Som sommarläsning går jag igenom Jerzy Sarneckis ”Introduktion till kriminologi”, ISBN 978-91-44-01746-4.
Kapitel 5 Några empiriska exempel (sidan 77 till 115)
I det här kapitlet redogörs möjligheterna och svårigheterna att studera brottslighetens omfattning och dess förändringar i olika brottskategorier.
Det dödliga våldet är enklare att studera än exempelvis våldtäkt och narkotikabrott. Detta beror på att den stora majoriteten av dessa brott kommer till polisens kännedom och de flesta fall blir också uppklarade.
Det dödliga våldet som det indikerats av dödsorsaksstatistiken har varierat kraftigt i Sverige under de senaste 250 åren. Som störst var detta våld kring mitten av 1800-talet. Som lägst kring 1920- och 1930-talen. De kraftiga uppgångarna av det dödliga våldet under 1800-talet liksom under andra hälften av 1900-talet är relaterade till ökningar av alkoholkonsumtionen (som undertecknad tidigare berättat). Uppgången på 1800-talet sammanfaller med att man i Sverige började tillverka alkohol i stora industriella anläggningar. Mot slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet skedde en kraftig aktivering av nykterhetsrörelsen och en mängd alkoholrestriktioner infördes. Efter mitten av 1900-talet har en påtaglig liberalisering av alkoholpolitiken skett.
Nuförtiden är dock sambandet mellan alkoholkonsumtion och dödligt våld inte lika tydligt.
Förändringar i antalet våldtäkter och narkotikabrott är svårare att studera eftersom alla dessa brott inte kommer till polisens kännedom.
Jerzy Sarnecki uppmanar återigen läsaren att förhålla sig skeptisk till de uppgifter om kortsiktiga förändringar av brottsligheten som florerar i medierna, och som ofta bygger på den officiella statistiken.
Lämna ett svar