Läs min nya e-bok!

”Chefens härskarteknik” är min nya bok om individuell lönesättning. Den finns nu också tillgänglig som e-bok.

Elektrisk. Foto: Erik Hjärtberg

Min nya bok finns nu också tillgänglig som e-bok. Både pappersbok och e-bok finns för tillfället bara att beställa via förlagets hemsida. Min förhoppning är dock att den snart ska finnas hos de vanliga nätbokhandlarna samt där e-böcker finns.

Läs min nya bok!

”Chefens härskarteknik” är min nya bok om individuell lönesättning. En lättläst pocketbok om det lönesystem som arbetsgivarna använder för att söndra och härska.

Omslag och omslagsfoto: Erik Hjärtberg

Efter ungefär två års bloggande i ämnet har jag nu gett ut en bok om individuell lönesättning. Boken finns i skrivande stund endast att beställa via förlagets hemsida. Min förhoppning är dock att den snart ska finnas att beställa via de vanliga nätbokhandlarna samt som e-bok där e-böcker finns.

Facklig ledare på Försäkringskassan är kritisk till lönesystemet

Försäkringskassan har fått en ny generaldirektör och nya riktlinjer. Thomas Åding, facket ST, är dock kritisk till lönesystemet som också spelade en roll i förra årets skandal på Försäkringskassan.
– Det här fungerar absolut inte, säger han.

Kritisk. Thomas Åding är vice ordförande för facket ST på Försäkringskassan. Foto: Erik Hjärtberg.

På en presskonferens den 2 maj presenterades Nils Öberg som ny generaldirektör för Försäkringskassan. Regeringen meddelade också att man slopar Försäkringskassans mål om 9,0 i sjukpenningtal i ett nytt regleringsbrev.

Försäkringskassans förra generaldirektör Ann-Marie Begler fick förra året lämna sitt uppdrag strax efter att flera medier rapporterat att handläggare vid Försäkringskassan fick högre lön om de nekade sjukpenning. Som undertecknad tidigare berättat var agerandet dock helt i linje med Försäkringskassans mål och handläggarnas löneavtal.

Det är en aprileftermiddag 2019 och träden blommar på Telefonplan i Stockholm. Försäkringskassan har ett av sina kontor i LM Ericssons gamla fabriksbyggnad där även konstskolan Konstfack håller till. Thomas Åding, vice ordförande för facket ST:s klubb på Försäkringskassan, tar emot i entrén och visar vägen till ett mötesrum. Personalen jobbar i stora öppna kontorslandskap utan fasta skrivbordsplatser. Han pratar med låg röst när vi går genom en sal där de anställda tar emot telefonsamtal som kommer till myndigheten.

När medier våren 2018 gick ut med påståendet att Försäkringskassans handläggare fick högre lön om de nekade sjukpenning startade facket en egen granskning. Man frågade alla ST:s arbetsplatsombud inom Försäkringskassan om man kände igen sig i påståendet. Undersökningen visade att det var få av fackets arbetsplatsombud som kände igen sig i påståendet att fler avslag gav högre lön.
Men på ett par ställen så framkom det mer tydligt från våra ombud att där hade det nog varit lätt att förstå som att högre avslagsfrekvens kunde möjligtvis leda till högre lön, säger Thomas Åding.

Undersökningen visade samtidigt att det fanns ett stort fokus på att förkorta sjukpenningsperioden och att man kunde räkna antalet avslag på varje enskilt kontor.
– På det viset är det inte så konstigt att man gör en koppling däremellan, säger Thomas Åding.

Han menar att det egentligen inte är Försäkringskassans uppgift att minska sjukskrivningarna. Det kan bara lösas genom vårdinsatser. Försäkringskassan kan bara administrera sjukpenningen.
– Vi har inga verktyg för att göra folk friska. Det är det andra samhällsaktörer som har, säger Thomas Åding.

Varje medlem i facket ST på Försäkringskassan får själv välja om lönen ska sättas genom ett lönesättande samtal eller genom att facket förhandlar. Rent konkret tittar man bland annat på hur många ärenden handläggaren har handlagt,  vilken kvalitet arbetet anses ha, samt hur duktig handläggaren är på att samarbeta.
– Det blir alltid en subjektiv bedömning. Du kan blåsa upp den enes misstag men inte den andres och därmed sätta olika löner, säger Thomas Åding.

Thomas Åding säger att både fackets undersökningar och hans egna samtal med medlemmarna visar att det finns ett stort missnöje med lönerna.
– Det är ett stort missnöje. Man vet inte varför man har den lön man har. Vad är förutsättningarna? Vad ska jag göra?, säger han.

Thomas Åding är personligen tveksam till om individuell lönesättning passar för statliga tjänstemän. Jobbet som handläggare på Försäkringskassan liknar arbete inom vården på så sätt att det är hög arbetsbelastning och låga löner, samt otydligt vad som krävs av den enskilde för att få högre lön. Han ser det inte som någon lösning att införa särskilda lönesatsningar på de allra duktigaste medarbetarna.
– Jag tillhör inte den fackliga generation som vill driva på åt det hållet. Jag hoppas att kunna förändra lönerna till något helt annat, säger han.

När lönerna sätts i samtal med arbetsgivaren i stället för i fackliga förhandlingar innebär det också att fackets insyn och inflytande minskar.
– Facken behöver för sin egen överlevnad behålla sitt eget inflytande över lönen, så att det inte blir helt godtyckligt, säger Thomas Åding.

Tidningen Publikt granskar individuell lönesättning

Forskning visar att sambandet mellan lön och prestation är svagt. Detta och mycket annat framgår i ett långt reportage om individuell lönesättning i tidningen Publikt.

Tidningen Publikt ges ut av fackförbundet ST, som förespråkar individuell lönesättning. Detta hindrar inte förbundets tidning från att publicera en kritisk granskning av individuell lönesättning.

Artikeln tar bland annat upp att sambandet mellan lön och prestation är svagt, bland ST:s medlemmar finns ”ett relativt stort missnöje” med hur lönesättningen går till i praktiken, och veteraner inom förbundet bedömer att det fackliga inflytandet minskat när lönesättningen stegvis decentraliserats.

Alla yrkesgrupper inom ST har heller inte individuell lönesättning. Flygledare hör till de få grupper i Sverige som har lön enligt tariff.

– Vi kunde inte hitta några fungerande kriterier för individuell bedömning, säger Ann-Marie Bredberg, avdelningsordförande för ST inom flygledningen, till Publikt.

– Som flygledare styr man inte sin egen arbetsbelastning, och alla måste göra ett tillräckligt bra jobb, säger Ann-Marie Bredberg till tidningen.