Etikett: kön

Se mig moderera!

Postat av admin

Lördagen den 13 april kommer undertecknad att vara moderator på ett seminarium med rubriken: ”Är individuell lönesättning förenligt med det fackliga löftet?”

Individuell lönesättning var från början ett politiskt projekt som SAF initierade på 1980-talet. Systemet har utvecklats successivt med så kallade sifferlösa avtal, där lönesättning blir ett ensidigt arbetsköparverktyg.

Detta lönesystem innebär att fackföreningsrörelsen retirerat och överlämnat till den enskilde medlemmen att i lönesamtal hävda sina intressen. I praktiken egenintresset eftersom den fackliga organisationen är frånvarande. Forskare har dragit slutsatsen att avtalsslutande organisationer vägrar vara motpart i slutändan.

Undersökningar inom flera avtalsområden visar att en tystnads- och repressaliekultur sprids på arbetsplatserna. Despotiska chefer och individuell lönesättning anges då ofta som primära orsaker. De som visar missnöje straffas med lägre löner medan de som alltid tillfredsställer chefen blir rikt belönade.

Vi har bjudit in två kunniga forskare, som skall lotsa oss igenom avgörande lönepolitiska skeden sedan 1980-talet.

Susanne Fransson, lektor i rättsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Göran Salmonsson, ekonomhistoriker.

Moderator: Erik Hjärtberg, journalist och bloggare

Tid: Lördagen den 13 april, klockan 13.30.
Plats: Brantingrummet, ABF-huset, Sveavägen 41 i Stockholm.
Arrangörer: Syndikalisterna.

Splittrad strategi för jämställda löner

Postat av admin

Varje arbetsdag arbetar kvinnor 54 minuter gratis på grund av lägre lön. Det är dock omtvistat hur problemet ska lösas.

På onsdagen manifesterade Sveriges kvinnolobby för rättvisare löner mellan män och kvinnor, rapporterar Dagens Nyheter. Varje arbetsdag arbetar kvinnor 54 minuter gratis på grund av lägre lön, i jämförelse med män. På ett år blir det en skillnad på 48 000 kronor, enligt Sveriges kvinnolobby.

Bakom onsdagens manifestation stod ett flertal fackförbund och politiska partier från vänster till höger. Synen på hur problemet konkret ska lösas varierar bland dessa.

Som undertecknad tidigare berättat är löneskillnaderna mellan könen större bland högavlönade som har större inslag av individuell lönesättning.

I fackföreningsrörelsen råder oenighet om huruvida individuell lönesättning minskar eller ökar löneskillnaderna mellan könen.

Centerförslag för jämställda löner sågas

Postat av admin

Centerpartiet vill satsa 6,4 miljarder på jämställda löner. Vallöftet är varken genomtänkt eller genomförbart, anser Linda Nordlund, Expressen.

Centerpartiet vill satsa 6,4 miljarder på jämställda löner, rapporterar Dagens Nyheter. Pengarna ska gå till Arbetsgivarverket, statens arbetsmarknadspart, som ska ha ”pengarna i ryggen”, när löner förhandlas.

Förslaget har flera problem, menar Linda Nordlund, ledarskribent på Expressen.

Trots att Annie Lööf vill att regeringen ska styra lönesättningen mer än i dag, ska fortfarande individuell lönesättning råda. Hur en jämställdhetspott, som delas ut till kvinnor som grupp, går ihop med att löner ska sättas individuellt får man inget svar på.

Oklart orsakssamband mellan lönesamtal och jämställdhet

Postat av admin

Facket Civilekonomerna förespråkar mer individuell lönesättning. Argumentet är att det ska minska löneskillnaderna mellan könen. Det finns dock mycket som tyder på motsatsen.

Dagens kollektivavtal måste ”moderniseras” skriver företrädare för fackförbundet Civilekonomerna i Dagens Nyheter. Civilekonomerna vill bland annat skärpa möjligheten till lönesamtal.

Fortfarande står många anställda utan samtal. Genom Sacos studier vet vi att de som har haft lönesamtal får högre lön än de som inte har haft det. Det gäller särskilt kvinnor. Därför är det av största vikt att alla får möjlighet till lönesamtal.

Som undertecknad tidigare berättat är forskarna som gjort Sacos studier inte själva så tvärsäkra på att det finns ett orsakssamband mellan lönesamtal och högre lön:

Vi kan dock inte helt utesluta att de som har haft lönesamtal på något sett skiljer sig från gruppen som inte har haft lönesamtal. Det är möjligt att lönesamtalsgapet för kvinnor förklaras av egenskaper hos kvinnorna som vi inte har information om, det vill säga löneskillnaderna beror inte på lönesamtalet utan på det som vi inte kan observera. Det är möjligt att kvinnor som har lönesamtal är målmedvetna och aktiva, förbereder sig väl, medan kvinnor som inte har haft lönesamtal inte är lika drivna.

Vidare finns det även forskning som visar att löneskillnaderna mellan män och kvinnor är högre bland högavlönade, som har mer individuell lönesättning, och lägre bland lågavlönade som har mer traditionella kollektivavtal. Kvinnor på toppositioner tjänar i snitt 30 procent mindre än männen. På hela arbetsmarknaden var skillnaden mellan kvinnor och mäns lön 12 procent under 2016.

En studie av tarifflöner i transportsektorn från 2011 visade att skillnaden mellan kvinnors och mäns löner var mindre inom de avtalsområdena jämfört med genomsnittet på arbetsmarknaden. Löneskillnaden mellan kvinnliga och manliga transportarbetare med tarifflön var 5,4 procent jämfört med lönegapet på hela arbetsmarknaden, som var 15 procent.

Löneskillnader mellan könen är större bland högavlönade

Postat av admin

Löneskillnaderna mellan män och kvinnor är större bland högavlönade. En anledning kan vara lönesystemet.
– Där är det ofta individuella förhandlingar utan tydliga riktlinjer att utgå ifrån, säger Lena Abrahamsson, professor vi Luleå tekniska universitet.

Lönegapet mellan en kvinnlig och en manlig börs-vd är stort. Kvinnor på toppositioner tjänar i snitt 30 procent mindre än männen, meddelar Svenska Dagbladet. På hela arbetsmarknaden var skillnaden mellan kvinnor och mäns lön 12 procent under 2016.

Lena Abrahamsson, professor på Luleå tekniska universitet säger till Svenska Dagbladet att en av förklaringarna är hur lönesystemet skiljer sig mellan hög- och låglöneyrken.
– I låglöneyrken finns inte utrymmet att betala mer utan lönen är vad den är. I många yrkeskategorier finns det även en transparens och det är lätt att jämföra sig, som arbetstagare vet man vad man borde tjäna och avtal sluts under ordnade förhållanden, säger hon till tidningen.

– Regler, avtal och transparens motverkar en löneglidning mellan könen. Något som ofta saknas i samband med till exempel rekrytering av vd, säger Lena Abrahamsson vidare.

Rapporten ”Karriärutveckling för högutbildade kvinnor och män i Sverige”, från IFAU, har kommit fram till slutsatsen att ”individernas egenskaper” har stor betydelse för löneskillnaderna mellan högutbildade män och kvinnor.

Män har i större utsträckning än kvinnor individegenskaper som generar en högre lön på arbetsmarknaden, men också att männen belönas mer för samma egenskaper.

Som undertecknad tidigare berättat råder det i fackföreningsrörelsen oenighet om huruvida individuell lönesättning minskar eller ökar löneskillnaderna mellan könen.