Bevisbördans betydelse

En ofta förekommande uppfattning är att bevisfrågor endast komplicerar i onödan. En ”materiell fråga” (Zetterström 2017, s. 17) utgår från ”den gällande rätten” (Zetterström 2017, s. 17). En person har utlånat ett belopp kosing till en annan person. Den första personen har i enlighet med gällande rätt en fordring vilken den andra personen torde punga ut. Dock, hur ska det ageras ifall den andra personen erinrar att det rörde sig om en donation alternativt att summan understiger det som hävdas av den första personen? På vilket sätt ska det ageras ifall den första personen har ett värkande samt blodutsöndrande luktorgan samt uppger att den andra personen slagit vederbörande? Utifrån lagen räknas detta till misshandel samt är dessutom skadeståndsgrundande. På vilket sätt ska det ageras om den andra personen påstår att vederbörande slog i självförsvar? Utifrån lagen har den andra personen rätt till försvar eller nödvärn mot angrepp på dennes person eller egendom (Zetterström 2017, s. 17).

När det gäller det först nämnda scenariot måste den första personen kunna styrka att den andra personen är skuldsatt enligt påståendet. Detta kan den första personen styrka endera med hjälp av att uppvisa ett avtal eller via tänkbara vittnen till ett muntligt avtal. När det gäller det andra scenariot behöver den första personen styrka att den andra personen inte hade rätt till nödvärn. Om det inte föreligger något krav på att styrka vad som påstås blir det mycket krångligt att verka i en annars strukturerad social samvaro (Zetterström 2017, s. 17).

Ett initialläge är att personen som gör ett påstående även har bevisbördan för detta påstående. Bördans vikt varierar. Inom straffrätt är den antagligen tyngst. Det är betydelsefullt att inte frihetsberöva personer vilka ej begått brott. Vidare kan bördan flytta från den första personen till den andra och åter till den första. Den första personen kan uppvisa ett dokument som skildrar att 1 000 kronor betalats till den andra personen. Den andra personen finner ett vittne vilket påstår att den första personen sagt att den andra personen ska erhålla slantarna såsom en gottgörelse för godhet. Den första personen finner ett vittne vilket påstår att den andra personen endast fick låna pengarna. Inom detta ärende flyttas bevisbördan fram och tillbaka. Till slut behöver domstolen ta beslut om huruvida den första personen har styrkt att vederbörande har rätt att få tillbaka de pengar som överlämnats (Zetterström 2017, s. 17).

Källa: Zetterström, S. (2017). Juridiken och dess arbetssätt: en introduktion. (Tredje upplagan). Uppsala: Iustus förlag.

2 reaktioner till “Bevisbördans betydelse

Lämna ett svar till Jon Anders Klockar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *