Ytterkantspartierna och brottsligheten

För att få en bild av mer tydliga ideologiska skiljelinjer inom svensk politik har jag studerat två partier som brukar anses stå längst till höger respektive vänster.

Kriminologen Henrik Tham beskriver Sverigedemokraterna som det ”mest straffinriktade bland svenska riksdagspartier” (Tham 2018, s. 167). SD:s slagord om säkerhet och sedvänja kan tydas som ett försvar mot det nykomna och annorlunda. Detta befästs av den dygdiga föreställningsvärld som kännetecknar partier med SD:s ideologi. Stridslinjen mot societeten blir distinkt i kriminalpolitiken. Återkommande är kritiken mot de sakkunnigas uppgift om att brottsligheten inte ökar (Tham 2018, s. 167).

Sverigedemokraterna betonar i skildringen av kriminaliteten även det kritiska läget. Vårt land skildras som en stat i ett svårt läge. Det betonas att det föreligger överhängande kritiska faror och att ett ökat antal kvarter och ytterområden nästan saknar samhällelig kontroll. Om invandringsmotstånd är SD:s viktigaste fråga är frågan om kriminalitet väl förenlig. Enligt Tham är invandrare ”överrepresenterade bland lagförda” (Tham 2018, s. 167). Överrepresentationen fungerar därför som ett politiskt redskap när det gäller invandring. Internationell kriminalitet anses utgöra fara för staten. Upphovet till kriminalitet anses inte vara socioekonomiska skillnader utan olikheter mellan inhemska och främmande värderingar (Tham 2018, s. 167).

Enligt Tham behöver kriminalitet och invandring även uttryckas inom statskonsten som ett besvär. Folk kan känna besvikelse både med det personliga tillståndet och med förändringar i det sociala samspelet. Mellanmänskliga konflikter och mer obestämda förnimmelser av olust kan få varierande följder. Sverigedemokraternas världsbild kan sprida sig till andra politiska partier. Det anses väl synligt att kriminalpolitiken i andra politiska partier har börjat likna en Sverigedemokratisk kriminalpolitik (Tham 2018, s. 167–168).

Straffskärpningar motiveras med en förmodad fruktan hos befolkningen. Förändringen av kriminaliteten uppförstoras och människors sinnesstämning anses vara en mer korrekt beskrivning av realiteten än den som baseras på metodiska undersökningar. Grov organiserad brottslighet skildras som något från utlandet (Tham 2018, s. 168).

Två justitieministrar har riktat kritik mot att Högsta domstolen inte ger tillräckligt hårda straff för mord och andra allvarliga våldsbrott. Enligt Tham kan detta delvis bero på inflytande från ”populistiska partier” (Tham 2018, s. 168).

Kriminalpolitikens förändring kan därmed förklaras med tillkomsten av Sverigedemokratisk ideologi. När Sverigedemokraterna fått stöd av en betydelsefull del av den röstande befolkningen tycker de övriga riksdagspartierna att de, mer eller mindre, behöver anpassa sig till SD:s framsteg (Tham 2018, s. 168).

Jämfört med Sverigedemokraterna omnämns Vänsterpartiet inte så mycket i den kriminologiska litteraturen. Min tolkning är att det beror på att V inte har så stort inflytande på Sveriges kriminalpolitik. Jerzy Sarnecki har skrivit en del om brottslighet ur ett bredare vänsterperspektiv. Marxismens grundläggande idé är att det råder en konflikt mellan människorna som äger kapitalet och människorna som tvingas sälja sin arbetskraft för att överleva. Marxisterna anser att det är de besuttna klasserna som har makten att stifta lagar och som kontrollerar polis och andra tvångsmedel som behövs för att tillämpa lagarna (Sarnecki 2003, s. 191–213).

En nyare vänsterpolitisk syn på brottslighet kallas vänsterrealism. Vänsterrealisterna understryker att det inte bara är kapitalismen som förtrycker de fattiga och gör dem till brottslingar. Brottslingar utsätter faktiskt också andra medlemmar av underklassen för förtryck (Sarnecki 2003, s. 191–213). Vänsterrealisterna anser att förändringen av brottsligheten är påtaglig och att den i synnerhet drabbar underprivilegierade kategorier som kvinnor och socioekonomiskt svaga. Brottsligheten ska därför ”tas på allvar” (Tham 2018, s. 148).

Vänsterpartiet utmärker sig i Sverige på så sätt att partiet i sin politik ”i stort sett saknar tydligt straffande inslag” (Tham 2018, s. 158). Detta kan uttolkas som att partiet ser den övergripande statskonsten som det väsentliga för brottslighetens förändring och att särskilda kriminalpolitiska ingripanden ses som endera resultatlösa eller kontraproduktiva (Tham 2018, s. 159).

På Vänsterpartiets hemsida går det att läsa att partiet verkar för en mellanmänsklig gemenskap där ingen har skäl att betrakta kriminalitet som en utväg. Enligt partiet har vårt land under en lång tid haft mindre brottslighet än andra stater. Detta ska inte ha berott på höga straff och ett stort antal poliser utan på en kraftfull välfärdsstat, låg arbetslöshet och låg bostadslöshet. Den ökade organiserade brottsligheten förklaras med ökade socioekonomiska skillnader. Brottsligheten ska minska genom att den starka välfärdsstaten ska återskapas och de socioekonomiska skillnaderna ska minska (Vänsterpartiet u.å.).

Även när det gäller narkotikafrågan sticker Vänsterpartiet ut. V är det enda parti som föreslagit avkriminalisering av narkotikabruk (Tham 2018, s. 158).

Vänsterpartiet ser mäns våld mot kvinnor som ett tecken på ojämlikheten i det mellanmänskliga samspelet (Tham 2018, s. 159). Just vad det gäller sexualbrott förespråkar Vänsterpartiet också såväl straffskärpningar som ökade befogenheter för polisen (Motion 2019/20:109, TT 2021).

Referenser

Motion 2019/20:109. Med anledning av prop. 2018/19:157 Straffrättsliga åtgärder mot utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/med-anledning-av-prop-201819157_H702109

Sarnecki, J. (2003). Introduktion till kriminologi. Studentlitteratur.

Tham, H. (2018). Kriminalpolitik: Brott och straff i Sverige sedan 1965 (Första Upplagan). Norstedts Juridik.

TT (2021, december 13) V: Topsa alla de som misstänks för sexköp. Expressen. https://www.expressen.se/nyheter/v-topsa-alla-de-som-misstanks-for-sexkop/

Vänsterpartiet (u.å.). Kriminalitet. Hämtad 2022-01-09 från https://www.vansterpartiet.se/politik/kriminalitet/

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.