Det obrottsliga Japan

I början av förra seklet fanns det förväntningar om att välståndets utveckling och utjämningen av samhällsklyftor skulle leda till minskad brottslighet. Dessa förväntningar har inte infriats och det ökade välståndet visade sig vara relaterat till en ökad brottslighet.

En tänkbar förklaring till brottslighetens ökning under förra seklet är den ökning av tillfällen till brott som var en konsekvens av det ökade välståndet. Snabbköpsbutiker, bilismens utveckling och mobiltelefonernas utbredning är några av de faktorer som ökat tillfällen till egendomsbrott.

Tillfällesstrukturen är dock inte den enda faktor som svarar för brottslighetens ökning. Brottsligheten har inte ökat i alla länder där välståndet har ökat. Medan brottsligheten ökat kraftigt i Sverige under efterkrigstiden har brottsligheten i Japan stannat på samma nivå under den perioden. Detta trots att även Japan fått ett ökat välstånd. Förklaringen är troligen skillnaden i social kontroll.

Främst är det den informella kontrollen inom familjen, grannskapet och arbetslivet som har minskat i västvärlden. Samhället har försökt kompensera denna förlust av kontroll genom utbyggnad av olika myndigheter som står för en mera formaliserad form av kontroll. Den kraftiga utbyggnaden av skolväsendet är troligen det tydligaste tecknet för denna utveckling. Det verkar dock inte vara möjligt att helt kompensera den minskade informella kontrollen genom formella kontrollsystem. Åtminstone inte i ett mångkulturellt demokratiskt samhälle.

Den minskade sociala kontrollen har dock olika påverkan på människor i olika samhällsklasser. Därför är även teorier som bygger på skillnader mellan fattiga och rika användbara.

Källa: Sarnecki, Jerzy. ”Brottsnivå och samhällsförändringar”. I Introduktion till kriminologi, 289–322, 2003.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.