Billiga flygresor beror på offentliga bidrag

Subventioner är en viktig orsak till att flygresorna ökar. Det visar ny forskning.

Sveriges Radio berättar om en ny forskningsrapport om subventioner av flygresor. Turismprofessor Stefan Gössling uppskattar att det åtminstone är tiotals miljarder skattekronor årligen som ger de låga flygpriserna, och ett ständigt ökat flygande världen över.
– Vi tror att flyget växer mycket snabbare än vad sektorn skulle göra om inte subventionerna fanns. Vi talar om så kallad ”induced demand”, alltså inducerad efterfrågan, som blir större helt enkelt därför att det är billigt, säger Stefan Gössling till Sveriges Radio.

De offentliga bidragen finns på flera olika nivåer. USA och EU ger bidrag till flygplanstillverkarna Boeing och Airbus. Även många flygbolag har fått offentligt stöd.

Likaså finansieras flygplatserna och anslutande infrastruktur ofta med offentliga medel.

Dessutom är det sällan skatt på flygresor, och skatt på flygbränsle är förbjudet i en internationell konvention.

Läs mer om subventioner av flygresor i min bok ”Ryanair på svenska”.

Hässlö klarar inte mer än 200 000 resande

Västerås flygplats vd Tezz Tordsdotter Åkerman hoppas på mer än 200 000 passagerare och att flygplatsen inte ska behöva leva på bidrag. Den nuvarande terminalen klarar dock inte mer än 200 000 passagerare och för att flygplatsen ska gå runt krävs minst 1 miljon passagerare.

Västerås flygplats kommer inte längre att granskas av EU-kommissionen för otillbörligt stöd med offentliga medel, skriver VLT. Som undertecknad tidigare berättat har EU vid flera tillfällen ifrågasatt om de miljontals kronor som kommunen varje år ger i bidrag till flygplatsen är förenligt med EU:s regler.

Enligt VLT meddelar EU-kommissionen att regionala flygplatser med högst 200 000 passagerare per år kan stödjas med offentliga medel utan att meddela kommissionen. Västerås flygplats vd Tezz Tordsdotter Åkerman säger dock att flygplatsen har en ambition att ha mer än 200 000 passagerare i framtiden.
– Jag tycker det är viktigt att poängtera att Västerås Nya Flygplats inte ska leva på stöd, utan att vi ska fortsätta utveckla verksamheten och trafiken, säger hon till VLT.

Enligt den senaste flygplatsutredningen skulle flygplatsen knappt kunna ta emot 200 000 passagerare med den nuvarande terminalen. Om passagerarantalet ska kunna öka ännu mer krävs det investeringar på minst 28 miljoner kronor.

Om flygplatsen ska kunna klara sig utan kommunala bidrag krävs det, enligt samma utredning, åtminstone 1 miljon passagerare per år. År 2016 var antalet passagerare 144 666.

Enligt den senaste flygplatsutredningen skulle flygplatsen knappt kunna ta emot 200 000 passagerare med den nuvarande terminalen. Grafik: LFV Aviation Consulting AB.

Läs mer om Västerås flygplats i min bok Ryanair på svenska.

Västerås flygplats tjänar på att skippa Ryanair

Västerås flygplats skulle spara pengar utan passagerartrafik. Det visar flygplatsbolagets egna beräkningar. Detta förutsätter dock att flygplatsen upphör att vara ”instrumentell”.

Jesper Brandberg (L), tidigare styrelseledamot i Västerås flygplats, skriver i VLT att flygplatsen skulle göra betydligt mindre förluster än i dag, om det ”kommersiella flyget”, det vill säga reguljär- och charterflyg, upphörde. Detta grundar Jesper Brandberg på ett underlag som presenterats i mars.

Ulla Persson (S) ordförande i flygplatsstyrelsen skriver i ett svar att flygplatsen visserligen skulle kunna minska förlusterna genom att avveckla den kommersiella trafiken fast att det då skulle medföra att även flygskolorna på Västerås flygplats upphörde:

Det finns bara två alternativ till en flygplats, kommersiell trafik med bibehållet certifikat eller inget certifikat och ingen kommersiell trafik. Att ta bort den kommersiella trafiken är detsamma som att ta bort affärsmöjligheten och att områdets flygskolor skall kunna bära kostnaden för en flygplats infrastruktur är en utopi.

Undertecknad bad om att få läsa det underlag som Jesper Brandberg hänvisar till. Dessa prognoser visar att flygplatsens underskott på sikt skulle minska till 25 miljoner om det kommersiella flyget upphör och minska till 10,5 miljoner om Västerås upphör att vara en ”instrumentell flygplats”. Flygplatsens vd Tezz Tordsdotter Åkerman meddelar dock att underskottet förväntas minska även med bibehållet kommersiellt flyg och då beräknas vara 19,7 miljoner år 2019.
– I prognos för år 2017 återfinns dessvärre fortsatt negativa effekter av den upphandlade trafik som genomfördes 2016. Det är först under år 2018 som effekter av detta arbete blir synligt i resultatet fullt ut, skriver hon.

Det är oklart exakt vad som menas med instrumentell flygplats. Begreppet verkar inte vara allmänt vedertaget. Det kan antingen syfta på kostnaden för den tekniska utrustningen eller kostnaden för flygledning. Sveriges Radio har tidigare rapporterat att flera flygplatser i Sverige planerar att gå över till fjärrstyrd flygledning. Flygtrafiken på Örnsköldsviks flygplats leds till exempel från ett digitalt flygledartorn 15 mil söderut i Sundsvall.

Läs mer om Västerås flygplats i min bok Ryanair på svenska.

Regeringen vill inte rädda Västerås flygplats

Västerås flygplats hoppas att få mer bidrag av staten. Finansmarknadsminister Per Bolund (MP) är skeptisk. ”Västerås ligger ju inte långt från andra stora flygplatser”, säger han.

Under onsdagen ska kommunstyrelsen ta beslut om en ny handlingsplan för Västerås flygplats. Handlingsplanen innehåller ett förslag om att försöka få en större del av det statliga stödet till de regionala mindre flygplatserna, rapporterar Sveriges Television.

Finansmarknadsminister Per Bolund (MP) ser det dock inte som troligt att staten skulle skjuta in pengar till Västerås flygplats. Detta eftersom Västerås flygplats inte ligger långt från andra flygplatser. Regeringen har i stället ambitioner att bygga ut järnvägen.
– Vi har ett stödsystem av regionalpolitiska skäl, men vi ser också ett behov av att anpassa våra transportmönster så att de stämmer överens med våra miljö- och klimatmål. Där tror jag att järnvägen kan vara ett viktigt alternativ, säger Per Bolund till SVT.

Läs mer om Västerås flygplats i min bok Ryanair på svenska.

Tidigare språkrör risar MP:s politik i Västerås

Miljöpartiet i Västerås går återigen till val på att lägga ner flygplatsen. Partiets tidigare språkrör Maria Wetterstrand riktar nu kritik mot MP:s agerande i flygplatsfrågan. ”Inget händer”, skriver hon på Facebook.

Miljöpartiet har i veckan beslutat att inte tillsätta partiets vakanta plats i Västerås flygplats styrelse. ”Vi vill inte ge politisk legitimitet till ett projekt som förefaller helt utsiktslöst för framtiden”, skriver MP i ett pressmeddelande.

Som undertecknad tidigare berättat har flygplatsen kostat skattebetalarna sammanlagt 474 759 300 kronor sedan 2001.

Miljöpartiet kommer, precis som förra valet, att gå till val på att flygplatsen ska läggas ner. Maria Wetterstrand, tidigare språkrör för Miljöpartiet, verkar dock inte vara imponerad av hur partiet agerat i Västerås. Hon skriver följande på Facebook:

Jag förstår inte. MP har en majoritetsöverenskommelse om att flygplatsen inte ska drivas vidare om den inte kan drivas på affärsmässig grund. Nu kan den inte drivas på affärsmässig grund. Men inget händer, utom att MP inte tillsätter en vakant plats i styrelsen för flygplatsbolaget. Torde inte kraven på koalitionspartnerna vara att flygplatsen läggs ned, om detta överenskommits?!

Läs mer om Västerås flygplats historia i min bok Ryanair på svenska.

Flygplatsstyrelse klandras av revisorer

Västerås flygplats gick med 64 miljoner i underskott i fjol. Revisorerna rekommenderar inte att styrelsen får ansvarsfrihet.

Västerås flygplats gjorde under 2016 ett underskott på cirka 64 miljoner kronor, rapporterade VLT i veckan. Flygplatsens revisorer vill inte bevilja ansvarsfrihet för de styrelseledamöter som var med och fattade besluten om flygplatsens avtal med flygbolaget Nextjet. Även den tidigare styrelseordföranden Lena Söderberg och den tidigare tillförordnade vd:n Anders Gärdström anses ha ”agerat så oaktsamt att det finns risk att de skadat bolaget”.

Ett budgetunderskott innebär dock i sig endast att ägarna har budgeterat fel. Däremot kan det konstateras att flygplatsen kostat skattebetalarna 420 miljoner kronor mellan 2001 och 2015, genom bland annat driftbidrag och ägartillskott från kommunen. Undertecknad har begärt ut flygplatsens årsredovisning för 2016 och kommer att återkomma till den vid ett senare tillfälle.

VLT har i veckan även rapporterat att Sandra Zanabria har valts till ny ordförande för SSU Västerås. Den nya ordföranden är kritisk till Västerås flygplats.
– Det är dags att spara på Västerås flygplats, den har ofantliga kostnader för vår kommun som vi borde lägga inom vården, skolan och omsorg. År efter år går vi back på flygplatsen, år efter år förlorar våra unga och äldre pengar. Oacceptabelt, säger Sandra Zanabria i ett pressmeddelande.

Det socialdemokratiska partiet i Västerås har under många år haft den åsikten. Efter två år med lågprisflyg, 2003, kunde det konstateras att Ryanair än så länge inte gav Västerås flygplats någon vinst. Kommunalrådet Åke Hillman (S) menade då att om flygplatsen inte bar sina egna kostnader 2006 så kunde den reguljära trafiken läggas ned. När året blev 2006 fortsatte dock förlusterna. Då hördes hoppfulla tongångar om att den nyvalda flygplatsstyrelsen skulle lyckas vända ekonomin. Så har det fortsatt.

Läs mer om Västerås flygplats historia i min bok Ryanair på svenska.

Rättelse: Skavsta fanns på IATA:s lista redan 1984

Som undertecknad berättade på onsdagen har en uppgift i min bok Ryanair på svenska blivit ifrågasatt.

På sidan 73 står det att Ryanairs marknadsdirektör Tim Jeans, i mitten av 1990-talet ska ha ifrågasatt att Skavsta existerat, eftersom flygplatsen inte fanns med på den internationella flygorganisationen IATA:s lista.

Denna anekdot är hämtad från Richard Björnelids bok SAS – Om konsten att sänka ett flygbolag.

Åke Åstrand, tidigare flygkapten och nu chefredaktör för Svensk Pilotförenings tidning Flygposten, meddelade att Skavsta hade IATA:s flygplatskod NYO under hela 1990-talet.

IATA meddelar nu att Skavsta fanns med på organisationens lista redan 1984.
– Identifikationskoden NYO tilldelades i juli 1984, skriver Kalliopi Lazari, kommunikatör på IATA, i ett e-brev.

Undertecknad ber om ursäkt för felaktigheten. Att källan till felet är en välkänd bok utgiven på ett professionellt förlag gör det givetvis inte mindre fel. Fortsätt att påpeka möjliga fel så kan jag publicera rättelser här och korrigera felen i en eventuell omarbetad version av boken.

Skavsta-koden

Undertecknad har uppmuntrat allmänheten att påpeka eventuella fel i texterna om Ryanair. Först nu när min bok Ryanair på svenska är färdig har det kommit in sådana påpekanden.

I kapitel 3 står det att Peter Rogeman, marknadschef på Skavstas flygplats, i mitten av 1990-talet berättade om flygplatsen för Tim Jeans, marknadsdirektör på Ryanair.

Tim Jeans avbröt honom.
– But you don’t exist, sa han.
Tim Jeans berättade att han och ett par kollegor bara ett par veckor tidigare hade åkt bil längs E4:an och rekognoscerat Sveriges flygplatser. De hade passerat Nyköping och inte fanns där någon flygplats.
Då förstod Peter Rogeman. Skavsta hade ingen reguljärtrafik och var därmed inte med på den internationella flygorganisationen IATA:s lista. Därför kunde Ryanair inte hitta flygplatsen.

Detta påstående ifrågasätter Åke Åstrand, tidigare flygkapten och nu chefredaktör för Svensk Pilotförenings tidning Flygposten. Han skriver följande:

Efter 1995 blev det ett glapp men flygplatsen hade kvar sin IATA-kod NYO. Dessutom har flygplatsen funnits med i Jeppesen Airway Manual sedan den utrustats med civila inflygningshjälpmedel och belysning 1980. I Jeppesenmanualen hette flygplatsen Nykoping till den bytte namn till Stockholm-Skavsta.

Åke Åstrand meddelar att han pratat om saken med en annan flygkapten som jobbade på Skavsta under hela 1990-talet och bekräftar att flygplatskoden NYO fanns under hela 1990-talet.

Anekdoten som detta handlar om är hämtad från Richard Björnelids bok SAS – Om konsten att sänka ett flygbolag.

Undertecknad har e-postat IATA för att se hur det ligger till.

Svävande strategi för schysta villkor

Regeringen har i veckan presenterat sin flygstrategi. Enligt dokumentet vill regeringen åtgärda problem med ”försämrade arbetsvillkor och osund konkurrens inom flygbranschen”. Det återstår att se hur det ska gå till.

På torsdagen presenterades regeringens flygstrategi, rapporterade VLT. Något som inte VLT nämner är att regeringen anser att problemen med så kallad regelshopping, som kan leda till ”försämrade arbetsvillkor och osund konkurrens” inom flygbranschen, måste stävjas. Flygstrategin preciserar dock inte särskilt ingående hur det ska gå till.

De åtgärder som nämns är att Sverige ska fortsätta att vara pådrivande inom EU och FN-organet Icao för ”förbättrad” lagstiftning. Myndigheter i Sverige (vilka och hur?) ska samverka avseende sociala villkor inom transportsektorn. En ny studie om hur ”förändrade anställnings- och arbetsvillkor” påverkar flygsäkerheten kommer också att publiceras i februari.

I Västerås har det tagits fram ett förslag till uppdaterad inköps- och upphandlingspolicy, vilket också VLT rapporterat. I det nya förslaget står det uttryckligen att kommunen kan ställa ”krav på kollektivavtalsliknande villkor vad gäller lön, semester, arbetstid och ökad tjänstgöringsgrad.”

Policyn kommer sannolikt inte att påverka villkoren hos Ryanair, som flyger från Västerås flygplats. Detta eftersom Ryanairs affärsavtal med flygplatsen inte har föregåtts av någon upphandling.

Läs mer om arbetsvillkoren hos Ryanair, och kommunernas roll i dessa, i min bok Ryanair på svenska.