Kategori: Journalistik

Tidigare utredare uttalar sig om Power Meet-mordet

Postat av admin

Sedan en man hittades död på Stadshotellet i Västerås 2013 har det diskuterats om det var ett mord eller ett självmord. Per Zetterlund, pensionerad utredare, har nu berättat om en detalj som styrker att det faktiskt var ett mord.

Som undertecknad tidigare berättat har polisen i region Mitt bildat en särskild grupp för kalla fall. Ett av fallen som ska granskas på nytt handlar om en 51-årig man som mystiskt hittades död på stadshotellet i Västerås 2013. Fallet har kallats för Power Meet-mordet eftersom mannen och hans hustru var i Västerås på den stora bilträffen Power Meet. Nu har tv-programmet ”Efterlyst” tagit upp fallet.

Söndagen den 7 juli 2013 gjordes upptäckten. På Stadshotellet i Västerås hittades en 51-årig man mystiskt död liggandes i en säng i ett hotellrum. Samtidigt pågick världens största utomhusträff för amerikanska bilar, Power Meet, i staden. Uppgifterna om det misstänkta mordet blev kända för medierna och allmänheten först flera veckor senare.

Mannen bodde i Enköpingstrakten och hade ett eget företag i åkeribranschen samt drev ett lantbruk.1 Hans änka har berättat att hon och hennes man tillbringade fredagen och kvällen i Västerås ihop. De grillade och umgicks med vänner. När kväll övergick i sen natt körde hon sin make till Stadshotellet i Västerås, där han hade bokat rum. Änkan sa att hon följde med maken upp på rummet och att hon stannade i 15–20 minuter.

Enligt änkan var klockan mellan två och tre, på natten mot lördagen, när hon satte sig i bilen igen och körde de dryga fyra milen hem till bostaden.2 På lördagen var mannens fru på arbete i Enköping men tillbaka i Västerås kunde hon inte hitta sin man och på söndagen anade hon oråd.3

Klockan var cirka 10.30 på söndagsförmiddagen den 7 juli. När änkan kom till hotellet ringde hon först till makens telefon, men han svarade inte. Då gick hon till receptionen, berättade vem hon var, visade sitt id-kort och fick en rumsnyckel.

När hon öppnade rumsdörren låg maken orörlig i sängen med ett buntband runt halsen.4 På hotellrummet fanns en detalj som förbryllar. När mannen hittades död var hans ansikte täckt av en kudde.

– Det är knappast så att en man som skulle ta livet av sig skulle sluta med att lägga en kudde över ansiktet. Utan det gör att man är ganska övertygad om att det är någon annan som har gjort det här, säger Per Zetterlund, pensionerad utredare, till ”Efterlyst”.5

1 Sannemalm, Ann-Sofie, och Michael Sandsjö. ”Man mördad under Power Meet”. Vestmanlands Läns Tidning, 29 juli 2013. https://www.vlt.se/artikel/man-mordad-under-power-meet.

2 Hellberg, Magnus. ”Heléne misstänktes för strypmordet under Power Meet”. Expressen, 07 juni 2016. https://www.expressen.se/nyheter/hon-misstanktes-for-mord-pa-power-meet/.

3 ”Efterlyst”. Efterlyst. TV3, 21 maj 2020. https://viafree.se/program/crime/efterlyst/sasong-55.

4 Hellberg, Magnus. ”Heléne misstänktes för strypmordet under Power Meet”. Expressen, 07 juni 2016. https://www.expressen.se/nyheter/hon-misstanktes-for-mord-pa-power-meet/.

5 ”Efterlyst”. Efterlyst. TV3, 21 maj 2020. https://viafree.se/program/crime/efterlyst/sasong-55.

Politikermordet: Så sa GW

Postat av admin

Sommaren 2002 hittades den pensionerade politikern Pär Axelsson död i sin bostad i Västerås. De som arbetat med fallet är inte överens om det var ett mord eller ett sjukdomsfall. Leif GW Persson har givetvis en uppfattning i frågan.

Preskriptionstiden för mord och dråp togs bort 2010. Tidigare var preskriptionstiden 25 år. Detta innebär att utredningar av mord och dråp som har skett efter den 1 juli 1985 aldrig läggs ner. Dessa utredningar är fortfarande öppna och kan komma att klaras upp om ny information kommer in till polisen.1

I samband med att preskriptionstiden togs bort inrättades en särskild riksomfattande mordgrupp under ledning av den kände kriminologiprofessorn Leif GW Persson, som tittade närmare på de olösta mordfallen.2 Tillsammans med sin kollega Mikael Rying gick Leif GW Persson igenom alla ouppklarade mord mellan 1985 och 2010. Bland flera hundra kalla fall valde duon ut ett antal som de bedömde vara möjliga att lösa.

– Vi tog dom där vi hade hopp om att det skulle finnas en gärningsman vid livet och att det fanns material i utredningen som gick att jobba med, sa Leif GW Persson i tv-programmet ”Veckans brott” i Sveriges Television 2016.

Flera av dessa lösbara kalla fall rör händelser i Västerås, bland annat politikermordet på Pär Axelsson 2002. Men alla som arbetat med fallet är inte säkra på att det rör sig om ett mord i det fallet. Det finns ingen tydlig bild av vad som har hänt. Det skulle kunna vara ett sjukdomsfall. Här går teorierna och diskussionerna isär hos de rättsmedicinska experterna. Leif GW Persson hör till dem som tvivlar.

– Nej, jag får för mig att det inte är ett mord va’, sa han i tv-programmet.

Ett fall i Västerås som GW var betydligt mer intresserad av var brevbombsmordet på Gryta.

– Det som får det att vattnas i munnen på mig är det där från 1990. För det är så ovanligt, va’. Att man dödar någon med hjälp av en bomb. Det händer nästan aldrig va’, och då finns det alltid mycket speciella orsaker i bakgrunden, sa han i tv.3

1 polisen.se. ”Kalla fall | Polismyndigheten”. Åtkomstdatum 14 maj 2020. https://polisen.se/link/b673621c0e0b45a18719f6c5f4f7965b.

2 Adolfsson, Mats. ”Äldre mordfall granskas på nytt”. Vestmanlands Läns Tidning, 12 juli 2010.

3 ”Veckans brott”. Veckans brott. Sveriges Television, 09 februari 2016. https://smdb.kb.se/catalog/id/003655789/60.

Politikermordet: utredningen och tipsen

Postat av admin

Sommaren 2002 hittades den pensionerade politikern Pär Axelsson död i sin bostad i Västerås. Det här är vad polisen avslöjat om utredningen.

Som undertecknad tidigare berättat har polisen i region Mitt bildat en särskild grupp för kalla fall. Ett av de fall som polisen har på sitt bord är det så kallade politikermordet på Pär Axelsson 2002.

När en kropp legat i mer än en vecka i sommarvärme kan det vara svårt att bekräfta vad som är dödsorsaken.

Vid Pär Axelssons död var det vanliga när en kropp påträffades att den forslades till rättsläkarstationen i Uppsala för rättsmedicinsk obduktion. Men om polisen misstänkte brott kallades oftast en rättsläkare till fyndplatsen för en första preliminär undersökning innan kroppen fördes till rättsläkarstationen. Det förfarandet var emellertid ovanligt.

Rättsläkarstationen i Uppsala undersökte cirka 800 kroppar om året och blev då kanske utkallade 15 gånger om året. Lars Eriksson, överläkare och föreståndare för rättsläkarstationen i Uppsala, ville 2002 inte yttra sig om just Pär Axelssons död. Men han berättade gärna om hur verksamheten fungerade.

Rättsläkarna arbetade alltid med olika grader av sannolikheter. Väldigt sällan kunde man dra några absolut säkra slutsatser. Om rättsläkaren ändå kunde det brukade det stå ”detta förklarar till fullo dödsfallet” i rapporten men vanligare var formuleringarna ”möjligen”, ”sannolikt”, eller ”med hög grad av sannolikhet”. Om en kropp legat så länge som två till tre veckor i stark sommarvärme blev det ofta ännu svårare att avge ett tvärsäkert omdöme.

När någon avlidit genom strypning var skador på halsen i regel det första som rättsläkaren la märke till. Blåmärken syns ofta även efter lång tid även om de kan vara lite svårare att upptäcka. Men blåmärken bevisar egentligen bara att halsen har blivigt klämd, inte att personen har avlidit till följd av det. För att vara säker på det kunde man ta cellprover för att se om det funnits blödningar på kroppens hinnor, som lungsäckar, hjärtsäck och ögonens bindehinnor. Problemet är bara att kroppens celler bryts ned när döden inträder. Ju varmare det är, desto snabbare förstörs cellerna. Det tar ungefär en vecka i stark sommarvärme.1

– Tungbenet var av. Men på grund av förruttnelsen gick det inte att se de andra klassiska tecknen – blödningar i ögonen, på huden och på luftstrupen, sa Mikael Eriksson, då kriminalchef vid polisen i Västmanland, till VLT 2015.

Pär Axelsson satt sannolikt och la patiens strax innan sin död. En kortlek har hittats på platsen. Socialstyrelsens rättsliga råd, som granskat rättsläkarutlåtandet, la fram en alternativ teori: Axelsson kan ha fått en hjärtinfarkt, ramlat av stolen med kortleken i handen och slagit tungbenet mot den.

Mikael Eriksson, kriminalchefen i Västmanland, var dock skeptisk.

– Det låter som rena rama science fiction, sa han till tidningen.

Det som talar emot händelseförloppet är att Axelsson även hade andra skador, skador som polisen vill behålla för sig själv. Det är därför polisen betraktar Pär Axelssons död som ett misstänkt mordfall.2

I februari 2006 fick polisen i Västmanland ett brev. Kuvertet var endast adresserat ”Polisen” och i det låg en vit papperslapp med ordet ”Kålla” följt av ett manligt förnamn, ett kvinnligt förnamn samt ett efternamn. Brevet var handskrivet och saknade avsändare. Ett urklipp från VLT med bild på Pär Axelsson fanns också nedstoppat i kuvertet, men personnummer på de namngivna saknades.

– Vi kan inte identifiera personerna, det är väldigt vanliga namn. Men namnen tillsammans får oss att tänka på ett par, som vi kommit i kontakt med i tidigare utredningar, sa spaningsledaren Rune Engström, till VLT 2007.

En av polisens arbetshypoteser var att det var dessa två personer som brevskrivaren hade tänkt på. Om brevet gäller de som polisen trodde är de avlidna. Mannen och kvinnan dog vid två olika tillfällen. Vid tiden för Pär Axelssons död var de vid liv.

Mannen dog 2002 och kvinnan 2003. De båda föddes på 1960-talet. Personerna hade tidigare begått brott i Västerås. Vilken typ av brott det rörde sig om och hur mannen och kvinnan dog ville polisen inte berätta. Paret bodde tidigare i Västerås men när de avled hade båda flyttat till en annan ort.

Efter att brevet kom in till polisen 2006 skickades det till Statens Kriminaltekniska laboratorium för analys. Inget dna eller fingeravtryck fanns på brevet. Det framgick att brevet skickats från Västerås, Örebro eller Eskilstuna.3

I januari 2007 höll polisen en presskonferens om det anonyma tipset. Samma dag togs även fallet upp av tv-programmet ”Efterlyst” i TV3. Därefter fick polisen in flera nya tips.

Ett tips handlade om att Pär Axelsson skulle ha dödats av misstag, att det var en annan man skulle ha mördats. Tipsaren berättade också om ett motiv, men vad motivet skulle vara ville polisen inte gå in på.

Det kom även fram att en myndighet hade fått ett liknande brev som det tidigare nämnda brevet till polisen. En västeråsare som jobbade på denna myndighet hade en idé om en man som skulle kunna ha skrivit brevet och tipsade därför om detta.4

1 Kretz, Johan. ”Dödsorsak bestäms med vävnadsprov”. Vestmanlands Läns Tidning, 10 augusti 2002.

2 Sannemalm, Ann-Sofie. ”Politikermordet är ett riktigt mysterium”. Vestmanlands Läns Tidning, 13 juli 2015. https://www.vlt.se/artikel/politikermordet-ar-ett-riktigt-mysterium.

3 Nilsson, Matilda, och Sandra Bygdén. ”Brevet gav två namn – på nu avlidna personer”. Vestmanlands Läns Tidning, 26 januari 2007.

4 Andersson, Jessica, och Nilsson, Matilda. ”Mördaren kan ha tagit fel på person”. Vestmanlands Läns Tidning, 27 januari 2007.

Sveriges Radio. ”Pär Axelsson – mordoffer av misstag?”, 26 januari 2007. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=112&artikel=1167706.

Bakgrund: strypning

Postat av admin

I två olösta mordfall i Västerås misstänks offren ha strypts. Det gäller politikermordet 2002 och ”Power Meet-mordet” 2013. Detta kännetecknar strypmord.

Undertecknad har flera gånger berättat om två olösta fall: mordet på politikern Pär Axelsson 2002 och det så kallade Power meet-mordet på stadshotellet 2013. Offren misstänks i båda fallen ha blivit strypta.

Inom kriminaltekniken gör man skillnad på hängningar och strypningar. Vid hängningar dras snaran åt om halsen genom personens egen tyngd. Strypningar innebär ett tryck mot halsen som är oberoende av kroppstyngden.

Åtstramning eller tryck mot halsen förorsakar i de flesta fall inte kvävning. Dödsorsaken är oftare att halsens blodkärl klämts åt med otillräcklig blodtillförsel till hjärnan som följd. Dödsorsaken kan även vara påverkan av nervknutar på halsen. Vid strypning kan man ofta, men inte alltid, se små punktformade blödningar, så kallade petekier, i och runt ögats bindhinnor, under ögonlocken, huden närmast ögonen och huden bakom öronen. Blödningarna har uppstått genom att blodets tryck i de finare blodkärlen, kapillärerna, ökat kraftigt genom att venerna har klämts ihop medan blodet kunnat passera genom artärerna där trycket är högre.1

Strypningar kan delas in i tre olika underkategorier: strypning med händer, strypning med snara, och strypning med armar.

Strypning med händer utförs oftast av män mot kvinnor och sällan mot män på grund av att det krävs en stor skillnad i fysisk styrka mellan gärningsman och offer.

Strypning med händer kan lämna följande tecken på kroppen.
● Blåmärken efter fingertopparna. Dessa ska inte övertolkas eftersom händerna kan flytta sig under angreppet vilket gör det svårt att skilja mellan en- och tvåhandsstrypningar och mellan vänster och höger hand.
● Skrubbsår.
● Klösmärken. Från gärningsmannen eller från offret som försökt ta bort gärningsmannens händer.
● Blödningar i halsmuskler.
● Blåmärken.
● Skador på struphuvudet och tungbenet.2

Vid strypning med snara är märket efter snaran en viktig del av bevisningen eftersom det ofta ger en bild av strukturen och storleken på snaran. Om gärningsmannen har avlägsnats från brottsplatsen och senare grips kan en snara (rep, rem eller liknande) som finns på gärningsmannen, eller till exempel i vederbörandes hem, jämföras med märket på offrets hals.

En snara som har lämnats runt halsen efter dödsfallet, eller har skavt mot huden, kan lämna ett märke i form av ett brunt läderartat band. Märket är oftast vågrätt och placerat strax ovanför adamsäpplet.

Märket efter snaran påverkas givetvis av snarans typ. Mjukt tyg ger ett mer diffust märke medan elkablar ger ett djupare och tydligare märke.

Ytliga tecken kan även bestå av klösmärken från offret som försökt kämpa emot. De inre skadorna vid strypning med snara kan vara samma som vid strypning med händer.

Självmord genom strypning med snara, där alltså hängningar inte räknas in, är ovanligt.

Strypning med armar ger oftast små eller inga yttre skador på halsen, även om strypningen har orsakat blödningar i halsmusklerna. Om trycket mot halsen varit kraftigt kan offret ha fått andningssvårigheter och andnöd.3

1 Olsson, Jan, och Thomas Kupper. Grundläggande kriminalteknik 3.0, 2017.

2 Richard Jones forensicmed.co.uk. ”Strangulation”, 30 april 2006. https://web.archive.org/web/20060430224427/http://www.forensicmed.co.uk/strangulation.htm.

Olsson, Jan, och Thomas Kupper. Grundläggande kriminalteknik 3.0, 2017.

3 Richard Jones forensicmed.co.uk. ”Strangulation”, 30 april 2006. https://web.archive.org/web/20060430224427/http://www.forensicmed.co.uk/strangulation.htm.

Politikermordet: brottsplatsen

Postat av admin

Sommaren 2002 hittades den pensionerade politikern Pär Axelsson död i sin bostad i Västerås. Det såg från början ut som ett naturligt dödsfall. Sedan visade det sig att han kan ha mördats.

Brottsplats? Pär Axelssons bostad. Foto: Erik Hjärtberg

Som undertecknad tidigare berättat har polisen i region Mitt bildat en särskild grupp för kalla fall. Ytterligare ett fall som polisen har på sitt bord är det så kallade politikermordet på Pär Axelsson 2002.

Pär Axelsson bodde på Gunnilbogatan, området Malmaberg i Östra Västerås. Det är ett trevåningshus i rött tegel med balkonger i gul plåt. Lägenheterna är bostadsrätter. Inne i trapphuset syns stora sprickor i väggen.

En kvinna boende i huset berättar att hon minns att hon kom hem när Pär Axelssons kvarlevor togs ut från lägenheten. Det var omskakande. Hon kände inte Pär Axelsson, men hälsade på honom när de träffades. Det var bara enstaka gånger någon som kom och besökte honom.

– Han var nog lite av en enstöring, och det var ju konstigt eftersom han var föreningsmänniska, säger hon.

Den sista säkra iakttagelsen av Pär Axelsson gjordes den 13 juli då en kvinnlig bekant träffade honom. Han beräknas ha dött den 18 juli.1 Dödsdagen har bland annat räknats ut av att tidningarna som lämnats i brevlådan plockats upp till och med den 18 juli.2

Pär Axelsson hittades död i sin lägenhet den 4 augusti, strax efter klockan 18.3 Kroppen kan alltså ha legat i 17 dagar innan dödsfallet upptäcktes. Sonen hade slagit larm till polisen efter att inte fått kontakt med sin far och polisen tog sig därför in i lägenheten.4

Pär Axelsson bodde på bottenvåningen och hade en uteplats med en liten trädgårdstäppa. Dörren till uteplatsen stod på glänt när polisen hittade honom.5 Kroppen hade inga synliga skador.6 Lägenheten var i städat skick, inget tydde på att en strid eller något bråk skulle ha skett.7 Men en av de polismän som var först på plats misstänkte att något inte stämde. Polisen tog därför fler foton från platsen än vad som är brukligt vid ett dödsfall. Något som varit betydelsefullt för brottsutredningen.8

Den 66-årige Pär Axelsson hade dålig hälsa. Han led av hjärtproblem och hade också diabetes.9

Onsdagen den 7 augusti publicerades dödsannonsen, i lokaltidningen VLT, med följande vers:

Far har räckt ut handen
Mor har fattat den
På den andra stranden
Mötas de igen.10

Den 8 augusti hade polisen börjat utreda om Pär Axelsson blivit dödad eftersom obducenterna på rättsmedicin i Uppsala funnit ”otillbörliga skador” på kroppen. Polisen knackade dörr i det område där Pär Axelsson hade bott för att ta reda på om grannarna hört eller sett något.11 Reaktionerna bland de boende på Gunnilbogatan varierade. Vissa var lugna medan andra uttryckte stark oro. Grannarna beskrev den före detta landstingspolitikern som en tillbakadragen man som sällan fick besök. De hälsade på honom när de möttes men kände honom inte.12

Klockan sju på morgonen, fredagen den 9 augusti kom en rättsläkare från Uppsala till polisen i Västerås för att berätta om de upptäckter som gjordes när kroppen obducerades. Polisen beslutade därför att rubricera händelsen som mord alternativt dråp.13

Pär Axelsson begravdes i Korsets kapell i Västerås den 19 augusti. Närmast anhöriga, en son och hans familj, släkt och vänner tog farväl vid den borgerliga begravningen. De flesta av de drygt 100 begravningsgästerna kom från fackföreningsrörelsen och socialdemokratin i Västmanland.

Den 20 augusti fick de fem kriminalinspektörerna i utredningsgruppen förstärkning från rikskriminalpolisen. Sju personer, varav fyra personer från Palmegruppen, däribland spaningschef Stig Edqvist åkte till Västerås för att hjälpa till.14

I september efterlyste polisen tips och satte upp affischer i affärer och på andra platser i Västerås där det var känt att mordoffret ofta rörde sig.15

1 Ånell, Malin S. ”Palmespanare deltar i jakten”. Aftonbladet, 20 augusti 2002.

2 Jansson, Torsten. ”Polisen utesluter inte mord”. Vestmanlands Läns Tidning, 09 augusti 2002.

3 Harne, Andreas. ”Politikern låg död i sitt hem”. Aftonbladet, 09 augusti 2002. https://www.aftonbladet.se/a/rLE75w.

4 Harne, Andreas. ”Politikern låg död i sitt hem”. Aftonbladet, 09 augusti 2002. https://www.aftonbladet.se/a/rLE75w.

5 Kretz, Johan. ”Grannarna kollar låset en extra gång”. Vestmanlands Läns Tidning, 10 augusti 2002.

6 Kallin, Jenny. ”Polisen hoppas på allmänhetens hjälp”. Vestmanlands Läns Tidning, 12 augusti 2002.

7 Sannemalm, Ann-Sofie. ”Politikermordet är ett riktigt mysterium”. Vestmanlands Läns Tidning, 13 juli 2015. https://www.vlt.se/artikel/politikermordet-ar-ett-riktigt-mysterium.

8 Nilsson, Matilda. ”Misstänksam polis avslöjade mordet”. Vestmanlands Läns Tidning, 26 januari 2007.

9 Sannemalm, Ann-Sofie. ”Politikermordet är ett riktigt mysterium”. Vestmanlands Läns Tidning, 13 juli 2015. https://www.vlt.se/artikel/politikermordet-ar-ett-riktigt-mysterium.

10 ”Döda”. Vestmanlands Läns Tidning, 07 augusti 2002.

11 Jansson, Torsten. ”Polisen utesluter inte mord”. Vestmanlands Läns Tidning, 09 augusti 2002.

12 Kretz, Johan. ”Grannarna kollar låset en extra gång”. Vestmanlands Läns Tidning, 10 augusti 2002.

13 Harne, Andreas. ”Politikern låg död i sitt hem”. Aftonbladet, 09 augusti 2002. https://www.aftonbladet.se/a/rLE75w.

14 Ånell, Malin S. ”Palmespanare deltar i jakten”. Aftonbladet, 20 augusti 2002.

15 ”S-politiker kan ha strypts till döds”. Svenska Dagbladet, 10 augusti 2002.

Politikermordet

Postat av admin

Den tidigare politikern och fackföreningsledaren Pär Axelsson hittades död i sitt hem i Västerås 2002. Hans död är fortfarande ett mysterium.

Som undertecknad tidigare berättat har polisen i region Mitt bildat en särskild grupp för kalla fall. Ytterligare ett fall som polisen har på sitt bord är det så kallade politikermordet på Pär Axelsson 2002.

Det var den 4 augusti 2002 som det förre landstingsrådet (S) Pär Axelsson hittades död i sin bostad i Västerås. Sonen hade slagit larm till polisen efter att inte fått kontakt med honom och polisen tog sig därför in i lägenheten.1 De fick kliva över en bunt av lokaltidningen VLT som låg nedanför brevinkastet. Lägenheten var för övrigt i städat skick, inget tydde på att en strid eller något bråk skulle ha skett. Altandörren stod på glänt.

I köket var det också snyggt och prydligt. Men mördaren kunde ju ha kommit tillbaka och städat efter sig. Polisen har jobbat efter teorin att någon annan person kan ha befunnit sig i köket, någon som sitter inne med kunskapen om vad som skett.

Den 66-årige Pär Axelsson hade dålig hälsa. Han led av hjärtproblem och hade också diabetes. När han hittades hade han med all sannolikhet varit död i 17 dagar. Förruttnelseprocessen var långt framskriden och hade påskyndats av sommarvärmen.2

Rättsläkaren slog fast att Axelsson dog av ”annans handaverkan”. Hans kropp visade klassiska mordskador efter ett strypgrepp.

Tungbenet var av. Men på grund av förruttnelsen gick det inte att se de andra klassiska tecknen, blödningar i ögonen, på huden och på luftstrupen.

Socialstyrelsens rättsliga råd, som granskat rättsläkarutlåtandet, la fram ytterligare en teori. Pär Axelsson kan ha fått en hjärtinfarkt, ramlat av stolen med kortleken i handen och slagit tungbenet mot den.

Vad som talar emot kortleksteorin är att Pär Axelsson även hade andra skador. Vilka dessa skador var vill polisen behålla för sig själv. Det är därför man betraktar Pär Axelssons död som ett misstänkt mordfall.4

Pär Axelsson var välkänd i Västmanland efter många års fackligt och politiskt arbete. Före pensionen var han socialdemokratiskt landstingsråd och styrelseledamot i facket Metall på central nivå.

Men 2002 levde Pär Axelsson ett väldigt anonymt liv. Han var änkling sedan 1977 och pensionär sedan år 2000. Partikamraterna hade svårt att tro att Pär Axelsson hade några fiender.5 De politiska uppdragen hade han lagt på hyllan. Få kände honom privat vilket också har försvårat polisutredningen.

Han har beskrivits som en snäll och omtänksam person med en mycket stor integritet. Man vet inte vad han hade för intressen för övrigt. Under utredningen kom det fram att han brukade åka till London då och då, men ingen visste var han bodde eller gjorde när han var där. Kanske besökte han museum, som någon sa. Men ingen vet.

Trots att riksmordkommissionen med landets mest erfarna mordutredare kopplades in gick polisen bet. En omfattande utredning med mer än 1 200 förhör har gjorts i fallet.6

Tv-programmet ”Efterlyst” tog upp fallet 2007 vilket gav nya tips. En tipsare påstod att Pär Axelsson mördades av misstag, att det var en annan person som skulle ha mördats. Polisen har också fått namnet på en person i Västerås som skulle ha varit det egentliga mordoffret samt uppgifter om ett motiv till dådet.7

Pär Axelssons död förblir ett mysterium.

1 Harne, Andreas. ”Politikern låg död i sitt hem”. Aftonbladet, 09 augusti 2002. https://www.aftonbladet.se/a/rLE75w.

2 Sannemalm, Ann-Sofie. ”Politikermordet är ett riktigt mysterium”. Vestmanlands Läns Tidning, 13 juli 2015. https://www.vlt.se/artikel/politikermordet-ar-ett-riktigt-mysterium.

4 Sannemalm, Ann-Sofie. ”Politikermordet är ett riktigt mysterium”. Vestmanlands Läns Tidning, 13 juli 2015. https://www.vlt.se/artikel/politikermordet-ar-ett-riktigt-mysterium.

5 Harne, Andreas. ”Politikern låg död i sitt hem”. Aftonbladet, 09 augusti 2002. https://www.aftonbladet.se/a/rLE75w.

6 Sannemalm, Ann-Sofie. ”Politikermordet är ett riktigt mysterium”. Vestmanlands Läns Tidning, 13 juli 2015. https://www.vlt.se/artikel/politikermordet-ar-ett-riktigt-mysterium.

7 Sveriges Radio. ”Pär Axelsson – mordoffer av misstag?”, 26 januari 2007. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=112&artikel=1167706.

Uppdaterad 2020-04-17

Brevbombsmordet: teknisk undersökning

Postat av admin

Brevbomben som dödade Efat Ghazi 1990 kom inte med posten. Polisen hade till en början svårt att slå fast vilken typ av bomb det var.

Som undertecknad tidigare berättat har polisen i region Mitt bildat en särskild grupp för kalla fall. Brevbombsmordet på Gryta 1990 är ett av de fall som nu granskas på nytt. Den mördade kvinnans make Amir Ghazi har berättat att bomben var av en typ som inte kunde tillverkas i Sverige. Här följer mer om själva brevbomben.

Brevbomben som dödade Efat Ghazi kom inte med posten. Timmarna före attentatet stoppade brevbäraren Mats Kankainen ner några brev i familjen Ghazis brevlåda.

– Inga konstiga brev, såg ut som vanliga vita brev, sa Mats Kankainen till lokaltidningen VLT.

Mats Kankainen, som för övrigt även var fotbollsspelare i VSK, hade inte sett om det redan låg något i brevlådan när han la ner breven.1

Två kriminalinspektörer hjälptes åt att sopa ihop resterna efter brevbomben.2 En hög söndertrasade pappersbitar fanns kvar av kuvertet. Dessa pappersbitar hamnade på skrivbordet hos Nils Ångström3 på Statens kriminaltekniska laboratorium, som i dag heter Nationellt forensiskt centrum.

Nils Ångström, en skäggig och skallig man, hade bevismaterialet i en liten låda och lyfte på bitarna med pincett när han granskade dem.

– Det är en nästan hopplös uppgift, sa han till Expressen.

Det vadderade kuvertet var adresserat till maken Amir Ghazi. Namnet och adressen hade skrivits för hand. Bland resterna fanns ett stycke av kuvertets baksida som bedömdes vara av extra stort intresse. Det var ett stycke med pilar som visade hur man skulle öppna kuvertet.

Den intressanta detaljen med pilarna var själva vinklarna, som var större än på de vadderade kuvert av typen ”Jiffy” som var vanliga i Sverige.

En annan sektion av Sveriges kriminaltekniska laboratorium försökte utröna vilken sorts sprängmedel som användes i bomben.4 Tändanordningen var av elektrisk typ, vilket innebär att bomben exploderade när en strömkrets slöts.5 På brottsplatsen fann polisteknikerna rester av några små batterier och elkablar. Sprängmedlet var till en början okänt, men det spekulerades om det kunde vara Semtex.6

Semtex är en tjeckisktillverkad sprängdeg som tidigare hade använts vid terrordåd. Innan olika tillsatser gjordes på senare tid var det nämligen mycket svårt att spåra detta sprängämne.7

1 Hilding, Gunnar m.fl. ”Brevbäraren såg paket”. Vestmanlands Läns Tidning, 07 september 1990.

2 Hilding, Gunnar m.fl. ”Polisen: Det var en brevbomb”. Vestmanlands Läns Tidning, 07 september 1990.

3 Nils Ångström, född 1942, dog 2008 och kan därför inte själv berätta mer om fallet.

4 Brännström, Leif. ”Här söker polisen spår efter mördaren”. Expressen, 27 september 1990.

5 ”Ny version SÄPO TAR ÖVER UTREDNINGEN OM BREVBOMBSMORDET I VÄSTERÅS”. Tidningarnas Telegrambyrå, 07 september 1990. https://app.retriever-info.com/go-article/050806199009073404dd4f0c95e5a2b63782dc27ffcaf9/null/archive/search?md5=044513c5a3e850b9ddb734890e08a159&timeStamp=1585048034000&account=16188.

6 Ekholm, Kerstin m.fl. ”Terroristens misstag: Handstilen på brevet”. Vestmanlands Läns Tidning, 08 september 1990.

7 Dahlin, Niklas. ”Ämnena som det smäller om”. Ny Teknik, 02 april 2016. https://www.nyteknik.se/teknikhistoria/amnena-som-det-smaller-om-6536994.

Bakgrund: Morden på PKK-avhoppare

Postat av admin

I utredningen av brevbombsmordet ställde polisen frågor om PKK. Partiet har misstänkts ligga bakom två andra mord på kurder i Sverige. Några bevis för att PKK stod bakom dessa mord har däremot inte offentliggjorts.

Som undertecknad tidigare berättat har polisen i region Mitt bildat en särskild grupp för kalla fall. Brevbombsmordet på Gryta 1990 är ett av de fall som nu granskas på nytt. Den mördade kvinnans make Amir Ghazi har berättat att han fick frågor av polisen om PKK. Av den anledningen kan det vara intressant att berätta om två andra mord på kurder i Sverige, utan att för den skull spekulera om något eventuellt samband.

PKK, Kurdistans arbetarparti, grundades 1978 i Turkiet som ett marxist-leninistiskt parti av bland andra Abdullah Öcalan.1 Partiet är fortfarande aktivt men har på 2000-talet ändrat politisk inriktning till ”demokratisk konfederalism” vilket bland annat innebär att man vill ha kurdiskt självstyre men inte någon kurdisk stat.2

Den 13 september 1980 genomförde den turkiske generalen Kenan Evren en kupp i sitt land och tog makten. Kuppen ledde bland annat till att vänsterrörelsen i Turkiet och i turkiska Kurdistan trängdes hårt.3 Ett stort antal turkar och kurder tvingades fly och några av dem begav sig till Sverige. Bland dessa politiska flyktingar fanns medlemmar och sympatisörer till PKK.4

Den 20 juni 1984 mördades PKK-avhopparen Enver Ata på Stora Torget i Uppsala. Han blev skjuten av en 25-årig kurdisk man som dömdes till livstids fängelse för dådet. Mannen menade att han hade agerat på egen hand utan hjälp.5 Han sade sig tillhöra en grupp på 6–7 personer som verkade för Kurdistans befrielse och den hade fått i uppdrag av ”det kurdiska folket” att avrätta ”förrädaren Ata”.6

Säpo hävdade att mordet hade utförts på order av PKK:s centralkommitté, med säte i Syrien.7 Några bevis för att Enver Atas mördare tillhörde PKK eller handlade på uppdrag av detta parti har inte offentliggjorts.8

Säpo ansåg också att mördaren haft praktiskt stöd vid mordet av en grupp kurder som bodde i Sverige. De påstods vara PKK-medlemmar som slussats in i Sverige i syfte att upprätta en organisation i landet.

Säpo la fram en utredning där åtta personer misstänktes för medhjälp till mord. Utredningen lämnades till länsåklagare Bertil Carrick i Uppsala. Men Säpo vägrade att tala om för honom vilka källor uppgifterna hämtats ur.

I det läget hade Bertil Carrick inget val. Innehållet i den utredning han läst räckte inte för ett åtal och han fick inte tillgång till de vittnen som skulle kunna utveckla misstankarna. Den 5 september 1984 la han ned förundersökningen om misstanke för medhjälp till mord på Enver Ata.

I stället gick Säpo med sin utredning till regeringen och bad den terroriststämpla de åtta kurderna och sedan utvisa dem enligt utlänningslagens 47 paragraf. Den 21 november 1984 beslutade regeringen att kurderna skulle utvisas. Beslutet fick ett särskilt tillägg genom ett regeringsbeslut den 14 december 1984: Då dessa åtta kurder riskerade allvarlig förföljelse i Turkiet, skulle de tills vidare få stanna i Sverige. Men eftersom de påstods tillhöra en terroristorganisation, PKK, skulle de inte få röra sig fritt i landet, utan beläggas med kommunarrest.

Den 2 november 1985 mördades ännu en avhoppare från PKK. Hans namn var Cetin Güngör och han hade tidigare varit medlem i PKK:s centralkommitté. Efter sitt avhopp hade han tagits om hand av svenska Säpo. Han hade inte bara fått svensk asyl trots att han redan tidigare hade asyl i Frankrike, något som var få kurder förunnade. Han skyddades också av Säpo och hade givits ny identitet samt tillgång till flera lägenheter. Men när han sköts vid en fest på Medborgarhuset i Stockholm, saknade han anmärkningsvärt nog beskydd.

Mördaren sköt Cetin Güngör i huvudet. Efter mordet överfölls han av rasande vänner till offret och räddade sig från en hotande lynchning genom att först kasta sig ut genom ett fönster och sedan genom att gripas av en anländande polispatrull. Den gripne erkände mordet. Han uppgav att han tillhört en organisation, med det förkortade namnet KUKNKB, som beslutat om ”avrättning av förrädaren Güngör”. Han dömdes till livstids fängelse för mordet.

Också i detta fall misstänktes det att mördaren haft medhjälpare som var bosatta i Sverige. Bakom denna misstanke fanns två konkreta uppgifter. Den ena var att mördaren i sin ficka haft en nyckel till en lägenhet. Den lägenheten tillhörde en 27-årig kriminellt belastad kurd som av Säpo utpekats som länk mellan PKK och en för heroinlangning dömd 42-årig släkting. Den andra konkreta uppgiften var att mordvapnet ursprungligen kom från ett inbrott 1978 i Handen utanför Stockholm.

Så småningom lades förundersökningen mot 27-åringen ned. Även om 27-åringen personligen hade givit mördaren nyckeln, vilket han förnekade, kunde det inte styrkas att han kände till planerna på att mörda Cetin Güngör.9

Inte heller för mordet på Cetin Güngör har det offentliggjorts några bevis för att PKK låg bakom dådet.10

För PKK:s sympatisörer i Sverige och för de med kommunarrest belagda kurderna blev det senare mordet ett dråpslag mot försöken att bli av med terroriststämplingen. Säpo hävdade återigen, utan att styrka sitt påstående, att mordet planlagts av PKK med hjälp av PKK:s ”svenska ledare”.

Det var denna misstanke som Hans Holmér återuppväckte med det så kallade PKK-spåret i jakten på Olof Palmes mördare, vilket är en annan lång och komplicerad historia.11

1 ”PKK – Uppslagsverk – NE.se”. Åtkomstdatum 12 mars 2020. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/pkk.

2 Medin, Joakim. Kobane: den kurdiska revolutionen och kampen mot IS. Stockholm: Leopard förlag, 2016. Sidan 29.

3 Kinzer, Stephen. ”Kenan Evren, 97, Dies; After Coup, Led Turkey With Iron Hand”. The New York Times, 09 maj 2015, avs. World. https://www.nytimes.com/2015/05/10/world/europe/kenan-evren-dies-at-97-led-turkeys-1980-coup.html.

4 Kanger, Thomas. Mordet på Olof Palme: Utredning på villospår. Mai Linh förlag.

5 Jonsson, Thomas. ”Kurder fängslade av Säpo”. Dagens Nyheter, 21 september 1984. https://arkivet.dn.se/tidning/1984-09-21/257/6.

6 Linde, Per. Det kurdiska spåret : dokument om kommunarrest och terroriststämpel. Kurdernas vänner, 1994.

Kanger, Thomas. Mordet på Olof Palme: Utredning på villospår. Mai Linh förlag.

7 Kanger, Thomas. Mordet på Olof Palme: Utredning på villospår. Mai Linh förlag.

8 Linde, Per. Det kurdiska spåret : dokument om kommunarrest och terroriststämpel. Kurdernas vänner, 1994.

Kanger, Thomas. Mordet på Olof Palme: Utredning på villospår. Mai Linh förlag.

9 Kanger, Thomas. Mordet på Olof Palme: Utredning på villospår. Mai Linh förlag.

10 Linde, Per. Det kurdiska spåret : dokument om kommunarrest och terroriststämpel. Kurdernas vänner, 1994

11 Kanger, Thomas. Mordet på Olof Palme: Utredning på villospår. Mai Linh förlag.

Det är okej

Postat av admin

Dagens nej: Omni

Hej Erik,

Stort tack för att du uttryckt intresse för att sommarjobba hos oss på Omni. Vi har haft många kompetenta sökande och har nu valt att gå vidare med några av dem. Tyvärr måste vi meddela att du inte är en av dem.

Om det är okej för dig behåller vi gärna dina uppgifter i vårt rekryteringssystem för framtiden. Annars får du gärna skicka ett mejl, så tar vi bort din ansökan från systemet. Och tveka inte att höra av dig längre fram om det dyker upp nya tjänster som du tycker verkar intressanta!

Vänlig hälsning,