Kriminologisk sommarskola 10: stämplad som kriminell

Som sommarläsning går jag igenom Jerzy Sarneckis ”Introduktion till kriminologi” (2003), ISBN 978-91-44-01746-4.

Kapitel 10 Symbolisk interaktionism, stämpling, social konstruktivism och postmodern kriminologi (sidan 179 till 190)

Den symboliska interaktionismen behandlar frågan om hur vår bild av oss själva utvecklas i symboliskt samspel med andra individer. Genom att ta till oss andras reaktioner på oss själva bygger vi steg för steg vår egen självbild. När andra betydelsefulla människors bild av oss själva förändras och förmedlas till oss förändras också vår egen självuppfattning. Det är en process som pågår hela livet.

I likhet med strain-teorin anser stämplingsteoretikerna att orsaken till brottsligheten finns att söka hos det etablerade samhället och dess krav på individen. De reaktioner individen får på sina eventuella brottsliga handlingar blir viktiga för vilken bild individen får av sig själv.

De stämplingsteoretiskt inriktade forskarna hävdar att samhällets reaktioner på brottsliga handlingar, i form av straff eller behandling kan leda till att individens självbild förändras. Vederbörande kan därigenom börja uppfatta sig själv som kriminell och börja bete sig därefter.

Det är underklassungdomar, ungdomar ur etniska minoriteter och andra underprivilegierade som enligt teorin löper den största risken att bli ”stämplade”.

Företrädare för den socialkonstruktivistiska inriktningen vänder sig mot idén att sociala problem är något objektivt och på förhand givet. Man anser i stället att det rör sig om sociala konstruktioner. Det moderna samhället har en tendens att med kriminaliseringar försöka lösa de problem som den lagstiftande makten uppfattar som allvarliga. Men vilka gruppers intressen gynnas av dessa kriminaliseringar?

Att se samhällsproblem som konstruktioner ligger nära den filosofiska och samhällsvetenskapliga inriktning som kallas postmodernismen. Postmodernismen anser att en objektiv verklighet kanske inte finns, eller är i alla fall omöjlig att studera. Det finns i stället ett antal olika konstruktioner av verkligheten.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.