Kategori: Journalistik

Örtagårdsmordet 2013 är ytterligare ett olöst mord i Västerås. Den man som misstänktes för mordet dömdes 2018 för kniv- och vapenbrott.

En 37-årig man hittades den 27 juli 2013 död i sitt hem i Örtagården. Mannen hade tidigare arbetat som taxichaufför och hade dömts för sexuellt ofredande. Han var 2013 också misstänkt för våldtäkt. Örtagårdsmordet är ett av de fall som polisens kalla fall-grupp nu arbetar med.

En man som länge var misstänkt för Örtagårdsmordet dömdes senare för det som kallas Skallbergsmordet. Undertecknad kallar den tidigare misstänkte för Nattskytten. Även han hade arbetat som taxichaufför.

En kvinna som Nattskytten haft ett förhållande med misstänktes för skyddande av brottsling i samband med utredningen av Örtagårdsmordet. Nattskytten hade också förmått en person att gömma hans vapen genom att gräva ner två vapen i jorden och kasta ett vapen i en sjö.

Den 10 mars 2017 stoppade polisen Nattskytten när han körde bil på E18 vid Mälby-Sagån i Enköpings kommun. Nattskytten hade då på sig en kniv, en batong, ett knogjärn och en tårgasspray.

Vid förhör med polisen berättade Nattskytten att han köpte sprayen, knogjärnet och batongen från en kille i Västerås cirka två timmar innan han blev stoppad av polisen. Han köpte sakerna för att kunna skydda sig själv då det skett mycket misshandel i området. Han trodde att sprayen var en försvarsspray som var godkänd att ha på sig. Kniven var en fiskekniv som han brukade använda när han fiskade.

Tingsrätten trodde inte på fiskehistorien. Med beaktande dels av att kniven påträffades i Nattskyttens högra byxficka, dels att Nattskytten vid tillfället även bar på en batong, ett knogjärn och en tårgasspray och att dessa föremål enligt honom själv bars i syfte att kunna försvara sig, ansåg tingsrätten att innehavet av kniven var sådant att det utgjorde ett obefogat innehav.

När det gäller tårgassprayen ansåg tingsrätten att Nattskytten vid införskaffandet av sprayen måste ha insett att det finns både lagliga och olagliga försvarssprayer. Han hade inte gjort något för att kontrollera om den aktuella sprayen var laglig. Han hade därmed agerat oaktsamt när han hade sprayen.

Nattskytten dömdes i januari 2018 för brott mot knivlagen och ringa vapenbrott. Påföljden blev böter på sammanlagt 3 500 kronor.¹

1 DOM 2018-01-24 meddelad i Uppsala (Uppsala tingsrätt 24 januari 2018).

Örtagårdsmordet 2013 är ytterligare ett olöst mord i Västerås. Den man som misstänktes för mordet lät en annan person gömma hans vapen.

En 37-årig man hittades den 27 juli 2013 död i sitt hem i Örtagården. Mannen hade tidigare arbetat som taxichaufför och hade dömts för sexuellt ofredande. Han var 2013 också misstänkt för våldtäkt. Örtagårdsmordet är ett av de fall som polisens kalla fall-grupp nu arbetar med.

En man som länge var misstänkt för Örtagårdsmordet dömdes senare för det som kallas Skallbergsmordet. Undertecknad kallar den tidigare misstänkte för Nattskytten. Även han hade arbetat som taxichaufför.

En kvinna som Nattskytten haft ett förhållande med misstänktes för skyddande av brottsling i samband med utredningen av Örtagårdsmordet.

Polismyndigheten, Region Mitt, beslutade den 19 augusti 2015 att omhänderta två av Nattskyttens skjutvapen. Vapnen, en pistol av fabrikatet CZ och ett kulgevär av fabrikatet Husqvarna, med tillhörande ammunition och tillståndsbevis, skulle omhändertas i avvaktan på att frågan om Nattskyttens fortsatta vapeninnehav prövats eller Polismyndigheten beslutat annat. Beslutet motiverades i huvudsak med att Nattskytten förvarat vapen och ammunition på ett bristfälligt sätt.

Som bakgrund till beslutet angavs bland annat följande. Nattskytten hade rätt att inneha tre stycken skjutvapen. Två av dessa vapen var ”omhändertagna” av polisen medan det tredje var ”taget i beslag”.

I samband med en brottsutredning 2013 framkom att Nattskytten förmått en annan person att gömma hans vapen genom att gräva ner två vapen i jorden och kasta ett vapen i en sjö. Samtliga vapen anträffades av polisen efter grävningar och dykningar och togs i beslag. Vid en husrannsakan den 13 juni 2014 i Nattskyttens bostad hittades vidare en ask ammunition i badrumsskåpet på toaletten. Den 13 juli 2015 avskrev åklagaren brottsmisstankarna mot Nattskytten och hävde beslagen av två av vapnen samt ammunitionen.

Nattskytten överklagade beslutet om omhändertagandet av de två vapnen. Förvaltningsrätten i Uppsala avslog överklagandet i december 2015.¹

1 DOM 2015-12-09 Meddelad i Uppsala (Förvaltningsrätten i Uppsala 09 december 2015).

Örtagårdsmordet 2013 är ytterligare ett olöst mord i Västerås. Den man som misstänktes för mordet åtalades även för flera brott riktade mot sin egen flickvän.

En 37-årig man hittades den 27 juli 2013 död i sitt hem i Örtagården. Mannen hade tidigare arbetat som taxichaufför och hade dömts för sexuellt ofredande. Han var 2013 också misstänkt för våldtäkt. Örtagårdsmordet är ett av de fall som polisens kalla fall-grupp nu arbetar med.

En man som länge var misstänkt för Örtagårdsmordet dömdes senare för det som kallas Skallbergsmordet. Undertecknad kallar den tidigare misstänkte för Nattskytten. Även han hade arbetat som taxichaufför.

Något som kan vara en tillfällighet, eller inte, är att Nattskytten den 10 maj 2012 fick böter för fortkörning vid Örtagården. Han körde personbil med en hastighet av 97 kilometer i timmen på länsväg 527 vid Örtagården, trots att högsta tillåtna hastigheten där var 70 kilometer i timmen.¹

Nattskytten var senare anställd som sommarvikarie hos Ica Sverige AB under tiden den 30 maj till den 29 augusti 2014.

Samma år var han frihetsberövad som anhållen och häktad under tiden den 17 april till 25 april 2014 och den 2 juli till 17 december 2014. Nattskytten misstänktes för grov misshandel, grov kvinnofridskränkning, våldtäkt och övergrepp i rättssak.

Kvinnan som anmält Nattskytten för dessa brott var även misstänkt för skyddande av brottsling i samband med utredningen av Örtagårdsmordet. Hon anhölls den 17 februari och häktades den 21 februari 2014. Häktningsbeslutet hävdes av åklagaren den 25 februari 2014.

Kvinnan lärde känna Nattskytten 2009. Nattskytten och en vän till honom gav körlektioner åt personer som ville ta körkort. Hon och hennes bror ville ta körkort och båda började övningsköra med Nattskytten. Hon och Nattskytten fattade tycke för varandra och i april 2010 inledde de en kärleksrelation. De var tvungna att träffas i hemlighet eftersom relationen stred mot såväl den kultur som hon kommer från som den kultur som Nattskytten kommer från.

Kvinnan har berättat att hennes väninnor med tiden fick vetskap om relationen och så småningom talade hon också om för sin mor att hon hade träffat en man. När hon berättade för Nattskytten att hon hade talat med sin mor om saken blev han upprörd. Enligt honom skulle relationen vara hemlig tills ”det blev rätt tid för annat”.

Fyra till sex månader efter att relationen hade inletts började hon och Nattskytten ha sexuellt umgänge med varandra. Hon accepterade detta med sexuellt umgänge endast av det skälet att Nattskytten hade gett uttryck för att han älskade henne. Vid något tillfälle gav han henne en vigselring så man kan säga att de blev gifta informellt.

Efter att det sexuella umgänget hade tagit sin början, hon kan inte säga hur långt efter, ska Nattskytten ha börjat ändra attityd gentemot henne. Han blev svartsjuk och accepterade inte att hon hade kontakt med vänner. Han ville ha kontroll över henne och han hade synpunkter på hur hon klädde sig och sminkade sig. Han började också kalla henne för slyna.

Hon fann sig i hans beteende eftersom hon ville visa att hon verkligen älskade honom. Hon övervägde dock att lämna honom eftersom hon upplevde förhållandet som jobbigt. Två gånger blev det också så att hon lämnade honom, men båda gångerna gick hon tillbaka till honom efter att han hade tagit kontakt med henne och bett henne att gå tillbaka. Vid respektive tillfälle när hon lämnade Nattskytten så förlovade hon sig med en annan. Två olika män förlovade hon sig med, men ingen av dessa män hade hon sexuellt umgänge med.

Kvinnan har berättat att hon och Nattskytten hade sex upp till sex eller sju gånger om dagen och varje sexakt kunde vara mellan 15 och 60 minuter lång. Enligt kvinnan var Nattskytten våldsam under sexakterna och han tvingade henne till en viss form av sex. Hon ska ha skadats av detta och i efterhand förstått att hon utsattes för många våldtäkter.

Hon förstod aldrig varför Nattskytten reste från Sverige i slutet av juli 2013, men innan han åkte så lämnade han sina vapen till henne.

År 2013 vårdades hon på psykiatrisk klinik eftersom hon mådde dåligt av att Nattskytten hade lämnat Sverige och var misstänkt för mord. Huruvida det fanns även andra orsaker till det dåliga mående minns hon inte. Hon har sagt att hon samma år försökte begå självmord.

När Nattskytten var misstänkt för mord kunde hon inte tro att han var skyldig. Vid tidpunkten för våldtäktsrättegången, 2015 ”visste” hon dock att han är skyldig till mord.

Efter att hon själv släpptes från häktet fick hon flytta till ett skyddat boende och det berodde på att hon var rädd för släktingarna till den person som hade mördats.

Nattskytten har berättat att han och kvinnan hade ”ömsesidig sexuell samvaro”. Antalet sexakter var en eller två per dag de dagar de träffades. Den sexuella praktik som kvinnan påstod att han tvingat henne till var, enligt Nattskytten, inte ens något som de försökte sig på. Det ”skulle inte ha fungerat”. Några våldtäkter hade aldrig förekommit, enligt Nattskytten.

Han var aldrig svartsjuk eller kontrollerande gentemot kvinnan. Tvärtom sa han vid ett stort antal tillfällen åt henne att ”gå och hitta en annan”. Nattskytten nekade också till att ha utsatt kvinnan för våld.

Tingsrätten drog slutsatsen att det som kvinnan berättat om brottsliga handlingar från Nattskytten mot henne visserligen kunde vara helt eller delvis sant, men att det inte kunde uteslutas att Nattskytten var oskyldig. Han frikändes därför från åtalet om de brott som han misstänktes ha utsatt kvinnan för.²

1 Strafföreläggande – informationsutdrag ur Cåbra (Åklagarkammaren i Västerås 10 maj 2012).

2 ”ANSPRÅK ENLIGT LAGEN (1998:714) OM ERSÄTTNING VID FRIHETSBERÖVANDEN OCH ANDRA TVÅNGSÅTGÄRDER”. Justitiekanslern, 09 september 2015.