Satsningar på lönespridning leder till sämre sammanhållning bland lärare. Det uppger Riksrevisionen i en ny granskning.
De statliga satsningarna Karriärstegsreformen och Lärarlönelyftet har lett till högre lön men sämre sammanhållning inom läraryrket, uppger Riksrevisionen i en ny rapport. Detta rapporterar tidningen Arbetsvärlden.
Med Karriärstegsreformen infördes karriärtjänster bland lärarna. Vissa lärare som bedömdes vara särskilt yrkesskickliga kunde bli Förstelärare, få kompetensutveckling och lönelyft på 5 000 kronor i månaden.
Lärarlönelyftet sköt till mer pengar till lärare som bedömdes vara särskilt skickliga. Lärarlönelyftet ger en löneökning på mellan 2 500 kronor och 3 000 kronor i månaden.
Som undertecknad tidigare berättat anser många lärare att Lärarlönelyftet leder till splittring bland lärarna.
Riksrevisionen uppger att Karriärstegsreformen och Lärarlönelyftet ger relativt stora löneökningar till en begränsad andel lärare vilket leder till ökad lönespridning.
En majoritet av huvudmännen och rektorerna upplever att Lärarlönelyftet, liksom Karriärstegsreformen, har försämrat sammanhållningen mellan lärare. Närmare hälften uppger även att Lärarlönelyftet påverkat arbetet i arbetslag negativt.
Representanter för Lärarfacken kommenterar detta i Arbetsvärldens artikel. Facken vill själva ha ökade löneskillnader och menar att problemet endast är att löneskillnaderna är ”osakliga”. Det är oklart hur facken vill komma rätta med det problemet.
– Ökad lönespridning är ingenting farligt i sig, problemet uppstår när den är osaklig, säger Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet, till Arbetsvärlden.
Lämna ett svar