Vad får du för skolpengarna?

Skolbok. Foto: Erik Hjärtberg

Johan Enfeldt är social­demokrat och vice ordförande i utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden i Enköpings kommun. Utanför sina kommunpolitiska uppdrag arbetar Johan Enfeldt som utredare i välfärdsfrågor på den fackliga organisationen LO. Han har intresserat sig för skolfrågor så mycket att han skrivit en bok i ämnet: ”Vad får du för skolpengarna?” (ISBN: 9789174450149) utgiven 2022.

Boken är en genomgång av de problem som Johan Enfeldt ser med det svenska skolsystemet. Han har till exempel nyligen intervjuats i Mitt i Enköping om betygsinflation.

Ett annat problem, enligt Johan Enfeldt, är att bristen på insyn i fristående skolor innebär att skattebetalarna inte kan få reda på vad skolpengen används till. Det går överhuvudtaget inte att veta om pengarna används i deras egen kommun. Det finns inget som hindrar ett skolföretag med skolor i flera kommuner, eller till och med flera länder, att flytta runt pengarna efter behag.

Någon som har märkt av och försökt hantera problemet är Roger Haddad, Liberalerna. Roger Haddad var 2013 kommunalråd i Västerås och drev igenom en extra satsning på lärarlöner. Han insåg ganska snart att det inte var möjligt att kontrollera om de extra pengarna verkligen användes till högre löner i de många fristående skolorna i kommunen.

Roger Haddad oroade sig för att skolorna skulle kunna ha tagit de extra pengarna från skattebetalarna i Västerås och använt dem i andra kommuner. Han föreslog en lagändring som skulle garantera att skolpengen stannade i kommunen. Roger Haddad fick inte med sig Liberalerna på förslaget och drev inte frågan när han sedan blev riksdagsledamot.

Om offentlighetsprincipen hade gällt för friskolor skulle Roger Haddad ha kunnat kontrollera hur pengarna hade använts. Friskolorna hade fortfarande kunnat flytta pengarna till andra kommuner men skattebetalarna i Västerås hade i alla fall fått veta det.

Johan Enfeldt har för övrigt själv en bakgrund inom Liberalerna innan han blev social­demokrat.

Västerås flygplats läggs ner

Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Liberalerna i Västerås har meddelat att man vill lägga ner den kommunala flygplatsen. Det sker efter decennier av ekonomiska förluster.

De politiska partiernas ändrade inställning i frågan meddelades vid en presskonferens på tisdagen, rapporterade VLT. Den styrande koalitionen i Västerås består av Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Liberalerna och Centerpartiet. Enligt uppgifter till VLT vill Centerpartiet ha flygplatsen kvar.

De tre övriga partierna har nu enats om att lägga fram förslaget om nedläggning, i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Vidare ska det skrivas in i flygplatsbolagets ägardirektiv att en avveckling ska ske.

Av partierna i kommunfullmäktige är även Vänsterpartiet för en nedläggning av flygplatsen.

Den som vill veta mer om Västerås flygplats kan här läsa en sammanställning av de påståenden och fakta som finns i frågan.

Flygfastigheters vinster kommer inte från flyget

Ett argument för nyttan med Västerås flygplats påstås vara att fastighetsbolaget Flygfastigheter går med vinst. De lönsamma hyresgästerna har dock ingenting med flyg att göra, påpekar Jesper Brandberg (L).

Ulf Gelberg, skolchef på Flygteoriskolan, har nyligen skrivit en insändare i VLT där han påstår att Västerås flygplats är ”en vinst för Västerås stad”. Ulf Gelberg motiverar detta med att det kommunala bolaget Flygfastigheter, som äger flygplatsens fastigheter, går med vinst. Vidare skriver Ulf Gelberg att flygskolans elever och anställda bor och betalar skatt i Västerås, vilket även det innebär intäkter för kommunen.

Jesper Brandberg (L), oppositionsråd, har nu svarat på Ulf Gelbergs insändare. Jesper Brandberg skriver att den vinst som Flygfastigheter gör inte har något med flyget att göra.

Jag sitter själv i styrelsen för detta bolag. Jag kan upplysa Gelberg om att hela denna vinst, och mer därtill, kommer från bolagets verksamhet på Hamre.

Där har vi hyrt ut lokaler till bilprovning och annan verksamhet som inte har ett enda dugg med flyg att göra. Den verksamhet som bolaget har på Hässlö har alltid gått med förluster. Och det fortsätter den att göra. (Det hade varit lätt för Gelberg att kolla upp fakta kring detta om Gelberg velat!)

Jesper Brandberg skriver även att flygskolorna på Västerås flygplats betalar väldigt låga avgifter för att använda den kommunala flygplatsen. Att flygföretagens anställda och elever bor i Västerås är inget argument för fortsatta subventioner, menar han.

De allra flesta privata företag som finns i Västerås har anställda och kunder här, som bor och spenderar pengar. De får inga mångmiljonstöd från kommunen för det! Kommunens skattepengar behövs bättre på helt andra ställen.

Läs mer om Västerås flygplats i min bok ”Ryanair på svenska”.

Lärare föreslår generella lönelyft

Individuell lönesättning splittrar lärarna. Det svensk skola behöver är generella lönelyft för alla lärare, menar läraren Daniel Sandin.

Liberalerna föreslår att det införs så kallade huvudlärare i skolan. En sådan tjänst ska innebära ett lönelyft på 5 000 kronor.

Läraren Daniel Sandin riktar skarp kritik mot detta i Svenska Dagbladet. Individuell lönesättning fungerar inte för lärare, menar han.

Det beror på yrkets karaktär. För det första förväntas alla lärare utföra i princip samma uppgift; att lärare då tjänar väldigt olika för samma jobb är orimligt. För det andra är samarbete mellan lärare en central faktor för en framgångsrik skolverksamhet; de senaste årens lönereformer har snarast bidragit till ett sämre samarbetsklimat, vilket i slutändan drabbar eleverna.

Daniel Sandin föreslår i stället generella lönelyft för alla lärare. Han är inte ensam. Som undertecknad tidigare berättat visade en undersökning att en majoritet lärare ville att pengarna i lärarlönelyftet i stället borde fördelas lika till alla. Undersökningen gjordes bland 1 000 grundskollärare på uppdrag av Lärarnas Tidning.

Västerås flygplats tjänar på att skippa Ryanair

Västerås flygplats skulle spara pengar utan passagerartrafik. Det visar flygplatsbolagets egna beräkningar. Detta förutsätter dock att flygplatsen upphör att vara ”instrumentell”.

Jesper Brandberg (L), tidigare styrelseledamot i Västerås flygplats, skriver i VLT att flygplatsen skulle göra betydligt mindre förluster än i dag, om det ”kommersiella flyget”, det vill säga reguljär- och charterflyg, upphörde. Detta grundar Jesper Brandberg på ett underlag som presenterats i mars.

Ulla Persson (S) ordförande i flygplatsstyrelsen skriver i ett svar att flygplatsen visserligen skulle kunna minska förlusterna genom att avveckla den kommersiella trafiken fast att det då skulle medföra att även flygskolorna på Västerås flygplats upphörde:

Det finns bara två alternativ till en flygplats, kommersiell trafik med bibehållet certifikat eller inget certifikat och ingen kommersiell trafik. Att ta bort den kommersiella trafiken är detsamma som att ta bort affärsmöjligheten och att områdets flygskolor skall kunna bära kostnaden för en flygplats infrastruktur är en utopi.

Undertecknad bad om att få läsa det underlag som Jesper Brandberg hänvisar till. Dessa prognoser visar att flygplatsens underskott på sikt skulle minska till 25 miljoner om det kommersiella flyget upphör och minska till 10,5 miljoner om Västerås upphör att vara en ”instrumentell flygplats”. Flygplatsens vd Tezz Tordsdotter Åkerman meddelar dock att underskottet förväntas minska även med bibehållet kommersiellt flyg och då beräknas vara 19,7 miljoner år 2019.
– I prognos för år 2017 återfinns dessvärre fortsatt negativa effekter av den upphandlade trafik som genomfördes 2016. Det är först under år 2018 som effekter av detta arbete blir synligt i resultatet fullt ut, skriver hon.

Det är oklart exakt vad som menas med instrumentell flygplats. Begreppet verkar inte vara allmänt vedertaget. Det kan antingen syfta på kostnaden för den tekniska utrustningen eller kostnaden för flygledning. Sveriges Radio har tidigare rapporterat att flera flygplatser i Sverige planerar att gå över till fjärrstyrd flygledning. Flygtrafiken på Örnsköldsviks flygplats leds till exempel från ett digitalt flygledartorn 15 mil söderut i Sundsvall.

Läs mer om Västerås flygplats i min bok Ryanair på svenska.

Ryanair på svenska – även som e-bok

Min bok Ryanair på svenska finns som vanlig pappersbok att köpa hos flera nätbokhandlar. Därutöver finns den även som e-bok hos bland annat Dito. Det verkar även som att e-boken finns att ”låna” på flera bibliotek.

Angående presentationstexten vet jag så klart att VLT är en förkortning av Vestmanlands Läns Tidning. Tyvärr har den nusvenska stavningen av Västmanland råkat publiceras.

Läs min bok!

Min bok Ryanair på svenska finns nu att köpa hos Bokus och andra bokhandlar. Kortfattat handlar det om hur socialdemokratiskt styrda kommuner i Sverige stödjer ett fackföreningsfientligt flygbolag.

Boken är egenutgiven på förlaget Books on Demand. Recensionsexemplar kan beställas på press@bod.se

Varför lämnade Ryanair Rygge?

I veckan kom en ny statlig utredning om flygskatt. Detta har lett till debatt om hur en flygskatt påverkat Norge. Varför lämnade egentligen Ryanair flygplatsen Rygge?

På onsdagen presenterades en utredning om en svensk flygskatt. Detta har lett till debatt, även på nyhetsplats, om hur Norge påverkades av sin flygskatt.

Mikael Lundström (L), styrelseordförande för Karlstad flygplats, säger till TT att flygskatten gjorde att Ryanair slutade att flyga till Rygge flygplats, sex mil söder om Oslo. Detta är också den information som Ryanair själv har gått ut med.

Som undertecknad tidigare berättat menar Vegard Einan, från det norska facket Parat, att det var en helt annan anledning till att Ryanair övergav Rygge.

Norska domstolar har slagit fast att Ryanairs personal i Norge måste arbeta under norska lagar, och inte under irländska som flygbolaget vill. Enligt facket är det därför som Ryanair lämnade Rygge och därmed la ner sin enda norska bas.

Ryanair fortsätter att flyga till och från Norge och slipper därför inte undan flygskatten. Flygbolaget har däremot inte längre någon personal stationerad i Norge och behöver därför i fortsättningen inte följa norska lagar.

Det bidde inga sparkrav på Västerås flygplats

Kommunfullmäktige krävde att bidragen till Västerås flygplats skulle minska. Nu har kravet dragits tillbaka. ”Tydligen vill inte majoriteten göra de åtgärder som krävs för att minska flygplatsens förluster”, säger Jesper Brandberg (L).

Kravet att Västerås flygplats ska få minskade bidrag skjuts upp, rapporterar VLT. Förra året beslutade kommunfullmäktige att de årliga bidragen skulle minska från 15 till 5 miljoner kronor 2017. Denna åtgärd skjuts nu upp till 2019.
– Vi ville skicka en tydlig signal till flygplatsen. Sedan har vi analyserar detta och insett att 2019 är mer realistiskt, säger Anders Teljebäck (S), till VLT.

Liberalerna har i sin budget för 2017 understrukit att partiet inte stödjer det beslutet.

Som undertecknad tidigare berättat är detta en upprepning av hur politikerna agerat i många år. Efter två år med lågprisflyg, 2003, kunde det konstateras att Ryanair än så länge inte gav Västerås flygplats någon vinst. Kommunalrådet Åke Hillman (S) menade då att om flygplatsen inte bar sina egna kostnader 2006 så kunde den reguljära trafiken läggas ned. När året blev 2006 fortsatte dock förlusterna. Då hördes hoppfulla tongångar om att den nyvalda flygplatsstyrelsen skulle lyckas vända ekonomin. Så har det fortsatt.

Utöver det årliga driftbidraget på 15 miljoner har flygplatsen regelbundet fått aktieägartillskott av kommunen. Mellan 2001 och 2015 har flygplatsen kostat skattebetalarna 420 miljoner.

Levande korrektur: Ryanair på svensk mark

Satsningen på levande korrektur fortsätter. Här kommer 18 sidor om Ryanair i Sverige.

Allmänheten inbjudes härmed till korrekturläsning av 18 sidor om Ryanair i Sverige (pdf). Rapportera eventuella fel i kommentarsfältet nedan, e-posta till text@erikhjartberg.se, eller använd sociala medier. Korrigeringar rapporteras löpande.

Fortfarande finns 22 sidor om Ryanairs historia öppet för korrigeringar.