST på Försäkringskassan får själv välja om lönen ska sättas genom ett lönesättande samtal eller genom att facket förhandlar. Rent konkret tittar man bland annat på hur många ärenden handläggaren har handlagt,  vilken kvalitet arbetet anses ha, samt hur duktig handläggaren är på att samarbeta.
– Det blir alltid en subjektiv bedömning. Du kan blåsa upp den enes misstag men inte den andres och därmed sätta olika löner, säger Thomas Åding.

Thomas Åding säger att både fackets undersökningar och hans egna samtal med medlemmarna visar att det finns ett stort missnöje med lönerna.
– Det är ett stort missnöje. Man vet inte varför man har den lön man har. Vad är förutsättningarna? Vad ska jag göra?, säger han.

Thomas Åding är personligen tveksam till om individuell lönesättning passar för statliga tjänstemän. Jobbet som handläggare på Försäkringskassan liknar arbete inom vården på så sätt att det är hög arbetsbelastning och låga löner, samt otydligt vad som krävs av den enskilde för att få högre lön. Han ser det inte som någon lösning att införa särskilda lönesatsningar på de allra duktigaste medarbetarna.
– Jag tillhör inte den fackliga generation som vill driva på åt det hållet. Jag hoppas att kunna förändra lönerna till något helt annat, säger han.

När lönerna sätts i samtal med arbetsgivaren i stället för i fackliga förhandlingar innebär det också att fackets insyn och inflytande minskar.
– Facken behöver för sin egen överlevnad behålla sitt eget inflytande över lönen, så att det inte blir helt godtyckligt, säger Thomas Åding.

Lär av lärarhistorien

Vårdförbundet lär inte av sina erfarenheter, anser debattören Kerstin Eldh.

Som undertecknad tidigare berättat vill Vårdförbundet införa en särskild lönesatsning på särskilt duktiga medarbetare. Detta har även Kerstin Eldh uppmärksammat i en debattartikel i ETC:

I stället för att lära av erfarenheten vill förbundet nu kopiera förstelärarsystemet. Det handlar om en speciell form av individuella löner. Likt det nyare Lärarlyftet har det sått split bland lärarna med sina godtyckliga bedömningar av vem som är särskilt yrkesskicklig. Flyttkarusellen har lett till stora skador för verksamheten.

Vårdförbundet vill ha intern konkurrens

På tisdagen ska region Västmanlands nya lönepolicy klubbas. Vårdförbundet är kritiskt till att lönesättningen inte ska användas som ett internt konkurrensmedel.

Region Västmanland tar på tisdagen beslut om en ny lönepolicy. Den nya policyn anger att lönesättning ska inte användas som ett internt konkurrensmedel inom regionen. Facket Vårdförbundet är kritiskt till detta, rapporterar Sveriges Television.

Som undertecknad tidigare berättat förekommer det att nyanställda sjuksköterskor kan ha högre lön än erfarna sjuksköterskor och att sjuksköterskor tvingas säga upp sig för att få högre lön.

Nu verkar det som att Vårdförbundet vill att sköterskorna ska kunna göra lönekarriär genom att byta enhet inom regionen och därmed byta arbetsplats men inte arbetsgivare.

Jani Stjernström från Vårdförbundet pratar om lönekarriär mellan olika enheter i Regionen. Lena Johansson (S), regionråd, vill att det ska vara så attraktivt som möjligt att stanna på arbetsplatsen också om man vill göra karriär.

– Med den nya kompetensmodellen ska man kunna utvecklas inom sitt område på sin klinik. Så att man inte känner att man inte behöver flytta för att höja sin lön, säger regionrådet Lena Johansson (S) till SVT.


Se mig moderera!

Lördagen den 13 april kommer undertecknad att vara moderator på ett seminarium med rubriken: ”Är individuell lönesättning förenligt med det fackliga löftet?”

Individuell lönesättning var från början ett politiskt projekt som SAF initierade på 1980-talet. Systemet har utvecklats successivt med så kallade sifferlösa avtal, där lönesättning blir ett ensidigt arbetsköparverktyg.

Detta lönesystem innebär att fackföreningsrörelsen retirerat och överlämnat till den enskilde medlemmen att i lönesamtal hävda sina intressen. I praktiken egenintresset eftersom den fackliga organisationen är frånvarande. Forskare har dragit slutsatsen att avtalsslutande organisationer vägrar vara motpart i slutändan.

Undersökningar inom flera avtalsområden visar att en tystnads- och repressaliekultur sprids på arbetsplatserna. Despotiska chefer och individuell lönesättning anges då ofta som primära orsaker. De som visar missnöje straffas med lägre löner medan de som alltid tillfredsställer chefen blir rikt belönade.

Vi har bjudit in två kunniga forskare, som skall lotsa oss igenom avgörande lönepolitiska skeden sedan 1980-talet.

Susanne Fransson, lektor i rättsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Göran Salmonsson, ekonomhistoriker.

Moderator: Erik Hjärtberg, journalist och bloggare

Tid: Lördagen den 13 april, klockan 13.30.
Plats: Brantingrummet, ABF-huset, Sveavägen 41 i Stockholm.
Arrangörer: Syndikalisterna.

Tidningen Publikt granskar individuell lönesättning

Forskning visar att sambandet mellan lön och prestation är svagt. Detta och mycket annat framgår i ett långt reportage om individuell lönesättning i tidningen Publikt.

Tidningen Publikt ges ut av fackförbundet ST, som förespråkar individuell lönesättning. Detta hindrar inte förbundets tidning från att publicera en kritisk granskning av individuell lönesättning.

Artikeln tar bland annat upp att sambandet mellan lön och prestation är svagt, bland ST:s medlemmar finns ”ett relativt stort missnöje” med hur lönesättningen går till i praktiken, och veteraner inom förbundet bedömer att det fackliga inflytandet minskat när lönesättningen stegvis decentraliserats.

Alla yrkesgrupper inom ST har heller inte individuell lönesättning. Flygledare hör till de få grupper i Sverige som har lön enligt tariff.

– Vi kunde inte hitta några fungerande kriterier för individuell bedömning, säger Ann-Marie Bredberg, avdelningsordförande för ST inom flygledningen, till Publikt.

– Som flygledare styr man inte sin egen arbetsbelastning, och alla måste göra ett tillräckligt bra jobb, säger Ann-Marie Bredberg till tidningen.


Erfarenhet lönar sig inte för sköterskor

Nyanställda sjuksköterskor på Nya Karolinska Sjukhuset kan ha högre lön än erfarna sjuksköterskor.

Som undertecknad tidigare berättat är den individuella lönesättningen ett skäl till att lärare ofta byter arbetsgivare. Det går inte att förhandla upp lönen under pågående anställning.

Vissa sjuksköterskor är i samma situation, visar en artikel i Mitt I Stockholm. Flera sjuksköterskor vid Nya Karolinska Sjukhusets barnanestesi hotar nu att säga upp sig för att få upp lönerna.
– Jag har skolat in personer som sedan anställts till en mycket högre lön än den jag har, säger en anestesisköterska till tidningen.

En annan kritik mot individuell lönesättning är att strejkrätten blir kvar på central nivå, trots att löneförhandlingarna sker lokalt. När lönesättningen har flyttats från central till lokal nivå, skulle kanske även strejkrätten kunna decentraliseras. Så har det inte blivit. På lokal nivå måste fortfarande fredsplikten följas. Enligt kritikerna innebär det en stor förskjutning av makt till arbetsgivarens fördel. Detta eftersom facket fortsätter att erbjuda fredsplikt på central nivå, men utan att få centralt förhandlade löner i utbyte mot arbetsfreden.

Eftersom det inte är möjligt att strejka för att få högre löner har det blivit vanligare att sjuksköterskor i stället har tagit till massuppsägningar som en informell stridsåtgärd.


Hamnarbetare är mer jämlika än ledarskribenter

Hamnarbetarna skiter i kvinnor, anser Aftonbladets ledarskribent Eva Franchell. Anna Hedström, hamnarbetare, svarar att hon till skillnad från Eva Franchell har samma lön som sina manliga kollegor.

Den mest omtalade fackliga konflikten på senare tid har stått mellan facket Hamnarbetarförbundet och arbetsgivarorganisationen Sveriges hamnar. Konflikten har slutat med att Hamnarbetarförbundet för första gången lyckats förhandla sig till ett kollektivavtal.

Den socialdemokratiska ledarskribenten Eva Franchell kommenterar saken i Aftonbladet med att hamnarbetare borde känna större solidaritet med sina lägre avlönade systrar. Eva Franchell skriver i samma text att kvinnliga journalister tjänar nio procent mindre än sina manliga kollegor.

Inte ens på delvis LO-ägda Aftonbladet har kvinnorna kommit i kapp, där skiljer det fortfarande en tusenlapp mellan könen, men vi är knappast ensamma. Den generella löneskillnaden mellan kvinnor och män är i dag 11,3 procent. Omräknat i tid innebär det att män får betalt för hela sin arbetsdag, från åtta till fem, medan kvinnorna jobbar gratis efter 16:06. Vi ger alltså bort nästan en gratistimme varenda arbetsdag.

Anna Hedström, hamnarbetare, svarar på Eva Franchells text i ett öppet brev i tidningen Arbetaren. Enligt Anna Hedström har alla på hennes arbetsplats samma lön vilket omöjliggör lönediskriminering.

ALLA tjänar lika mycket på kajen. Kvinna som man. Ung som gammal. Erfaren som hungrig ny spoling. Det är liksom lika självklart som att solen går upp i öst och ner i väst.

Anna Hedström skriver vidare:

Och du är journalist. Med lägre lön än dina manliga kollegor. Och LO gör inte ett skit? LO accepterar lönegapet mellan män och kvinnor. Det är riktigt tråkigt att dina manliga kollegor är så osolidariska. Tydligt är att här finns förbättringar att göra. Det är en ojämlikhet som inte är acceptabel.
Frågan är – blir den bättre av att vi i hamn inte har skyddsombud och ett eftersatt skyddsarbete?

Uppdatering: I en debattartikel i tidningen Arbetet skriver 34 kvinnliga hamnarbetare nu en kommentar till Eva Franchells utspel.

Det första man får lära sig när man går med i Hamnarbetarförbundet är att alla har samma grundlön. ALLA.
Kvinna som man, ung som gammal, erfaren som nyanställd.
Lika lön för lika arbete är ett av Hamnarbetarförbundets mest grundläggande krav.
Vi beklagar att journalistfacken och LO inte har anammat det på samma sätt, men i stället för att avundsjukt försöka smutskasta Hamnarbetarförbundet borde Franchell följa vårt exempel: gå samman med sina manliga och kvinnliga kollegor och driva frågan i sin egen fackförening.
Det är så vi brukar göra.
Antagandet att vissa yrkesgrupper skulle få högre löner på bekostnad av andra är också helt verklighetsfrånvänt.
Det är arbetsgivarna som sätter lönenivån, inte kollegorna i en annan bransch.

Som undertecknad tidigare berättat innebär journalisternas avtal individuell lönesättning. Som undertecknad också tidigare berättat är löneskillnaderna mellan könen större bland högavlönade som har större inslag av individuell lönesättning.

En studie av tarifflöner i transportsektorn från 2011 visade att skillnaden mellan kvinnors och mäns löner var mindre inom de avtalsområdena jämfört med genomsnittet på arbetsmarknaden. Löneskillnaden mellan kvinnliga och manliga transportarbetare med tarifflön var 5,4 procent jämfört med lönegapet på hela arbetsmarknaden, som var 15 procent.