Teknikjättarnas enorma politiska och ekonomiska makt är en fråga som angår oss alla. Dess tjänster sprider desinformation och gynnar högerextremism. Om detta skrev Martin Gelin och Karin Pettersson i boken ”Internet är trasigt” 2018.

Problemet med teknikjättarnas dominans kanske är uppenbar för alla som har läst kultursidor de senaste åren. Allmänheten har dock inte samma inställning, vet jag efter att ha diskuterat saken med grannar. Att välja bort nätjättarna till förmån för alternativ verkar många betrakta som jättekonstigt.
Gelin och Petterssons bok är framför allt en beskrivning av problemet och rekommenderas därför för den som behöver en introduktion. Boken tar även upp AI, som inte var lika stort och utvecklat 2018:
”Frågan är vad som händer när det är möjligt att med AI skapa både fejkade videor som ser exakt ut som verkliga – och där Googles och Amazons röststyrningsverktyg bara ger ett enda svar, inte en lista på alternativ. Då uppstår helt nya möjligheter för den som vill sprida propaganda.”
Vid sidan av teknikjättarna finns det dock även en sorts global folkrörelse för en annan sorts informationsteknik: fri och öppen programvara. Det nämner Gelin och Pettersson visserligen i boken, men väldigt kortfattat.
”Anrika institutioner som Mozilla foundation fortsätter samtidigt att stödja konstruktiva initiativ för ett internet vars ideal och målsättningar går bortom kvartalsrapporter.” Detta utvecklas inte.
Även det sociala mediet Diaspora nämns.
”Diaspora blev en kortlivad hype bland internets idealister, men kollapsade snart på grund av just bristen på intäkter” står det i boken.
Men Diaspora har inte alls kollapsat. Det är ett existerande decentraliserat socialt nätverk som samarbetar med andra nätverk i det som kallas Fediversum. Jag använde själv Diaspora tills jag såg att fler svenskar använder Mastodon, ett annat decentraliserat nätverk. Även WordPress, som jag skriver den här bloggen med, kan anslutas till Fediversum och därför läsas i exempelvis Mastodon. Det har jag också gjort.
E-post brukar användas som en liknelse för att förklara vad som menas med decentraliserat nätverk. Den som har en Gmail-adress kan så klart konversera med någon som har en Hotmail-adress trots att programmen görs av två olika företag och använder olika servrar. På samma sätt kan olika sociala medier anslutna till Fediversum kommunicera med varandra.
Kan då fri programvara och decentraliserade sociala medier vara en del av lösningen på de problem som orsakas av de globala teknikjättarnas dominans? Den frågan hoppas jag kunna återvända till.
Lämna ett svar