Ingen lantis

Dagens nej: Fagersta-Posten

Hej!

Tack för att du visat intresse för vikariatet i Fagersta.

Det var överraskande många som sökte jobbet och vi har haft ett tufft arbete med att välja. Men i dag har vi kommit överens med en av de sökande, och det blev tyvärr inte du.

Vi hoppas att du kan hitta ett annat jobb du vill ha och önskar dig lycka till.

Vänliga hälsningar

Kalla fall-grupp kan bli permanent

Med hjälp av ny teknik och förhörsmetoder hoppas polisen skaka fram bevisen som saknats i ett antal gamla mordfall i bland annat Västerås. Just nu handlar kalla fall-gruppen om ett årslångt projekt men förhoppningen är att gruppen ska bli permanent.

Som undertecknad tidigare berättat har polisen i region Mitt bildat en särskild grupp för kalla fall. VLT har nu intervjuat poliserna Kenneth Ågren och Ove Dahlberg som arbetar med gruppen.

Just nu handlar kalla fall-gruppen om ett årslångt projekt som löper ut den 31 maj i år. Men utredarna hoppas att gruppen blir permanent och att man får fortsätta arbeta med ärendena, som förutom mord handlar om alla ärenden med dödligt våld.

Fallet Sinthu

Det är nu fem år sedan Sinthu Selvarajah dog inne på psykakuten i Västerås. Trots flera utredningar finns det fortfarande tvivel om att allt gått rätt till.

Det var den 10 december 2014 som patienten Sinthu Selvarajah dog på psykakuten, på sjukhuset i Västerås, i samband med ett polisingripande mot honom.1 Detta efter att han gått till attack mot sjukvårdspersonal och patienter.

Fallet har utretts flera gånger och 2017 tog riksåklagaren över utredningen. En förundersökning om vållande till annans död och tjänstefel avseende polisingripandet inleddes. Den 12 mars 2019 beslutade riksåklagaren att lägga ner förundersökningen.

Utredningen handlade om huruvida mannens död berodde på polisingripandet eller inte. Riksåklagaren höll i sin utredning förhör med sjukvårdspersonal och en ordningsvakt samt de poliser som deltog i ingripandet mot Sinthu Selvarajah.2

Riksåklagaren hade i sin utredning vissa anmärkningar. Ett förhör med en av poliserna hade gått till på så sätt att förhörsledaren i samband med frågor om en plastpåse själv föreslagit vissa svar. Denna förhörsmetod ansågs inte ha varit sakligt motiverad.

Riksåklagaren nämnde också att de burkar med pepparspray som använts vid ingripandet inte hade tagits i beslag efter händelsen. Det har därmed inte kunnat göras en teknisk undersökning av hur mycket pepparspray som använts under ingripandet. Inte heller hade det dokumenterats någon uppkastning på golvet i det rum där ingripandet skett.3

En rättsläkare genomförde en rättsmedicinsk obduktion av mannen och avgav en rapport och senare även ett kompletterande utlåtande. Ett förhör hölls med rättsläkaren under sommaren 2018. Det hämtades därefter in ett yttrande från Socialstyrelsens rättsliga råd. Syftet med detta var att få ytterligare en rättsmedicinsk bedömning av om det fanns ett orsakssamband mellan polisingripandet och mannens död.

Utredningen visade att mannen avlidit efter ett andnings- och hjärtstillestånd men det gick inte att slå fast anledningen till att han drabbats av detta. Rättsläkaren ansåg att hjärtstilleståndet berodde på att mannen andats in sina egna kräkningar.

Socialstyrelsens rättsliga råd hade tvärtom bedömt att mannen drabbats av hjärtstillestånd på grund av att han varit i ett tillstånd kallat exciterat delirium. Ett tillstånd som karakteriseras av bland annat hyperaktivitet och utåtagerande med våldsamhet.

Det gick i riksåklagarens utredning inte att klarlägga varför mannen kräkts. Det kan ha berott på att han varit kraftigt fysiskt ansträngd.

Utredningen kunde inte slå fast att polisernas åtgärder och agerande hade framkallat mannens kräkning.

Vidare visade utredningen att hjärt- och lungräddning på mannen påbörjats med viss fördröjning, som inte berott på poliserna samt att poliserna följt lagen genom att tillkalla läkare när mannens hälsotillstånd akut blev sämre.

Riksåklagaren ansåg att ingripandet som sådant varit tillåtet och bedömde att polisernas våldsanvändning inte i någon del varit otillåten.

Eftersom riksåklagaren hade gjort bedömningen att det inte kunde påvisas något orsakssamband mellan polisingripandet och mannens död blev beslutet att förundersökningen i sin helhet lades ner.4

Organisationen Civil Rights Defenders ansåg däremot att både polisingripandet av Sinthu Selvarajah och utredningen efter hans död innebar en människorättskränkning.5

Undertecknad kommer att följa upp fallet i fler inlägg.

1 ”Riksåklagarens beslut”. Åklagarmyndigheten, 12 mars 2019. https://www.aklagare.se/globalassets/dokument/ovriga-dokument/2016-9209-beslut-190312.pdf.

2 Arvidsson, Mårten, och Anders Edström. ”Riksåklagaren lägger ner utredningen om Sinthus död – anser att poliserna inte gjorde fel”. Vestmanlands Läns Tidning, 12 mars 2019. https://www.vlt.se/artikel/riksaklagaren-lagger-ner-utredningen-om-sinthus-dod-anser-att-poliserna-inte-gjorde-fel.

3 ”Riksåklagarens beslut”. Åklagarmyndigheten, 12 mars 2019. https://www.aklagare.se/globalassets/dokument/ovriga-dokument/2016-9209-beslut-190312.pdf.

4 Arvidsson, Mårten, och Anders Edström. ”Riksåklagaren lägger ner utredningen om Sinthus död – anser att poliserna inte gjorde fel”. Vestmanlands Läns Tidning, 12 mars 2019. https://www.vlt.se/artikel/riksaklagaren-lagger-ner-utredningen-om-sinthus-dod-anser-att-poliserna-inte-gjorde-fel.

5 Adolfsson, Mats. ”Människorättsorganisation: Sinthus död var en kränkning – fallet är inte över”. Vestmanlands Läns Tidning, 12 mars 2019. https://www.vlt.se/artikel/manniskorattsorganisation-sinthus-dod-var-en-krankning-fallet-ar-inte-over.

Håller koll på sommarvikariat

Dagens nej: Mittmedia

Hej,

och tack för att du visat intresse för vikariatet på Nerikes Allehanda i Örebro.

Vi fick in många ansökningar. Många av de sökande var dessutom väl kvalificerade och det var inte lätt att välja ut först tre till en intervju, och sedan välja en av dessa. Men nu är kontraktet skrivet.

Du är välkommen att söka andra tjänster inom Mittmedia. Håll gärna koll på vår hemsida. I januari lägger vi dessutom ut annons om sommarvikariat.

Har du frågor så är du välkommen att höra av dig.

Vänliga hälsningar

Var brevbombsmordet ett vanligt svartsjukedrama?

Brevbombsmordet i Västerås 1990 har oftast betraktats som politiskt motiverat. Under en period arbetade dock polisen utifrån att mordet handlade om personliga relationer.

Som undertecknad tidigare berättat har polisen i region Mitt bildat en särskild grupp för kalla fall. Brevbombsmordet på Gryta är ett av de fall som nu granskas på nytt. Maken till den mördade kvinnan var en mycket känd personlighet i den kurdiska kampen och tidigare politbyråmedlem i partiet KDPI. Därför har både polisen och familjen varit övertygade om att mordet var politiskt motiverat. Men under en period arbetade polisen utifrån en annan teori.

Måndagen den 18 januari 1993 anhölls en man misstänkt för att i brevlådan utanför Efat Ghazis hem placerat den brevbomb som dödade henne.

Mannen, som tillhörde Efat Ghazis bekantskapskrets, hade enligt misstankarna inte något politiskt motiv för dådet.

Utredningen sköttes länge uteslutande av Säpo och rikskriminalen, bland annat därför att dådet syntes vara politiskt. Men så småningom blev utredningen mer förutsättningslös. Misstankarna stärktes om att det kunde röra sig om ett ”vanligt” mord med klassiska förtecken och att avsikten faktiskt varit att döda Efat Ghazi. Vid sådana fall söks gärningsmannen i första hand i offrets familje- och bekantskapskrets.

Den man som nu hade anhållits har varit aktuell i utredningen under mycket lång tid. Han nekade till anklagelserna.1

Torsdagen den 21 januari försattes den misstänkte mannen på fri fot av åklagaren. Misstankarna mot mannen kvarstod men var inte tillräckligt starka för att åklagaren skulle kunna begära honom häktad.

Under nästan fyra dygn satt mannen anhållen innan överåklagare Hans Lindberg på torsdagen hävde anhållningsbeslutet.

– Bevisningen är inte tillfredsställande för att begära mannen häktad, sa Hans Lindberg till nyhetsbyrån TT.

Enligt åklagaren var mannen fortfarande misstänkt för mordet och utredningen fortsatte på bred front.

– Vi arbetar efter flera teorier, till exempel den klassiska svartsjukan, sa Hans Lindberg till TT.2

1 Fälth, Gun. ”Brevmord på väg att klaras upp”. Dagens Nyheter, 21 januari 1993.

2 ”MISSTÄNKT FÖR BREVBOMBSMORDET PÅ TVÅBARNSMAMMAN I VÄSTERÅS FRISLÄPPT”. Tidningarnas Telegrambyrå, 21 januari 1993.

Begravningen efter brevbombsmordet blev en politisk manifestation

Mer än 1 000 kurder från olika länder deltog i begravningen efter brevbombsmordet i Västerås 1990. Begravningståget blev en politisk manifestation.

Som undertecknad tidigare berättat har polisen i region Mitt bildat en särskild grupp för kalla fall. Brevbombsmordet på Gryta är ett av de fall som nu granskas på nytt. Maken till den mördade kvinnan var en mycket känd personlighet i den kurdiska kampen och tidigare politbyråmedlem i partiet KDPI. Kvinnans begravning blev därför en politisk manifestation.

Lördagen den 22 september 1990 begravdes Efat Ghazi i hällande regn.

”Vi ger inte vika för terrorismen” stod det på en banderoll i sorgetåget som utgick från Västerås domkyrka. Jordfästningen blev dock inte den stora politiska manifestationen som den arrangerande kurdiska föreningen i Västerås tänkt sig. Det dåliga vädret med kall blåst och ihållande regn hade skrämt bort många deltagare. Cirka 1 000 kurder, boende i Sverige och tillresta från andra länder, deltog i sorgemarschen till Hovdestalund kyrkogård. Utmed den fyra kilometer långa vägen stod minst lika många svenskar för att visa sitt deltagande.1

Innan tåget satte sig i rörelse genomsökte civilklädd polis blomsterkransarna för att se så att det inte fanns några bomber. En hel del uniformerade poliser fanns också utplacerade efter vägen där processionen drog fram.2

Fyra trumslagare, vars trummor var draperade med svarta dok, gick i täten för det flera hundra meter långa sorgetåget. Den vita träkistan, som var svept i den kurdiska flaggan, drogs på en vagn av några av familjen Ghazis närmaste vänner.

Jordfästningen blev efter familjens önskemål mer en politisk manifestation än en religiös ceremoni. De många blomsterkransarna kom från kurdiska organisationer, skolmyndigheter, kollegor och grannar.

– Detta bestialiska mord är inte bara en skymf mot det kurdiska folket utan även en lika stor skymf mot Sverige, sa den tidigare VPK-ledaren C-H Hermansson när han talade vid jordfästningen.

– En av de grundläggande mänskliga rättigheterna är att få leva i ett fritt och demokratiskt land, sade C-H Hermansson vidare i sitt tal.

Den rätten förvägrades Efat Ghazi genom mordet och myndigheterna måste ingripa, menade vänsterpolitikern.

C-H Hermansson var inbjuden som representant för den svenska kurdkommittén för mänskliga rättigheter i Kurdistan, och hans närvaro var hemlig in i det sista. Han eskorterades till Hovdestalund under bevakning av civil polis.

Hela begravningen övervakades av ett stort antal poliser från Västerås och från mordutredarna på Säpo.3

Efter begravningen berättade den döda kvinnans make Amir Ghazi för Expressen att han och döttrarna skulle flytta tillbaka till radhuset på Syrénvägen i Önsta Gryta. Han var trött på att leva gömd och längtade tillbaka till sitt arbete som hemspråkslärare.

– Jag måste arbeta, annars står jag inte ut, sa han till tidningen.4

1 Engman, Thorsten. ”Sorgetåg mot terror och våld”. Dagens Nyheter, 23 september 1990. https://arkivet.dn.se/tidning/1990-09-23/258/5.

2 ”Ny version TUSENTALS FÖLJDE DÖDADE KURDISKA KVINNAN TILL GRAVEN”. Tidningarnas Telegrambyrå, 22 september 1990.

3 Engman, Thorsten. ”Sorgetåg mot terror och våld”. Dagens Nyheter, 23 september 1990. https://arkivet.dn.se/tidning/1990-09-23/258/5.

4 Byqvist, Lotta. ”Poliserna vaktade graven. ’De kan inte tysta oss’”. Expressen, 23 september 1990.

Utredningen om brevbombsmordet är hemlig

Undertecknad har begärt ut polisens förundersökning om Brevbombsmordet. Polisen vill som vanligt inte lämna ut handlingarna.

Syrénvägen, området Önsta-Gryta i Västerås, november 2019. Foto: Erik Hjärtberg

Som undertecknad tidigare berättat har polisen i region Mitt bildat en särskild grupp för kalla fall. Brevbombsmordet på Gryta är ett av de fall som nu granskas på nytt. Undertecknad har begärt ut polisens utredning om mordet. Polisen vill som vanligt inte lämna ut handlingarna och skriver så här i sin bedömning:

Ett utlämnande av handlingar i ärendet skulle allvarligt motverka de åtgärder som redan nu är vidtagna i ärendet och de åtgärder som planeras att vidtas för att komma vidare med utredningen. Polismyndigheten bedömer därför att handlingarna omfattas av sekretess enligt 18 kap. 1 § OSL.

Vidare omfattas handlingarna också av sekretess enligt 35 kap. 1 § första stycket 1 OSL eftersom det inte står klart att uppgifterna kan röjas utan att enskilda eller någon närstående till de enskilda lider skada eller men.

Undertecknad ser ingen anledning till att överklaga polisens beslut eftersom möjligheten att få ut handlingarna är mycket liten.

Materialet i utredningen är sannolikt mycket omfattande.

– Det var poliser och säpo här och sprang i veckor efteråt, säger en boende i området som minns händelsen mycket väl.